NordenBladet — Republikens president har den 13 november 2020 på framställning av statsrådet beslutat om följande utnämning till en generalstjänst inom Försvarsmakten:
Försvarsmaktens logistik- och materielchef, generalmajor Timo Kakkola utnämns till en generalstjänst för tiden 1 januari 2021-31 december 2022.

Generalmajor Timo Tapio Kakkola (f. 1962) har tjänstgjort som Försvarsmaktens logistik- och materielchef sedan den 1 januari 2020. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som chef för Försvarsmaktens logistikverk, logistikchef för Huvudstaben, stabschef vid Försvarsmaktens logistikverk, avdelningschef för underhållsavdelningen vid Arméns materielverk samt som kommendör för Västra Finlands underhållsregemente. Han befordrades till generalmajor 2017.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet inleder förberedelserna för åtgärdsalternativ för den framtida kommunpolitiken. Man söker lösningar bland annat för balanseringen av kommunernas finansieringsbas och uppgifter och överväger metoder för att utveckla kommunernas roll och självstyrelse.Målet med arbetet som inleds är att ta fram åtgärdsförslag för det politiska beslutsfattandet genom vilka man kan förbättra kommunernas förutsättningar att ordna tjänster för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt,     utveckla den kommunala självstyrelsen och förbättra kommunernas möjligheter att främja invånarnas välfärd och regionens livskraft med beaktande av förändringarna i omvärlden, förbättra den kommunala ekonomins hållbarhet och stabilitet och samtidigt stärka hela den offentliga ekonomins hållbarhet, främja kommunernas egna åtgärder för att uppnå en hållbar och stabil ekonomi och service främjas.För beredningen av åtgärdshelheterna inrättas en arbetsgrupp och två underavdelningar. Strategin avses bli klar före utgången av 2021.“Jag bjuder in alla kommuner i Finland och de som arbetar med kommunfrågor att fundera över framtiden för våra kommuner och deras ekonomi och tjänster. Vi hoppas att intressentgrupperna deltar aktivt”, uppmuntrar kommunminister Sirpa Paatero.“Vi vill väcka en debatt om kommunpolitiken som helhet, föra en öppen diskussion, öka dialogen ur olika perspektiv och stärka samförståndet om utgångspunkterna för och behoven av att utveckla kommunpolitiken”, fortsätter ministern.Kommunerna, Finlands Kommunförbund, flera olika ministerier och representanter för vetenskapsområden bes delta i beredningsarbetet. “Vi vill höra synpunkter från kommunerna, statsförvaltningen, olika vetenskapsområden, det civila samhället, näringslivet och andra intressentgrupper samt kommuninvånarna. Vi tänker ordna seminarier och workshoppar samt föra diskussioner i redan existerande nätverk”, berättar finansrådet Ville-Veikko Ahonen.Kommunerna i Finland varierar stort såväl till storleken som till omständigheterna och befolkningsstrukturen. Skillnaderna mellan kommunerna har på ökat 2000-talet i synnerhet till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Befolkningens stigande medelålder, urbaniseringen och den sjunkande nativiteten påverkar kraftigt såväl kommunernas ekonomiska bärkraft som kommunernas förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster för sina invånare nu och i framtiden. Den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer också att ändra på kommunernas ställning, tjänster och finansiering. Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin har redan länge varit dystra på grund av den strukturella obalansen i kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling. Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder försvagar skattebasen för förvärvsinkomstskatterna. Det ökande antalet äldre personer ökar samtidigt efterfrågan på och utgifterna för den offentliga servicen. Den interna flyttningsrörelsen och den minskade nativiteten har stärkt denna förändring och därigenom kommunernas differentieringsutveckling.Regeringen fattade i samband med budgetmanglingen hösten 2020 beslut om att inleda beredningen av kommunpolitiska riktlinjer. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 13 november diskuterade EU-ministerutskottet förslaget till förordning om en rättsstatsmekanism, den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden samt temana för jordbruksministrarnas informella videokonferens.EU-ministerutskottet behandlade förslaget till förordning om en rättsstatsmekanism som syftar till att skapa villkorlighet mellan respekt för rättsstatsprincipen och mottagande av EU-medel. Förslaget till förordning ingår i förhandlingspaketet om EU:s fleråriga budgetram. Förordningen är väsentlig och viktig för Finland med tanke på en välfungerande, godtagbar och trovärdig union. Det handlar om att stärka EU:s gemensamma värdegrund.EU-ministerutskottet diskuterade också tidsplanen för införande av en säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden. Frågan kommer att diskuteras i Eurogruppen, som sammanträder i inkluderande format den 30 november. Införandet av en säkerhetsmekanism i anslutning till Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) är ett led i reformen av ESM.Dessutom behandlade EU-ministerutskottet temana för jordbruksministrarnas informella videokonferens den 16 november. Kommissionen kommer vid mötet att lägga fram en lägesrapport om situationen på jordbruksmarknaden. Dessutom ska det tyska ordförandeskapet redogöra för beredningen av EU:s skogsstrategi och skogspolitik och för FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands mål är att ingen ska dö eller skada sig allvarligt som en följd av en olycka i hemmet eller på fritiden. Nollvisionen ingår i ett nytt nationellt målprogram för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden.Fokus ligger på att förebygga olycksfall så att man kan göra betydande besparingar i samhällsekonomin vad gäller de kostnader som olycksfallen orsakar. Programmet innehåller sammanlagt 89 åtgärder för förebyggande av olyckor i olika åldersgrupper under åren 2021-2030. Man har fastställt mål och åtgärder för varje åldersgrupp och typ av olycksfall, och man beaktar hur de olika skedena i livet påverkar förebyggandet av skador. Det gemensamma målet är att uppnå en god säkerhetsnivå i alla miljöer och att minska de allvarliga och livsfarliga olyckorna i hemmet och på fritiden med 25 procent före 2030. Programmet behövs för att minska fallolyckorna, olyckorna i väg- och sjötrafiken, drunkningsolyckorna, förgiftningarna och brandolyckorna samt för att öka närståendevårdarnas säkerhet.  I programmet Säkerhet från barndom till ålderdom betonas vikten av mentalvårdsarbetet, jämlikheten och det sektorsövergripande samarbetet samt främjandet av säkerheten för de befolkningsgrupper som är särskilt sårbara.Vid beredningen av åtgärderna beaktade man säkerheten också vad gäller miljön, varor, tjänster och idrottsskador samt förebyggandet av de olycksfall och olyckor som hänför sig till användningen av droger och läkemedel. Förebyggande av olycksfall ger stora besparingar De totala kostnaderna för olyckor i hemmet och på fritiden uppgick till 780-1157 miljoner euro år 2017. Olycksfallen medförde kostnader för 337-508 miljoner euro inom hälso- och sjukvården och 124-196 miljoner euro inom socialskyddet.För polisen och räddningsväsendet medförde olycksfallen och olyckorna kostnader för 73-89 miljoner euro. Utöver detta orsakade de materiella skadorna av bränder kostnader för 52 miljoner euro.År 2017 orsakade dödsfall och sjukdomsfall på grund av olyckor sammanlagt cirka 15 000 förlorade arbetsår. Av de förlorade arbetsåren orsakades uppskattningsvis 7000-11000 av olyckor i hemmet eller på fritiden, och de indirekta kostnaderna uppgick till sammanlagt 194-312 miljoner euro. Andelen kostnader för olyckor i hemmet och på fritiden jämfört med kostnaderna för samtliga olycksfall bedömdes genom en separat utredning i samband med beredningen av programmet. Vid beräkningen användes de uppgifter i registret över vårdanmälningar (Hilmo) som baserar sig på sjukdomskoderna ICD-10. Största delen av olyckorna sker i hemmet och på fritiden  I Finland är olyckorna den fjärde vanligaste dödsorsaken, och således ett stort folkhälsoproblem.  Antalet döda i olyckor i hemmet och på fritiden hör till de högsta i Europa. Varje år dör det cirka 2600 finländare till följd av ett olycksfall. Behandlingen av skador och förgiftningar orsakar dessutom näst flest vårdperioder inom den specialiserade sjukvården och tredje flest vårdperioder på hälsocentralernas bäddavdelningar. Målprogrammet har beretts av ett stort antal sakkunniga under ledning av den samordningsgrupp för förebyggande av olycksfall i hemmet och på fritiden som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet. Programmet stöder målen i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tornator Abp har tillsammans med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen kommit överens om att skydda en värdefull och omfattande svämäng och dess kantskog. Området ligger i Luhtapohja, cirka 60 kilometer nordost om Joensuu. Största delen av skyddsobjektet hör till de områden som föreslås komplettera skyddet av myrar. Området skyddas inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi. Skyddsområdets totala areal är cirka 750 hektar.Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen och Tornator Abp informerar”Det nya skyddsområdet i Luhtapohja i Joensuu är en verklig naturpärla med myrnaturtyper, svämängar och moskogsholmar som till största delen är i naturtillstånd. Inom skyddsområdet finns också hotade naturtyper, vilket gör skyddsbeslutet särskilt glädjande. I livsmiljöprogrammet Helmi har skyddet av myrar framskridit väl i samråd med markägarna på frivillig grund”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Skyddsområdet i Luhtapohja omfattar en representativ helhet av olika myrnaturtyper, svämängar och moskogsholmar som till största delen är i naturtillstånd. Det skyddade områdets totala areal är betydande: nästan 750 hektar. Det är det näst största privata skyddsområdet i Norra Karelen efter Kesonsuo, och det är Tornators tredje största skyddsområde i Finland.Gungflyna vid Luhtapohjanjoki bildar en omfattande, jämn och trädfattig helhet av myrar som domineras av näringsfattiga fattigkärr och tallmossar. De tre vanligaste myrtyperna i naturtillstånd är tuvdunmyrar, fuscummyrar och lågstarrkärr. Skyddsområdet omfattar också hotade naturtyper, såsom källområden, ett ört- och gräskärr, ett tuvulls-skogskärr och ett hjortronkärr. De erbjuder också en livsmiljö för många sällsynta och krävande arter.Området kring Luhtapohjanjoki erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation, såsom fiske, jakt, bärplockning och fågelskådning.”Genom att inrätta nya naturskyddsområden kompletterar vi det ekologiska nätverket som tillsammans med nyckelbiotoperna, artförekomsterna och skyddszonerna utgör en stark grund för mångfalden i Tornators skogar”, säger Tornators miljöchef Heikki Myöhänen.Livsmiljöprogrammet HelmiÅtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi ska ta tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. Inom ramen för programmet ska myrar skyddas och restaureras, fågelvatten och våtmarker återställas, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer vårdas samt naturen på småvatten och stränder iståndsättas. Verksamheten baserar sig på frivillighet bland markägarna. Markägarna får ersättning för de områden som skyddas och staten stöder restaurerings- och vårdåtgärderna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag inleds Läsfadder-kampanjen som lotsas av undervisningsminister Li Andersson och vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko. Läsfaddrarna Li och Annika diskuterar läsningens betydelse och intervjuar personer som arbetar med barnlitteratur. Med kampanjen, som är en gemensam satsning av Läsrörelsen vid Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet, vill man betona läsningens betydelse och stärka barnens läsfärdighet.Under kampanjen publiceras videor på Läsrörelsens Facebook-sida. Först ute med att intervjua yrkesverksamma inom barnlitteraturen är Li Andersson och på våren är det Annika Saarikkos tur. I videorna presenteras böcker som de yrkesverksamma rekommenderar. Som en del av Läsfadder-kampanjen presenteras också projekt som understöds av undervisnings- och kulturministeriet och Läsrörelsen. Videorna om projekten lyfter fram nya sätt att främja läsningen.– Forskning visar att läsintresset har en stark koppling till goda lärresultat. Läsande barn och unga klarar sig i skolan och får ta del av nya världar och insikter genom böckerna. Det vore därför viktigt att så många barn som möjligt redan från tidig ålder skulle få inspiration och en god grund för läsningen, säger undervisningsminister Li Andersson.Huvudmålgruppen för Läsfadder-videorna är föräldrar som behöver hjälp med att stödja sina barn i förskolan eller årskurserna 1–2 i deras läsning.