NordenBladet — Finansministeriet har låtit göra oavhängiga halvtidsutvärderingar av Programmet för främjande av digitaliseringen och det Nationella AI-programmet AuroraAI. Halvtidsutvärderingen genomfördes i slutet av 2021.Resultaten av halvtidsutvärderingarna används till att utveckla och korrigera verksamheten inom projekten samt till att förbättra deras genomslagskraft. Utvärderingen sker i två faser och följande utvärdering görs i slutet av 2022. I slutbedömningen beaktar man resultaten av halvtidsutvärderingen, rekommendationerna och genomförandet av dem. Utvärderingarna utförs av Owal Group Oy i samarbete med 4Front Oy.Med hjälp av digitaliseringsprogrammet har man fått viktig information om hur digitaliseringen framskrider, men ytterligare kommunikation och samarbete behövsGenom de åtgärder som genomförts inom programmet har man kunnat samla in viktig information om framstegen med och hindren för digitaliseringen. De flesta parter som intervjuades för utvärderingen ansåg att mätarna och arbetet med lägesbilden är de viktigaste åtgärderna. Kartläggningarna har avslöjat att läget med digitaliseringen är sämre än väntat. I digitaliseringsprogrammet har man dessutom från första början tagit i beaktande utvecklandet av lagstiftningen om digitalisering, och det har enligt utvärderingen varit ett lyckat val.Programmet skapar förutsättningar för gemensamma mål och lösningar inom förvaltningen och är därför ytterst viktigt med tanke på den övergripande utvecklingen av digitaliseringen. Många hoppas dock att programmet skulle beakta den offentliga förvaltningens och i synnerhet kommunernas förmåga till förändring på ett bättre sätt än för närvarande. Åtgärderna i programmet skapar nödvändiga förutsättningar för digitalisering av serviceproduktionen, men de har dessvärre inte varit tillräckliga för att målen i programmet ska kunna nås. I utvärderingen rekommenderas dessutom att man redan skulle planera för tiden efter att programmet upphört, så att kontinuiteten hos programåtgärderna kan tryggas.I utvärderingen framförs att kommunikationsmålen inte nåtts på grund av resursbrist. Kännedomen om frågor som främjas inom programmet borde ökas ytterligare när programmet närmar sig slutskedet. De som svarat på enkäten ansåg att teman som gäller tillgången till digitala tjänster och utbudet av digitalt stöd har framskridit mest av de eftersträvade målen.I utvärderingen rekommenderas ett närmare samarbete bland annat mellan kommunerna och organisationerna inom statsförvaltningen. Samarbete kunde utnyttjas vid kommunikation samt genom att ge mindre kommuner stöd för digitaliseringen av serviceproduktionen. Utmaningen möts av redan genomförda expertstödsåtgärder, och de borde fortsättas inom programmet. Det rekommenderas att verksamheten inom nätverket för digitaliseringsfrämjande prioriteras, eftersom man med hjälp av nätverket kan stödja kommunikation och sprida resultat.Utvecklingen inom AuroraAI-programmet skrider mot sitt målÅr 2022 kommer med tanke på det nationella AI-programmet AuroraAI att vara viktigt med tanke på uppnåendet av programmets praktiska mål. I halvtidsutvärderingen konstateras det att om man under det sista året fokuserar på att slutföra pågående utvecklingsåtgärder, kommer programmet huvudsakligen att nå sina mål.Programmet har enligt utvärderingen kommit i gång efter de inledande svårigheterna, och år 2021 har man lyckats rikta in det på praktiska lösningar. Kärnkomponenterna i AuroraAI-nätet kan tas i bruk, arbetet med verksamhetsmodellen är i full gång och när det gäller kompetensutveckling har man producerat material som kan utnyttjas på bred front. Programmet har främjat diskussionen om etiskt utnyttjande av AI inom den offentliga sektorn och bidragit till att förändra tänkesättet i de deltagande organisationerna.På grund av det omfattande behovet av att förankra programmet är deltagandet fortfarande en av de viktigaste utmaningarna. I utvärderingen konstateras det att om man vill engagera olika aktörer i programmet på bred front, bör resurserna för och organiseringen av programmet stödja inkluderande samutveckling i större grad.Styrnings- och ledningssystemet för programmet kunde enligt utvärderingen utvecklas ytterligare. Programmet har drivits framåt i försöksanda, men utan systematiska mekanismer som styr verksamheten på ett övergripande sätt. Programmet hade under 2021 fått två styrande grupper som strävat efter att lösa de utmaningar i anslutning till styrsystemet som uppdagats också vid halvtidsöversynen.Enligt de åtgärdsrekommendationer som framlades i halvtidsutvärderingen borde programmet under det sista verksamhetsåret fokusera bland annat på att minska osäkerheten genom att förtydliga målen, informera om omständigheter som är väsentliga med tanke på möjligheterna att utnyttja resultaten, diskutera innehållet i omfattande samarbete med intressegrupper samt utföra programarbete på ett mer samordnat sätt med andra digitaliseringsprojekt som till vissa delar upplevs som överlappande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nationella strategin för testning och spårning av Covid-19 har uppdaterats. Syftet är att identifiera sjukdomsalstrarna när det gäller de svåra luftvägsinfektionerna och förebygga smittspridningen särskilt i de befolkningsgrupper som löper stor risk att få allvarliga symtom. Enligt den uppdaterade strategin är de viktigaste kriterierna för provtagningen att personen har symtom och behöver vård, att skydda de personer i riskgrupperna som riskerar att bli allvarligt sjuka och att trygga social- och hälsovårdens bärkraft.  Det betyder att man ska testa patienter med allvarliga symtom enligt sedvanliga medicinska principer och personer med symtom som hör till en högriskgrupp samt gravida kvinnor anställda inom social- och hälsovården. Om den lokala testkapaciteten tillåter det kan man även testa andra personer med luftvägssymtom. Målet är fortfarande att man ska få testa sig inom ett dygn, förutsatt att de uppdaterade kriterierna uppfylls. Testresultatet ska ges inom ett dygn, men samtidigt måste också den övriga diagnostikverksamheten tryggas. Viktigt att var och en försöker undvika närkontakter – smittspårningen koncentreras till social- och hälsovårdenEn av de viktigaste förutsättningarna för att tygla epidemin är att också de som har minsta tecken på luftvägssymtom ser till att undvika närkontakter så länge de har symtom, även de som är vaccinerade eller som har haft covid-19. Att de som är sjuka undviker närkontakter och tar självtester som stöder beslutet att isolera sig är det bästa sättet att bromsa smittspridningen och minska belastningen inom social- och hälsovården.   De som har covid-19 ska fortfarande isolera sig och följa de nationella och regionala anvisningarna. Enligt den uppdaterade strategin ska smittspårningen riktas till kunderna och patienterna inom social- och hälsovården och till de som arbetar vid social- och hälsovårdsenheterna. På så sätt kan man förhindra smittspridning särskilt i den befolkning som riskerar att få allvarliga symtom.   Den nationella strategin för testning och spårning har karaktären av en rekommendation. Genom beslut av smittskyddsläkaren i kommunen eller sjukvårdsdistriktet kan man avvika från de primära kriterierna för en rekommendation och från de anvisningar som getts. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för de nationella anvisningar som gäller testningen. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen av lagstiftningen på området. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 november 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till rättsakt med syftet att hindra att vissa produkter som produceras utanför EU och som orsakar avskogning kommer in på EU:s marknad samt att utveckla produkternas produktionskedjor. Enligt förslaget ska bestämmelserna gälla även EU:s inre marknad. Målet är att minska växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald till följd av avskogning. Kommissionens förslag gäller uttryckligen avskogning som beror på åkerröjning, eftersom 80–90 procent av avskogningen på global nivå beror på utvidgad jordbruksproduktion. De nya bestämmelserna gäller de sex produktgrupperna soja, palmolja, kaffe, kakao, nötkreatur och trä samt produkter som innehåller eller har tillverkats av dem. För att skydda världens skogar kan man enligt kommissionen i framtiden ta med även andra produkter i förteckningen. Det finländska jordbruket berörs i synnerhet av de föreslagna bestämmelserna om nötkreatur och produkter som tillverkats av nötkreatur. Enligt förslaget ska nötkött som producerats på en åker som röjts 2021 eller senare inte vara marknadsdugligt. Behandling i rådets arbetsgrupp har inletts under det franska EU-ordförandeskapet. Statsrådets EU-ministerutskott fastslog statsrådets ståndpunkt om förslaget vid sitt möte förra veckan. Efter statsrådets sammanträde går ärendet vidare till riksdagen för behandling.I Finland minskas behovet av åkerröjning bland annat genom förbättring av åkrarnas fastighetsstruktur till exempel genom ägoregleringar och genom utveckling av statens markförvärv i samband med ägoregleringar samt genom ökad återvinning av näringsämnen. I Finland röjs cirka 2 000–4 000 hektar ny åkermark per år.Statsrådets anser att tidsgränsen i fråga om åkerröjningen bör sättas tidigast till slutet av 2021, eftersom det var då som förslaget offentliggjordes och det är först från den tidpunkten som aktörerna har kunnat vara medvetna om bestämmelserna och försöka iaktta dem. Retroaktiva bestämmelser bör inte utfärdas. Kommissionens förslag kan ha oförutsägbara konsekvenser när det gäller röjning av ny åker och de ekonomiska risker som röjningen innebär. ”Att slutföra ett sådant här lagstiftningsprojekt i EU tar i allmänhet ungefär ett och ett halvt år. I stället för att röja ny åkermark bör man även i Finland försöka utnyttja befintlig åkermark bättre, till exempel genom att utveckla arrenderingen av åkermark och ägoregleringen”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. “Regeringen har också satsat på ökad beskogning, men det är bra att notera att beskogning enligt kommissionens förslag inte kan användas för att kompensera åkerröjning. På ett nationellt plan är beskogning dock ett viktigt sätt att minska utsläppen från markanvändningen”, påminner minister Leppä.GJP-planen innehåller krav på odling av vall på nya arealerFinlands GJP-plan för 2023–2027 överlämnades till Europeiska kommissionen för behandling i december 2021. I planen ingår i det villkorliga systemet ett krav på att mark som efter 2022 genom röjning eller på annat sätt har omvandlats till jordbruksmark från annan användning ska vara permanent bevuxen med vall. Avsikten är att detta krav ska gälla även mark som använts för torvutvinning och omvandlas till åker. Kravet på permanent vallodling väntas minska jordbrukarnas intresse för att röja eller på annat sätt odla upp ny jordbruksmark. När skog röjs för att bli åker uppstår stora utsläpp av växthusgaser, eftersom trädbeståndets funktion som kolförråd och kolsänka samtidigt går förlorad. Att iaktta de villkorliga kraven är i fråga om samtliga jordbrukarstöd en förutsättning för att få stödet till fullt belopp.För de kommande åren planeras inga ändringar i kriterierna för hurdana åkrar som berättigar till ersättningar. Det betyder att det för nyröjd åkermark inte heller i fortsättningen betalas någon kompensationsersättning, miljöersättning eller ersättning för ekologisk produktion eller några nationella stöd.Det planeras dock viss flexibilitet i fråga om både kravet på vallodling och berättigandet till ersättning, till exempel vid justering av åkrars form i syfte att förbättra åkrarnas odlingsbarhet och energieffektivitet.I samband med beredningen av EU-förordningarna för den kommande GJP-perioden föreslog Finland att direkta stöd inte ska beviljas för åkermark som röjts efter 2022, men enligt kommissionen är det inte möjligt att förena de direkta stöden med sådana begränsningar.
GJP-planen behandlas för närvarande av kommissionen, och det är möjligt att det krävs ändringar i den. Kommissionen väntas godkänna den senast i början av hösten 2022. Avsikten är att det nationellt ska föreskrivas närmare om kraven genom författningar som träder i kraft i början av 2023. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den lagändring som träder i kraft i juni gör det möjligt att införa ett system med visum för längre vistelser. Visumet handlar om arbetskraftsinvandring och en expressfil för att göra det snabbare att komma in i landet. I den första fasen kan visum för längre vistelser beviljas experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar.Statsrådet föreslog den 10 februari 2022 att republikens president stadfäster lagändringen, vilket är planerat att ske fredagen den 11 februari 2022. Ändringen träder i kraft den 1 juni 2022. Målet är att få avsevärt mer högkvalificerad arbetskraft till Finland. Därför vill Finland genom att revidera lagstiftningen göra det lättare för dem som ska arbeta eller studera i Finland att komma in i landet. Lagändringen skapar en rättslig grund för systemet med visum för längre vistelser i Finland.   I fortsättningen är det möjligt att utvidga systemet att även gälla andra personkategorier. Inrikesministeriet arbetar med en regeringsproposition om att utvidga systemet med visum för längre vistelser att gälla forskare och studerande samt deras familjemedlemmar.Visumet för längre vistelser snabbar på arbetet med en expressfilAtt införa ett visum för längre vistelser ger också en möjlighet att skapa en expressfil för experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar. En expressfil är ett sätt att få ett uppehållstillstånd snabbt. Den blir klar i juni 2022 samtidigt som visumet för längre vistelser införs.Visumet bidrar till servicelöftet att förfarandet med expressfilen ska ta bara 14 dagar så att experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar får resa till Finland genast när de fått uppehållstillstånd. I fortsättningen behöver de alltså inte längre vänta utomlands på uppehållstillståndskortet. Ändringen börjar gälla vid ingången av juniLagberedningen har gjorts vid utrikesministeriet i samarbete med inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och Migrationsverket samt flera andra myndigheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har fattat ett principbeslut om uppdateringen av hybridstrategin för hantering av coronakrisen. Enligt principbeslutet förordar statsrådet att social- och hälsovårdsministeriet fattar beslut om strategiska riktlinjer för bekämpningen av coronaepidemin. Samtidigt upphävde regeringen principbeslutet om att ta i bruk nödbromsen.Målet för den nya hybridstrategin 2022 är att stabilisera samhället så att det kan hållas så öppet som möjligt, att stödja åtgärderna och återuppbyggnaden efter pandemin och att samhället på ett ändamålsenligt sätt förbereder sig för att pandemin fortsätter. I fortsättningen går epidemibekämpningen i första hand ut på att människor på eget initiativ agerar på ett hälsosäkert sätt, och på förebyggande av allvarliga följder av smittspridning genom vaccinationer. Temporära bestämmelser införs endast till nödvändiga och avgränsade delar.En hög vaccinationstäckning, ökad användning av självtester och tydlig information till allmänheten om läget och åtgärderna i olika regioner är avgörande med tanke på en hälsosäker coronavardag.De regionala myndigheterna fattar vid behov beslut om bekämpningsåtgärder Avsikten är att avstå från omfattande åtgärder. Eventuella smittkluster, särskilt i exponeringssituationer där det finns personer som hör till en riskgrupp, ska snabbt, riktat och effektivt begränsas av de lokala myndigheterna genom de grundläggande befogenheterna i lagen om smittsamma sjukdomar. På så sätt skyddas särskilt utsatta personer.Eventuella restriktioner ska vara så avgränsade som möjligt när det gäller deras mål, innehåll, varaktighet och omfattning, och de ska riktas så att olika branscher behandlas så jämlikt som möjligt i förhållande till risken för ett svårhanterligt epidemiläge och allvarliga följder.I beslutsfattandet beaktas fortfarande principen om prioritering av barnets bästa. I och med att pandemin fortsätter måste man vara beredd på att det uppstår en ny virusvariant som är kapabel att ta sig förbi vaccinationsskyddet och ge upphov till att epidemiläget återigen försämras på ett betydande sätt även i Finland. Om epidemiläget snabbt försämras igen måste man kunna reagera på det genom att vidta lämpliga åtgärder.De nya riktlinjerna träder i kraft genom beslut av social- och hälsovårdsministeriet och de gäller tills vidare. Social- och hälsovårdsministeriet styr regionförvaltningsmyndigheterna separat i genomförandet av de strategiska riktlinjerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde torsdagen den 10 februari en ny avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien Jari Sinkari. Foto: Petri Krook Statsrådet utnämnde utrikesrådet Jari Sinkari till avdelningschef vid utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien 1.4.2022–31.8.2026.Sinkari ha varit chef för Finlands ambassad i Jakarta 2018–2022. Före det, åren 2014–2018, arbetade han som generalkonsul i Hong Kong. Han har också arbetat som biträdande avdelningschef vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning 2011–2014, som enhetschef vid kommunikationsenheten 2010–2011 och som ansvarig tjänsteman för handelspolitisk kommunikation 2007–2010. Dessförinnan arbetade han på avdelningen för Amerika och Asien och svarade bland annat för relationerna med Japan, Koreahalvön, Australien och Nya Zeeland. Sinkari har också erfarenhet av utrikesrepresentationen från generalkonsulatet i New York och ambassaden i Tokyo.Sinkari har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1997. Till utbildning är han politices kandidat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nya lagar ska förbättra säkerheten vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. Statsrådet har utfärdat en förordning om ikraftträdande av lagen om Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang samt av lagen om ändring av lagen om sammankomster. Republikens president stadfäste lagarna den 16 december 2021 och de träder i kraft den 1 mars 2022.Europarådets konvention syftar till att skapa en trygg miljö utan störningar och en positiv stämning vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. Den föregående konventionen från 1985 sades upp den 4 januari 2022 och uppsägningen träder i kraft den 1 augusti 2022.– När idrottsevenemang ordnas ska det beaktas att deltagarnas hälsa och välbefinnande tryggas, att  evenemanget förlöper utan störningar och att man skapar en trevlig stämning. Detta uppnås bland annat genom att uppdatera bestämmelserna om säkerhetsarrangemangen och den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemang, berättar Jouko Huhtamäki, konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet.Enligt konventionen ska olika grupper som medverkar i arrangemangen kring evenemang i större utsträckning engageras i att garantera tittarnas säkerhet. Dessutom ändras lagen om sammankomster så att vissa bestämmelser om beredskaps- och krisplanering i konventionen ska beaktas i samband med de tillställningar som avses i konventionen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen vill harmonisera medlemsländernas åtgärder vid EU:s yttre gränser i olika krissituationer. I december gav kommissionen ett förslag till ändring av kodexen om Schengengränserna. Målet är att utveckla medlemsländernas gemensamma åtgärder vid de yttre och inre gränserna och inom området för fri rörlighet. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om förslaget i sin skrivelse till riksdagen den 10 februari.Starkare gemensam strategi för pandemisituationerKommissionens aktuella förslag är en del av en helhet som syftar till att utveckla Schengenområdets funktion. Målet är att skapa en starkare gemensam strategi vid de yttre gränserna till exempel för pandemisituationer, då man strävar efter att begränsa spridningen av en mycket smittsam sjukdom. Bestämmelserna ska vara mer förpliktande för medlemsländerna än förut och trygga området för fri rörlighet och den inre marknaden.Förslaget är ett svar på de utmaningar som hänför sig till instrumenteringKommissionen föreslår också ny lagstiftning om åtgärderna mot instrumentalisering av migranter vid de yttre gränserna. Med instrumentalisering avses i detta sammanhang sådana situationer där ett tredjeland uppviglar migranter att ta sig in på unionens territorium genom att aktivt uppmuntra eller organisera deras rörelse via sitt eget territorium till den yttre gränsen. Målet det denna verksamhet är bland annat att skapa instabilitet i unionen eller i medlemsländerna.I förslaget definieras vad som avses med instrumentalisering av migranter och vilka åtgärder medlemsstaterna bör vidta i sådana situationer. Den nya lagstiftningen ska dessutom förtydliga medlemsstaternas ansvar för övervakningen av de yttre gränserna och svara på de utmaningar som instrumentaliseringen medför.Kommissionen föreslår att en medlemsstat ska ha möjlighet att, om situationen så kräver, begränsa gränsövergångsställenas öppettider eller vid behov stänga ett gränsövergångsställe. När sådana åtgärder vidtas bör man dock beakta unionsmedborgarnas möjligheter att komma in i landet och trygga rätten att söka internationellt skydd.Nya bestämmelser om återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna och alternativ till detKommissionen föreslår också en ny mekanism för att EU:s medlemsland på ett samordnat sätt ska kunna återinföra gränskontroll vid de inre gränserna i situationer som äventyrar den allmänna ordningen och den inre säkerheten i en stor del av medlemsländerna. I samband med detta föreslås tilläggsåtgärder som kan minimera konsekvenserna av inre gränskontroll på gränssamhällena och på ett bredare plan den inre marknaden.Kommissionens förslag preciserar de åtgärder som medlemsstaterna redan nu kan vidta i stället för att tillfälligt gränskontroll vid de inre gränserna. Målet är att ge medlemsstaterna tillräckligt med handlingsutrymme som grundar sig på den nationella lagstiftningen och inom ramen för vilket de olika myndigheterna kan agera vid den inre gränsen eller i närheten av den för att uppnå målen i den föreslagna rättsakten.Genom sitt förslag vill kommissionen ge medlemsstaterna bättre möjligheter att ingripa mot tredjelandsmedborgares sekundära förflyttningar och bemöta hot mot hälsosäkerheten utan att medlemsstaterna behöver återinföra inre gränskontroller. Vidare är målet med lagstiftningen att klargöra medlemsstaternas möjlighet att utnyttja övervakningsteknik och förhandsuppgifter om de resenärer som passerar de inre gränserna.Schengen och den fria rörligheten hör till EU:s viktigaste framgångarSchengenområdet och den fria rörligheten anses vara EU:s viktigaste framgångar.  Under de senaste åren har området med fri rörlighet ställts inför aldrig tidigare skådade utmaningar. Migrationskrisen 2015 visade hur sårbart Schengenområdet är och uppfattningen stärktes av de terrorattacker som inträffade kort därefter. Senast har den globala coronapandemin och instrumentaliseringen av migranter visat att Schengenregelverket bör utvecklas så att det svarar på dagens utmaningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet är att effektivisera genomförandet av EU:s fonder inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 genom att införa nya förenklade understödsformer. De nya understödsformerna gör det lättare att ansöka om understöd och minskar arbetsvolymen vid förvaltningsmyndigheten för fonderna, det vill säga inrikesministeriet. Statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde den 10 februari, och den träder i kraft den 15 februari 2022.Förordningen innehåller bestämmelser om den nationella beredningen, samordningen, förvaltningen och övervakningen av program och genomförandeplaner för EU:s fonder inom området för inrikes frågor som avses i lagen om fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027.I förordningen föreskrivs det också om understöd som beviljas av medel i dessa fonder och om förvaltningen av anslagen.För programperioden 2021–2027 inrättas det tre fonder inom området för inrikes frågor: asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), fonden för inre säkerhet (ISF) och, som en del av fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI).Mer tid för att nå de innehållsmässiga målen för projektenUnder programperioden 2021–2027 införs det nya förenklade understödsformer för att genomföra fonderna. Projekten ska använda dessa förenklade understödsformer helt eller åtminstone delvis.
Detta innebär bland annat att den ekonomiska förvaltningen av projekten förenklas. När de resurser som behövs för förvaltningen minskar, kan understödstagarna i högre grad koncentrera sig på att nå de innehållsmässiga målen för projekten.Målet är att minska den administrativa bördan för både understödstagarna och förvaltningsmyndigheten för fonderna, det vill säga inrikesministeriet. Införandet av förenklade understödsformer väntas också sänka tröskeln för ansökan om understöd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att välfärdsområdenas löneuppgifter ska vara offentliga. Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen den 10 februari 2022.Offentligheten i fråga om välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas löneuppgifter motsvarar enligt regeringspropositionen nuvarande praxis i kommuner och samkommuner samt vid statliga ämbetsverk och inrättningar.Uppgifterna om den lön eller de delar av lönen som staten betalat  sina tjänstemän och arbetstagare, riksdagens tjänstemän, Finlands Banks tjänsteinnehavare och befattningshavare samt de löner och lönedelar som kommuner och samkommuner betalat sina tjänsteinnehavare och arbetstagare, är enligt matrikellagen offentliga. Bestämmelsen har varit i kraft sedan 1999. Begäran om information behandlas i enlighet med offentlighetslagen.Lagändringen avses träda i kraft så snart som möjligt. Välfärdsområdenas regionfullmäktige inleder sin verksamhet den 1 mars 2022. Ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi