NordenBladet — Coronapandemin pågår fortfarande. För att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft fortsätter inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna till den 13.3. Det införs dock vissa lättnader i restriktionerna. Statsrådet fattade beslut om ändringarna vid sitt sammanträde den 10.2., och ändringarna träder i kraft den 15.2. Enligt de ändrade restriktionerna behöver personer som kommer från länder utanför EU och Schengenområdet och som har en full vaccinationsserie inte längre visa upp ett intyg över ett negativt covid-19-test. Ett giltigt intyg över full vaccinationsserie eller över genomgången covid-19 högst sex månader tidigare är dock, med vissa undantag, fortfarande en förutsättning för inresa. Kravet gäller personer födda 2006 eller tidigare.Gränsbevakningsväsendet kräver inte dessa intyg vid inresa från ett tredjeland av finska medborgare, utlänningar som varaktigt bor i Finland eller personer vars inresa beror på en nödvändig orsak, till exempel tvingande familjeskäl eller andra tvingande personliga skäl.Inresa är också i fortsättningen tillåten utan restriktioner för invånare i länder och regioner på EU:s gröna lista. På den gröna listan finns länder som har sjukdomsläget tillräckligt under kontroll och från vilka Europeiska unionens råd har beslutat tillåta fritt resande till EU:s territorium.Gränskontrollen vid de inre gränserna, som hade återinförts i trafiken mellan Finland och alla Schengenländer, upphörde den 31 januari. Också de inreserestriktioner som gällde EU-länder utanför Schengenområdet slopades helt från och med den 1 februari, eftersom gränskontrollen vid de inre gränserna upphörde.Alla resenärer omfattas av kraven enligt lagen om smittsamma sjukdomarRegionförvaltningsverkens beslut om obligatoriska hälsokontroller och kravet att uppvisa de intyg som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar gäller dock alla resenärer som anländer till Finland.Varje resenär som anländer till Finland måste ha något av dessa tre intyg: ett vaccinationsintyg, ett intyg över genomgången covid-19 eller ett intyg över negativt covid-19-test (högst 72 timmar gammalt). Om resenären inte har något av dessa intyg kan hen hänvisas till ett covid-19-test. Kraven gäller med vissa undantag alla som är födda 2006 eller tidigare.Finländska resenärer bör också beakta att även om de kan resa till Finland utan ett test kan andra länder och flygbolag ha egna testkrav.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt professor Paula Eerola till generaldirektör för Finlands Akademi. Utnämningen är på fem år och inleds den 1 mars 2022.Paula Eerola har varit prorektor vid Helsingfors universitet sedan 2018. Hon utnämndes till professor i experimentell partikelfysik år 2008. Vid Helsingfors universitet har Eerola även varit direktör för naturvetenskapliga forskarskolan och forskningsinstitutet för fysik samt dekanus för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.Åren 1998–2008 var Eerola specialforskare i partikelfysik, professor i partikelfysik och chef för avdelningen för partikelfysik vid Lunds universitet. Innan dess har Eerola arbetat bland annat vid Europeiska organisationen för kärnforskning, CERN. Eerola disputerade till filosofie doktor vid Helsingfors universitet år 1990.Eerola är ledamot av Finska Vetenskapsakademien, Finska Vetenskaps-Societeten, Akademin för Tekniska Vetenskaper och Kungliga Vetenskapsakademien. Åren 2013–2017 var hon ordförande för forskningsrådet för naturvetenskap och teknik vid Finlands Akademi. Eerola har också varit medlem i Finlands Akademis kommitté för forskningens infrastrukturer och dess arbetsutskott samt Akademins styrelse och allmänna sektion.Finlands Akademi är en expertorganisation som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Akademin finansierar högklassig vetenskaplig forskning, är sakkunnig i fråga om vetenskap och vetenskapspolitik samt stärker vetenskapens och forskningsarbetets ställning.Generaldirektören leder verksamheten vid Finlands Akademi. Tjänsten söktes av 16 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ska ordnas en ny utlysning av kostnadsstöd och ersättning för stängning. Regeringen lämnade en proposition till riksdagen den 10 februari 2022. Stödperioden för ersättningen för stängning kommer att vara 21.12.2021–28.2.2022 och stödperioden för kostnadsstödet 1.12.2021–28.2.2022. Stödet söks hos Statskontoret. Berättigade till ersättningen för stängning är företag vars lokaler har stängts helt eller delvis eller vars offentliga tillställningar har förbjudits på grund av en bestämmelse i lag eller ett föreläggande av en myndighet i anslutning till hanteringen av pandemin. En lindrigare begränsning eller rekommendation som en myndighet meddelat är inte en sådan stängningsåtgärd som avses i paragrafen i fråga. Ersättningen omfattar inte tillställningar där det är tillåtet att använda coronapass. Stödperioden för ersättningen för stängning är den 21 december 2021–28 februari 2022. Till ersättning berättigar de egentliga stängningsdagarna under stödperioden.Ersättningen för stängning gäller företag med färre än 50 anställda. I fråga om stora företag pågår en separat beredning. Stödet för stora företag förutsätter en anmälan till EU-kommissionen. Kostnadsstödet har inte begränsats på basis av företagets storlek.Kostnadsstödets självrisk sjunker från 30 procent till 25 procentKostnadsstödet är en kompensation för de negativa konsekvenser som branscher och företag har drabbats av på grund av lindrigare begränsningar. Bestämmelserna om kostnadsstöd ändras så att de motsvarar det behov av kompensations som nya och förlängda lindrigare begränsningar har orsakat. Tidsperioderna för stödet ändras för att motsvara den nya situationen. Den nya stödperioden är 1 december 2021–28 februari 2022 och referensperiodens månader från 2019, för nya företag från november 2021.  Det procenttal som gäller självrisken och nedgången i omsättningen sänks från 30 procent till 25 procent. I övrigt kommer lagen att huvudsakligen motsvara innehållet i den gällande lagen. Bestämmelserna om stödbelopp och förfaranden motsvarar i stor utsträckning de gällande bestämmelserna. Eftersom stöd- och jämförelseperioderna definieras på nytt, kan beloppet av de stöd som betalas avvika från de belopp som betalats ut tidigare. Att jämförelseperioderna infaller närmare stödperioden innebär att också företag som grundats senare omfattas av stöden, om företagen har inlett sin verksamhet senast den 1 november 2021. Ersättningarnas sammanlagda maximibelopp per koncern är 2,3 miljoner euro.På alla pandemistöd inverkar EU:s undantag för statligt stöd, som upphör den 30 juni 2022. Vissa aktörer inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och bland annat kulturinrättningar är inte sådan ekonomisk verksamhet som avses i EU:s bestämmelser om företagsstöd och omfattas inte av dessa stöd. För dem bereds ett stödpaket vid undervisnings- och kulturministeriet.Lagen avses träda i kraft den 1 mars 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen lade i december 2021 fram ett direktivförslag som syftar till att säkerställa att stora koncerner internationellt betalar ett visst minimibelopp i skatt oberoende av i vilken stat verksamheten bedrivs. Syftet med förslaget är att minska på skadlig skattekonkurrens mellan stater.Bakgrunden till direktivförslaget är det projekt för att reformera den internationella inkomstbeskattningen som ekonomiorganisationen OECD har inlett. Ett mål med projektet har varit att bekämpa problem med erodering av skattebasen och vinstöverföring, samt att fastställa vissa gränser för orimlig skattekonkurrens mellan stater. Direktivförslaget innehåller en lagstiftningshelhet genom vilken man inför en obligatorisk faktisk minimiskatt på 15 procent för stora koncerner inom EU. Minimiskatten föreslås bli genomförd med stöd av två separata beskattningsbestämmelser, så att den faktiska skattenivån med stöd av en så kallad kompletteringsskatt stiger till den miniminivå som överenskommits. Miniminivån bedöms från stat till stat. Dessutom ska medlemsstaterna ha möjlighet att föreskriva om en separat nationell kompletteringsskatt.De branschoberoende reglerna gäller enligt förslaget koncerner vars totala omsättning enligt regleringen är minst 750 miljoner euro. Inkomst av internationell sjötrafik omfattas inte av tillämpningsområdet. I regleringen ingår dessutom vissa andra undantag och avgränsningar i fråga om tillämpningen.Kommissionens direktivförslag baserar sig i huvudsak på modellbestämmelser som beretts av OECD. Direktivförslaget avviker dock från OECD-bestämmelserna på grund av EU:s primärrätt, framför allt EU:s grundläggande rättigheter, till den delen att den faktiska minimibeskattningen enligt förslaget ska tillämpas förutom på internationella koncerner även på internationella koncerners inhemska koncernenheter samt inhemska stora koncerner. Direktivförslaget har inga direkta konsekvenser för hur det beskattningsbara resultatet enligt nationell skattelagstiftning ska beräknas för sådana aktörer som omfattas av tillämpningsområdet. Förslaget medför ny slags lagstiftning som ska tillämpas vid sidan av det nuvarande skattesystemet och som gäller endast en del av de skattskyldiga. Den föreslagna regleringen har dock beröringspunkter med  det nuvarande skattesystemet.De nya reglerna ska enligt förslaget i huvudsak tillämpas från ingången av 2023. Regeringen understöder målen med faktisk minimibeskattningRegeringen understöder genomförandet av den globala minimiskatteregleringen genom ett direktiv på EU-nivå. Den globaliserade ekonomin och tekniska utvecklingen hotar enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram beskattningens traditionellt sett viktigaste uppgift, nämligen att finansiera samhälleliga tjänster och förmåner. Finland bör enligt med regeringsprogrammet bidra till sådana nationella och internationella lösningar som tryggar och stärker vårt skatteunderlag på ett globalt hållbart sätt. Man kan bedöma att förslaget i sin helhet skulle minska på skattekonkurrensen mellan länder, eftersom regleringen skulle säkerställa att koncerner beskattas enligt en viss miniminivå överallt. Regeringen understöder tillämpandet av direktivet på internationella koncerner och deras inhemska koncernenheter, men förhåller sig i detta skede i princip mera skeptiskt till kommissionens förslag om att tillämpa minimibeskattningen på koncerner som enbart är verksamma i hemlandet. Man bör vid den fortsatta beredningen bedöma noggrannare hur EU:s primärrätt, speciellt den etableringsfrihet som garanteras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förhåller sig till denna del i förslaget. Regeringen anser det även i detta fall viktigt att tillämpningen av regleringen i enlighet med målen i kommissionens förslag inte skulle medföra betydande osäkerhet med tanke på EU:s primärrätt, och att regleringen skulle förhindra skadlig skattekonkurrens och å andra sidan främja sund konkurrens på den inre marknaden. Tidsfristen för genomförandet av direktivförslaget är exceptionellt kort med tanke på att det är fråga om skattelagstiftning. En längre tidsfrist kunde enligt regeringen vara motiverad med tanke på regleringens omfattning och dess tekniska natur. Regeringen kan dock godkänna den föreslagna tidsfristen, eftersom tidsfristen för genomförandet garanterar medlemsstaterna, och därigenom också Finland, de nya skatteintäkter som systemet eventuellt genererar redan från och med ibruktagandet.Direktivförslaget är mycket omfattande och tekniskt, och det innehåller nya begrepp och regler. Det är enligt regeringen viktigt att direktivförslaget inte avviker från OECD:s bakomliggande modellbestämmelser på ett sätt som skulle försvåra tolkningen.Regeringen sände en U-skrivelse om förslaget till riksdagen den 10 februari. U-skrivelser används i EU-ärenden då det är fråga om EU-lagstiftningsförslag eller andra förslag som omfattas av riksdagens behörighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antti Riivari, generaldirektör för Patent- och registerstyrelsen sedan mars 2017, fortsätter i sitt uppdrag. Statsrådet fattade beslut om utnämningen den 10 februari 2022 för den femårsperiod som börjar den 1 mars.Antti Riivari har 30 års arbetserfarenhet av statsförvaltningen. Innan han övergick till Patent- och registerstyrelsen arbetade han vid handels- och industriministeriet och arbets- och näringsministeriet. Han har också arbetat vid utrikesministeriet som specialsakkunnig vid Finlands EU-representation i Bryssel.Till sin utbildning är Riivari juris kandidat.Fem personer sökte förordnandet som generaldirektör för Patent- och registerstyrelsen. Patent- och registerstyrelsen främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen och samhällelig verksamhet både i Finland och internationellt. Patent- och registerstyrelsen verkar inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Våren 2022 är central i processen för att bygga ett klimatneutralt Finland, eftersom regeringens proposition med förslag till en ny klimatlag och alla tre centrala klimatplaner blir klara under de närmaste månaderna, konstaterade miljö- och klimatminister Emma Kari vid sitt informationsmöte om klimatpolitiken.”I och med klimatlagen blir klimatneutralitet före 2035 ett bindande mål för Finland, och det styr vårt klimatarbete långsiktigt över valperioderna. Planerna fungerar som praktiska vägvisare för hur man ska bygga upp en klimatsäker välfärdsstat som är oberoende av den fossila ekonomins fluktuationer”, betonade ministern.Den klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU), som berör transport, jordbruk och separat uppvärmning av byggnader, var på remiss i december–januari. Ett sammandrag av remissyttrandena sammanställs som bäst, och på fredag lämnar forskningsinstituten dessutom sina egna bedömningar om huruvida åtgärderna i planen är tillräckliga för att målen ska kunna uppnås. Ministerarbetsgruppen färdigställer planen före mitten av mars utgående från bedömningarna.Också klimat- och energistrategin för storindustrin och värmeproduktionen, det vill säga den så kallade utsläppshandelssektorn, samt markanvändningssektorns klimatplan för jord- och skogsbruket sänds på remiss inom de närmaste månaderna.”När vi påskyndar den gröna omställningen hålls utgifterna för uppvärmning och transporter under kontroll”De klimatpolitiska planerna färdigställs i en situation där energipriset på världsmarknaden har stigit kraftigt.”Regeringen har stött produktionen av ren energi, energirenoveringar i hemmen och till exempel utvidgandet av laddningsinfrastrukturen för elbilar. Dessa åtgärder minskar vårt beroende av fossila importerade bränslen som är känsliga för prisfluktuationer. När vi påskyndar den gröna omställningen tryggar vi rimliga kostnader för transporter och uppvärmning i hela landet. “Enligt minister Kari bör man rikta öronmärkt stöd för energirenoveringar till de hushåll som har de lägsta inkomsterna.”Med hjälp av energirenoveringar kan man effektivt hindra överstora och överraskande räkningar för uppvärmning under vinterköldmånaderna. För många familjer är engångsinvesteringen som krävs dock för stor. Från miljöministeriet har vi för vårens ramförhandlingar föreslagit ett nytt stöd på 10 miljoner euro som riktas särskilt till låginkomsttagare. Dessutom föreslår vi ett understöd på 40 miljoner euro för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus och för åtgärder som syftar till smart och flexibel energiförbrukning”, sade ministern.Minister Kari påminde om att det inom klimatpolitiken är nödvändigt att rikta blicken mot framtiden.”Att bygga upp en fossilfri välfärdsstat är vår viktigaste uppgift under de kommande årtiondena. Klimatarbete måste bli ett nytt och normalt tankesätt i alla samhällsbeslut, precis som ekonomin och ramförfarandet för statsfinanserna är. Statens penninganvändning och lagstiftning bör ses över med tanke på klimatsäkerhet och miljömässig hållbarhet på samma sätt som man nu vid regeringens ramförhandlingar ser på ekonomin”, sade ministern.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har utrett förutsättningarna för en lagändring som gör det möjligt att bevilja främlingspass till personer som söker om uppehållstillstånd och endast saknar ett resedokument, men fyller övriga krav. Samtidigt utreddes även andra sätt att lösa situationen för personer som vistats länge i Finland utan uppehållsrätt.Utredningarna är en del av en omfattande helhet för att förebygga marginalisering och uppkomsten av ett parallellsamhälle. Avsikten är att minska de risker som orsakas av att människor lever utan uppehållsrätt, för människorna själva och för samhället. Bakom utredningen ligger åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet, som har uppdaterats för 2021–2024 i enlighet med regeringsprogrammet.Utgångspunkten är att en person som inte har uppehållsrätt i Finland ska lämna landet, i första hand frivilligt. De åtgärder som föreslås i utredningarna ändrar inte på detta. I nuläget räcker inte återresa som enda lösning, eftersom samarbetet med ursprungsländerna inte alltid fungerar på önskat vis.– Papperslöshet är ett fenomen som inte försvinner av sig själv. Utöver återresa behövs det andra kompletterande lösningar. Det är dessa vi nu har utrett vid inrikesministeriet, säger inrikesminister Krista Mikkonen.Möjlighet till prövning gällande kravet på resehandlingUtredningen om beviljande av främlingspass bygger på regeringsprogrammet, där regeringen ställt upp som mål att sysselsatta personer som har fått avslag på sin asylansökan smidigare ska kunna få uppehållstillstånd på grundval av arbete.Att sökanden kan styrka sin identitet med ett tillförlitligt resedokument är en grundläggande förutsättning för uppehållstillstånd.  I vissa fall har det faktiskt varit ett hinder för beviljande av uppehållstillstånd, att sökanden inte har haft ett giltigt pass. Det kan vara svårt att skaffa ett pass, i synnerhet om personens hemland inte har en ambassad i Finland. Utan en resehandling går det inte heller att resa till ett annat land där det finns en ambassad eller till hemlandet.I utredningen föreslås det att en person som uppfyller alla andra förutsättningar för uppehållstillstånd i Finland ska kunna beviljas främlingspass och uppehållstillstånd. Då kan personen resa för att ansöka om ett nationellt pass i sitt eget land och styrka sin identitet när hen senare ansöker om fortsatt tillstånd i Finland.Med tanke på principen om likabehandling kan det vara motiverat att asylsökande och personer som har nekats asyl inte ges en särställning genom att bestämmelsen begränsas till dem. På detta sätt försätts inte personer som befinner sig i samma situation i olika ställning beroende på vilket tillstånd som söks eller en tidigare ansökan. Det är likaså motiverat att undantaget från kravet på resedokument gäller alla typer av uppehållstillstånd, inte enbart uppehållstillstånd för arbete.Vissa grupper ska kunna beviljas uppehållsrätt på en gångUtredningen om lösningar på situationen för personer som vistats i landet länge utan uppehållsrätt innehåller ett preliminärt övervägande. I utredning söktes uttryckligen en lösning på situationen för dem som har sökt asyl i Finland 2015–2016 och som nu har vistats här länge utan uppehållsrätt. I utredningen granskas under vilka förutsättningar det kunde vara motiverat att legalisera dessa personers vistelse i Finland och hur det skulle kunna gå till. Lösningar i andra europeiska länder, till exempel i Sverige, Norge, Tyskland och Irland, har varit till stöd i övervägandet.Det är svårt att ändra de nuvarande paragraferna i utlänningslagen så att de löser situationen för denna heterogena målgrupp och samtidigt svarar på framtida utmaningar. Därför övervägs en lösning av engångsnatur med en speciallag för en viss grupp som fastställs separat.Målgruppen kan vara personer som sökt asyl i Finland före den 31 december 2016 och som vistas i Finland utan uppehållstillstånd när lagen träder i kraft. Ett alternativ är att avgränsa målgruppen till barnfamiljer. Förfarandet ska vara tidsbundet så att det går att ansöka om uppehållstillståndet i till exempel i sex månader. En förutsättning för att beviljas tillstånd kan till exempel vara att personen vistats i Finland så gott som utan avbrott efter att asylansökan lämnades in och hen inte gjort sig skyldig till brott.I Finland vistas uppskattningsvis knappt 3 000 personer som har ansökt om asyl 2015–2016 eller tidigare och som antingen fortfarande omfattas av asylsystemet eller som nyligen fått sitt sista lagakraftvunna avslagsbeslut. Av dem är ca tio procent barn som vistas i landet tillsammans med sina föräldrar. Regeringen fattar beslut om fortsatta åtgärderDe som vistas i landet utan uppehållstillstånd riskerar att marginaliseras, bli inblandade i brottslighet och själva bli utnyttjade av brottslingar eller till och med falla offer för människohandel. En engångslegalisering som är klart definierad och lätt att tillämpa skulle gynna både personerna själva och samhället.– Till exempel i Irland pågår för närvarande ett legaliseringsprogram där uppehållstillstånd under vissa förutsättningar kan beviljas barnfamiljer som har vistats i landet utan uppehållstillstånd längre än tre år och andra personer som varit papperslösa längre än fyra år. En sådan engångslegalisering skulle vara en human lösning som beaktar de papperslösas sårbara ställning. Det ligger också i statens och samhällets intresse att minska den grå ekonomin och utnyttjandet av arbetskraft, säger minister Mikkonen.– Regeringen har tillsammans konstaterat att de papperslösas ställning är problematisk. Om det inte finns tillräckligt med stöd för en engångslegalisering, måste vi söka andra lösningar. Social- och hälsovårdsministeriet bereder för närvarande en proposition om hälso- och sjukvård för papperslösa. Särskilt brådskande är det att trygga ställningen för papperslösa barn, konstaterar ministern.Utredningarna har utförts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet. Under arbetet har de centrala myndigheterna, sakkunniga och andra aktörer, bland annat civilsamhällesorganisationer, fått uttala sig. Regeringen kommer att fatta beslut om vidare beredning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat träningsstipendier för sommargrenar. Den totala summan på 1 384 000 euro delas mellan 152 idrottare. Det största stipendiet på 20 000 euro tilldelas 21 idrottare. Därtill får 46 idrottare ett stipendium på 10 000 euro och 84 idrottare ett stipendium på 6 000 euro. Kvantitativt sett var det friidrotten som fick flest stipendier.Vid beviljandet av stipendiet beaktas idrottarens resultatutveckling och möjligheter till framtida framgång i stortävlingar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet för att följa upp och utvärdera ibruktagandet av terminsavgifter vid högskolorna har slutfört sitt arbete. Under 2017–2021 har arbetsgruppen följt med och bedömt vilka konsekvenser införandet av terminsavgifter har för tillströmningen av studerande och för internationaliseringen av högskolorna samt samlat in uppgifter om högskolornas praxis i fråga om terminsavgifter och stipendier.Enligt arbetsgruppen har införandet av terminsavgifter inte haft någon långvarig negativ inverkan på högskolornas internationalisering eller på intresset hos studerande från länder utanför EU/EES-området att studera vid finländska högskolor. Införandet av terminsavgifter har inte heller hindrat den övriga internationaliseringsutvecklingen vid högskolorna. Antalet internationella studerande minskade omedelbart efter det att avgifterna togs i bruk, men antalet nya utländska studerande har nu överskridit den nivå som föregick införandet av avgifterna.År 2020 deltog drygt 5 800 nya utländska studerande i utbildning som leder till lägre eller högre högskoleexamen. I och med införandet av terminsavgifter har antalet EU/EES-medborgare och deras andel av alla utländska studerande ökat. Medborgare från länder utanför EU/EES-området utgör dock fortfarande en klar majoritet av högskolornas nya utländska studerande. År 2020 var 36 procent av alla utländska studerande skyldiga att betala terminsavgift. Sedan 2017 har högskolornas utbud av examina på främmande språk ökat, den internationella studentrekryteringen och marknadsföringen systematiserats och ansöknings- och antagningssystemen utvecklats för internationella behov.Högskolorna har sinsemellan gjort olika val vid införandet av terminsavgifter och rekryteringen av internationella studerande. Till alla högskolor ansöker inte lika många internationella studerande som tidigare, och terminsavgifterna är inte en betydande inkomstkälla för alla högskolor. Högskolornas terminsavgifter varierade mellan 4 000 och 18 000 euro. De vanligaste enskilda avgifterna var 6 000 och 8 000 euro vid yrkeshögskolorna och 8 000, 10 000 och 12 000 euro vid universiteten. Vid högskolorna används många olika stipendiesystem. Även inom en och samma högskola finns flera olika kategorier och typer av stipendier. Stipendierna är vanligtvis olika stora befrielser från att betala terminsavgift.Den ekonomiska avkastningen av högskolornas terminsavgifter har ökat i takt med att antalet avgiftsskyldiga studerande har ökat. Högskolorna meddelade att cirka 42 miljoner euro samlades in i terminsavgifter under läsåret 2019–2020. Högskolorna använder dock en betydande del av de potentiella intäkterna från terminsavgifterna till stipendier för studerande. Efter att stipendierna delats ut uppgick högskolornas intäkter från terminsavgifterna till sammanlagt cirka 14 miljoner euro.Vissa högskolor använder stipendierna särskilt för att locka studerande, vilket innebär att stipendierna ofta är stora och beviljas till flera studerande. Det finns också högskolor som strävar efter ekonomisk avkastning, varvid stipendiepolitiken är striktare och intäkterna från avgifterna i högre grad styrs till högskolan. Största delen av högskolorna balanserar mellan att försöka locka studerande och söka avkastning. Hälften av högskolorna ansåg att det var ekonomiskt lönsamt att införa terminsavgifter, eftersom avgifterna har tillfört de önskade tilläggsresurserna till högskolorna. Den andra hälften av högskolorna ansåg däremot att avgiftsintäkterna inte räcker till för att täcka kostnaderna. Flera högskolor som ansåg terminsavgifterna vara olönsamma beviljade också ett stort antal stipendier till studerande.De utländska högskolestuderandena är i huvudsak nöjda med de tjänster som de får. Vid högskolorna är tjänsterna inte riktade till studerande som betalar terminsavgifter, utan samma tjänster erbjuds alla internationella studerande. Att integrera sig i det finländska arbetslivet är en särskild utmaning för internationella studerande, och det finns fortfarande behov av att utveckla stödet på detta område. Utvecklingsarbetet bör fortsätta i samarbete mellan högskolor, regionala aktörer och olika myndigheter.Arbetsgruppen föreslår inga ändringar i lagstiftningen om terminsavgifter, utan anser det fungerar bra att lagstiftningen ger högskolorna beslutanderätt i fråga om storleken på terminsavgifterna och praxisen inom stipendiesystemen. Arbetsgruppen fäste uppmärksamhet vid att högskolorna i sitt eget beslutsfattande bör se till att terminsavgifterna och stipendierna fungerar som helhet, så att terminsavgifterna täcker utbildningskostnaderna och ger högskolorna en bredare finansieringsgrund för att främja internationalisering enligt målen för lagstiftningen. Arbetsgruppens slutrapport innehåller 15 förslag för att utveckla praxis i fråga om terminsavgifter och stipendier, rekryteringen av studerande och stödet till studerande.Arbetsgruppens rapportBakgrundsinformation om arbetsgruppen och terminsavgifternaArbetsgruppens slutrapport och de mellanrapporter som blev klara 2018 och 2021 baserar sig i första hand på det material som arbetsgruppen samlat in: två enkäter till högskolorna och två till internationella högskolestuderande. Arbetsgruppen för uppföljning och utvärdering har i sitt arbete också utnyttjat annan befintlig information, statistik och forskning.Universiteten och yrkeshögskolorna har sedan 2016  kunnat uppbära en terminsavgift av studerande från länder utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som studerar inom utbildning på ett främmande språk och som leder till lägre eller högre högskoleexamen. Terminsavgifter måste tas ut av dem som inleder studierna den 1 augusti 2017 eller därefter.Högskolorna beslutar om avgiftens storlek och förfarandena kring hur avgiften tas ut. Terminsavgifterna ska dock uppgå till minst 1 500 euro per läsår. De intäkter avgifterna genererar förblir i högskolornas bruk. Högskolorna måste ha ett stipendiesystem som stöder studierna för studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det behov av sjukhusvård som beror på epidemin har stannat på samma höga nivå i två veckor. Belastningen på intensivvården har minskat betydligt efter mitten av januari.  Den tredje vaccindosen är viktig för att förhindra allvarliga sjukdomsfall och minska belastningen inom sjukhusvården.Den 9 februari vårdades sammanlagt 347 patienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården, detta är nästan lika många som för en vecka sedan. Sammanlagt 30 patienter vårdades på intensivvårdsavdelningar den 9 februari, medan antalet uppgick till 38 patienter för en vecka sedan. Under vecka 5 togs det in 29 nya coronapatienter jämfört med 60 under vecka 2.  Uppskattningsvis 25 procent av coronapatienterna på de övriga bäddavdelningarna inom den specialiserade sjukvården var på sjukhus huvudsakligen av någon annan orsak. När det gäller coronapatienterna på intensivvårdsavdelningarna var andelen 20 procent.Totalt 2126 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 9 februari. Av de som avlidit har 75 procent även haft åtminstone en sjukdom som ökar risken för allvarliga symtom av covid-19. Under de senaste två veckorna (27.1–9.2) har det rapporterats sammanlagt 232 dödsfall, varav 83 procent har gällt personer över 70 år. Den tredje vaccindosen rekommenderas till alla som fyllt 18 år och äldre. En fjärde vaccindos rekommenderas till de 12 år fyllda och äldre som har allvarlig immunbrist. Fram till den 9 februari har 88,6 procent av 18 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone den första vaccindosen, 86 procent åtminstone två vaccindoser och 58,4 procent tre vaccindoser. Att få den tredje vaccindosen så snart som möjligt är särskilt viktigt för de som fyllt 60 år och de 18 år fyllda och äldre som på grund av en grundsjukdom hör till en riskgrupp. Epidemin bekämpas genom lokala och regionala åtgärder. När restriktionerna avvecklas blir det allt viktigare att människorna själva ser till att förhindra smittspridning och ta självtester och att vaccinationstäckningen blir så hög som möjligt.  

Källa: Valtioneuvosto.fi