NordenBladet — Finland kommer att nominera sådana skärgårdsområden i Saimen där saimenvikaren lever till naturarvsobjekt som ska tas upp på Unescos lista över världsarv. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen berättade om uppdateringen av förslagslistan vid världsarvsforumet den 11 november.Syftet med Unescos världsarvskonvention är att trygga bevarandet av det globalt sett värdefullaste natur- och kulturarvet. En förutsättning för att ett objekt ska kunna tas upp på Unescos världsarvslista är att objektet är av särskilt stort universellt värde och att bevarandet av objektets värden är tryggat.”Finland har i sin världsarvsstrategi fastställt att endast särskilt värdefulla objekt ska nomineras till listan. Det stämmer verkligen på skärgårdar där saimenvikaren lever”, gläder sig minister Mikkonen. ”Skyddet av saimenvikaren är en symbol för det finländska naturskyddet och det kräver kontinuerliga ansträngningar”, beskriver Mikkonen. Som minst har saimenvikarpopulationen bestått av 130–160 individer, men nu har man lyckats öka populationen till cirka 400 individer. Klimatförändringen utgör dock ett allvarligt hot mot saimenvikaren.Det föreslagna världsarvsobjektet finns i Saimen, som är Finlands största insjö. Det är fråga om ett så kallat gränsöverskridande världsarvsobjekt som huvudsakligen består av statens skyddade Natura 2000-områden. ”Att inrätta en nationalstadspark i Nyslott och uppdatera begränsningarna i nätfisket är behövliga tilläggsstöd för att säkerställa att projektet blir godkänt av Unesco”, säger minister Mikkonen.Finlands nationella förslagslista uppdateras som bäst i enlighet med världsarvsstrategin. Skärgårdar där saimenvikaren lever är miljöministeriets och Forststyrelsens förslag till naturarvsobjekt. Undervisnings- och kulturministeriet lägger fram sina förslag till kulturarvsobjekt senare. Förslagen tas upp på Finlands nationella förslagslista, som omfattar de objekt som Finland kommer att nominera till Unescos världsarvslista. Ministerierna har för avsikt att sända en uppdaterad förslagslista till Unesco senast under januari 2021. Beslut om objekt som ska tas upp på världsarvslistan fattas av Unescos världsarvskommitté, som sammanträder årligen och består av representanter för 21 stater som är parter i världsarvskonventionen. ”Vårt mål är att kommittén vid sitt möte 2024 ska kunna fatta beslut om att ta upp skärgårdar där saimenvikaren lever på världsarvslistan”, berättar minister Mikkonen.På världsarvslistan finns för närvarande 1 121 objekt, varav 213 objekt representerar naturarvet. Sex av Finlands sju världsarvsobjekt representerar kulturarvet och ett av dem, Kvarkens skärgård, naturarvet.Kostnaderna för projektet beräknas uppgå till cirka 210 000 euro åren 2021–2023. Forststyrelsens årliga kostnader för en preliminär utredning och beredningen av den egentliga ansökan uppgår till cirka 70 000 euro. Den uppskattning och det intresse som ett världsarvsobjekt väcker har i Finland lett till ett kännbart uppsving för ekonomin i området. ”Ökningen av turismen innebär också ett gemensamt ansvar för att världsarvsobjektets värden bevaras trots det ökade antalet turister”, påpekar minister Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommuner och samkommuner kan på vissa villkor få understöd för att ersätt kostnader för de åtgärder som de vidtagit vid gränsövergångsställen för att öka hälsosäkerheten under coronavirusepidemin. Statsunderstödet beviljas av social- och hälsovårdsministeriet och kan sökas under tiden 11.11 – 9.12.12.2020.Kostnader som orsakats av åtgärder som vidtagits vid gränsövergångsställen för att öka hälsosäkerheten ersätts för kommuner och samkommuner förutsatt att åtgärderna vidtagits på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet enligt ministeriets anvisningar och har anknutit till verksamheten vid gränsövergångsställena. Hälsosäkerhetsåtgärderna och ersättningen av kostnaderna baserar sig på regeringens riktlinjer Från och med juli har kommunerna och samkommunerna satt upp planer bland annat för att öka hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena. Man strävar efter att minska risken för att coronaviruset ska sprida sig till Finland via gränsövergångsställena till exempel genom anvisningar och allmän rådgivning till resenärerna samt hälsorådgivning och coronatestning i kommunerna. Åtgärderna baserar sig på de riktlinjer som regeringen satt upp den 13 juli beträffande samordningen av de gränssäkerhetsåtgärder inom olika förvaltningsområden som syftar till att bekämpa coronaepidemin. Riktlinjerna utarbetades av en arbetsgrupp som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet och som bestod av representanter från olika ministerier. Kommunernas och samkommunernas planer utgår från de uppdrag som getts av arbetsgruppen. Regeringens finanspolitiska ministerutskott fastställde den 26 augusti att kommunernas kostnader för hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena ska ersättas till fulla belopp i enlighet med de faktiska kostnader som godkänts av statsbidragsmyndigheten. Statsunderstödet bör användas med beaktande av de villkor som angetts i understödsbeslutet och de övriga anvisningar som social- och hälsovårdsministeriet gett om den verksamhet som understöds. De understöd som kommunerna och samkommunerna får kan användas för kostnader som uppstått under tiden 14.7.2020 – 1.7.2021. Ansökan om statsunderstöd 2020

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har tillsatt en uppföljningsgrupp och en arbetsgrupp som ska utarbeta en reform av lagen om fornminnen. Arbetsgruppen har till uppgift att i samarbete med uppföljningsgruppen bereda ett förslag till en totalreform av lagen om fornminnen. Förslaget ska utarbetas i form av en regeringsproposition.Uppföljningsgruppen har till uppgift att stödja beredningen av lagreformen, sammanställningen av en särskild utredning och interaktionen med intressentgrupperna. Uppföljningsgruppens sakkunskaper kommer att användas när huvudlinjerna för reformen fastställs och förslaget till proposition bereds. Uppföljningsgruppens ordförande är också arbetsgruppens ordförande.Arbetsgruppens mandat löper från och med den 1 november 2020 till och med den 31 december 2021.Överdirektör Riitta Kaivosoja vid undervisnings- och kulturministeriet är ordförande för arbetsgruppen och uppföljningsgruppen.Arbetsgruppen består av regeringssekreterare Matleena Haapala vid miljöministeriet, konsultativa tjänstemannen Johanna Hautakorpi vid justitieministeriet, professor Vesa-Pekka Herva vid Uleåborgs universitet, regeringsrådet Joni Hiitola vid undervisnings- och kulturministeriet, överintendent Jutta Kuitunen vid Museiverket kulturrådet Päivi Salonen vid undervisnings- och kulturministeriet, forskningschef, vikarierande museichef Hannu Takala vid Lahtis stadsmuseum, överintendent Helena Taskinen vid Museiverket samt doktorand Anni-Helena Ruotsala vid Sametinget.Uppföljningsgruppen består av utvecklingschef Juha Flinkman (suppleant vikarierande gruppchef Päivi Malmi) vid Finlands Miljöcentral, regeringssekreterare Matleena Haapala (suppelant miljöråd Antti Irjala) vid miljöministeriet, lagstiftningsrådet Veli-Pekka Hautamäki vid justitieministeriet, regeringsrådet Joni Hiitola (suppleant kulturrådet Päivi Salonen) vid undervisnings- och kulturministeriet, ordförande Tuomas Aslak Juuso (suppleant doktorand Anne Nuorgam) vid Sametinget, juristen Leena Kristeri (suppleant fältsakkunnig Markku Nissinen) vid Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, budgetrådet Merja Leinonen (suppleant lagstiftningsrådet Jyri Inha) vid finansministeriet, generaldirektör Tiina Merisalo (suppleant överintendent Petri Halinen) vid Museiverket, ansvarsområdesdirektör Maija-Liisa Niskala (suppleant lantmätningsrådet Markku Markkula) vid Lantmäteriverket, konsultativa tjänstemannen Ville Schildt vid jord- och skogsbruksministeriet, specialsakkunnig Johanna Selkee vid Finlands Kommunförbund samt specialplanerare Anu Vauramo vid Forststyrelsen.Sekretariatet för arbetsgruppen och uppföljningsgruppen består av regeringsrådet Hanna Kiiskinen vid undervisnings- och kulturministeriet samt juristen Juha Maaperä och specialforskare Päivi Maaranen från Museiverket.I samband med reformen av lagen om fornminnen görs en särskild utredning av hur självstyrelsen gällande samernas språk och kultur och ursprungsbefolkningens rättigheter tillgodoses i skyddet av fornminnen. Utredningen sammanställs av juris doktor Leena Heinämäki (Heartland-Sydänmaa). Utredningen ska bli klar före den 31 maj 2021.BakgrundI lagen om fornminnen finns bestämmelser om fasta fornminnen, lösa fornföremål och fartygsfynd. Fasta fornminnen är en nationalförmögenhet som har ett oersättligt kulturvärde och de ska bevaras för framtida generationer.Lagen har varit i kraft nästan oförändrad i över 50 år och den är i huvudsak baserad på det beredningsarbete som påbörjades i slutet av 1950-talet. Efter att lagen trädde i kraft har det skett stora strukturella förändringar i samhället och regleringen gällande användningen av miljön, myndighetsverksamheten och förvaltningsförfarandena har genomgått stora förändringar. Reformen av grundläggande fri- och rättigheter och den nya grundlagen har stärkt betydelsen av de grundläggande fri- och rättigheterna och utvidgat området för de grundläggande fri- och rättigheter som åtnjuter skydd. Den totalreform av museilagen som trädde i kraft den 1 januari 2020 har stärkt de regionala ansvariga muséernas beredskap i uppgifter som gäller kulturmiljön.På grund av den förändrade verksamhetsmiljön behöver lagen om fornminnen reformeras i sin helhet. I samband med reformen ska man utvärdera och slå fast målen för skyddet av fornminnen med beaktande av regleringen i grundlagen och bestämmelserna i internationella avtal. Utöver det fysiska skyddet av fornminnen ska behovet av att bevara information om fornminnena och tillgängliggöra informationen beaktas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Som en del av programmet för träbyggande beviljas understöd till projekt som syftar till att stimulera användningen av trä i byggandet. Under den fjärde utlysningsomgången av detta stöd beviljades sammanlagt drygt 1,4 miljoner euro till 12 projekt som utvecklar mångsidiga lösningar för nätverksverksamhet och -kompetens inom industriellt träbyggande.“Träbyggande förutsätter mångsidigt samarbete. Användning av trä i byggandet kan inte främjas enbart genom innovativa industriella processer, utan det förutsätts att alla aktörer i kedjan, såsom byggherrarna, planerarna, entreprenörerna, myndigheterna samt industrin, forskningen och utbildningen har tillräcklig kompetens och deltar i processen. Vårt understöd är avsett just för detta gränssnitt mellan experimentell utveckling och genomförande av nya processer. Verksamhetens effekter kommer att vara omfattande, eftersom över 100 olika organisationer deltar i de projekt som nu inleds”, säger Simon le Roux, som är projektexpert i programmet för träbyggandeTill miljöministeriet kom inom utsatt tid sammanlagt 22 ansökningar, och de totala kostnaderna för dessa projekt uppgick till 18,2 miljoner euro. En oberoende utvärderingsgrupp bestående av företrädare för miljöministeriet och externa forskarorganisationer utvärderade projekten, och styrgruppen för stödprogrammet lade fram förslag till projekt som ska finansieras. Den totala budgeten för de projekt som beviljas finansiering är 3,6 miljoner euro.  De sökande erbjöds för första gången möjlighet till personlig sparrning innan understödet utlystes. Under sparrningstimmen var det möjligt att testa och utveckla den egna projektidén tillsammans med en expertpanel. I panelen deltog utöver teamet för programmet för träbyggande också experter från Aalto-universitetet och Rakli ry.”Vi ordnade totalt ett par tiotal sparrningstimmar, vilket gjorde ansökningsprocessen mer inkluderande och öppen. Innehållet i ansökningarna blev tydligare, men det var också ytterst värdefullt att diskutera med dem som slutligen inte lämnade in ansökan eller vars ansökan inte gick igenom vid bedömningen”, säger Simon Le Roux.Projekten som beviljades finansieringSökanden, projektets budget och beviljat understöd. Alla projekt slutförs senast den 1 september 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 24 november ordnar utrikesministeriet ett öppet webbinarium om jämställdhet, teknologi och innovationer. Dessa teman främjas i den internationella kampanjen Generation Equality, som Finland är med och leder.Hur kan teknologi och innovationer utnyttjas för att främja jämställdheten? Hur kan man garantera att alla har lika möjligheter att delta i framtidens informationssamhällen, och hurdana utmaningar har vi framför oss? Varför behövs det insatser för teknologi och innovationer som stöder jämställdhet? – och hur gagnar jämställd teknologi våra företag och vårt samhälle?Dessa frågor om jämställdhet, teknologi och innovationer och övriga frågor behandlas tisdagen den 24 november kl. 14-16 vid det öppna webbinarium som inleder diskussionen om Finlands arbete för kampanjen Generation Equality.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtande om regeringens proposition med förslag till temporära ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar i syfte att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Avsikten är att åtgärderna ska riktas utifrån riskbedömningar till de resenärer på flygplatser, i hamnar och vid landsgränserna som anländer till Finland.Utlåtanden kan lämnas in under tiden 10.11.-23.11. 2020. Regeringen ska överlämna propositionen till riksdagen den 3 december 2020. Till lagen om smittsamma sjukdomar föreslås tre nya temporära paragrafer, nämligen 60 a §, 60 b § och 60 c §. Till 60 § fogas ett nytt moment. Den första paragrafen gäller försättandet av personer som anländer från högriskländer till Finland i karantän på grund av exponering eller med fog misstänkt exponering för sjukdomen covid-19. Paragraf 60 b § gäller å andra sidan de undantagsfall då karantän inte ska försättas, och 60 c § handräckning till den myndighet som i kommunen ansvarar för smittsamma sjukdomar. I det nya momentet i 60 § nämns att det föreskrivs om karantänens längd i 60 a §.Personer som anländer till Finland kan försättas i karantän under vissa förutsättningarEn läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar kan fatta beslut om att en person ska försättas i karantän för högst 10 dygn om det är nödvändigt för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Ett sådant beslut kan fattas under vissa förutsättningar när en person anländer till Finland från ett land eller annat geografiskt avgränsat område därincidensen för fall av covid-19 i förhållande till folkmängden under en uppföljningsperiod som omfattar de senaste 14 dygnen är minst dubbelt så hög som i Finland ochminst en av tusen personer bland befolkningen kan bedömas bära på smitta och  om inresa i Finland utgör en betydande risk för spridning av sjukdomen covid-19. Genom förordning av statsrådet ska det föreskrivas om de berörda länderna och områdena, och förordningen ska vara i kraft högst en månad åt gången. En person som har ett tillförlitligt läkarintyg över att han eller hon genomgått en covid-19-sjukdom men tillfrisknat eller ett intyg över vaccination mot covid-19, får inte försättas i karantän. En person får inte heller försättas i karantän om vistelsen i Finland är avsedd att vara högst 3 dygn och personen vid ankomsten till Finland medför ett tillförlitligt intyg över ett negativt resultat av ett coronatest som gjorts högst 48 timmar före resans början eller personen testas för coronasmitta omedelbart efter inresan och testresultatet är negativt. Karantän får inte heller försättas om vistelsen i Finland är avsedd att vara 4-6 dygn och personen vid ankomsten till Finland medför ett tillförlitligt intyg över ett negativt resultat av ett coronatest som gjorts högst 48 timmar före resans början och personen testas för coronasmitta på nytt omedelbart efter inresan.I 60 a § föreskrivs också att en karantän för en person som har försatts i karantän i högst 10 dygn efter ankomsten från ett högriskland kan hävas om personen vid ankomsten till Finland medför ett tillförlitligt intyg över ett negativt resultat av test för smitta av covid-19 eller personen har testats i samband med inresan i landet och testresultatet är negativt och personen har testats en andra gång för smitta tidigast 72 timmar efter inresan och testresultatet är negativt. Karantän gäller inte för personer som regelbundet reser över gränsen inom ett gränssamfund I den föreslagna temporära 60 b § i lagen om smittsamma sjukdomar föreskrivs om de undantagssituationer där en person inte får försättas i karantän. Undantaget gäller personer som reser på grund av arbete eller näringsverksamhet eller annars i samband med sin försörjning eller sina studier regelbundet reser inom ett gränssamfunds område. Detta innefattar resor över landgränsen mellan Finland och Sverige och mellan Finland och Norge samt sjötrafiken och flygtrafiken mellan Finland och Sverige och mellan Finland och Estland. Karantänen gäller inte heller diplomater, förare inom person- och godstrafiken i transport- och logistikbranschen, permanent och avlösande besättning på fartyg, luftfartyg och tåg eller flygpassagerare som mellanlandar i Finland och inte avlägsnar sig från flygplatsen. Karantänen gäller dessutom inte personer som måste resa på grund av vägande personliga skäl, till exempel för att träffa sitt minderåriga barn. I undantagsfallen kan det begäras en utredning om skälet, som ska lämnas till den myndighet som ansvarar för smittskyddet i kommunen eller samkommunen för sjukvårdsdistriktet.  Kommunens myndigheter kan få handräckning av polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arménI den temporära 60 c § i lagen om smittsamma sjukdomar föreslås det att polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och Försvarsmakten ska ha rätt att på begäran ge den myndighet som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen och samkommunen för sjukvårdsdistriktet handräckning vid coronavirusåtgärder. Handräckningen får inte äventyra de övriga viktiga lagstadgade uppgifterna.  Myndigheter som ger handräckning ska ha rätt att granska intyg över ett negativt resultat, en genomgången covid-19-sjukdom eller vaccination mot covid-19, som krävs enligt 60 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. De ska även ha rätt att granska den utredning enligt 60 b § i lagen som krävs i undantagsfall.  Myndigheter som ger handräckning ska också få stanna fordon och reglera trafiken samt hålla kvar en person eller ett fordon tills beslutet om karantänen har fattats. Den person som utför kontrollen har tystnadsplikt när det gäller den information som fås under kontrollen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland behöver höja utbildningsnivån. För högskoleutbildningens del är målet att hälften av åldersklassen 25–34-åringar ska ha högskoleutbildning 2030, i stället för nuvarande 41 procent. Förverkligas jämställdheten och likabehandlingen inom den finländska högskoleutbildningen för allas del och svarar högskolorna tillräckligt väl på de studerandes högst olikartade behov?Man letade efter svar på denna och många andra frågor under ett webbinarium den 10 november som ingår i det pågående utredningsarbetet för att göra upp en plan för tillgång till högskoleutbildning.Webbinariedeltagarna fick ta del av olika forskares och experters anföranden samt en paneldiskussion. Webbinariet gav goda verktyg för att skapa en bild av nuläget, och kontentan av webbinariet kommer utnyttjas för en kartläggning av läget. Med utgångspunkt i den utarbetas rekommendationer om vilka åtgärder som behöver vidtas. Avsikten är att dessutom sätta upp tydliga och mätbara må för att främja underrepresenterade gruppers möjligheter att antas till och genomgå utbildning.Enligt forsknings- och kulturminister Annika Saarikko, som talade under webbinariet, är utbildningen en viktig institution för jämställdhet och likabehandling i vårt land.– Vi är stolta över att vi framgångsrikt har lyckats skapa en modell där avgiftsfri  och högklassig utbildning förenas. I princip har var och en möjlighet att utbilda sig. Trots detta syns ojämlikheten inom utbildningen tyvärr fortfarande också i form av ojämlika möjligheter att utbilda sig så långt det bär, konstaterade minister Saarikko.Hela vår nationella potential bör utnyttjas Anförandena under webbinariet tog upp hur den sociala, regionala och språkliga jämlikheten tillgodoses, samt eventuella hinder för olika minoritetsgrupper att söka sig till högskoleutbildning.Det handlade om ifall högskoleutbildningen ser likadan ut för alla, och ifall invandrare och personer med utländsk bakgrund, romer, samer, personer med olika inlärningsprofiler, personer med olika slags funktionsnedsättningar eller personer som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter har tillgång till högskoleutbildning på samma sätt som alla andra.– Jag anser att det är mycket viktigt att vi genom vår utbildnings- och kulturpolitik garanterar alla lika möjligheter och rätten till bildning och kultur, högklassig avgiftsfri utbildning och förutsättningar för ett fullvärdigt medborgarskap på lika grunder, oberoende av familjebakgrund, kön eller förmögenhet, framhöll minister Saarikko.Uppmärksamhet bör fästas vid övergångsskedeVid en genomgång av tillgången till högskoleutbildning var de viktigaste övergångsskedena ansökningsskedet och antagningen av studerande, studieframgången och sysselsättningen efter studierna. Grunden för detta utformas under uppväxten och på de lärovägar som föregår högskoleutbildningen: inom småbarnspedagogiken samt i förskoleundervisningen, grundskolan och på andra stadiet.När det gäller universitetsstudier är övergångsskedet från grundskolan till andra stadiet viktigt. Ett annan viktig övergångsskede är övergången från andra stadiet till högskoleutbildning. De ungas studievägar har differentierats enligt familjens socioekonomiska ställning. Det är vanligare att gymnasieelever än elever vid yrkesläroanstalter kommer från familjer där föräldrarna är tjänstemän, högutbildade och höginkomsttagare. Det är sällsynt att någon går direkt från yrkesutbildning till universitetsstudier. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Programmet ARBETE2030 har beviljat finansiering för tre regionala piloter där man testar nya utvecklingsmetoder för arbetslivet på olika håll i Finland. Södra Savolax och Lapplands regionala piloter samt Norra Savolax och Norra Karelens NMT-centralers gemensamma regionala pilot beviljades finansiering för perioden 2020–2021. Piloterna samarbetar med andra projekt och aktörer som behandlar samma tema. Eventuella samarbetsparter är till exempel företag, läro- och forskningsinrättningar och myndigheter i regionen. I samband med piloterna testas även en handlingsmodell där en så kallad arbetslivscoach ger råd, coachar och aktiverar utvecklingen av arbetslivet på arbetsplatsen och skapar ett nätverk av olika arbetslivsaktörer i regionen.Utifrån erfarenheterna av de regionala piloterna är avsikten att skapa en modell för utvecklingsverksamhet inom det regionala arbetslivet till stöd för företagen och andra organisationer.ARBETE2030 är ett projekt inom regeringsprogrammet vars åtgärder påverkar sysselsättningen, ekonomin, välbefinnandet i arbetet och fortsatta arbetskarriärer. Syftet ärt att höja Finland till den digitala tidsperiodens ledande arbetslivsinnovatör och välbefinnandet i arbetet i Finland till det bästa i världen före 2030. ”Vi har ställt upp ambitiösa mål för programmet. De kan uppnås om det programenliga arbetet utförs både nationellt och regionalt. Tanken med regionala piloter är att förankra och nyttiggöra kompetensen i det egna området. Samtidigt kan regionens egna styrkor och speciella drag tas i beaktande på bred front, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen som är ansvarig minister för programmet ARBETE2030.Läs mer om programmet:ARBETE2030 (Arbetshälsoinstitutet)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för 2021. Livslängdskoefficienten är 0,94984. Avsikten med livslängdskoefficienten är att i enlighet med hur den förväntade genomsnittliga livslängden förändras anpassa pensionsutgiften och nivån på de nya arbetspensionerna som börjar betalas.Den fastställda livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas 2021 eller därefter med 5,016 procent för personer som är födda 1959. Livslängdskoefficienten minskar också de invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna som beviljas på grund av arbetsoförmåga och som börjar 2021, med undantag av pensionsdelen för återstående tid på vilken livslängdskoefficienten inte tillämpas. Livslängdskoefficienten inverkar dessutom på de familjepensioner, partiella förtida ålderspensioner och arbetslivspensioner enligt arbetspensionslagarna som beviljas nästa år.Om den genomsnittliga livslängden fortsätter att öka, minskar livslängdskoefficienten månadspensionerna. Livslängdskoefficienten tillämpades för första gången 2010. Avsikten är att arbetstagare kompenserar livslängdskoefficientens minskande effekt på pensionen genom att fortsätta längre i arbetslivet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har utlyst en omfattande forsknings- och innovationsfinansiering på ca 9 miljoner euro för projekt som ska producera information om sätten att stärka klimatsäkerheten inom jord- och skogsbruket. Det treåriga forsknings- och innovationsprogrammet Hiilestä kiinni (Fånga kolet) är en central del av markanvändningssektorns klimatåtgärder i enlighet med regeringsprogrammet.För att nå klimatmålen inom markanvändningssektorn krävs att forskare, verksamhetsövare och andra aktörer i samhället samarbetar brett. Fler än 200 forskare och företrädare för andra grupper deltog i programmets webbinarium och nätverksevenemang som hölls i dag.Ansökningstiden för programfinansieringen pågår fram till den 21 december 2020 och enligt planerna ska det inledas flera forskningsprojekt nästa vår. Avsikten är också att redan 2021 öppna en kompletterande ansökan om medel via programmet.Ansökningarna behandlas i januari 2021 av en panel som hopkallats för detta ändamål. Forsknings- och innovationsprojekten kan inledas tidigast den 1 mars 2021. Ministeriets finansiering för de projekt som finansieras genom denna ansökan löper ut senast den 31 december 2023.Programmet har tagits fram i samarbete med forskare och intressegrupperFör att målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs det förutom att de fossila utsläppen minskas också att utsläppen från jord- och skogsbruket och annan markanvändning minskas samt att kolsänkorna och kollagren bevaras och stärks. Den eftersträvade nettoeffekten av markanvändningssektorns ytterligare klimatåtgärder är minst 3 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år fram till 2035.– Markanvändningssektorn spelar en viktig roll när det gäller lösningar för att bekämpa och motarbeta klimatförändringen. För att vi ska nå målet kräver det brett samarbete mellan forskarna och de övriga aktörerna. Utifrån forskningsinformationen kan vi genomföra fungerande och resultatgivande åtgärder för att stärka kolupptaget, minska utsläppen och ersätta fossila råvaror,  säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Målet med programmet Hiilestä kiinni (Fånga kolet) är att producera information som föregriper förändringar i omvärlden om hur jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen kan göras klimatsäkrare både på kort och på lång sikt. Ett ytterligare mål är att stärka hållbar användning av förnybara naturresurser samt den övergripande hållbarheten. Programmet har tagits fram i samarbete med forskare och intressegrupper.– Vi bör bättre än tidigare kunna förutse förändringarna för att kunna rikta lösningarna inom markanvändningen på ett rätt sätt. För att på förhand kunna bedöma den totala övergripande hållbarheten och konsekvenserna behöver vi forskning, vars resultat vi måste kunna tillämpa på olika markanvändningsåtgärder både på den nationella nivån och på den lokala nivån, säger Jaana Husu-Kallio, jord- och skogsbruksministeriets kanslichef.Ny information om påverkanskedjornaFör att målen för programmet Hiilestä kiinni (Fånga kolet) ska kunna nås förutsätts interdisciplinär verksamhet och samarbete mellan olika aktörer. Därför önskas det ansökningar särskilt av konsortier som består av två eller flera organisationer. I konsortieprojekt beviljas finansieringen till huvudsökanden som sköter kontakterna och penningtrafiken till andra organisationer och  ministeriet. I konsortierna kan också ingå företag. Det förväntas att forskningssammanslutningarna på ett tydligt sätt anger i sina ansökningar de påverkanskedjor i sina projektförslag som bidrar till att uppnå målet Klimatneutralt Finland 2035.Det nya programmet stärker avsevärt forskningen kring jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen och ger forskare inom olika vetenskapsområden utmärkta möjligheter att fördjupa och bredda kunnandet. Också de tidigare forskningsresultaten och den nuvarande och framtida internationella och nationella forskningen ska i högre grad integreras med beslutsfattandet.– Utöver naturvetenskaplig forskning behöver vi till exempel forskning om attityder och beteende för att vi verkligen ska få till stånd en förändring i handlingssätten. Jord- och skogsbruket blir inte klimatsmart utan klimatsmarta jordbrukare och skogsägare, säger Johanna Kohl,  forskningsprogramchef som svarat för beredningen av programmet vid jord- och skogsbruksministeriet.Enligt Kohl är det också viktigt att främja innovationsverksamheten i samband med forskningsprojekten. Innovationerna kan gälla till exempel processer, tekniska lösningar eller nya tjänster. Finansiering kan också beviljas för öppen och användarorienterad Living Lab-verksamhet som utförs i praktiska verksamhetsmiljöer.Forsknings- och innovationsprogrammet Hiilestä kiinni (Fånga kolet) 2021-2024, ansökan om finansiering (på finska)Markanvändningssektorn får en klimatplanEtt nytt forsknings- och innovationsprogram skapar lösningar för klimatsmart markanvändning (jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande 6.10.2020)Läs också blogginlägget av forskningsprogramchef Johanna Kohl och specialsakkunnig Anna Salminen: Forskning visar vägen till ett klimatsäkert jord- och skogsbruk (på finska, 11.9.2020)

Källa: Valtioneuvosto.fi