NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet ordnade i onsdags ett omfattande webbinarium om CAP-reformen. På webbinariet gavs flera lägesöversikter över beredningen. Antalet deltagare var närmare 1 200. Presentationerna finns tillgängliga som en helhet. Jord- och skogsbruksministeriet håller på att utarbeta svar på många av de frågor som ställdes på webbinariet. De publiceras under de närmaste dagarna på ministeriets webbplats CAP27. Förvaltningens och sektorns arbetsgrupper fortsätter att arbeta med den nationella GJP-planen. EU-länderna enade i oktober om en gemensam ståndpunkt om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, det vill säga CAP. Förhandlingarna mellan kommissionen, rådet (jordbruk) och Europaparlamentet inleds gradvis och CAP-reformen förväntas börja gälla vid ingången av 2023.Ett nytt element i CAP är de nationella CAP-planerna. Finlands plan bereds i arbetsgrupper. Planen sänds förmodligen på remiss 2021. EU-kommissionen förväntas behandla och godkänna den nationella planen i slutet av 2022.Det finns en övergångsperiod på två år mellan CAP:s pågående period, som löper ut i slutet av året, och den nya perioden. Under denna tid fortsätter verksamheten normalt.Finansieringsobjekten är desamma som nu, men medlen kommer från den nya perioden.   
EU nådde i somras ett avtal om en budgetram som också fastställer beloppet av CAP-finansieringen.Återhämtningsstöd för många åtgärderEtt av webbinariets teman handlade om  användningen av EU:s återhämtningsstöd inom jordbruket. Återhämtningsstöd kan användas bland annat för jordbruks- och företagsinvesteringar, bredband och digitala projekt, åtgärder för att främja cirkulär ekonomi, ekologisk produktion, djurens välbefinnande och innovationsprojekt.Gaias affärsverksamhetsdirektör Mari Saario presenterade en bedömning av miljökonsekvenserna av EU:s framtida jordbrukspolitik som jord- och skogsbruksministeriet hade beställt. Enligt henne beror konsekvenserna på den enskilda jordbrukarens val. Hur många jordbrukare som förbinder sig till miljöstödssystemen och tar till vara på möjligheterna att göra saker på ett mer hållbart sätt är av ännu större betydelse, sade Saario.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — FN:s barnfond Unicef utarbetar i samarbete med Finland internationella spelregler för användningen och utvecklingen av artificiell intelligens som gäller barn.Anvisningarna ska hjälpa stater, kommuner och företag så att lösningar som utnyttjar artificiell intelligens fungerar på ett sätt som tryggar barnens bästa. Bild: UnicefGlobalt sett är en tredjedel av Internetanvändarna barn under 18 år. Artificiell intelligens är närvarande i barnens liv på många sätt i form av interaktiva leksaker, videospel och mobilappar.Den snabba utvecklingen medför hisnande möjligheter för barn, till exempel när det gäller att främja lärande, hälsa och säkerhet. Samtidigt medför den många utmaningar, till exempel kränkningar av privatlivet, ojämlikhet vad gäller digitala kunskaper och frågor om hur de data som samlas in påverkar barnens framtid. Om det är svårt för vuxna att hålla koll på de spår de lämnar i den virtuella världen, är det ännu svårare för barn – och ansvaret bör inte ligga på barnens axlar.”Så som ofta när det gäller snabba teknisk utveckling är det en utmaning att hänga med i förändringen och säkerställa att artificiell intelligens tjänar oss på ett människoorienterat sätt”, säger utrikesministeriets innovationsambassadör Jarmo Sareva.”Människan har rätt till sin barndom, som ett speciellt livsskede. Om artificiell intelligens till exempel försämrar förutsättningarna för ett självständigt liv genom att produktifiera barndomen, är det inte rätt utveckling. Barn är mer sårbara än vuxna och därför behövs denna typ av särskilda anvisningar.”De internationella riktlinjer som nu utarbetas är de första i sitt slag. Syftet är att hjälpa stater, kommuner, företag och andra aktörer som använder och utvecklar artificiell intelligens, att beakta barnens behov och rättigheter. Under beredningen av anvisningarna har också barn och ungdomar fått komma till tals.Finländare testar anvisningarnaFinland är en naturlig samarbetspartner för Unicef tack vare sitt kunnande och sin erfarenhet. Finland hör till de första länderna som har publicerat en nationell strategi för artificiell intelligens och har också tidigare stött Unicefs innovationsprogram och innovationsfond.I utvecklingen och testningen av anvisningarna om artificiell intelligens deltar flera finländska användare. Deras erfarenheter hjälper att finslipa anvisningarna.”Olika typer av aktörer och verksamhetsmiljöer runt om i världen har valts ut för testningen. Till exempel Helsingfors universitetssjukhus hade redan fungerande virtuella program som lämpar sig väl för pilotförsök med dessa anvisningar”, berättar Sareva.Finländska innovationer som deltar i testningen är dialogroboten Milli som svarar på frågor om barns psykiska hälsa och kan hjälpa en ung person att bedöma hur allvarliga symtomen är och att få hjälp, och mobilappen Chilla som erbjuder övningar, tips och kamratstöd mot stress och spänning. I testningen deltar också programmet Nuora, som utvecklats av Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote och Fujitsu Finland för att föregripa och bekämpa risken för utslagning bland unga och en mobilapp som utvecklats av startupföretaget Someturva för barn, unga och vuxna som utsatts för trakasserier i sociala medier.Anvisningarna testas förutom i Finland också i Sverige, Storbritannien, Japan, Malta, Chile, Förenta staterna, Rwanda, Nigeria och Sierra Leone. Utifrån användarnas erfarenheter färdigställs anvisningarna och offentliggörs vid en internationell konferens i Helsingfors i slutet av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har inlett remissförfarandet för sin fjärde rapport om genomförandet av ett undertecknat protokoll om registret över utsläpp och överföringar av föroreningar (PRTR). Protokollet hänför sig till Århuskonventionen. Syftet med protokollet är att underlätta medborgarnas tillgång till information genom att i varje konventionsstat införa ett enhetligt, integrerat och landsomfattande register över utsläpp och överföringar av föroreningar.Via registret kan medborgarna delta i beslutsfattandet gällande miljöskydd och bidra till att minska eller förhindra uppkomsten av utsläpp.I rapporten behandlas bland annat de lagstiftningsåtgärder, tekniska åtgärder och tillvägagångssätt man tillämpat för att trygga protokollets mål i Finland.Finland rapporterar om genomförandet av PRTR-protokollet vart fjärde år. Rapporterna publiceras på protokollets webbplats och sekretariatet sammanfattar alla parters rapporter inför protokollets fjärde partsmöte, som hålls i oktober 2021.Skriftliga kommentarer om rapporten kan skickas till adressen [email protected] senast den 2 december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland ordnar i samarbete med FN och Afghanistans regering en givarkonferens för Afghanistan måndagen och tisdagen den 23–24 november. Konferensen på ministernivå ordnas mitt i en historisk fredsprocess. Det är nödvändigt att det internationella stödet fortsätter för att fredsprocessen ska kunna lyckas och freden byggas på en stadig grund. Utrikesminister Pekka Haavisto och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari företräder Finland vid mötet. På grund av coronarestriktionerna ordnas evenemanget virtuellt från Genève.”Under de rådande förhållandena är det en stor prestation av Finland att genomföra konferensen. Nu är det viktigt att stödja Afghanistan – betydande resultat har redan uppnåtts med internationellt och finländskt stöd. Det internationella stödet och det långsiktiga engagemanget för Afghanistan är viktigare än någonsin”, betonar Janne Taalas, som är Finlands särskilda sändebud vid Afghanistan-konferensen.Finland stöder, betydande resultat har uppnåttsFinland stöder Afghanistan genom utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och civil och militär krishantering. Finland verkar i landet som en del av Europeiska unionen och det internationella samfundet. Finland främjar starkt kvinnornas och flickornas rättigheter i Afghanistan.Med internationellt och finländskt stöd har man hittills uppnått betydande resultat i Afghanistan till exempel när det gäller skolgång och hälsa. Antalet barn som går i skola har nästan tiodubblats och 40 procent av eleverna är flickor, det förväntade antalet levnadsår har stigit till nästan 60 och 80 procent av människorna omfattas av hälsovårdstjänster.Konferensen, som ordnas på måndag och tisdag, kan följas i direktsändning på FN:s webbplats och evenemanget tolkas till alla de sex officiella FN-språken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronakrisen som bröt ut i våras har snabbt och i betydande grad förändrat inte bara den allmänna lägesbilden av ekonomin utan också statens riskposition, bedöms det i finansministeriets risköversikt.Statens ansvar har ökat redan under en längre tid. Statens direkta ansvar har ökat betydligt under de senaste dryga tio åren såväl nominellt som i förhållande till samhällsekonomins storlek. Statsskulden uppgick ännu år 2008 till ca 54 miljarder euro, medan det i slutet av förra året redan var över 106 miljarder euro.En motsvarande kraftig ökning kan ses i de borgen och garantier som staten beviljat. I slutet av förra året överskred statsborgen och statens garantier 60 miljarder euro, medan ansvarsstocken var cirka 23 miljarder euro för tio år sedan.Kommunernas ansvar har också ökat under en längre tidStatens totala riskexponering har också försämrats av utvecklingen av s.k. dolda exponeringar. Dolda exponeringar är inte juridiskt bindande för staten, men på grund av politiska och samhälleliga faktorer förväntas staten dock bära ansvaret för dem i sista hand. En av statens viktigaste dolda exponeringar hänför sig till lokalförvaltningen. Kommunernas ansvar har, i likhet med staten, ökat under en längre tid. Kommunernas lånestock har tredubblats på knappa 20 år till över 18 miljarder euro i slutet av fjolåret. Kommunernas borgensansvar ligger också på en betydligt högre nivå än för ett decennium sedan.  Coronakrisen har försämrat statens risktolerans ytterligareCoronakrisen som bröt ut i våras har snabbt och i betydande grad förändrat den allmänna lägesbilden inom ekonomin och statens riskposition.Den försvagade ekonomiska utvecklingen och de olika stödåtgärder som syftar till att lindra de negativa effekterna av coronan inom olika ekonomiska delområden har ökat statens upplåning. Statens nettoupplåning ökar till nästan 20 miljarder euro i år. Statsskulden översteg 120 miljarder euro i höstas. Coronakrisen har också gett upphov till ytterligare behov i miljardklass när det gäller statliga borgen och garantier såväl nationellt som inom EU. Kommunerna har dessutom drabbats allt hårdare av krisen och de har anvisats stöd i tilläggsbudgetarna. Nödvändigt med beredskap inför kommande kriserStatens förmåga att reagera på ekonomiska överraskningar har under de senaste åren försämrats av den omfattande och kraftiga ökningen av ansvar samt av de svaga tillväxtutsikterna på längre sikt. Statens åldersrelaterade utgifter ökar också kontinuerligt.Coronakrisen och dess följdverkningar har försvagat statens risktolerans ännu mera än tidigare. Det blir svårt att stoppa ökningen av ansvar efter krisen, men det är ändå nödvändigt att förbereda sig inför kommande kriser.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.I utredningen studerades effekterna av olika klimatpolitiska åtgärder på den nationalekonomiska utvecklingen och inkomstfördelningen mellan hushållen med hjälp av en dynamisk beräkningsmodell för allmän jämvikt (CGE-modellen). Den kompletterades av en mikrosimuleringsmodell för hushållen. Studien omfattade förutom det ekonomiska referensscenariot sex alternativa scenarier för olika utsläppsminskningar. Med referensscenariot avses de åtgärder som hade fastställts fram till slutet av 2019 och den ekonomiska utveckling som följer av dessa.Enligt resultaten kan de samhälleliga kostnaderna av utsläppsminskningarna sannolikt minskas genom att de kompenseras exempelvis med lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster. Kompensationerna har effekter för såväl konsumenternas köpkraft som arbetskraftsutbudet och investeringarna. De påverkar även hur de ekonomiska kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan hushållen.Utredningen är högaktuell med tanke på Finlands klimatpolitiska mål. En viktig fråga när det gäller att uppnå målen är på vilket sätt kostnaderna för koldioxidskatter och andra klimatåtgärder kan kompenseras så att de negativa ekonomiska effekterna blir så små som möjligt samtidigt som åtgärdernas styrningseffekt inte minskar. Även inkomstfördelningseffekterna spelar en viktig roll när man försöker hitta politiskt godkännande för klimatåtgärderna.De sex scenarierna beskriver olika klimatåtgärders effekterI utredningen jämförs det framtida ekonomiska referensscenariot i Finland med sex alternativa scenarier inom vilka ytterligare klimatpolitiska åtgärder vidtas. Scenarierna ärscenariot för drivmedelsskatt,scenariot för drivmedels- och bilskatt,scenariot för torvskatt,scenariot för el- och uppvärmningsskatt,samverkningarna av scenarierna 1–4 samtscenariot för koldioxidskatt på konsumtion.I scenarierna analyserades åtgärdernas effekter då de extra inkomster som staten fått in cirkulerades tillbaka till hushållen, dvs. kompenserades. Kompenseringarna skedde genom att marginalerna för beskattningen av förvärvsinkomster eller samfundsskatten sänktes eller genom att återbäringar betalades alla till samma belopp i form av transfereringar. Delvis kompenseras hushållen för effekterna av klimatpolitiken även genom indexeringen av transfereringar.I scenariot för drivmedelsskatt beskrivs de höjningar av drivmedel som gjordes 1.8.2020, och i scenariot för drivmedels- och bilskatt slopas därutöver bland annat skatteundantaget för dieselbränsle medan lättnader införs i beskattningen av utsläppssnåla bilar. I scenariot för torvskatt höjs beskattningen av torv gradvis till samma nivå som övriga bränslen.I scenariot för el- och uppvärmningskatt justeras skatterna på många sätt, till exempel slopas energiskatteåterbäringen för den energiintensiva industrin. I scenariot för samverkningar bedöms som namnet antyder de gemensamma effekterna av samtliga fyra ovannämnda scenarion. I scenariot för koldioxidskatt på konsumtion påförs förbrukningen och importen en skatt baserad på koldioxidintensitet.I samtliga studerade scenarier minskade utsläppen av växthusgaser. Däremot ökade inkomstskillnaderna redan i referensscenariot i första hand på grund av att befolkningen åldras.Kompensationer minskar åtgärdernas negativa effekterI samtliga scenarier minskar kompensationerna åtgärdernas negativa effekter på tillväxten och välfärden. Samtidigt står det klart att kompensationssättet påverkar hur kostnaderna för klimatåtgärderna fördelas mellan hushållen.Skattelättnaderna på förvärvsinkomster gynnar proportionellt sett i första hand hushållen med medelinkomster, medan kompensationen av samfundsskatten gynnar höginkomsttagarna. På lång sikt gynnar dessa dock i allmänhet även hushållen med låga inkomster. Vid återbäringen till jämna belopp där de extra skatteintäkterna återbetalas till alla hushåll i lika stora klumpsummor, gynnas låginkomsttagarna av effekterna medan välfärden som helhet minskar mer än vid kompensationen av beskattningen av förvärvsinkomster. Däremot minskar utsläppen något mer i återbäringsalternativet än i de andra kompensationsalternativen.Vid planeringen av klimatpolitiken bör man beakta att de politiska effekterna på effektiviteten och inkomstfördelningen kan utvecklas i olika riktningar genom olika åtgärder. När man överväger klimatåtgärder och kompensationsmetoder bör man därför studera effekterna på många olika faktorer: utsläppen, inkomstfördelningen, effektiviteten och den ekonomiska välfärden som helhet.Enligt utredningen är det sannolikt motiverat att låta en del av de ökade skatteintäkterna cirkulera genom att sänka beskattningen av förvärvsinkomster, men detta gynnar i första hand medelinkomsttagarna. Därför bör man utreda en kombination av olika kompensationsmetoder till exempel så att de sänkta skatterna på förvärvsinkomster kombineras med direkta stöd i synnerhet för hushåll med lägre inkomster.Undersökningsrapporten om de klimatpolitiska effekterna på inkomstfördelningen har genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s jämställdhetsministrar diskuterar bekämpningen av våld mot kvinnor vid sin inofficiella videokonferens den 20 november. Ministrarna presenterar också bästa praxis för att skydda kvinnor mot våld och för att stödja offren. Finlands representant vid mötet är Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Under coronapandemin har våldet i nära relationer och särskilt våldet mot kvinnor ökat enligt undersökningar. Därför är kontinuiteten i och tillgången till olika stödtjänster allt viktigare. Ett exempel på god praxis i Finland är den riksomfattande hjälptelefonen, Nollinjen, som riktar sig till offer för våld i nära relationer och offer för våld mot kvinnor eller för personer som utsätts för hot om våld. Den fungerar avgiftsfritt dygnet runt för den som ringer. Samtalen till Nollinjen är anonyma.”Coronakrisen har på ett oroväckande sätt ökat våldet i nära relationer. I Finland fäster vi särskild uppmärksamhet vid att stödja offer för våld i nära relationer och andra människor som har det sämst ställt. Vi har skött om tillgången till stödtjänster också under coronavirusepidemin. Dessutom har många tjänsteleverantörer inom tredje sektorn utökat telefon- och nättjänsterna för dem som utsätts för våld”, konstaterar minister Blomqvist.Finland betonar vid sidan av varje lands egna åtgärder att EU stärker samarbetet i bekämpningen av våld mot kvinnor. EU:s anslutning till Europarådets Istanbulkonvention vore ett viktigt steg framåt. EU:s jämställdhetsstrategi innehåller ett antal åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld.Mötet, som ordnas av Tyskland, och som enbart riktar sig till jämställdhetsministrarna är exceptionellt. Motsvarande möten har inte hållits under varje ordförandeskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har beviljat fem organisationer statsunderstöd för projekt för rehabilitering av vålds- och sexualförbrytare och för bekämpning av sexualbrott. I utlysningen för 2021–2022 betonades förebyggandet av våld som utövas av minoriteter och utvecklingen av webbaserad rehabilitering.Finansiering beviljades följande sammanslutningar och projekt:Silta-Valmennusyhdistys ca 400 000 euro för utveckling av en rehabiliteringsstig för sexualförbrytare med utländsk bakgrundAuralan Setlementti ca 310 000 euro för ett pilotförsök med programmet Vihan ja katkeruuden kahleista, VI-KA KEIKKA™Autismisäätiö ca 305 000 euro för ett pilotförsök med en individuell rehabiliteringsperiod för personer med drag av neurologiska funktionsvariationer som dömts för våldsbrottKriminaalihuollon tukisäätiö 235 000 euro för utveckling av ett digitalt rehabiliteringsprogram som syftar till att minska våldsamt beteende hos kvinnor med brottslig bakgrundSetlementti Tampere ca 230 000 euro för utbildning som riktar sig till utövare av hedersvåld.I Åbo inleds ett nytt försök med unga som uppvisar symtom genom att begå brottJustitieministeriet beviljade också understöd för pilotförsök i kommunerna med en verksamhetsmodell för unga som upprepade gånger begår allvarliga brott. Åbo stad fick ca 655 000 euro för att utveckla verksamhetsmodellen ROKKI och Uleåborgs stad ca 20 000 euro i kompletterande finansiering för verksamhetsmodellen NURRI.Höstens utlysning av statsunderstöd för brottsförebyggande verksamhet omfattade sammanlagt cirka en miljon euro för åren 2021–2022. I enlighet med regeringsprogrammet ska understöden riktas till att utveckla brottsförebyggande tjänster och till att säkerställa att de personer som behöver tjänsterna hänvisas till dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har beviljat Barndagspriset till Sirkus Taika-Aika ry. Barndagspriset, som delas ut på barnkonventionens dag, delas ut till ett samfund som på ett betydelsefullt sätt arbetat för att främja hobbyer för barn inom konst och konstfostran. Prissumman är 10 000 euro.Sirkus Taika-Aika är en cirkusskola i Rovaniemi som 270 barn och unga deltar i. Skolan grundades 2003 och är en av våra största cirkusskolor. Sirkus Taika-Aika har sedan ingången av innevarande år hört till de cirkusskolor som får statsandel för grundläggande konstundervisning.– Sirkus Taika-Aika kan trixen för att inspirera barnen; det syns i det växande antalet deltagare. Tack vare cirkusskolan kan barnen utöva cirkuskonst och se cirkusföreställningar också i Norra Finland. I och med Finlandsmodellen förs cirkuskonst och många andra av barnens favorithobbyer ut till skolorna. Detta kommer att öka utbudet på hobbyer avsevärt i hela landet. Vi förutsätter att barnen hörs om vilka hobbyer de helst önskar sig. Jag är mycket glad över att kunna konstatera att vi genom vår modell bidrar till att förverkliga FN:s barnkonvention i vårt land, både genom att höra barnen och genom att utöka möjligheterna för dem till fritidsaktiviteter på lika villkor, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko. Barndagspriset har beviljats sedan 1999. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Leif Schulman till tjänsten som generaldirektör för Finlands miljöcentral för tiden 11.1.2021–31.10.2025. Utöver tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete på miljöområdet tillhandahåller Finlands miljöcentral experttjänster och är tillstånds- och tillsynsmyndighet bland annat i ärenden som gäller internationella avfallstransporter och internationell handel med hotade växter och djur.Filosofie doktor Leif Schulman har sedan 2010 arbetat som direktör för Naturhistoriska centralmuseet Luomus. Tidigare har Schulman bland annat arbetat som enhetschef vid Luomus, som direktör och intendent vid Helsingfors universitets botaniska trädgård och som forskare vid Åbo universitet.Tjänsten som generaldirektör blev ledig när Lea Kauppi, långvarig generaldirektör för Finlands miljöcentral, gick i pension. Tjänsten söktes av 22 personer inom utsatt tid.

Källa: Valtioneuvosto.fi