– Idén om läsfaddrar kom till från en iakttagelse av att föräldrar som har fullt upp med att lösa vardagspusslet nödvändigtvis inte hinner sätta sig in i barnens läsning i tillräcklig mån. Vi läsfaddrar vill stödja familjens gemensamma läsintresse och samtidigt även lyfta fram fina projekt där man tillsammans försöker finna nya sätt att främja läsningen, berättar vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko.På inledningsvideon till kampanjen som startar i dag berättar ministrarna om sina egna läsminnen från barndomen. I dag publicerades också den första videon där Li Andersson intervjuar barnbibliotekspedagogen Pirkko Ilmanen och läser Kirsi Kunnas dikt Kattila ja peruna.Läsfadder-kampanjen går i huvudsak på finska, men innehåller även videor på svenska .Effekten av tidiga gemensamma lässtunder kan observeras i de förhandskunskaper barnet har då hen inleder sin skolgång. Av enskilda fritidssysselsättningar är läsning den som har störst betydelse för barnets utgångsläge vid skolstarten. Skillnaderna bland barn som inleder sin skolgång kan vara upp till ett år.*Video som inleder Läsfadder-kampanjen och där ministrarna berättar om sina läsminnen från barndomenDen första videon med boktips där Li Andersson intervjuar barnbibliotekspedagog Pirkko IlmanenLäsrörelsens Facebook-sida* Läscentrum: 10 fakta om läsning

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid justitieministeriet inleds inom kort ett arbete för att göra bestående ändringar i bestämmelserna om konsumentkrediter. Samtidigt bedöms hur verifieringen av identiteten kan utvidgas till att gälla alla avtal om konsumentkredit.– Om du till exempel köper en tvättmaskin på nätet, kan du i allmänhet betala den med kredit i flera poster. För närvarande är det möjligt att få sådana krediter utan noggrann autentisering av kunden. Även om man i fråga om konsumentköp inte just har fått kännedom om missbruk, måste vi med alla medel försöka förhindra möjligheten till dem, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.– Det är oerhört viktigt att vi med på alla tänkbara sätt hjälper offren för detta brott.– Jag vill att vi bättre än för närvarande ska förhindra missbruk av personuppgifter vid webbköp, betonar minister Henriksson.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Husbolagens tidsfrist för att överföra aktieböckerna till bostadsdatasystemet förlängs med ett år fram till den 31 december 2023. Därutöver ska bestämmelserna om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i införandelagen om ett bostadsdatasystem preciseras. Statsrådet godkände en proposition med förslag till lagändringar i dag den 12 november 2020. Lagarna träder i kraft så fort som möjligt.Den elektroniska tjänsten för överföring av aktieböcker togs i bruk våren 2020. Via tjänsten har bostadsaktiebolag som grundats före 2019 kunnat överföra aktieböcker till Lantmäteriverket och ansluta sig till aktielägenhetsregistret. Avsikten har varit att de bostadsaktiebolag som har en disponent i huvudsak ska överföra sina aktieböcker via ett gränssnitt som byggs upp i disponentsystemen. Detta arbete har dock dragit ut på tiden och överföringen av aktieböckerna beräknas börja i mars 2021.Enligt den gällande lagstiftningen ska bostadsaktiebolagen överföra aktieböckerna till Lantmäteriverket före utgången av 2022. Om tidsfristen för överföringen inte förlängs, har bolagen i förhållande till de ursprungliga målen endast ett och ett halvt år på sig att göra överföringen. Det är också avgiftsfritt att överföra aktieböckerna inom utsatt tid, senare ska det tas ut en avgift.Överföringen är ett viktigt steg i processen att sluta använda aktiebrev i pappersform. För att se till att överföringarna sker smidigt, är det skäl att husbolagen förbereder sig på detta. Innan aktieböckerna överförs är det bra för husbolagen att kontrollera att informationen i handelsregistret om disponenten och ordföranden för husbolagets styrelse är aktuell. De får rätt att använda överföringstjänsten enligt informationen i handelsregistret. De egna företagsrollerna kan kontrolleras på suomi.fi/handelsregisteruppgifter. Om det inte finns några roller ska uppgifterna uppdateras i handelsregistret.För ömsesidiga fastighetsaktiebolag som grundats före 2019, är det frivilligt att överföra aktieböckerna och ansluta sig till aktielägenhetsregistret. Bestämmelsen om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i införandelagen om ett bostadsdatasystem ska preciseras. Detta i syfte att det blir fullständigt klart att ikraftträdandet av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem inte påverkar sådana gamla ömsesidiga fastighetsaktiebolag som inte vill ansluta sig till aktielägenhetsregistret.För att säkra att verksamheten i nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag löper störningsfritt är det också nödvändigt att förtydliga lagen om bostadsaktiebolag så att valet av aktiebolagslag som tillämplig lag begränsas i stället för bestämmelserna om aktielägenhetsregistret i lagen om bostadsaktiebolag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgivaren ska i fortsättningen betala arbetstagaren ersättning för alla konkurrensförbudsavtal, medan ersättningsskyldigheten nuförtiden endast gäller avtal som varar över sex månader. Målet är att minska antalet ogrundade konkurrensförbudsavtal som gör arbetsmarknaden stelare.