NordenBladet — Under hösten 2021 och under början av 2022 reste finländska ministrar runt i landet för att lyssna på finländarnas tankar och förhoppningar angående Europas framtid. Finländarna betonade framför allt konkreta frågor där de anser att EU-samarbetet tillför mervärde och där de hoppas att EU ska vidta åtgärder. EU ses i allmänhet både som en viktig ekonomisk aktör och som en viktig värde- och säkerhetsgemenskap.Finländarna vill se EU vidta konkreta åtgärder till exempel för att bekämpa klimatförändringen, stärka unionens roll som säkerhetsgranat och utveckla unionens gemensamma migrations- och asylpolitik. En aspekt som förenade de olika temadiskussionerna var stärkandet av EU:s resiliens, det vill säga kristålighet.EU:s gemensamma värden – såsom demokrati, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter, jämställdhet och minoriteters rättigheter – togs upp i många diskussioner. I diskussionerna framhävdes att EU bör aktivt främja och försvara sina värden både inom sitt territorium och i sina yttre förbindelser. Aktuella utmaningar, såsom klimatförändringen, digitalisering, migration och säkerhet, kräver lösningar som är förenliga med EU:s gemensamma värden.Finländarna ansåg det vara viktigt att öka medvetenheten om verktyg för deltagande och påverkan i EU och ytterligare sänka tröskeln för deltagande. De ansåg det också vara viktigt att diskutera i vilka frågor beslutsfattandet bör stanna på nationell nivå (t.ex. skogspolitik) och i vilka frågor det är klokt att fördjupa EU-samarbetet.I synnerhet unga upplevde att de vill påverka, och de hoppades på fler kanaler och sätt för dem att delta på ett naturligt sätt. De möjligheter att studera och arbeta inom unionen som EU erbjuder unga ansågs mycket viktiga.Stämningen vid diskussionerna var positiv, och många välkomnade chansen att diskutera EU:s framtid. Olika åsikter och synpunkter fick komma till tals. Tidvis var det svårt att nå och engagera medborgarna, och evenemangen var rätt varierande till sin karaktär och till sina teman.Evenemangsserien ”Europa är vi” är en del av konferensen om Europas framtid. Den omfattade sammanlagt 19 evenemang som ordnades runt om i landet, från Helsingfors till Utsjoki. Vid varje evenemang deltog en minister, och sammanlagt 12 ministrar medverkade till turnén. Evenemangen var öppna för allmänheten, och de marknadsfördes såväl via samarbetspartner som i traditionella och sociala medier. En del evenemang ordnades tillsammans med samarbetspartner, till exempel städer.Syftet med Europa är vi-evenemangen var att lyfta medborgarna i centrum och höra olika synpunkter. I evenemangen deltog sammanlagt cirka 2 000 finländare antingen på plats eller på distans. Finländarnas synpunkter förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga upp.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ekonomiska läget inom jordbruket och den inhemska livsmedelsproduktionen har spetsats till under de senaste månaderna, och osäkerheten präglar besluten om odling under den kommande växtperioden. När det gäller fortsatt sockerbetsodling i framtiden hör riskerna i synnerhet samman med den drastiska ökningen av kostnader inom produktionen av specialgrödor. De olika parterna i förädlingskedjan för socker söker marknadsorienterade lösningar på det problemet. Möjligheterna att säkerställa fortsatt odling av sockerbetor också med hjälp av stödinstrument har utretts i brådskande ordning.Det höga energipriset har också en direkt inverkan på transportkostnaderna för sockerbetor, som är mycket viktiga med tanke på försörjningsberedskapen. Samtidigt bör odlingen av sockerbetor tryggas i en sådan omfattning att det säkerställs att Finlands enda sockerfabrik har tillgång till råvara och kan bedriva sin verksamhet. I denna exceptionella situation har det inletts beredning vid jord- och skogsbruksministeriet för att rikta en tilläggssatsning av engångsnatur till det nationella transportstödet för sockerbeta i fråga om odlingskontrakt för 2022. Av de nationella stödinstrument och EU-stödinstrument för sockerbetor som står till förfogande är transportstödet i den här situationen det mest ändamålsenliga med tanke på både fördelningen av stödet och effektiviteten i administrationen.Riktade stöd för sockerbeta betalas i slutet av detta år och i början av nästa år på basis av odlingskontrakten och den faktiska odlingen 2022. I denna akuta situation är det inte möjligt att bereda och införa helt nya stödinstrument i helheten av jordbrukarstöd.Grundprinciperna för transportstödet förblir oförändrade i år, men vid den fortsatta beredningen kommer man att titta på om den exceptionella situationen medför behov av att justera stödet till exempel ur regionalt perspektiv. Transportstöd kan betalas i form av de minimis-stöd till ett belopp av högst 20 000 euro per stödmottagare under perioder på tre år. Det totala beloppet av tilläggsfinansieringen av engångsnatur kommer vid den fortsatta beredningen att dimensioneras så att den ger säkerhet för de odlingsbeslut som gårdarna för närvarande fattar för växtperioden 2022.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä betonar vikten av att försörjningsberedskapen och den finländska sockerproduktionen tryggas med alla medel och i alla situationer. ”I den här svåra situationen behövs målmedvetna och effektiva åtgärder såväl i själva produktionskedjan som i stödpolitiken”, säger Leppä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Marocko har ingått ett samarbetsavtal inom energisektorn (MOU). Syftet med avtalet är att utveckla ländernas samarbete inom teknik och ekonomi och främja finländska företags inträde på Marockos marknad.Dokumentet undertecknades virtuellt den 9 februari 2022 på näringsminister Mika Lintiläs vägnar av Pekka Hyvönen som är Finlands ambassadör i Marocko och Leila Benali som är Marockos minister för energiomställningen och hållbar utveckling. MOU-avtalet om energisektorn gäller i synnerhet utvecklandet av samarbetet för att främja användningen av hållbar energi. Avtalet ökar också samarbetspotentialen när det gäller energieffektivitet, energiteknologi, väteekonomi och forsknings- och utvecklingsverksamhet. ”Investering i förnybar energi, energieffektivitet och energisystem är livsviktigt för ett framgångsrikt samhälle. I Finland har vi lyckats utveckla en gedigen kompetens på dessa områden, och det praktiska samarbetet med Marocko är välkommet och glädjande”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. ”Det avtal inom energisektorn som undertecknats i dag ger en utmärkt grund för att utveckla det ömsesidiga partnerskapet. Det är också ett viktigt verktyg för att stärka nätverken mellan företagen, universiteten och forskningsinstituten och våra relationer när det gäller handel och investering”, fortsätter Lintilä. Marocko strävar efter att förändra energisektorn som helhet och att bli en stormakt på området för grön energi i framtiden. Marocko är en intressant marknadspartner för Finland bland annat för att det geografiskt är en port till hela Afrikas växande marknad.  Relationerna mellan länderna är mycket bra och länderna har samarbetat på många olika områden, men i synnerhet inom energisektorn är samarbetsmöjligheterna betydande. Intresset och de ekonomiska samarbetsmöjligheterna i fråga om vatten-, vind- och solenergi ökar. Marocko har satt som mål att mer än 52 % av den installerade elkapaciteten ska komma från förnybara källor år 2030.Utöver förnybar energi och ren energiteknologi har Marocko också ett stort intresse för data- och kommunikationsteknologi, anläggningar för avfallshantering och vattenreningsverk, och Finland har knowhow om detta. Möjligheterna för finländska företag att internationalisera sig i Marocko stöds av Team Finland nätverket i Rabat och av Business Finlands byrå i Casablanca som grundades år 2019.  I Finland har samförståndsavtalet beretts vid arbets- och näringsministeriet med stöd av utrikesministeriet och i samråd med industrier inom branschen. Många finländska företag planerar att etablera sin verksamhet i Marocko och göra sin verksamhet känd också i andra delar i norra och västra Afrika. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet ordnade under hösten 2021 den nordiska klimatförändringstävlingen Nord StarT. Tävlingen var en del av programmet i Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021 och ordnades i samarbete med LUMA-centrets StarT-program. Syftet med tävlingen var att aktivera barn, unga och vuxna, från småbarnspedagogiken till högskolor, att tillsammans komma fram med konkreta sätt att bemästra klimatförändringen. Undervisningsminister Li Andersson gratulerade vinnarna onsdagen den 9.2.2022 under det öppna webbevenemanget.Det var möjligt att delta i tävlingen genom att rapportera om ett projektarbete eller god undervisningspraxis där människor i olika åldrar och elever på olika utbildningsstadier samarbetar. En skola, klass, klubb eller någon annan grupp barn, unga eller vuxna kunde delta genom att rapportera om god undervisningspraxis eller ett bra undervisningsprojekt där barn och unga visar hur man bekämpar klimatkrisen. Lärare kunde delta genom att berätta om en god undervisningspraxis. Tävlingar riktade sig till utbildningssystemets alla stadier, från småbarnspedagogiken till högskolor.Vinnarbidragen präglades av en bred skala synvinklar på klimatfrågan: från Bokashi-metoden till hållbar poesi. Undervisningsminister Li Andersson betonade i sitt tal hur viktigt det är idag att skolorna erbjuder kunskap och färdigheter för att bemästra klimatförändringen.– Miljöfrågor och klimatförändringen  hör till våra största samhälleliga utmaningar. Att bromsa klimatförändringen påverkar hela samhället. Det är viktigt att skolor och utbildningsinstitutioner kan erbjuda kunskap och färdigheter för att ta itu med klimatkrisen. Effektiv och forskningsbaserad hållbarhetsfostran  bidrar till att unga kan fokusera på konkreta gärningar för att bemästra krisen, sade Andersson.Enligt den nordiska juryn har de vinnande bidragen utnyttjat vetenskaplig praxis genom forskning och laboratoriesamarbete samt lyft fram elevernas kunnande så att också mindre barns röster har fått höras. Projekten möjliggjorde också enligt juryn ungas egna initiativ såväl självständigt som i samarbete med andra och lyfte genom poesi fram barns och ungas tankar om klimatförändringen.Vinnarna belönas med 500 euro: 0-5 år: Päiväkoti Piilometsä – Bokashi and biocarbon in horticultural farming 13-15 år: Vuoksenniskan koulukeskus – Young children and climate change16-18 år: Nurmijärven lukion Rajamäen toimipisteen kemian opiskelijoita – Toxins in natureFIN-CHI Innovation and Education Association – Youth Race-for Zero Climate ActionBästa undervisningspraxis: Sustainable Poetry. Ett svenskt samarbete mellan lärare och utbildare.Tävlingens syfte var att föra fram nordiska barns, ungas och unga vuxnas visioner och exempel på hur man kan stävja klimatförändringen. Man ville också stärka samhörigheten och samarbetet mellan de nordiska länderna, utveckla pedagogiken kring hållbar utveckling och främja verksamhet som baserar sig på läroplaner. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist, undervisningsminister Li Andersson, arbetsminister Tuula Haatainen och arbetsmarknadsledningen sammanträdde onsdagen den 9 februari för att diskutera lönejämställdhet. Vid mötet behandlades i synnerhet regeringens och arbetsmarknadscentralorganisationernas gemensamma åtgärder för ökad lönejämställdhet. Regeringen och arbetsmarknadens centralorganisationer kom för cirka ett år sedan överens om ett gemensamt likalönsprogram. I dag konstaterade ministrarna och organisationsledningen att programmet har framskridit enligt planerna och åtgärderna pågår.Inom likalönsprogrammet har man bland annat gjort en utredning om hur kollektivavtalen inverkat på löneskillnaderna 2017–2020 och inlett ett omfattande projekt för att avveckla könsuppdelningen i arbetslivet. Vid mötet sågs också rekommendationen om en bedömning av kollektivavtalens könsrelaterade konsekvenser som viktig. Rekommendationen uppdaterades av arbetsmarknadens centralorganisationer i november i fjol. I den rekommenderas att man till exempel granskar avtalens konsekvenser för löneskillnaderna mellan könen. Rekommendationen är aktuell, eftersom avtal förhandlades fram i slutet av fjolåret och förhandlingar också pågår inom många branscher som bäst. I mötet deltog förutom representanter för regeringen också Akava, Finlands näringsliv, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, FFC, STTK och Statens arbetsmarknadsverk. Minister Thomas Blomqvist, som sammankallade mötet, betonade betydelsen av samarbete i främjandet av lönejämställdhet. Effektiva åtgärder krävs för att uppnå lika lön för samma och likvärdigt arbete, eftersom den genomsnittliga inkomstskillnaden mellan kvinnor och män minskar långsamt. Löneskillnaden uppgår i nuläget till cirka 16 procent på hela arbetsmarknaden. Arbetet för lika löner framskrider nu i en god takt, och regeringen har också egna projekt för att öka jämställdheten i fråga om löner. Likalönsprogrammet för 2020–2023I likalönsprogrammet för 2020–2023 har regeringen och arbetsmarknadens centralorganisationer kommit överens om gemensamma åtgärder för att främja lönejämställdheten. Likalönsprogrammet ingår i helheten för främjande av lönejämställdhet i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Till den omfattande helheten hör också regeringens egna lagstiftnings- och forskningsprojekt. Det utreds bland annat hur lönejämställdheten kan ökas för likvärdigt arbete samt vilka könskonsekvenser arbets- och tjänstekollektivavtalen har.Likalönsprogrammet 2020–2023. Regeringens och arbetsmarknadens centralorganisationers programenliga åtgärder (SHM:s rapporter och promemorior 2021:1) Likalön

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Slutrapporterna från projektet för räddningsväsendets och den civila beredskapens prestationsförmåga och grunder för planeringen av dessa har publicerats i statsrådets publikationsarkiv Valto. Målet för projektet var att ta fram ett underlag för räddningsväsendets riksomfattande planeringsgrunder och utreda hur räddningsväsendets och den civila beredskapens prestationsförmåga och tjänster motsvarar omvärlden, riskerna och kundernas behov.Projektet gav ett stort antal resultat, till exempel en modell för grunderna för planeringen av räddningsväsendets tjänster, beskrivningar av kraven på prestationsförmåga och en bedömning av avvikelser och utvecklingsbehov i fråga om tjänsterna inom räddningsverksamheten, förebyggandet av olyckor, beredskapen och befolkningsskyddet. Dessutom tog man fram bland annat en analys av behovet av räddare, ett underlag för finansieringskriterierna för räddningsväsendet, en beskrivning av landsbygdens och glesbygdens särdrag samt ett urval av utvecklingsidéer. Även räddningsväsendets kunskapsbas och prognosmodellen för olyckor uppdaterades. Med hjälp av resultaten strävar man efter enhetligare verksamhetssätt inom räddningsväsendet för att förändringarna i omvärlden och i olycksriskerna ska kunna bemötas effektivt.Bedömningen av räddningsväsendets prestationsförmåga, riskerna och scenarierna ska göras på riksnivåInförandet av den riksomfattande modellen för planeringsgrunder förutsätter samarbete inom hela branschen. I projektet togs fram grundläggande beskrivningar av den kompetens, de material och de verksamhetsmodeller som krävs i olika uppgifter inom räddningsverksamheten och förebyggandet av olyckor. Avsikten är att beskrivningarna i fortsättningen ska användas som grund för bedömningen av räddningsverkens tjänster i välfärdsområdena och av behoven att utveckla dem.Riksomfattande prognostisering av trender och förändringar i räddningsväsendets omvärld bör genomföras regelbundet. Prognosmodellen för olyckor bör upprätthållas och utvecklas kontinuerligt och den bör vara enhetlig i hela landet. Detta förutsätter resurser till forskning och utveckling.Dessutom ska en modell för beskrivning av räddningsväsendets riksomfattande scenarier utarbetas i samarbete med polisen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten och social- och hälsovårdsväsendet. Hanteringen av riksomfattande scenarier och uppfyllandet av de krav på prestationsförmåga som fastställs utifrån scenarierna förutsätter ett riksomfattande samarbetsnätverk.Vid informationsledning behövs automatisering, systematik och kundperspektivRäddningsväsendet måste se till att den information som samlas in om verksamheten är av hög kvalitet, enhetlig och lätt att hitta på samma ställe, så att informationen kan utnyttjas effektivt i styrningen och ledningen av räddningsväsendet. Det är strategiskt och med tanke på utvecklingen av verksamheten viktigt att jämföra räddningsväsendets uppgifter i de olika välfärdsområdena. Detta förutsätts även enligt lagen om ordnande av räddningsväsendet. Utvecklingen av informationsledningen kräver att kvaliteten på den information som samlas in förbättras och att nya metoder för insamling av information införs inom den närmaste framtiden. I praktiken bör det manuella registreringsarbetet ersättas med automatiserad insamling av information. Detta minskar den tid som används till registrering, ökar tillförlitligheten hos informationen och förenhetligar informationskällorna. Dessutom finns det skäl att systematiskt utnyttja internationell och inhemsk forskningsdata i strategiarbetet och planeringen av verksamheten. Arbetet med att definiera räddningsväsendets termer bör fortsätta och användningen av terminologin bör styras. Det finns också behov av att översätta internationella termer, vilket gör det möjligt att på ett smidigare sätt utnyttja internationellt material.Ekonomiska uppgifter och personaluppgifter ska följas och analyseras årligen för att informationsledningen och den strategiska styrningen ska förbättras. Detta kräver förmåga att skapa en lägesbild av räddningsverkens ekonomiska situation, den kalkylerade finansieringen för räddningsväsendet och planen för de offentliga finanserna. Man bör också se till att verksamhetssätten utvecklas på ett kundorienterat sätt. Detta förutsätter att kunduppgifterna upprätthålls kontinuerligt. Bakgrund till projektetProjektet som gäller prestationsförmågan är en del av reformen av räddningsväsendet. Genom projektet förverkligades målet i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering att kapaciteten och resurserna hos räddningsväsendet och nödcentralerna ska säkerställas med beaktande av nationella och regionala behov av service. Projektet tillsattes den 4 februari 2020 och mandatperioden upphörde den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet erbjuder efter ett lyckat pilotskede tillsammans med myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV) kommunerna och de statliga ämbetsverken expertstöd även 2022. Målet är att främja de nationella digitaliseringsmålen i regeringsprogrammet och i den digitala kompassen. Finansministeriets program för främjande av digitalisering finansierar expertstödet, och DVV ansvarar för genomförandet.”Vi vill påskynda digitaliseringen av de offentliga tjänsterna och förvaltningen. Kommunerna och ämbetsverken behöver expertstöd för detta, och det är inte alltid lätt att få. Genom att erbjuda expertstöd vill vi hjälpa framför allt mindre kommuner i de digitala utmaningarna. Partnerskap i utvecklingen av tjänster gör det också möjligt att dela med sig av goda lösningar”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Experterna kan till exempel arbeta med servicedesign, förändringsledarskap eller användbarhet. Målet är att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och kundorienteringen i fråga om befintliga digitala tjänster eller digitala tjänster som är under utveckling.Ansökningsomgången för expertstöd 2022 bereds som bäst, och DVV ordnar ett infomöte om ansökningsomgången den 17 februari 2022. Under 2022 kommer man att informera om de resultat som projekten ger upphov till samt om goda förfaranden inom medskapande, så att resultaten kan utnyttjas av alla på bred front.Goda erfarenheter av pilotprojekten med expertstöd 2021Verksamhetsmodellen för expertstöd testades och utvecklades i fyra pilotprojekt som genomfördes hösten 2021. Målen för pilotförsöken uppnåddes och deltagarnas engagemang i och entusiasm för projekten var starkt. I Livsmedelsverkets och närings-, trafik- och miljöcentralernas pilotprojekt gick man i djupet med ekofoderodlares servicebehov, satte upp mål för smidiga e-tjänster och utvecklade servicen i en mer kundorienterad riktning. I Rättsregistercentralens och justitieministeriets pilotförsök utvecklades de elektroniska tjänsterna utifrån empati och kundförståelse. Detta utvecklingsarbete har fortsatt också efter att försöket avslutats.I pilotförsöket med Sibbo och de övriga deltagarkommunerna skapades en beskrivning av visionen för och sätten att sköta ärenden för någon annans räkning i kommunernas e-tjänster. Utvecklarna identifierade samtidigt kommunernas gemensamma behov av att få enhetliga anvisningar och stöd för att utveckla de digitala tjänsterna. I pilotförsöket med städerna i Kymmenedalen och aktörerna inom näringsbranschen fastställdes målen för det serviceutbud som riktas till företag i Kymmenedalen samt åtgärder genom vilka dessa kan uppnås. Detta ledde till att olika aktörer i allt högre grad bildar nätverk sinsemellan. Målet i regeringsprogrammet är att Finland ska vara känt som en föregångare inom digitalisering och teknisk utveckling. Målet är att stöda och uppmuntra myndigheter att göra sina tjänster tillgängliga för allmänheten och företagen i digital form senast 2023. Expertstödet är en av åtgärderna i Programmet för att främja digitaliseringen, som syftar till att främja detta mål.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den externa utredning som inrikesministeriet och finansministeriet låtit göra om användningen av polisens anslag och om faktorer som hänför sig till anslagets tillräcklighet är klar. Utredare var lantrådet Timo Kietäväinen, professor Lasse Oulasvirta och professor Roope Uusitalo. Utredningen överlämnades till inrikesminister Krista Mikkonen den 9 februari.I utredningen kartlades användningen och allokeringen av polisens anslag och bedömdes varför polisens anslag, som stigit varje år från 2017 till 2021, inte är tillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgifter.Den otillräckliga basfinansieringen har täckts genom tilläggsbudgetarDe anslag som polisen beviljats har ökat i jämn takt sedan 2017. Trots detta har polisens anslagsbehov regelbundet överskridit de resurser som anvisats polisen i budgeten: sedan 2017 har anslagen enligt budgeten inte räckt till för att täcka polisens utgifter. Polisens anslag har upprepade gånger kompletterats i tilläggsbudgeten, och dessa utgiftsökningar har vanligen varit tidsbundna och gällt endast ett år. Största delen av polisens utgifter är personalutgifterEnligt anslagsutredningen utgör personalutgifterna största delen av polisens utgifter. År 2020 omfattade personalutgifterna 69 procent av polisens anslag. Hur antalet anställda utvecklas är den viktigaste faktorn som påverkar utvecklingen av de totala kostnaderna för polisväsendet. Personalutgifterna är samtidigt nästan den enda utgiftsposten som är flexibel enligt tillgängliga resurser, eftersom majoriteten av de övriga utgifterna är bundna på olika sätt, till exempel utgifter som beror på avtal med statens olika servicecentraler.Mest resurser används för brottsbekämpning, resurserna för bevakning har minskatVerksamhetsvis betraktat används mest resurser till brottsbekämpning. Resurserna för bevakning har minskat och utgifterna för larmverksamheten har ökat. Serviceförmågan inom larmverksamheten har prioriterats, men till exempel utredningstiden för strafflagsbrott har förlängts och antalet utredningar av alla brott har minskat. Även antalet öppna ekonomiska brott har ökat och behandlingstiden har förlängts.Utgifterna för IKT och lokaler har ökat mestAv utredningen framgår att de snabbast växande utgiftsposterna är utgifter för lokaler och IKT. Av anslagen gick 8,8 procent till polisens kostnader för lokaler och 9,5 procent till utgifter för IKT. Sammanlagt ökade polisens IKT-utgifter med 42 miljoner euro mellan 2010 och 2021. Största delen av dessa är inköp från Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Polisens avgifter till Valtori har ökat med nästan 57 procent från 2017 till 2020. Trots att polisens IKT-utgifter har ökat kraftigt är investeringsskulden oroväcknde stor.Reformer av lagstiftningen har gett polisen nya uppgifterUnder de senaste åren har polisen också fått nya uppgifter. Även ändringar i den gällande lagstiftningen inverkar på polisens anslagsbehov. I rapporten fäster utredarna uppmärksamhet vid bedömningen av vilka ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna reformerna av lagstiftningen har och vid att bedömningarna är transparenta.Utredarna föreslår att det inrättas en samarbetsgrupp för ekonomiska frågor inom polisenUtredarna föreslår också utvecklingsåtgärder i sina slutsatser. Det första förslaget gäller hur polisens finansiering ska fördelas noggrannare än i nuläget i budgeten på direkta personalkostnader (inklusive hela personalen), lokalkostnader, IKT-kostnader samt fordon och andra anskaffningar. I nuläget styrs polisens finansiering främst utifrån antalet poliser. Till följd av detta har IKT, lokaler samt fordon och annan utrustning blivit föremål för mindre uppmärksamhet, även om kostnaderna för dem har ökat kraftigt.Uppdraget:
Kirsi Pimiä, kanslichef, inrikesministeriet, tfn 0295 488203, [email protected]
Juha Majanen, statssekreterare såsom kanslichef, finansministeriet, tfn 0295 530247, [email protected] 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fjol skyddade de finländska skogsägarna permanent cirka 4 800 hektar skog genom programmet METSO. Cirka 300 hektar fridlystes för en bestämd tid på 20 år. Målet med METSO är att inrätta 96 000 hektar nya skyddsområden före 2025. I slutet av 2021 hade 88 procent av skyddsmålet uppnåtts, vilket betyder att 84 000 hektar skog hade skyddats. När det gäller miljöstödsavtal och naturvårdsprojekt uppnåddes ett utmärkt årsresultat på drygt 4 500 hektar. Det innebär att 68 procent av målet om 82 000 hektar har uppnåtts, det vill säga 56 000 hektar. För att uppnå målet krävs dock en klar höjning av finansieringsnivån under programmets slutskede.”Förlusten av biologisk mångfald i den finländska skogsnaturen fortsätter och METSO-programmet för frivilligt skydd är ett viktigt verktyg för att stoppa den. Jag är glad över att så många skogsägare tar eget initiativ, är villiga att trygga naturens biologiska mångfald och har beslutat att skydda sina skogar med hjälp av skyddsprogrammet”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Det ingicks också rekordmånga tioåriga miljöstödsavtal. Med hjälp av dem tryggades cirka 4 400 hektar livsmiljöer i skogarna. Naturvårdsarbete utfördes på 125 hektar i privata skogar.”Det är fint att se att skogsägarna och aktörerna inom skogsbranschen har engagerat sig i METSO-programmet. Det ökade antalet miljöstödsavtal visar att många skogsägare anser att tryggandet av den biologiska mångfalden är ett viktigt mål. Finlands skogscentral har gjort ett gott arbete med att bereda avtalen”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Genomförandet av METSO-programmet vid NTM-centralerna och vid Finlands skogscentral 2008–2021Hundratals skogsägare införde permanent skydd i sina skogarSåväl NTM-centralerna som Finlands skogscentral överskred sina mål i fjol i METSO-programmet. Sammanlagt fattades över 450 beslut om permanent skydd. Det innebär att hundratals skogsägare har valt att införa permanent skydd i sina skogar enligt naturvårdslagen eller sålt sin skog till staten som inför skydd i områdena. De skyddade områdena är i medeltal något under 11 hektar stora. Skyddsarealen ökade mest inom områden som administreras av NMT-centralerna i Nyland, Egentliga Finland och Södra Österbotten. Den genomsnittliga ersättningen för permanent skydd var något under 6 800 euro per hektar i fjol.År 2021 fick markägarna sammanlagt cirka 43 miljoner euro i ersättning för åtgärder som tryggar mångfalden i skogarna. Av ersättningsbeloppet riktades cirka 33 miljoner euro till permanent skydd och 10 miljoner euro till tidsbegränsade miljöstödsavtal och naturvårdsprojekt.Arealen för områden som omfattas av miljöstödsavtal fortsatte att ökaArealen för områden som omfattas av tioåriga miljöstödsavtal fortsatte att öka. Miljöstödsavtal ingicks 2021 för en areal som var nästan 25 procent större än 2020. Orsakerna bakom ökningen är det förbättrade finansieringsläget och att skogsägarna har erbjudit fler objekt för skydd än tidigare. Med hjälp av ökad finansiering har Finlands skogscentral ökat rådgivningen om miljöstöd, och flera aktörer inom skogsbranschen har erbjudit hjälp med beredningen av ansökningar om miljöstöd. År 2021 beredde 53 organisationer ansökningar om miljöstöd för cirka 750 hektar.Den areal som omfattas av avtalen om miljöstöd ökade mest i Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Birkaland. I fjol ingicks sammanlagt över 1 600 tioåriga miljöstödsavtal. Miljöstödsobjekten är i genomsnitt något under tre hektar stora. Den genomsnittliga ersättningen för ett tioårigt avtal var cirka 2 100 euro per hektar.Målet för 2022 är att skydda minst 4 000 hektarMETSO-programmet har som mål att permanent skydda minst 4 000 hektar skog 2022. I år och under de kommande åren minskar finansieringen för skyddet något, men METSO-programmets skyddsmål för 2025 kommer att nås även med en något lägre finansieringsnivå. I skyddsarbetet prioriteras fortfarande objekten i Södra Finland, men värdefulla skogsobjekt skyddas i hela landet. Samtidigt främjar miljöministeriet skyddet av gamla nordliga skogar med ett eget särskilt anslag som ännu i år står till förfogande inom de områden som administreras av NTM-centralerna i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland.Finansieringen måste ökas för att kunna nå målet för miljöstödetMålet för 2022 är att ingå avtal om miljöstöd för 3 400 hektar och att inleda naturvård på 250 hektar skogsmark. Genom naturvårdsprojekt främjar man vattenvård, förbättring av livsmiljöernas tillstånd samt uppkomsten av livsmiljöer som har brunnit eller blivit hyggesbrända. Finlands skogscentral erbjuder aktörer projekt i samband med öppna projektansökningar. Sammanlagt 9 miljoner euro har reserverats för dessa ändamål.Uppnåendet av METSO-programmets mål för miljöstödsavtalen och naturvårdsprojekten förutsätter en klar höjning av finansieringsnivån under de följande åren. Skogsägarna har ett stort intresse för frivilligt skydd, och en tilläggsfinansiering skulle således effektivt främja skogsskyddet i hela landet.METSO-programmet fortsätter det frivilliga skogsskyddet fram till 2030Pincipbeslutet om Helmi-programmet, som främjar restaurering och vård av livsmiljöer, godkändes av statsrådet i maj 2021. I beslutet ingår en fortsättning av METSO-programmet efter den nuvarande programperioden 2026–2030. En bredbasig arbetsgrupp kommer att fastställa målen för den nya programperioden för METSO-programmet. METSO-programmet och livsmiljöprogrammet Helmi samarbetar för att trygga den biologiska mångfalden i skogarna till exempel genom att skydda och vårda lundskogsobjekt som är viktiga för naturens biologiska mångfald. Livsmiljöprogrammet Helmi kompletterar METSO-programmet också när det gäller målen för restaurering och naturvård av statens ekonomiskogar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — ​​​​​​​En parlamentarisk valarbetsgrupp har utrett behoven att utveckla vallagen, partilagen och lagen om kandidaters valfinansiering. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport i dag och beredningen av en regeringsproposition med de ändringsförslag som ingår i rapporten kommer att inledas under våren 2022.– Demokratins tillstånd och reglerna för öppet deltagande och beslutsfattande måste kontinuerligt ses över och vid behov förbättras och uppdateras. Den parlamentariska arbetsgruppen har nu slutfört sitt uppdrag. Arbetet har varit viktigt med tanke på demokratins utveckling, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Arbetsgruppen föreslår flera ändringar i lagen om kandidaters valfinansiering (valfinansieringslagen). Det handlar bland annat om att förtydliga lagen när det gäller finansiering som överstiger kostnaderna för valkampanjen och att stärka tillsynsbefogenheterna i anslutning till efterhandsanmälningar. Statens revisionsverk ska i valfinansieringslagen och partilagen ges bredare rätt än tidigare att få uppgifter, handlingar, material och handräckning.Valarbetsgruppen lade inte fram något förslag till reform av valsystemet, men har under sitt arbete gått igenom olika alternativ och anser att en heltäckande jämförelse av reformalternativen bör sammanställas inför nästa regeringsprogram.Arbetsgruppen föreslår att man avskaffar kravet på obligatorisk medlemsomröstning i kandidatuppställningen och understöder att man inleder förberedelserna för att sänka åldersgränsen för att stödja ett föreslaget EU-medborgarinitiativ till 16 år. Enligt slutrapporten har medborgarinitiativet varit en lyckad demokratisk innovation, men även nya former av initiativ bör utforskasDen parlamentariska arbetsgruppernas mandatperiod var 20.2.2020–31.12.2021.Utvecklingen av val- och partilagstiftningen är en del av demokratiprogrammet som samlar ihop regeringsprogrammets många åtgärder som främjar civilsamhällets verksamhet och delaktighet.Slutrapport från den parlamentariska valarbetsgruppen

Källa: Valtioneuvosto.fi