NordenBladet — Lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors ändras temporärt. Genom propositionen förlängs giltighetstiden för de exceptionella undervisningsarrangemangen till slutet av vårterminen 2021 för att det ska vara möjligt att ordna undervisningen på ett tryggt sätt i det rådande smittläget. Statsrådet lämnade på torsdagen en regeringsproposition om detta.Lagändringen gör det möjligt för utbildningsanordnarna att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang om coronaepidemiläget kräver det. Om undervisningen på grund av ett beslut som meddelas med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar inte kan ordnas tryggt som närundervisning, kan man genom beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, om det är nödvändigt för att undervisningen ska kunna ordnas. Under exceptionella undervisningsarrangemang ordnas undervisning med hjälp av distansförbindelser helt eller delvis på något annat sätt än som närundervisning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionen har utnämnt utrikesrådet vid utrikesministeriet Anne Meskanen till biträdande chef för EU:s rådgivande insats EUAM Irak.Anne MeskanenDen civila krishanteringsinsatsen EUAM Irak (European Union Advisory Mission in support of Security Sector Reform in Iraq) stöder en reform av Iraks säkerhetssektor. Insatsens mandat är att genom rådgivning stödja de irakiska myndigheterna så att civilbefolkningens perspektiv beaktas i genomförandet av säkerhetssektorns reform.EUAM Irak bidrar med expertis om olika aspekter av reformen, till exempel om bekämpandet av terrorism, organiserad brottslighet, penningtvätt och korruption, om utvecklandet av gränssäkerheten, planering av verksamheten, de mänskliga rättigheterna, lagstiftning och personalförvaltning. Målet är en civil säkerhetssektor som är effektiv, följer principerna för god förvaltning, tillgodoser de mänskliga rättigheterna och åtnjuter befolkningens förtroende.I insatsen arbetar kring 60 experter från olika länder samt ca 25 lokalt anställda. Finland bidrar med 10 experter. Insatsens högkvarter ligger i Bagdad. Anne Meskanens kandidatur och utnämning är ett led i Finlands konsekventa politik för att stabilisera läget i Irak. Meskanen har gedigen erfarenhet av internationella uppdrag. Hon har bland annat varit Finlands ambassadör i Afghanistan, chef för ambassaden i Kosovo och biträdande ambassadchef i Damaskus. Meskanen har därtill arbetat vid FN-representationen i New York och vid Finlands ambassad i Rumänien.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett reformprojekt för att bereda justeringar i det riksomfattande utbildningssystemet för, utbildningsprogrammen och examina inom och finansieringen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten. Målet är att reformera utbildningssystemet för räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten så att det motsvarar de nationella behoven och förändringarna i omvärlden.I projektet bedöms bland annat de framtida personalbehoven inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten och utreds vilka krav omvärlden ställer på utbildningen inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten. Avsikten är också att lägga fram förslag om eventuella examensreformer och deras kostnadseffekter samt om organiseringen av utbildningen.− Jag anser att det är ytterst viktigt att utbildningen av yrkespersoner inom den inre säkerheten är av högsta kvalitet i världen och följer med sin tid. Dagens studerande kan vara i arbetslivet ännu på 2060-talet, och därför är det helt centralt att ha inlärnings- och utvecklingsförmåga. I samband med utbildningsreformen har vi också möjlighet att granska hur vi kunde locka allt fler kvinnor och representanter för minoriteter att söka sig till räddningsutbildning, säger inrikesminister Maria Ohisalo. I projektet bereds inga författningsändringar, utan eventuella lagändringar bereds utifrån den information som nu samlas in, detta i ett lagstiftningsprojekt som ska tillsättas separat.Reformprojektet har tillsatts för tiden 11.11.2020–31.12.2022. Avsikten är att det nya utbildningssystemet ska tas i bruk 2023–2024.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Typiskt för det aktuella epidemiläget är att läget i de olika regionerna förändras snabbt. Finland har i internationell jämförelse fortfarande goda möjligheter att bemästra epidemin, förutsatt att människor orkar fortsätta vara försiktiga och tålmodigt följa myndigheternas anvisningar och rekommendationer. Något snabbt slut på epidemin är inte att förvänta.För att förhindra att epidemin sprids behövs det kontinuerliga, regionala åtgärder i rätt tid och i tillräcklig utsträckning samt snabb testning och effektiv smittspårning. Reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 1,15–1,2 (sannolikhetsintervallet 90 %).
Under vecka 45 kunde de flesta smittfallen spåras till hemlandet. Andelen människor som smittades utomlands var cirka 8 procent, och i några av dessa fall spreds viruset vidare i Finland.   Under den senaste uppföljningsveckan (vecka 45) anmäldes det 1 397 nya fall till registret över smittsamma sjukdomar jämfört med den föregående veckans 1 452 fall. Incidensen av nya fall var 25 per 100 000 invånare, medan den var 26 den föregående veckan.Det sammanlagda antalet nya fall under de två senaste veckornas uppföljningsperiod (veckorna 44–45) var 2 849 jämfört med 2 499 nya fall under veckorna 42-43. Incidensen av nya fall var cirka 51 per 100 000 invånare, och under den föregående tvåveckorsperioden 45 fall per 100 000 invånare.Coronafallen ökar i de stora städernaEnligt regionernas egna rapporter befann sig Helsingfors och Nylands, Egentliga Tavastlands, Länsi-Pohjas, Birkalands, Vasas och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samt landskapet Åland i accelerationsfasen den 11 november 2020. Epidemin i de övriga 14 sjukvårdsdistrikten befinner sig på basnivå, men enskilda städer i de sjukvårdsdistrikt som ligger på basnivå har kommit in i accelerationsfasen. Dessa är Kouvola, Kuopio och Siilinjärvi samt Rovaniemi.Coronafallen har ökat i Finlands största städer (Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors och Åbo). I flera regioner har man dock lyckats få läget under kontroll, och situationen i regionen har lugnat sig. Detta har skett till exempel i Vasa. De flesta smittfall konstateras fortfarande hos unga vuxna, men nu ökar smittfallen en aning också i de äldre åldersklasserna. Särskilt viktigt är att försöka skydda de människor som hör till riskgrupperna.  Man försöker alltid utreda smittkällanI cirka 55 procent av de nya fallen i hela landet har man kunnat spåra smittkällan. Andelen har sjunkit en aning jämfört med förra veckan. Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) kunde smittkällan under vecka 45 spåras i cirka 40 procent av fallen. I de övriga delarna av landet, med undantag för HUS-området, kunde smittkällan spåras i cirka 80 procent av fallen. Liksom under de föregående veckorna gällde en tredjedel av de nya fallen personer som var i karantän när smittan konstaterades.  I över hälften av de smittfall som spåras för närvarande (56%) har människan smittats av en person som hör till samma hushåll. I 15 procent av de konstaterade coronafallen kunde smittan spåras till sociala sammankomster i privatlivet (träffar med närstående och privata sammankomster), i cirka 10 procent av fallen till arbetsplatsen och i cirka 7 procent av fallen till hobbyverksamhet.  I de flesta sjukvårdsdistrikt fanns det också skolelever bland de smittade, men de flesta av dem hade smittats någon annanstans än i skolmiljön. I dessa fall blev eleverna och lärarna försatta i karantän även om risken för att viruset skulle spridas vidare var liten. Inom småbarnspedagogiken har det bara konstaterats några enstaka smittfall. Förplägnadsverksamhetens andel av alla smittfall var 4 procent. Detta tyder på att restriktionerna har varit effektiva.  Antalet personer som behöver sjukhusvård ökar någotAntalet patienter som behöver sjukhusvård och intensivvård är fortfarande rätt lågt, men det totala antalet coronapatienter har ökat under de senaste veckorna. Den 11 november 2020 vårdades sammanlagt 73 patienter på sjukhus, och av dessa var 14 personer i intensivvård.Antalet människor som tillfrisknat är uppskattningsvis cirka 14 000, vilket är cirka 75 procent av alla konstaterade coronafall. Hittills har det rapporterats sammanlagt 18 345 coronafall i Finland. Sammanlagt 365 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats.Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats:Uppföljningen av coronaviruset (THL)Coronaepidemin: Regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Handlingsplan för genomförande av rekommendationer och begränsningar enligt hybridstrategin för hantering av coronakrisen efter covid -19-epidemins första fas (social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:26)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fyra av fem finländare säger att utvecklingssamarbetet är viktigt trots det exceptionella året. Människorna är av den åsikten att på grund av coronapandemin borde man fokusera utvecklingssamarbetet mer på hälso- och sjukvården och utbildningen. Detta framgår av en opinionsundersökning som Taloustutkimus gjort för utrikesministeriet.Totalt 78 procent av dem som deltog i undersökningen säger att utvecklingssamarbetet är mycket eller ganska viktigt. Det starkaste stödet finns bland personer under 25 år och högutbildade.Understödet har sjunkit jämfört med i fjol då 89 procent av svarspersonerna ansåg att utvecklingssamarbetet var mycket eller ganska viktigt.”Trots det ovanliga året får utvecklingssamarbetet brett understöd och arbetets genomslagskraft bidrar starkt till en positiv inställning. Det internationella samarbetet är viktigare än någonsin”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Drygt hälften av svarspersonerna är av den åsikten att coronapandemin inte har förändrat inställningen till utvecklingssamarbetet. En femtedel säger sig vara mer positiva och en femtedel mer negativa.Fyra av fem anser dock att utvecklingssamarbetet borde riktas på ett annat sätt på grund av coronapandemin. Mest vill finländarna satsa på hälso- och sjukvården, utbildningen samt vatten- och sanitetssystemen. Hälften av svarspersonerna säger att utvecklingssamarbetet är ett effektivt sätt att bekämpa coronapandemins konsekvenser i utvecklingsländerna.Utbildning och multilateralt samarbete  de viktigaste enligt finländarnaI opinionsundersökningen ingick en öppen fråga där svarspersonerna fick uppge inom vilka områden av utvecklingssamarbetet Finland enligt dem har mest att ge. Här var utbildning, kunnande och yrkeskompetens klart nummer ett (45 procent).De viktigaste samarbetsformerna är däremot multilateralt samarbete och det samarbete som görs via EU. Med multilateralt utvecklingssamarbete avses arbete som sker till exempel via FN eller utvecklingsfinansieringsinstituten, såsom Världsbanken. Det internationella beskattnings-, miljö- och klimatsamarbetet ingår också i det multilaterala samarbetet.I undersökningen deltog 1 071 personer runt om i Finland. Intervjuerna gjordes i september 2020. Hälften av intervjuerna var personliga besöksintervjuer och den andra hälften distansintervjuer via en internetpanel. Den statistiska felmarginalen är 3 procentenheter med en konfidensgrad på 95 procent.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Mikrokrediter som ökar kvinnors inkomster och stärker deras ekonomiska självständighet. Tryggad livsmedelsförsörjning genom finansiering till småbrukare. Företag med hälften kvinnor i ledningen. Den statligt ägda utvecklingsfinansiären Finnfund har under den senaste tiden investerat i denna typ av företag i utvecklingsländer. Ett centralt mål är att främja jämställdheten utöver lönsamheten.Webbutiken Kasha förbättrar tillgången till pålitliga preventivmedel, mensskydd och egenvårdsprodukter i Östafrika. Foto: FinnfundInvesteringar med social inverkan, så kallad samhällsinvestering eller impact investing, har blivit en allt viktigare form av investeringar i världen, och tillväxten är snabb. Finnfunds samhällsinvesteringar är en av kanalerna för Finlands anslag utvecklingssamarbete.Att förbättra kvinnors och flickors ställning är en prioritering i Finlands utvecklingspolitik, och det är också ett av Finnfunds huvudsakliga mål för investeringar.År 2019 beviljade utrikesministeriet Finnfund ett lån på 105 miljoner euro för utvecklingspolitisks investeringar 2019–2021 i projekt som främjar jämställdhet. Under ett och ett halvt år har Finnfund redan satsat över 120 miljoner euro på projekt som stärker kvinnors ekonomiska självständighet i utvecklingsländerna eller som producerar tjänster som är viktiga för flickor och kvinnor. Målet för det statliga lånet uppnåddes i förtid.Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari anser att det är viktigt att investera i jämställdhet och företag i utvecklingsländer.”Investeringar i kvinnor och flickor är alltid klokt och nyttigt eftersom jämställdhet är en förutsättning för en hållbar utveckling i samhället. Det är särskilt viktigt just nu, eftersom coronapandemin särskilt drabbar kvinnodominerade branscher i utvecklingsländer. Främjandet av jämställdhet genom företagsinvesteringar är också i övrigt ett växande internationellt fenomen, och Finland är starkt engagerat i denna trend”, säger Skinnari.Kvinnor i ledningen och som kunder

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har inlett ett projekt där man utvecklar och testar i praktiken möjligheter att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap vid hanteringen av coronakrisen, bland annat när det gäller att bereda politikåtgärder, bedöma effekterna på beteendet samt planera och genomföra kommunikationen.Målet är att stärka statsförvaltningens förmåga att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap vid ministerierna och vid de inrättningar som lyder under dem.”Så länge som vi inte har vaccin eller läkemedel mot sjukdomen covid-19 framhävs vikten av att förebygga smittspridning. Hur vi lyckas med det hänger ihop med människors beteende, och därför är det viktigt att stärka statsförvaltningens förmåga att förstå faktorer som påverkar beteendet”, beskriver avdelningschef vid statsrådets kansli och ordförande för projektets styrgrupp Seppo Määttä betydelsen av det nya tillvägagångssättet.”I projektet försöker vi hitta nya sätt att tillämpa forskningsdata i beslutsfattandet och testa olika människoorienterade former av påverkan. Vi siktar inte bara på att förhindra att viruset sprids, utan också på att stödja myndigheterna i att åtgärda de problem som uppstått till följd av coronakrisen. Målet är naturligtvis att orsaka så lite störningar som möjligt i samhällsfunktionerna och att vi kan hjälpa människor att skapa en så bekväm och välfungerande vardag som möjligt i det nya normala”, berättar projektchefen Markus Kanerva.Sedan coronakrisen bröt ut har beteendevetenskaplig kompetens utnyttjats i många länder såväl i Europa som på andra håll i världen som stöd för beslutsfattandet i anslutning till krisen. Beslutsfattarnas intresse för detta har ökat ytterligare i och med att en andra våg av epidemin blev aktuell. Också Världshälsoorganisationen WHO har framhävt vikten av beteendevetenskaplig kunskap och forskning vid hanteringen av krisen.I arbetsgruppen för försöksprojektet ”Käyttäytymistieteellinen neuvonanto” om beteendevetenskaplig rådgivning finns tvärvetenskaplig kompetens inom beteendevetenskap, bland annat socialpsykologi, psykologi, forskning kring beteendeförändringar, beteendeekonomi och hälsoekonomi. Medlemmar i arbetsgruppen är doktorand i socialpsykologi Matti Heino (Helsingfors universitet), specialsakkunnig Markus Kanerva (statsrådets kansli), filosofie doktor, psykolog Ville Ojanen (Academy of Brain Oy) och akademiforskare Lauri Sääksvuori (Institutet för hälsa och välfärd).Projektets styrgrupp består av statssekreterare Maria Kaisa Aula (finansministeriet), statssekreterare Ville Kopra (arbets- och näringsministeriet), avdelningschef Seppo Määttä (statsrådets kansli), direktör Pasi Pohjola (social- och hälsovårdsministeriet), trafikrådet Anna Similä (kommunikationsministeriet), generaldirektör Olli-Pekka Heinonen (Utbildningsstyrelsen), statsrådets biträdande kommunikationsdirektör Päivi Paasikoski (statsrådets kansli), kommunikationsdirektör Elina Ravantti (utrikesministeriet), ledande sakkunnig Anna Rotkirch (statsrådets kansli), biträdande professor Nelli Hankonen (Helsingfors universitet), psykologie doktor, docent Pilvikki Absetz (frilans) och Doctor of Philosophy Tiina Likki (frilans).Projektets mandatperiod sträcker sig till utgången av mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland kommer att nominera sådana skärgårdsområden i Saimen där saimenvikaren lever till naturarvsobjekt som ska tas upp på Unescos lista över världsarv. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen berättade om uppdateringen av förslagslistan vid världsarvsforumet den 11 november.Syftet med Unescos världsarvskonvention är att trygga bevarandet av det globalt sett värdefullaste natur- och kulturarvet. En förutsättning för att ett objekt ska kunna tas upp på Unescos världsarvslista är att objektet är av särskilt stort universellt värde och att bevarandet av objektets värden är tryggat.”Finland har i sin världsarvsstrategi fastställt att endast särskilt värdefulla objekt ska nomineras till listan. Det stämmer verkligen på skärgårdar där saimenvikaren lever”, gläder sig minister Mikkonen. ”Skyddet av saimenvikaren är en symbol för det finländska naturskyddet och det kräver kontinuerliga ansträngningar”, beskriver Mikkonen. Som minst har saimenvikarpopulationen bestått av 130–160 individer, men nu har man lyckats öka populationen till cirka 400 individer. Klimatförändringen utgör dock ett allvarligt hot mot saimenvikaren.Det föreslagna världsarvsobjektet finns i Saimen, som är Finlands största insjö. Det är fråga om ett så kallat gränsöverskridande världsarvsobjekt som huvudsakligen består av statens skyddade Natura 2000-områden. ”Att inrätta en nationalstadspark i Nyslott och uppdatera begränsningarna i nätfisket är behövliga tilläggsstöd för att säkerställa att projektet blir godkänt av Unesco”, säger minister Mikkonen.Finlands nationella förslagslista uppdateras som bäst i enlighet med världsarvsstrategin. Skärgårdar där saimenvikaren lever är miljöministeriets och Forststyrelsens förslag till naturarvsobjekt. Undervisnings- och kulturministeriet lägger fram sina förslag till kulturarvsobjekt senare. Förslagen tas upp på Finlands nationella förslagslista, som omfattar de objekt som Finland kommer att nominera till Unescos världsarvslista. Ministerierna har för avsikt att sända en uppdaterad förslagslista till Unesco senast under januari 2021. Beslut om objekt som ska tas upp på världsarvslistan fattas av Unescos världsarvskommitté, som sammanträder årligen och består av representanter för 21 stater som är parter i världsarvskonventionen. ”Vårt mål är att kommittén vid sitt möte 2024 ska kunna fatta beslut om att ta upp skärgårdar där saimenvikaren lever på världsarvslistan”, berättar minister Mikkonen.På världsarvslistan finns för närvarande 1 121 objekt, varav 213 objekt representerar naturarvet. Sex av Finlands sju världsarvsobjekt representerar kulturarvet och ett av dem, Kvarkens skärgård, naturarvet.Kostnaderna för projektet beräknas uppgå till cirka 210 000 euro åren 2021–2023. Forststyrelsens årliga kostnader för en preliminär utredning och beredningen av den egentliga ansökan uppgår till cirka 70 000 euro. Den uppskattning och det intresse som ett världsarvsobjekt väcker har i Finland lett till ett kännbart uppsving för ekonomin i området. ”Ökningen av turismen innebär också ett gemensamt ansvar för att världsarvsobjektets värden bevaras trots det ökade antalet turister”, påpekar minister Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommuner och samkommuner kan på vissa villkor få understöd för att ersätt kostnader för de åtgärder som de vidtagit vid gränsövergångsställen för att öka hälsosäkerheten under coronavirusepidemin. Statsunderstödet beviljas av social- och hälsovårdsministeriet och kan sökas under tiden 11.11 – 9.12.12.2020.Kostnader som orsakats av åtgärder som vidtagits vid gränsövergångsställen för att öka hälsosäkerheten ersätts för kommuner och samkommuner förutsatt att åtgärderna vidtagits på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet enligt ministeriets anvisningar och har anknutit till verksamheten vid gränsövergångsställena. Hälsosäkerhetsåtgärderna och ersättningen av kostnaderna baserar sig på regeringens riktlinjer Från och med juli har kommunerna och samkommunerna satt upp planer bland annat för att öka hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena. Man strävar efter att minska risken för att coronaviruset ska sprida sig till Finland via gränsövergångsställena till exempel genom anvisningar och allmän rådgivning till resenärerna samt hälsorådgivning och coronatestning i kommunerna. Åtgärderna baserar sig på de riktlinjer som regeringen satt upp den 13 juli beträffande samordningen av de gränssäkerhetsåtgärder inom olika förvaltningsområden som syftar till att bekämpa coronaepidemin. Riktlinjerna utarbetades av en arbetsgrupp som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet och som bestod av representanter från olika ministerier. Kommunernas och samkommunernas planer utgår från de uppdrag som getts av arbetsgruppen. Regeringens finanspolitiska ministerutskott fastställde den 26 augusti att kommunernas kostnader för hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena ska ersättas till fulla belopp i enlighet med de faktiska kostnader som godkänts av statsbidragsmyndigheten. Statsunderstödet bör användas med beaktande av de villkor som angetts i understödsbeslutet och de övriga anvisningar som social- och hälsovårdsministeriet gett om den verksamhet som understöds. De understöd som kommunerna och samkommunerna får kan användas för kostnader som uppstått under tiden 14.7.2020 – 1.7.2021. Ansökan om statsunderstöd 2020

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har tillsatt en uppföljningsgrupp och en arbetsgrupp som ska utarbeta en reform av lagen om fornminnen. Arbetsgruppen har till uppgift att i samarbete med uppföljningsgruppen bereda ett förslag till en totalreform av lagen om fornminnen. Förslaget ska utarbetas i form av en regeringsproposition.Uppföljningsgruppen har till uppgift att stödja beredningen av lagreformen, sammanställningen av en särskild utredning och interaktionen med intressentgrupperna. Uppföljningsgruppens sakkunskaper kommer att användas när huvudlinjerna för reformen fastställs och förslaget till proposition bereds. Uppföljningsgruppens ordförande är också arbetsgruppens ordförande.Arbetsgruppens mandat löper från och med den 1 november 2020 till och med den 31 december 2021.Överdirektör Riitta Kaivosoja vid undervisnings- och kulturministeriet är ordförande för arbetsgruppen och uppföljningsgruppen.Arbetsgruppen består av regeringssekreterare Matleena Haapala vid miljöministeriet, konsultativa tjänstemannen Johanna Hautakorpi vid justitieministeriet, professor Vesa-Pekka Herva vid Uleåborgs universitet, regeringsrådet Joni Hiitola vid undervisnings- och kulturministeriet, överintendent Jutta Kuitunen vid Museiverket kulturrådet Päivi Salonen vid undervisnings- och kulturministeriet, forskningschef, vikarierande museichef Hannu Takala vid Lahtis stadsmuseum, överintendent Helena Taskinen vid Museiverket samt doktorand Anni-Helena Ruotsala vid Sametinget.Uppföljningsgruppen består av utvecklingschef Juha Flinkman (suppleant vikarierande gruppchef Päivi Malmi) vid Finlands Miljöcentral, regeringssekreterare Matleena Haapala (suppelant miljöråd Antti Irjala) vid miljöministeriet, lagstiftningsrådet Veli-Pekka Hautamäki vid justitieministeriet, regeringsrådet Joni Hiitola (suppleant kulturrådet Päivi Salonen) vid undervisnings- och kulturministeriet, ordförande Tuomas Aslak Juuso (suppleant doktorand Anne Nuorgam) vid Sametinget, juristen Leena Kristeri (suppleant fältsakkunnig Markku Nissinen) vid Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, budgetrådet Merja Leinonen (suppleant lagstiftningsrådet Jyri Inha) vid finansministeriet, generaldirektör Tiina Merisalo (suppleant överintendent Petri Halinen) vid Museiverket, ansvarsområdesdirektör Maija-Liisa Niskala (suppleant lantmätningsrådet Markku Markkula) vid Lantmäteriverket, konsultativa tjänstemannen Ville Schildt vid jord- och skogsbruksministeriet, specialsakkunnig Johanna Selkee vid Finlands Kommunförbund samt specialplanerare Anu Vauramo vid Forststyrelsen.Sekretariatet för arbetsgruppen och uppföljningsgruppen består av regeringsrådet Hanna Kiiskinen vid undervisnings- och kulturministeriet samt juristen Juha Maaperä och specialforskare Päivi Maaranen från Museiverket.I samband med reformen av lagen om fornminnen görs en särskild utredning av hur självstyrelsen gällande samernas språk och kultur och ursprungsbefolkningens rättigheter tillgodoses i skyddet av fornminnen. Utredningen sammanställs av juris doktor Leena Heinämäki (Heartland-Sydänmaa). Utredningen ska bli klar före den 31 maj 2021.BakgrundI lagen om fornminnen finns bestämmelser om fasta fornminnen, lösa fornföremål och fartygsfynd. Fasta fornminnen är en nationalförmögenhet som har ett oersättligt kulturvärde och de ska bevaras för framtida generationer.Lagen har varit i kraft nästan oförändrad i över 50 år och den är i huvudsak baserad på det beredningsarbete som påbörjades i slutet av 1950-talet. Efter att lagen trädde i kraft har det skett stora strukturella förändringar i samhället och regleringen gällande användningen av miljön, myndighetsverksamheten och förvaltningsförfarandena har genomgått stora förändringar. Reformen av grundläggande fri- och rättigheter och den nya grundlagen har stärkt betydelsen av de grundläggande fri- och rättigheterna och utvidgat området för de grundläggande fri- och rättigheter som åtnjuter skydd. Den totalreform av museilagen som trädde i kraft den 1 januari 2020 har stärkt de regionala ansvariga muséernas beredskap i uppgifter som gäller kulturmiljön.På grund av den förändrade verksamhetsmiljön behöver lagen om fornminnen reformeras i sin helhet. I samband med reformen ska man utvärdera och slå fast målen för skyddet av fornminnen med beaktande av regleringen i grundlagen och bestämmelserna i internationella avtal. Utöver det fysiska skyddet av fornminnen ska behovet av att bevara information om fornminnena och tillgängliggöra informationen beaktas.

Källa: Valtioneuvosto.fi