– I Finland används konkurrensförbudsavtal för närvarande i stor utsträckning. I strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagen används de rutinmässigt för nästan alla arbetstagargrupper oberoende av om det är fråga om en nyckelperson för företaget eller inte, beskriver arbetsminister Tuula Haatainen.– Jag är glad över att man har hittat en lösning som gör konkurrensförbudsavtalen mer riktade. Ersättningsmodellen säkerställer att konkurrensförbud meddelas endast personer vars arbetsuppgifter genuint förutsätter det, säger arbetsminister Haatainen.Genom konkurrensförbudsavtalet begränsas arbetstagarens rätt att övergå till anställning hos en arbetsgivare som bedriver konkurrerande verksamhet och rätten att bedriva konkurrerande verksamhet för egen räkning efter att anställningsförhållandet upphört. Regeringen föreslår att det i lagen ska föreskrivas om en mer omfattande ersättningsskyldighet än för närvarande, om tidpunkten för betalning av ersättning och om arbetsgivarens rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal.Ändringarna görs i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal från och med den 1 januari 2022. Den nya regleringen gäller också konkurrensförbudsavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande efter en övergångsperiod på ett år, med vissa undantag. Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 12 november 2020.Längden på konkurrensförbudet inverkar på ersättningsbeloppetFör ett konkurrensförbudsavtal ska betalas en ersättning vars storlek beror på arbetstagarens lön och den avtalade längden på konkurrensförbudet, dvs. bindningstiden. För en bindningstid på högst sex månader ska ersättning betalas till 40 procent av arbetstagarens lön för motsvarande tid. Om bindningstiden är över sex månader, är ersättningen 60 procent av lönen för hela bindningstiden. Ett konkurrensförbud kan även i fortsättningen meddelas för högst ett år.I lagen finns det för närvarande inga bestämmelser om tidpunkten för när ersättningen ska betalas. Enligt regeringens proposition ska ersättningen i regel betalas under bindningstiden. Betalningsdagen är densamma som dagen för löneutbetalning under anställningsförhållandet.Nytt är också arbetsgivarens rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal under anställningsförhållandet när förhållandena förändras. Då ska en uppsägningstid iakttas som är en tredjedel av den bindningstid som avtalats i konkurrensförbudsavtalet, dock minst två månader. Arbetsgivaren kan dock inte säga upp ett konkurrensförbudsavtal längre efter det att arbetstagaren har sagt upp sitt anställningsförhållande.Användningen av konkurrensförbudsavtal har blivit vanligareIngåendet av ett konkurrensförbudsavtal förutsätter att det finns synnerligen vägande skäl som har samband med arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållandet. Konkurrensförbudsavtal används allmänt. Regeringen har som mål att minska antalet konkurrensförbudsavtal som strider mot de villkor som anges i lagen. Lagändringarna bedöms förebygga ogrundade avtal.Lagändringarna bereddes av en arbetsgrupp på trepartsbasis. Arbets- och näringsministeriet ordnade en remissbehandling om ändringarna i april–maj 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har lagt fram en proposition för att möjliggöra interoperabilitet mellan mobilapplikationen Coronablinkern och applikationer som tagits fram i andra EU- och EES-länder eller i Schweiz. En användare av Coronablinkern kunde i samband med sin smittoanmälan i appen lämna uppgift om en eventuell exponering också till användaren av en motsvarande app i ett annat land och själv få information om eventuell exponering av en applikationsanvändare i ett annat land. I propositionen föreslås att det i lagen om smittsamma sjukdomar ska föreskrivas om behandling av personuppgifter i samband med gränsöverskridande användning av ett informationssystem. Utkastet till regeringens proposition med förslag till temporära ändringar av lagen om smittsamma sjukdomar var på remiss 13–30 oktober 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi