NordenBladet — Statsrådet beviljade torsdagen den 19 november behovsprövade höjningar av statsandelen för 2020. 66 kommuner understöds med sammanlagt 60 miljoner euro.I år ansökte 149 kommuner om höjning av statsandelen och det ansökta beloppet var sammanlagt nästan 346 miljoner euro. 66 kommuner beviljades höjning av statsandelen. År 2019 uppgick antalet sökanden till 89 stycken, av vilka 21 fick stöd och det utdelade stödet var 10 miljoner euro.  ”Det rekordstora antal som sökte och tar emot prövningsbaserat stöd visar hur exceptionellt läget är. Coronan har påverkat även större städer, några av dem finns bland mottagarna. Vid beviljandet av stöd har vi följt både tidigare bekanta kriterier och beaktat effekterna av coronan och de coronarelaterade stöd som redan betalats ut”, berättar kommunminister Sirpa Paatero.Beviljandet av stöd grundar sig på en helhetsbedömningBehovsprövad höjning av statsandelen kan beviljas kommuner som på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Dessutom beaktas de särskilda lokala förhållandena. Kommunerna motiverade höjningsbehovet bland annat med den försämrade ekonomiska situationen, de inkomstförluster och tilläggskostnader som coronaepidemin orsakat, den allmänna minskningen av skatteinkomsterna, ökningen av underskotten i boksluten och problemen med balanseringen av dem, nedskärningarna i statsandelarna, förändringar i servicebehovet samt exceptionella och oförutsedda utgifter inom social- och hälsovården. Kommunerna jämfördes förutom med de motiveringar som de lade fram i ansökan också med nyckeltal som beräknats utifrån boksluten för 2018–2019. Utifrån de ekonomiska nyckeltalen placerades de ansökande kommunerna på samma startlinje. Uppgifterna i boksluten för 2019 prioriterades i besluten. Urvalskriterierna fokuserade på de uppgifter som kommunen lämnat i sin ansökan i synnerhet gällande utvecklingen av ekonomin 2020, de faktorer som påverkar den och deras betydelse för den kommunala ekonomin. Som bedömningskriterier användes dessutom kommunens åtgärder för att stävja utgiftsutvecklingen, skatteredovisningar som skatteförvaltningen meddelat kommunerna samt andra stöd som betalats till kommunerna år 2020. Höjningar beviljades framför allt sådana kommuner vilkas ekonomi redan under 2020 påverkades avsevärt av de nämnda faktorerna. ”Det beslutades i samband med den 4:e tilläggsbudgeten i juni att beloppet av den behovsprövade statsandelen utökas i samband med andra kommunala stöd och understöd som staten betalar. Situationen är ny för alla och den har förändrats och förändras ännu under hösten. Kommunerna har haft en central roll när det gäller att klara epidemin på ett gott sätt. Syftet med de statliga stöden har varit att göra det möjligt att upprätthålla servicen på olika håll i Finland”, säger kommunministern.Plan för balansering av ekonomin ett villkor för förhöjningEtt villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen antagit en plan för att balansera kommunens ekonomi. Planen skulle fogas till ansökan. Statsandelsmyndigheten kan också ställa andra villkor som gäller kommunens ekonomi för beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen. Höjningen avses utgöra en del av kommunens egna saneringsåtgärder som kommunen bör bereda sig för oberoende av höjningen. Höjningen får inte leda till en motsvarande ökning av utgifter som kommunen beslutar om. Höjningarna betalas till kommunerna före utgången av detta år. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 19 november att inreserestriktionerna fortsätter fram till den 13 december 2020. Epidemiens accelerationsfas fortsätter och skillnaderna i epidemiläget mellan Finland och det övriga Europa är stora. Det är således inte motiverat att lätta på begränsningarna innan de kompenserande åtgärder som är under beredning finns att tillgå i tillräcklig utsträckning.I beslutet tillämpas gränsvärdet 25 nya sjukdomsfall per 100 000 personer under de föregående 14 dagarna. Detta gäller Schengenländerna, de EU-länder som inte hör till Schengenområdet och Förenade kungariket.Begränsningarna i trafiken över de inre gränserna ändras inteMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och en stat som hör till Schengenområdet. Inreserestriktionerna i trafiken över de inre gränserna gäller i trafiken mellan Finland och Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike, med vissa undantag.Den dagliga trafiken mellan gränsorterna vid landgränserna mellan Finland och Sverige är dock möjlig,  likaså pendlingstrafik eller trafik på grund av andra nödvändiga skäl mellan gränsorterna vid Finlands och Norges landgräns. Från Sverige och Estland kan man dessutom pendla till arbete i Finland utan att det krävs karantän i 10 dygn på eget initiativ. Fritidsbåtstrafiken från EU-länderna och Schengenländerna till Finland begränsas inte heller.Vid de inre gränserna möjliggör inreserestriktionerna, bortsett från de undantag som nämns ovan, endast återresor till Finland, transittrafik, arbetsresor och resor på grund av andra nödvändiga skäl. De som anländer till landet rekommenderas att hålla sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.Små ändringar i begränsningarna i trafiken över de yttre gränsernaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och en stat som inte hör till Schengenområdet. Från och med den 23 november återinförs inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna för invånare i Uruguay i trafiken från Uruguay till Finland. Inga andra ändringar görs i beslutet av den 5 november.Inreserestriktionerna har redan tidigare avvecklats i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Japan, Nya Zeeland, Rwanda, Singapore, Sydkorea och Thailand i fråga om invånarna i dessa länder.Inreserestriktionerna avvecklas också för invånare i Kina och i de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao som reser från dessa områden till Finland, förutsatt att Europeiska unionens råd konstaterar att ömsesidigheten tillgodoses tillräckligt.Från följande europeiska länder kan man fortfarande komma till Finland på arbetsresa eller av någon annan nödvändig orsak: Andorra, Bulgarien, Cypern, Förenade kungariket, Irland, Kroatien, Monaco, Rumänien och San Marino. Dessa länders inreserestriktioner motsvarar begränsningarna i trafiken över de inre gränserna. De som reser in i landet rekommenderas att på eget initiativ hålla sig i karantän i 10 dygn.När det gäller övriga länder som inte hör till Schengenområdet möjliggör inreserestriktionerna endast återresor till Finland och andra EU- och Schengenländer, transittrafik på Helsingfors-Vanda flygplats och annan nödvändig trafik. Dessutom rekommenderas det att de som anländer till landet håller sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga resor till riskländerEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker resor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner.Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan och beakta de karantän- och testningsrekommendationer som gäller vid återkomsten till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 19 november utnämnde statsrådet juris kandidat Robin Lardot att fortsätta som chef för Centralkriminalpolisen. Tjänsten tillsätts för perioden 1.12.2020–30.9.2025.Robin Lardot har varit chef för Centralkriminalpolisen sedan 2013. Han har omfattande erfarenhet av krävande ledningsuppgifter inom polisen och av att genomföra utvecklingsprojekt. Lardot har ansvarat för många viktiga utvecklingsprojekt som gäller hela polisförvaltningen, såsom utbildningsprojektet Ponnistus, beredningen av åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt beredningen av strategin för bekämpning av organiserad brottslighet. Dessutom har Lardot i egenskap av chef för Centralkriminalpolisen inlett och ansvarat för flera utvecklingsprojekt vid Centralkriminalpolisen, såsom inrättandet av polisens central för bekämpning av cyberbrott, vittnesskyddsprogrammet och utvecklandet av Centralkriminalpolisens tjänster.– Även om den organiserade brottsligheten fortfarande är betydande, ökar it-brottsligheten, och även den traditionella brottsligheten flyttar allt mer till nätet. Dataintrång, bedrägerier, identitetsstölder och riktade trakasserier på nätet är redan en del av vardagen. Dessa utmaningar i att svara på ändringar i omvärlden fortsätter också under de kommande åren. Dessutom måste myndigheterna kunna sörja för att rättigheterna för särskilt utsatta grupper tryggas. Detta förutsätter att Centralkriminalpolisen även i fortsättningen samarbetar målmedvetet och effektivt med samarbetsparterna, säger Robin Lardot.Tidigare har Lardot varit biträdande chef för Centralkriminalpolisen 1999–2003. Dessutom har han annan långvarig erfarenhet av olika uppgifter vid Centralkriminalpolisen, bland annat som kriminalöverinspektör och kriminalkommissarie. Åren 2010–2013 var Lardot polisdirektör vid enheten för brottsbekämpning vid Polisstyrelsen och åren 2003–2009 polisöverinspektör vid inrikesministeriet. Chefen för Centralkriminalpolisen leder, utvecklar och övervakar Centralkriminalpolisens verksamhet och svarar för verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverket och dess personal samt för verksamhetens resultat. Dessutom ska chefen för Centralkriminalpolisen bland annat avtala om ämbetsverkets resultatmål och anslag med Polisstyrelsen, fastställa ämbetsverkets strategiska riktlinjer och svara för Centralkriminalpolisens nationella och internationella samarbete med referensgrupper. Det har gjorts en omfattande säkerhetsutredning av chefen för Centralkriminalpolisen och ingåtts ett karensavtal enligt statstjänstemannalagen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De maximala boendeutgifter som beaktas vid beräkning av storleken på bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 0,9 procent vid ingången av 2021. Statsrådet utfärdade den 19 november en förordning om grunderna för bestämmande av bostadsbidraget för pensionstagare 2021. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.Enligt Folkpensionsanstaltens statistik har hyran för pensionstagare som bor i hyresbostad stigit från september 2019 till september 2020 med i genomsnitt 0,9 procent. Efter höjningen är de maximala boendekostnader som beaktas 6 804–8 433 euro per år beroende på i vilken kommun bostaden ligger.Beloppen av de separata vatten- och underhållskostnader som beaktas som boendeutgifter höjs. Som vattenkostnader beaktas nästa år månatliga kostnader på 29,81 euro. Som underhållskostnader beaktas 43,44 euro per månad. Beloppet av värmekostnaderna förblir detsamma som 2020, dvs. 1,32-1,60 euro i månaden per kvadratmeter.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att vissa av de ändringar i fråga om utkomstskydd för arbetslösa som gäller till utgången av 2020 ska fortsätta att gälla till utgången av mars 2021.Syftet med detta är att trygga löntagarnas försörjning i situationer där sysselsättningen upphör tillfälligt eller helt och hållet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusepidemin. De föreslagna lagändringarna innebär också att stödet för mottagandet av arbete och arbetskraftens regionala rörlighet fortsätter. Däremot föreslås giltigheten för undantagen i fråga om självriskdagar, arbetsvillkoret och maximitiden upphöra vid årsskiftet. Efter årsskiftet betalas det ingen arbetslöshetsförmån för den självrisktid som föreläggs i början av arbetslösheten, och för att uppfylla arbetsvillkoret krävs det som normalt 26 kalenderveckor arbete. Maximitiden för arbetslöshetsdagpenning börjar också löpa igen. Den enklare behandlingen av förmånsansökningar föreslås fortsättaVid jämkning av arbetslöshetsförmåner ska den så kallade särskilda jämkningsperioden och den beräknade lönen inte tillämpas före den 1 april 2021. Jämkningen av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan fortsätter också. Arbetslöshetsförmåner kan också i fortsättningen betalas i förskott i större utsträckningArbetslöshetsförmån kan temporärt fortfarande betalas ut på basis av ansökan i förskott utan beslut för högst sex månader i stället för de normala två månaderna. Höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa fortsätter att gällaHöjningen från 300 euro till 500 euro i månaden av det skyddade beloppet vid jämkning av arbetslöshetsförmåner (från 279 euro till 465 euro under fyra kalenderveckor) fortsätter att gälla fram till utgången av mars 2021.Den kortare restiden i fråga om rörlighetsunderstöd hålls i kraftRörlighetsunderstöd kan fortfarande temporärt betalas för heltidsarbete, om personens dagliga resa till arbetet när anställningen inleds överstiger två timmar i stället för tre timmar som det föreskrivs normalt. Rörlighetsunderstöd kan betalas också om personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som generaldirektör för Statistikcentralens söktes inom den utsatta tiden av 18 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts från och med den 1 februari 2021 för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Antti AhonenBror DahlstenPasi HenrikssonPäivi HutukkaMarianne HynninenAki JormanainenKirsi KellokangasTimo KoskimäkiJohanna Laiho-KauranneMikko LindholmMika MalirantaMikko MattinenJyrki NummelaIlpo NurminenLiisa RäsänenMarkus SovalaMarkus SyrjänenVille VertanenStatistikcentralen är ett ämbetsverk inom finansministeriets förvaltningsområde och det har till uppgift att sammanställa information till statistik och informationstjänster som kan utnyttjas av medborgare, företag, den offentliga förvaltningen och forskare. Statistikcentralen samordnar det nationella statistikväsendet samt medverkar i och samordnar Finlands internationella statistiksamarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den kompletterande budgeten tryggar de stora satsningarna på naturvården. Ett tilläggsanslag på 19,5 miljoner euro ska användas för de pågående projekten som försöker stoppa naturens utarmning.“Vår natur håller på att utarmas på grund av försämrade livsmiljöer. Nu ska vi verkligen försöka vända utvecklingen och restaurera värdefulla naturtyper, såsom myrar, vårdbiotoper, lundar, solexponerade miljöer, småvatten och fågelvåtmarker mer än någonsin tidigare. Det är viktigt att det arbete som kommit igång så bra fortsätter i samma takt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Till Helmi-programmet, som förbättrar de försämrade livsmiljöerna, anvisas ett tilläggsanslag på sju miljoner euro 2021. År 2020 har det gjorts utredningar och planer samt nödvändiga ändringar i bestämmelserna utöver de konkreta restaureringsåtgärderna. Nu kommer även de utmanande restaureringsprojekten igång i hela landet. När Helmi-programmets restaurerings- och vårdåtgärder har ökat, växer också Forststyrelsens arbetsmängd. Därför anvisas det ett tillägg på sex miljoner euro för Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter 2021. Pengar anvisas också för att främja naturskyddsområdenas hållbarhet och för att utveckla rekreationsanvändningens strukturer.För förvärv av naturskyddsområden reserveras ett tillägg på 6,5 miljoner euro nästa år. NTM-centralerna har rekryterat arbetskraft för skyddsområdesarbetet. Markägarnas växande intresse har ökat antalet skogar och myrar som de vill få skyddade och samtidigt har också antalet inrättade skyddsområden ökat.Stöd till Villmanstrand stads projekt Green Leaf För projektet Green Leaf 2021 reserveras 225 000 euro. Villmanstrand vann titeln European Green Leaf 2021 i en tävling som ordnades av Europeiska kommissionen.  Staden har målet att vara klimatneutral före 2030. Under Green Leaf-året ska staden ordna olika evenemang, internationella webbinarier, restaurering av naturobjekt samt verksamhet med kontaktgrupper.Satsningarna på att förebygga hyresgästernas ekonomiska problem fortsätterFör försöksprojektet ASTA som förebygger hyresgästernas ekonomiska problem anvisas 750 000 euro, vilket gör det möjligt att fortsätta projektet också 2021. Målet med projektet är att minska skulder och antalet vräkningar bland hyresgäster som har problem med att hantera sin ekonomi, återställa kreditvärdigheten och försäkringsbarheten samt att uppmuntra hushållen till bättre ekonomi- och livshantering.ASTA-projektet har utvecklat ekonomisk rådgivning för hyresgäster, vilket går ut på att det ekonomiska perspektivet ingår allt djupare i boenderådgivningen. Boenderådgivning är ett mycket effektivt sätt att minska bostadslöshet. I ASTA-projektet ordnar kommuner, hyreshusbolag och organisationer försök för att skapa och etablera lokala, multiprofessionella koncept för att förebygga hyresgästernas ekonomiska problem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen enades om kompletteringar i budgetpropositionen för 2021 torsdagen den 19 november. För Nödcentralsverket föreslås 0,5 miljoner euro för nödvändig utveckling av nödcentralsdatasystemet ERICA.Dessutom föreslår regeringen 1,181 miljoner euro för polisen och 0,290 miljoner euro för Gränsbevakningsväsendet för de extra hyreskostnader som genomförandet av Senatfastigheters lokalprojekt orsakar 2021. I fråga om polisen gäller det lokalerna vid polisinrättningen i Lappland i Rovaniemi och Polisstyrelsens lokallösning. I fråga om Gränsbevakningsväsendet gäller det Immolaområdet. Fortsatt verksamhet vid och nödvändig utveckling av Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot För inrikesministeriets omkostnader föreslås 0,170 miljoner euro för fortsatt verksamhet vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot. Under momentet för inrikesministeriets omkostnader har det anvisats anslag för utgifterna för kompetenscentrets beredskaps- och resiliensnätverk från 2017 till 2019. Avsikten är att nätverkets verksamhet ska fortsätta till den 31 augusti 2022.Tilläggsfinansiering till polisens teleavlyssningssystemFör en reform av polisens teleavlyssningssystem föreslås 1 miljon euro. För finansieringen av denna reform föreslogs 6 miljoner euro i den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020, och nu föreslås det en ytterligare investeringsfinansieringsandel för 2021. Teleavlyssningssystemet är ett viktigt informationssystem vid den operativa brottsbekämpningen, och det används i synnerhet när det gäller allvarlig brottslighet.För polisen föreslås också ett anslag på 0,443 miljoner euro för genomförandet av ändringen av SIS-förordningen.Regeringen föreslår anslagsminskningar under momenten för migrationDet föreslås att anslaget för asylutgifter minskas med sammanlagt 5,7 miljoner euro. Detta beror på det minskade antalet asylsökande till följd av coronaläget och det därigenom minskade behovet av mottagningsverksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt EU-kommissionens förslag ska medlemsstaterna som en tillfällig åtgärd kunna tillämpa en nollskattesats på leveranser av coronavirusvacciner och medicinska produkter för in vitro -diagnostik av coronaviruset (testförpackningar) samt på tillhandahållande av tillhörande tjänster. Dessutom kan medlemsstaterna provisoriskt tillämpa en reducerad skattesats på dessa testförpackningar och tillhörande tjänster.EU-kommissionen lade den 28 oktober fram ett förslag till ändring av direktivet om ett gemensamt system för mervärdesskatt.Lättnaden i skattebehandlingen gäller upphandlingar som gjorts både i hemlandet och i en annan medlemsstat. Ändringen gäller endast vacciner som godkänts av kommissionen eller en medlemsstat samt testförpackningar som uppfyller de krav på medicinska produkter som fastställs i unionsrätten. Åtgärderna kan tillämpas till utgången av 2022. En förlängning av tillämpningsperioden granskas vid behov på nytt före utgången av 2022.Regeringen sände en U-skrivelse om förslaget till riksdagen den 19 oktober. På grund av ärendets brådskande natur gavs riksdagen en E-skrivelse (EU2020/1577) före U-skrivelsen. U-skrivelser används i EU-ärenden då det är fråga om EU-lagstiftningsförslag eller andra förslag som omfattas av riksdagens behörighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen vill förbättra social- och hälsovårdens förmåga att bemöta olika störningssituationer och hot. Målet är att förenhetliga beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården och skapandet av en lägesbild och på så sätt bättre än för närvarande förbereda sig på riskerna på riksnivå.Regeringen överlämnade de förslag till ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen som gäller beredskapsplanering till riksdagen den 19 november. Lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2021.Kommunerna och sjukvårdsdistrikten har redan nu en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen att göra upp regionala och lokala beredskapsplaner. Denna skyldighet kvarstår. 
Grunden för de regionala beredskapsplanerna är inte tillräckligt enhetlig, och därför har det i omfattande störningssituationer varit svårt att skapa en enhetlig lägesbild på riksnivå och mellan regionerna. Utvecklingsbehoven har konstaterats redan före coronapandemin. Under pandemin har behoven endast accentuerats i fråga om bland annat den materiella beredskapen.Enhetliga principer ska styra beredskapsplaneringenI propositionen föreslås bestämmelser om samarbetsstrukturen och det ansvar som ingår. Genom lagändringarna genomförs enhetliga principer och grunder för planeringen i fråga om beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården. I dem beaktas i synnerhet de centrala störningssituationer som överenskommits på riksnivå och hoten mot dem som fastställts i den nationella riskbedömningen. Störningssituationerna i den nationella riskbedömningen har indelats i hot och storolyckor som har samband med samhällets stabilitet, tekniken och logistiken samt hälsosäkerheten. Alla dessa berör direkt eller indirekt social- och hälsovården.Den riksomfattande enhetliga beredskapsplaneringen styrs av sjukvårdsdistrikten med universitetssjukhus inom fem geografiska specialupptagningsområden. Specialupptagningsområdena ska samarbeta sinsemellan och enligt enhetliga principer så att beredskapsplaneringen blir en riksomfattande helhet. För lägesbilden samlas information om bland annat servicesystemets funktion och belastning, personal- och materialresurser och stödtjänsternas funktion.Också beredskapen inom socialvården stärksEn enhetlig beredskapsplanering och skapandet av en lägesbild hör också till socialvårdens verksamhet. Till socialvårdslagen fogas en allmän skyldighet att vidta förberedelser som motsvarar bestämmelsen i beredskapslagen. En enhetlig beredskapsplanering för socialvården och hälso- och sjukvården ska göras så att kommunerna inom sjukvårdsdistriktets område utarbetar en gemensam plan under ledning av den myndighet som svarar för socialvården i den kommun där centralsjukhuset finns. Det organ som ansvarar för socialvården i kommunen ska på samma sätt som tidigare inom sitt eget område samla in och analysera information om sådana störningar och hot om störningar som äventyrar befolkningens sociala trygghet och välfärd samt genomförandet av socialvården. En enhetlig lägesbild skapas så att socialvården i städer med centralsjukhus samordnar lägesbilden av socialvården regionvis.Det tar tid att förnya processerna för att förbättra beredskapsplaneringen och lägesbilden, och det är viktigt att komma i gång med en enhetlig verksamhetsmodell. Avsikten är att genomföra en enhetlig beredskapsplanering som omfattar hela landet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi