NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari reser till Genève för att leda den internationella givarkonferensen för Afghanistan den 23–24 november. Finland arrangerar konferensen i samarbete med den afghanska regeringen och FN. Konferensen hålls virtuellt från Genève på grund av coronaläget.Den afghanska regeringen och det internationella samfundet kommer vid konferensen överens om gemensamma åtaganden för att stabilisera Afghanistan under perioden 2021–2024. Konferensen infaller vid en betydande tidpunkt för Afghanistans framtid, eftersom regeringen och talibanrörelsen inledde historiska fredsförhandlingar i Doha i september. Utöver de finländska ministrarna kommer också Afghanistans utrikesminister Haneef Atmar och finansminister Abdul Hadi Arghandiwal att vara på plats i Genève. För FN:s del leds ordet av FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Afghanistan Deborah Lyons.Konferensen räcker två dagar och i programmet ingår också bilaterala möten med den schweiziska regeringen och internationella organisationer som är representerade i Genève.Följ konferensen i direktsändning på FN:s webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist deltar i de nordiska samarbetsministrarnas extrainsatta videomöte den 23 november 2020.Vid mötet godkänns Nordiska ministerrådets budget för nästa år och handlingsplan för 2021-24. Handlingsplanen ska styra genomförandet av den vision som statsministrarna fastställde i somras. Enligt den nya visionen ska Norden vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Utkastet till handlingsplan finns på sekretariatets webbplats.   Under mötet diskuterar ministrarna hur coronapandemin påverkar det nordiska samarbetet. På agendan står också diskussion om hur man ska stärka det civila samhällets delaktighet i det nordiska samarbetet och ministerrådets verksamhet i Vitryssland för att stödja demokratiutvecklingen.Det är det sista mötet under Danmarks ordförandeskap. Finland tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet i januari 2021. Programmet för Finlands ordförandeskap kan läsas som digital publikation.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till förordning där det fastställs när betongkross upphör att vara avfall. Efter att klassificeringen som avfall har upphört kan betongkrosset säljas vidare till exempel som byggnadsmaterial eller jordförbättringsmedel, vilket väntas förbättra dess marknad och användbarhet. Utlåtanden kan lämnas fram till den 8 januari 2021.Betongkross uppkommer både vid rivning och som överskott inom elementindustrin och den övriga betongvaruindustrin. Det är den största enskilda fraktionen av byggavfall, och grovt taget uppkommer det i Finland två miljoner ton betongkross per år. Med nuvarande metoder är framställningen av betong också en betydande källa till växthusgasutsläpp. Utnyttjandet av betongkross som råvara främjar kretsloppsekonomin avsevärt.Byggbranschen har länge väntat på EOW-förordningen om betongkross (EOW = End of waste = inte längre avfall). Förhoppningen är att förordningen ska öppna betydande nya affärsmöjligheter för byggbranschen. Detta är den första nationella EOW-förordningen. Målet är att lätta på regleringen och göra verksamheten smidigare.Utlåtande.fi: Ehdotus valtioneuvoston asetukseksi arviointiperusteista sen määrittämiseksi milloin betonimurske lakkaa olemasta jätettä

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Youtuberns andra video om hållbar utveckling jämför tankar hos unga från när och fjärran och visar hur Finland främjar Agenda 2030-målen ute i världen.De som följer Miisas kanaler på sociala medier debatterade särskilt ojämlikheten och klimatförändringen.Videon läggs ut den 20 november, samma dag som vi firar internationella barndagen, en av milstolparna för FN-samarbetet. Också målen för hållbar utveckling är en historisk bedrift för världsorganisationen: 2015 utarbetades en plan för alla stater om vilken framtid vi ska sträva efter fram till 2030.I samarbete med utrikesministeriet frågade youtubern Mmiisas, dvs. Miisa Rotola-Pukkila, i september sina följare på sociala medier vad de har för önskemål för världens framtid. På en video som publiceras i dag berättar hon vad hon har fått för svar. Även unga från Nepal, Etiopien och Tanzania får uttrycka sina framtidsönskningar.Liknande önskemål i Finland och ute i världenDet som lyftes fram bland FN:s 17 mål för hållbar utveckling var minskad ojämlikhet, klimatåtgärder och andra miljömål samt jämställdhet mellan könen.”Det intressanta var att också unga i andra delar världen till stor del lyfte fram samma teman som mina egna följare i Finland”, funderar Miisa.”Visserligen skiljer sig omfattningen på fenomenen. I Finland kan klimatuppvärmningen märkas som milda vintrar, medan en ung man från Nepal skrev att följden är fler naturkatastrofer, såsom översvämningar eller jordskred.”Finland främjar Agenda 2030-målen genom utvecklingssamarbeteFN:s handlingsprogram Agenda 2030 siktar på att avskaffa fattigdom och trygga välfärd på ett sätt som är hållbart för miljön. Programmet förpliktigar alla världens länder att främja hållbar utveckling både i hemlandet och globalt. Ute i världen främjar Finland FN:s mål i synnerhet genom utvecklingssamarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår i den kompletterande budgeten för 2021 en anslagsökning på 8 miljoner euro för att utveckla livskraften och välfärden i glesbygden. För utveckling av glesbygden föreslås ett anslag på sammanlagt 12 miljoner euro för 2021.Med anslaget kan finansieras bland annat den parlamentariska glesbygdsarbetsgruppens handlingsprogram samt de åtgärder och försöksprojekt som ingår i det. Arbetsgruppen har som mål att stärka livskraften i glesbygden bland annat genom försök. De första försöksprojekten är tänkta att köra igång i början av 2021.Glesbygden täcker en stor del, det vill säga över 68 procent, av Finlands areal. Området är nationellt betydande eftersom det hyser största delen av de materiella och immateriella råvarorna i Finlands natur. På glesbygden finns dock många utmaningar som beror på långa avstånd och gles bebyggelse. Cirka 5 procent av befolkningen bor permanent i glesbygden. Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden 
Regeringen enade om kompletteringar i budgetpropositionen för 2021 (pressmeddelande 19.11.2020) 
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nationellt världsarvsforum ordnades för första gången 10 –11.11.2020, och gick ut på att utbyta samlade erfarenheter av och synpunkter på hur man utvecklat turismen vid våra sju världsarv i Finland i hållbar riktning. Världsarven bidrar till att stimulera den regionala ekonomin, och kan tjäna som exempel på hur man utvecklar turismen i ansvarsfull riktning, såväl med tanke på miljön som det omgivande samhället. Utvecklingen av världsarven i vårt land har sin utgångspunkt i den Nationella världsarvsstrategin 2015–2025.Undantagsförhållandena i våras och i somras blev synliga vid våra världsarv. Dessutom blev det rätt så stora förändringar ifråga om antalet besökare. Till exempel drabbades Sveaborg, liksom det övriga Helsingfors, i synnerhet av bortfallet av inte bara internationella, utan också inhemska besökare. Situationen för företagare i resebranschen försvårades av att gruppresorna upphörde, men juli var trots det särskilt livlig på många håll i landet. ”Många finländare återupptäckte sitt eget land och dess smultronställen, i och med att de hade tid att bekanta sig med resmål i hemlandet”, konstaterade generaldirektören för Museiverket, Tiina Merisalo. Under coronapandemin hittade finländarna också resmål på nära håll, och i synnerhet ökade resorna till våra naturarv.  ”Folk som inte tidigare besökt våra världsarv är intresserade av att göra utflykter till dem”, berättade regiondirektör Henrik Jansson vid Forststyrelsens Naturtjänster. Ökningen i besökarmängderna visade också på behovet av ännu

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det vårdarvode som betalas som stöd för närståendevård höjs på grund av en indexjustering.Fr.o.m. 1.1.2021 är vårdarvodets minimibelopp 413,45 euro i månaden. Beloppet av det vårdarvode som betalas under en tung behandlingsfas är minst 826,90 euro per månad.Bestämmelser om storleken på och de lägsta beloppen av vårdarvode som betalas till närståendevårdare finns i lagen om stöd för närståendevård. Vårdarvodena justeras varje kalenderår med en lönekoefficient. Den lönekoefficient som fastställts för 2020 är 1,446 och den som fastställts för 2021 är 1,465.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 23 november ska EU:s utvecklingsministrar diskutera partnerländernas skuldsättning och skuldlättnader. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari företräder Finland vid den informella videokonferensen.Som en följd av coronapandemin har det ekonomiska läget förvärrats, vilket har ökat skuldkrisen i utvecklingsländerna. Därför har utvecklingsländernas skuldsättning fått internationell uppmärksamhet igen.  ”Finland betonar att det ligger i alla EU-medlemsländers intresse att säkerställa att utvecklingsländerna har en hållbar skuldsättning. Man måste beakta både Kinas och den privata sektorns roll, och uppmuntra dem att delta i talkot”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. EU:s utvecklingsministrar ska också diskutera om jämställdhet och om hur kvinnors egenmakt kan främjas i alla yttre förbindelser. EU har en ny handlingsplan för jämställdhet i EU:s yttre förbindelser, Gender Action Plan, som publiceras den 24 november. I år är det 25 år sedan man antog Pekings handlingsplan för kvinnors rättigheter och 20 år sedan man antog FN:s resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet”. ”Varje kvinna och flicka har rätt att bestämma om sin kropp och sexualitet och fatta egna beslut i frågor som berör graviditet och födsel. Att den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna gällande detta finns med i handlingsplanen främjar verkställandet av planen. Det är också viktigt att handlingsplanen omfattar alla yttre förbindelser. Finland följer FN:s resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och fortsätter arbetet med att stärka kvinnors roll i fredsprocesser”, konstaterar minister Skinnari.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har gett Försvarsmaktens logistikverk fullmakt att med två företag i den nordiska ammunitionskoncernen, inhemska Nammo Lapua Oy och Nammo Vihtavuori Oy, underteckna ett strategiskt partnerskapsavtal.Det strategiska partnerskapsavtalet mellan Försvarsmakten, Nammo Lapua Oy och Nammo Vihtavuori Oy är en uppgörelse som gäller alla beredskapstillstånd och produktionen av ammunition och explosiva varor, med vilken man säkerställer grunden för den inhemska försörjningsberedskapen inom sektorn för ammunition och explosiva varor.Genom det strategiska partnerskapsavtalet etableras det långvariga samarbetet mellan Försvarsmakten och Nammo-koncernens inhemska bolag. Det har funnits tydliga tecken på ett partnerskap redan sedan 2014 då försvarsförvaltningen ingick ett försörjningsberedskaps- och partnerskapsavtal som berörde hela Nammo-koncernen.Det strategiska partnerskapsavtalet gäller tills vidare, och totalvärdet av upphandlingarna som ska göras på basis av det är cirka 20 miljoner euro/år. Detta inkluderar inte mervärdesskatt.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte den 20 november behandlade EU-ministerutskottet förordningen om den fleråriga budgetramen, kommissionens nya handlingsplan för kapitalmarknadsunionen samt två meddelanden som ingår i den europeiska gröna given.EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter i fråga om den politiska kompromiss som rådet och Europaparlamentet nådde om förordningen om den fleråriga budgetramen den 10 november. Finland kan godkänna den politiska kompromissen. Efter att Europeiska rådet i juli enades om budgetramen och återhämtningspaketet har det tyska ordförandeskapet fortsatt arbetet med att färdigställa de förordningar som ingår i paketet. Det gäller förutom budgetramförordningen också bland annat förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget, rådets beslut om Europeiska unionens egna medel samt inrättandet av ett återhämtningsinstrument för EU.EU-ministerutskottet behandlade också kommissionens handlingsplan för att fördjupa kapitalmarknaden i EU och fastställde Finlands grundläggande ståndpunkter i fråga om den. I handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen redogör kommissionen för metoder och sätt att fördjupa och integrera unionens inre marknad när det gäller att effektivt mobilisera kapital.Dessutom behandlade ministerutskottet kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet. Staregin utgör en del av den europeiska gröna given, och syftet med den är att säkerställa ett effektivare skydd av människors hälsa och miljön mot skadliga kemikalier. Åtgärderna i strategin omfattar flera lagstiftningsinitiativ som gäller flera olika verksamhetssektorer. Lagstiftningsförslagen kommer att läggas fram under 2021–2024. Finland anser det vara viktigt att EU:s nya kemikaliestrategi för hållbarhet är en ambitiös och omfattande helhet som syftar till att stärka skyddet av människors hälsa och miljön samt främjar innovationer och på så sätt stöder en övergripande omställning till hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Finland förespråkar ett horisontellt grepp och en bred inriktning av åtgärderna på olika samhällssektorer.EU-ministerutskottet behandlade också kommissionens meddelande om den så kallade renoveringsvågen, som också utgör en del av den europeiska gröna given. Syftet med meddelandet är att åtminstone fördubbla den årliga takten för energirenoveringar av bostadshus och andra byggnader fram till 2030 och att främja långtgående energirenoveringar. Finland understöder kommissionens mål, som i första hand bör ställas upp på EU-nivå så att ländernas särdrag beaktas i lösningen. Finland ser positivt på kommissionens princip ”energieffektivitet först”, men betonar att också energieffektiviteten hos byggnadsdelar och tekniska system samt hela energisystemet bör beaktas ur ett brett perspektiv.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:•    Videokonferens med utvecklingsministrarna den 23 november
•    Videokonferens med ministrarna med ansvar för konkurrenskraftsfrågor (forskning och innovation) den 27 novemberUtvecklingsministrarna kommer att diskutera främjandet av jämställdhet inom utvecklingspolitiken och i EU:s yttre förbindelser samt hållbar skuldsättning i utvecklingsländerna. Konkurrenskraftsministrarna ska å sin sida diskutera de mål för medlemsländernas investeringar i forskning och utveckling som kommissionen ställt upp.

Källa: Valtioneuvosto.fi