NordenBladet — Europeiska kommissionen lade i december 2021 fram ett direktivförslag som syftar till att säkerställa att stora koncerner internationellt betalar ett visst minimibelopp i skatt oberoende av i vilken stat verksamheten bedrivs. Syftet med förslaget är att minska på skadlig skattekonkurrens mellan stater.Bakgrunden till direktivförslaget är det projekt för att reformera den internationella inkomstbeskattningen som ekonomiorganisationen OECD har inlett. Ett mål med projektet har varit att bekämpa problem med erodering av skattebasen och vinstöverföring, samt att fastställa vissa gränser för orimlig skattekonkurrens mellan stater. Direktivförslaget innehåller en lagstiftningshelhet genom vilken man inför en obligatorisk faktisk minimiskatt på 15 procent för stora koncerner inom EU. Minimiskatten föreslås bli genomförd med stöd av två separata beskattningsbestämmelser, så att den faktiska skattenivån med stöd av en så kallad kompletteringsskatt stiger till den miniminivå som överenskommits. Miniminivån bedöms från stat till stat. Dessutom ska medlemsstaterna ha möjlighet att föreskriva om en separat nationell kompletteringsskatt.De branschoberoende reglerna gäller enligt förslaget koncerner vars totala omsättning enligt regleringen är minst 750 miljoner euro. Inkomst av internationell sjötrafik omfattas inte av tillämpningsområdet. I regleringen ingår dessutom vissa andra undantag och avgränsningar i fråga om tillämpningen.Kommissionens direktivförslag baserar sig i huvudsak på modellbestämmelser som beretts av OECD. Direktivförslaget avviker dock från OECD-bestämmelserna på grund av EU:s primärrätt, framför allt EU:s grundläggande rättigheter, till den delen att den faktiska minimibeskattningen enligt förslaget ska tillämpas förutom på internationella koncerner även på internationella koncerners inhemska koncernenheter samt inhemska stora koncerner. Direktivförslaget har inga direkta konsekvenser för hur det beskattningsbara resultatet enligt nationell skattelagstiftning ska beräknas för sådana aktörer som omfattas av tillämpningsområdet. Förslaget medför ny slags lagstiftning som ska tillämpas vid sidan av det nuvarande skattesystemet och som gäller endast en del av de skattskyldiga. Den föreslagna regleringen har dock beröringspunkter med  det nuvarande skattesystemet.De nya reglerna ska enligt förslaget i huvudsak tillämpas från ingången av 2023. Regeringen understöder målen med faktisk minimibeskattningRegeringen understöder genomförandet av den globala minimiskatteregleringen genom ett direktiv på EU-nivå. Den globaliserade ekonomin och tekniska utvecklingen hotar enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram beskattningens traditionellt sett viktigaste uppgift, nämligen att finansiera samhälleliga tjänster och förmåner. Finland bör enligt med regeringsprogrammet bidra till sådana nationella och internationella lösningar som tryggar och stärker vårt skatteunderlag på ett globalt hållbart sätt. Man kan bedöma att förslaget i sin helhet skulle minska på skattekonkurrensen mellan länder, eftersom regleringen skulle säkerställa att koncerner beskattas enligt en viss miniminivå överallt. Regeringen understöder tillämpandet av direktivet på internationella koncerner och deras inhemska koncernenheter, men förhåller sig i detta skede i princip mera skeptiskt till kommissionens förslag om att tillämpa minimibeskattningen på koncerner som enbart är verksamma i hemlandet. Man bör vid den fortsatta beredningen bedöma noggrannare hur EU:s primärrätt, speciellt den etableringsfrihet som garanteras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förhåller sig till denna del i förslaget. Regeringen anser det även i detta fall viktigt att tillämpningen av regleringen i enlighet med målen i kommissionens förslag inte skulle medföra betydande osäkerhet med tanke på EU:s primärrätt, och att regleringen skulle förhindra skadlig skattekonkurrens och å andra sidan främja sund konkurrens på den inre marknaden. Tidsfristen för genomförandet av direktivförslaget är exceptionellt kort med tanke på att det är fråga om skattelagstiftning. En längre tidsfrist kunde enligt regeringen vara motiverad med tanke på regleringens omfattning och dess tekniska natur. Regeringen kan dock godkänna den föreslagna tidsfristen, eftersom tidsfristen för genomförandet garanterar medlemsstaterna, och därigenom också Finland, de nya skatteintäkter som systemet eventuellt genererar redan från och med ibruktagandet.Direktivförslaget är mycket omfattande och tekniskt, och det innehåller nya begrepp och regler. Det är enligt regeringen viktigt att direktivförslaget inte avviker från OECD:s bakomliggande modellbestämmelser på ett sätt som skulle försvåra tolkningen.Regeringen sände en U-skrivelse om förslaget till riksdagen den 10 februari. U-skrivelser används i EU-ärenden då det är fråga om EU-lagstiftningsförslag eller andra förslag som omfattas av riksdagens behörighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antti Riivari, generaldirektör för Patent- och registerstyrelsen sedan mars 2017, fortsätter i sitt uppdrag. Statsrådet fattade beslut om utnämningen den 10 februari 2022 för den femårsperiod som börjar den 1 mars.Antti Riivari har 30 års arbetserfarenhet av statsförvaltningen. Innan han övergick till Patent- och registerstyrelsen arbetade han vid handels- och industriministeriet och arbets- och näringsministeriet. Han har också arbetat vid utrikesministeriet som specialsakkunnig vid Finlands EU-representation i Bryssel.Till sin utbildning är Riivari juris kandidat.Fem personer sökte förordnandet som generaldirektör för Patent- och registerstyrelsen. Patent- och registerstyrelsen främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen och samhällelig verksamhet både i Finland och internationellt. Patent- och registerstyrelsen verkar inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Våren 2022 är central i processen för att bygga ett klimatneutralt Finland, eftersom regeringens proposition med förslag till en ny klimatlag och alla tre centrala klimatplaner blir klara under de närmaste månaderna, konstaterade miljö- och klimatminister Emma Kari vid sitt informationsmöte om klimatpolitiken.”I och med klimatlagen blir klimatneutralitet före 2035 ett bindande mål för Finland, och det styr vårt klimatarbete långsiktigt över valperioderna. Planerna fungerar som praktiska vägvisare för hur man ska bygga upp en klimatsäker välfärdsstat som är oberoende av den fossila ekonomins fluktuationer”, betonade ministern.Den klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU), som berör transport, jordbruk och separat uppvärmning av byggnader, var på remiss i december–januari. Ett sammandrag av remissyttrandena sammanställs som bäst, och på fredag lämnar forskningsinstituten dessutom sina egna bedömningar om huruvida åtgärderna i planen är tillräckliga för att målen ska kunna uppnås. Ministerarbetsgruppen färdigställer planen före mitten av mars utgående från bedömningarna.Också klimat- och energistrategin för storindustrin och värmeproduktionen, det vill säga den så kallade utsläppshandelssektorn, samt markanvändningssektorns klimatplan för jord- och skogsbruket sänds på remiss inom de närmaste månaderna.”När vi påskyndar den gröna omställningen hålls utgifterna för uppvärmning och transporter under kontroll”De klimatpolitiska planerna färdigställs i en situation där energipriset på världsmarknaden har stigit kraftigt.”Regeringen har stött produktionen av ren energi, energirenoveringar i hemmen och till exempel utvidgandet av laddningsinfrastrukturen för elbilar. Dessa åtgärder minskar vårt beroende av fossila importerade bränslen som är känsliga för prisfluktuationer. När vi påskyndar den gröna omställningen tryggar vi rimliga kostnader för transporter och uppvärmning i hela landet. “Enligt minister Kari bör man rikta öronmärkt stöd för energirenoveringar till de hushåll som har de lägsta inkomsterna.”Med hjälp av energirenoveringar kan man effektivt hindra överstora och överraskande räkningar för uppvärmning under vinterköldmånaderna. För många familjer är engångsinvesteringen som krävs dock för stor. Från miljöministeriet har vi för vårens ramförhandlingar föreslagit ett nytt stöd på 10 miljoner euro som riktas särskilt till låginkomsttagare. Dessutom föreslår vi ett understöd på 40 miljoner euro för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus och för åtgärder som syftar till smart och flexibel energiförbrukning”, sade ministern.Minister Kari påminde om att det inom klimatpolitiken är nödvändigt att rikta blicken mot framtiden.”Att bygga upp en fossilfri välfärdsstat är vår viktigaste uppgift under de kommande årtiondena. Klimatarbete måste bli ett nytt och normalt tankesätt i alla samhällsbeslut, precis som ekonomin och ramförfarandet för statsfinanserna är. Statens penninganvändning och lagstiftning bör ses över med tanke på klimatsäkerhet och miljömässig hållbarhet på samma sätt som man nu vid regeringens ramförhandlingar ser på ekonomin”, sade ministern.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har utrett förutsättningarna för en lagändring som gör det möjligt att bevilja främlingspass till personer som söker om uppehållstillstånd och endast saknar ett resedokument, men fyller övriga krav. Samtidigt utreddes även andra sätt att lösa situationen för personer som vistats länge i Finland utan uppehållsrätt.Utredningarna är en del av en omfattande helhet för att förebygga marginalisering och uppkomsten av ett parallellsamhälle. Avsikten är att minska de risker som orsakas av att människor lever utan uppehållsrätt, för människorna själva och för samhället. Bakom utredningen ligger åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet, som har uppdaterats för 2021–2024 i enlighet med regeringsprogrammet.Utgångspunkten är att en person som inte har uppehållsrätt i Finland ska lämna landet, i första hand frivilligt. De åtgärder som föreslås i utredningarna ändrar inte på detta. I nuläget räcker inte återresa som enda lösning, eftersom samarbetet med ursprungsländerna inte alltid fungerar på önskat vis.– Papperslöshet är ett fenomen som inte försvinner av sig själv. Utöver återresa behövs det andra kompletterande lösningar. Det är dessa vi nu har utrett vid inrikesministeriet, säger inrikesminister Krista Mikkonen.Möjlighet till prövning gällande kravet på resehandlingUtredningen om beviljande av främlingspass bygger på regeringsprogrammet, där regeringen ställt upp som mål att sysselsatta personer som har fått avslag på sin asylansökan smidigare ska kunna få uppehållstillstånd på grundval av arbete.Att sökanden kan styrka sin identitet med ett tillförlitligt resedokument är en grundläggande förutsättning för uppehållstillstånd.  I vissa fall har det faktiskt varit ett hinder för beviljande av uppehållstillstånd, att sökanden inte har haft ett giltigt pass. Det kan vara svårt att skaffa ett pass, i synnerhet om personens hemland inte har en ambassad i Finland. Utan en resehandling går det inte heller att resa till ett annat land där det finns en ambassad eller till hemlandet.I utredningen föreslås det att en person som uppfyller alla andra förutsättningar för uppehållstillstånd i Finland ska kunna beviljas främlingspass och uppehållstillstånd. Då kan personen resa för att ansöka om ett nationellt pass i sitt eget land och styrka sin identitet när hen senare ansöker om fortsatt tillstånd i Finland.Med tanke på principen om likabehandling kan det vara motiverat att asylsökande och personer som har nekats asyl inte ges en särställning genom att bestämmelsen begränsas till dem. På detta sätt försätts inte personer som befinner sig i samma situation i olika ställning beroende på vilket tillstånd som söks eller en tidigare ansökan. Det är likaså motiverat att undantaget från kravet på resedokument gäller alla typer av uppehållstillstånd, inte enbart uppehållstillstånd för arbete.Vissa grupper ska kunna beviljas uppehållsrätt på en gångUtredningen om lösningar på situationen för personer som vistats i landet länge utan uppehållsrätt innehåller ett preliminärt övervägande. I utredning söktes uttryckligen en lösning på situationen för dem som har sökt asyl i Finland 2015–2016 och som nu har vistats här länge utan uppehållsrätt. I utredningen granskas under vilka förutsättningar det kunde vara motiverat att legalisera dessa personers vistelse i Finland och hur det skulle kunna gå till. Lösningar i andra europeiska länder, till exempel i Sverige, Norge, Tyskland och Irland, har varit till stöd i övervägandet.Det är svårt att ändra de nuvarande paragraferna i utlänningslagen så att de löser situationen för denna heterogena målgrupp och samtidigt svarar på framtida utmaningar. Därför övervägs en lösning av engångsnatur med en speciallag för en viss grupp som fastställs separat.Målgruppen kan vara personer som sökt asyl i Finland före den 31 december 2016 och som vistas i Finland utan uppehållstillstånd när lagen träder i kraft. Ett alternativ är att avgränsa målgruppen till barnfamiljer. Förfarandet ska vara tidsbundet så att det går att ansöka om uppehållstillståndet i till exempel i sex månader. En förutsättning för att beviljas tillstånd kan till exempel vara att personen vistats i Finland så gott som utan avbrott efter att asylansökan lämnades in och hen inte gjort sig skyldig till brott.I Finland vistas uppskattningsvis knappt 3 000 personer som har ansökt om asyl 2015–2016 eller tidigare och som antingen fortfarande omfattas av asylsystemet eller som nyligen fått sitt sista lagakraftvunna avslagsbeslut. Av dem är ca tio procent barn som vistas i landet tillsammans med sina föräldrar. Regeringen fattar beslut om fortsatta åtgärderDe som vistas i landet utan uppehållstillstånd riskerar att marginaliseras, bli inblandade i brottslighet och själva bli utnyttjade av brottslingar eller till och med falla offer för människohandel. En engångslegalisering som är klart definierad och lätt att tillämpa skulle gynna både personerna själva och samhället.– Till exempel i Irland pågår för närvarande ett legaliseringsprogram där uppehållstillstånd under vissa förutsättningar kan beviljas barnfamiljer som har vistats i landet utan uppehållstillstånd längre än tre år och andra personer som varit papperslösa längre än fyra år. En sådan engångslegalisering skulle vara en human lösning som beaktar de papperslösas sårbara ställning. Det ligger också i statens och samhällets intresse att minska den grå ekonomin och utnyttjandet av arbetskraft, säger minister Mikkonen.– Regeringen har tillsammans konstaterat att de papperslösas ställning är problematisk. Om det inte finns tillräckligt med stöd för en engångslegalisering, måste vi söka andra lösningar. Social- och hälsovårdsministeriet bereder för närvarande en proposition om hälso- och sjukvård för papperslösa. Särskilt brådskande är det att trygga ställningen för papperslösa barn, konstaterar ministern.Utredningarna har utförts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet. Under arbetet har de centrala myndigheterna, sakkunniga och andra aktörer, bland annat civilsamhällesorganisationer, fått uttala sig. Regeringen kommer att fatta beslut om vidare beredning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat träningsstipendier för sommargrenar. Den totala summan på 1 384 000 euro delas mellan 152 idrottare. Det största stipendiet på 20 000 euro tilldelas 21 idrottare. Därtill får 46 idrottare ett stipendium på 10 000 euro och 84 idrottare ett stipendium på 6 000 euro. Kvantitativt sett var det friidrotten som fick flest stipendier.Vid beviljandet av stipendiet beaktas idrottarens resultatutveckling och möjligheter till framtida framgång i stortävlingar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet för att följa upp och utvärdera ibruktagandet av terminsavgifter vid högskolorna har slutfört sitt arbete. Under 2017–2021 har arbetsgruppen följt med och bedömt vilka konsekvenser införandet av terminsavgifter har för tillströmningen av studerande och för internationaliseringen av högskolorna samt samlat in uppgifter om högskolornas praxis i fråga om terminsavgifter och stipendier.Enligt arbetsgruppen har införandet av terminsavgifter inte haft någon långvarig negativ inverkan på högskolornas internationalisering eller på intresset hos studerande från länder utanför EU/EES-området att studera vid finländska högskolor. Införandet av terminsavgifter har inte heller hindrat den övriga internationaliseringsutvecklingen vid högskolorna. Antalet internationella studerande minskade omedelbart efter det att avgifterna togs i bruk, men antalet nya utländska studerande har nu överskridit den nivå som föregick införandet av avgifterna.År 2020 deltog drygt 5 800 nya utländska studerande i utbildning som leder till lägre eller högre högskoleexamen. I och med införandet av terminsavgifter har antalet EU/EES-medborgare och deras andel av alla utländska studerande ökat. Medborgare från länder utanför EU/EES-området utgör dock fortfarande en klar majoritet av högskolornas nya utländska studerande. År 2020 var 36 procent av alla utländska studerande skyldiga att betala terminsavgift. Sedan 2017 har högskolornas utbud av examina på främmande språk ökat, den internationella studentrekryteringen och marknadsföringen systematiserats och ansöknings- och antagningssystemen utvecklats för internationella behov.Högskolorna har sinsemellan gjort olika val vid införandet av terminsavgifter och rekryteringen av internationella studerande. Till alla högskolor ansöker inte lika många internationella studerande som tidigare, och terminsavgifterna är inte en betydande inkomstkälla för alla högskolor. Högskolornas terminsavgifter varierade mellan 4 000 och 18 000 euro. De vanligaste enskilda avgifterna var 6 000 och 8 000 euro vid yrkeshögskolorna och 8 000, 10 000 och 12 000 euro vid universiteten. Vid högskolorna används många olika stipendiesystem. Även inom en och samma högskola finns flera olika kategorier och typer av stipendier. Stipendierna är vanligtvis olika stora befrielser från att betala terminsavgift.Den ekonomiska avkastningen av högskolornas terminsavgifter har ökat i takt med att antalet avgiftsskyldiga studerande har ökat. Högskolorna meddelade att cirka 42 miljoner euro samlades in i terminsavgifter under läsåret 2019–2020. Högskolorna använder dock en betydande del av de potentiella intäkterna från terminsavgifterna till stipendier för studerande. Efter att stipendierna delats ut uppgick högskolornas intäkter från terminsavgifterna till sammanlagt cirka 14 miljoner euro.Vissa högskolor använder stipendierna särskilt för att locka studerande, vilket innebär att stipendierna ofta är stora och beviljas till flera studerande. Det finns också högskolor som strävar efter ekonomisk avkastning, varvid stipendiepolitiken är striktare och intäkterna från avgifterna i högre grad styrs till högskolan. Största delen av högskolorna balanserar mellan att försöka locka studerande och söka avkastning. Hälften av högskolorna ansåg att det var ekonomiskt lönsamt att införa terminsavgifter, eftersom avgifterna har tillfört de önskade tilläggsresurserna till högskolorna. Den andra hälften av högskolorna ansåg däremot att avgiftsintäkterna inte räcker till för att täcka kostnaderna. Flera högskolor som ansåg terminsavgifterna vara olönsamma beviljade också ett stort antal stipendier till studerande.De utländska högskolestuderandena är i huvudsak nöjda med de tjänster som de får. Vid högskolorna är tjänsterna inte riktade till studerande som betalar terminsavgifter, utan samma tjänster erbjuds alla internationella studerande. Att integrera sig i det finländska arbetslivet är en särskild utmaning för internationella studerande, och det finns fortfarande behov av att utveckla stödet på detta område. Utvecklingsarbetet bör fortsätta i samarbete mellan högskolor, regionala aktörer och olika myndigheter.Arbetsgruppen föreslår inga ändringar i lagstiftningen om terminsavgifter, utan anser det fungerar bra att lagstiftningen ger högskolorna beslutanderätt i fråga om storleken på terminsavgifterna och praxisen inom stipendiesystemen. Arbetsgruppen fäste uppmärksamhet vid att högskolorna i sitt eget beslutsfattande bör se till att terminsavgifterna och stipendierna fungerar som helhet, så att terminsavgifterna täcker utbildningskostnaderna och ger högskolorna en bredare finansieringsgrund för att främja internationalisering enligt målen för lagstiftningen. Arbetsgruppens slutrapport innehåller 15 förslag för att utveckla praxis i fråga om terminsavgifter och stipendier, rekryteringen av studerande och stödet till studerande.Arbetsgruppens rapportBakgrundsinformation om arbetsgruppen och terminsavgifternaArbetsgruppens slutrapport och de mellanrapporter som blev klara 2018 och 2021 baserar sig i första hand på det material som arbetsgruppen samlat in: två enkäter till högskolorna och två till internationella högskolestuderande. Arbetsgruppen för uppföljning och utvärdering har i sitt arbete också utnyttjat annan befintlig information, statistik och forskning.Universiteten och yrkeshögskolorna har sedan 2016  kunnat uppbära en terminsavgift av studerande från länder utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som studerar inom utbildning på ett främmande språk och som leder till lägre eller högre högskoleexamen. Terminsavgifter måste tas ut av dem som inleder studierna den 1 augusti 2017 eller därefter.Högskolorna beslutar om avgiftens storlek och förfarandena kring hur avgiften tas ut. Terminsavgifterna ska dock uppgå till minst 1 500 euro per läsår. De intäkter avgifterna genererar förblir i högskolornas bruk. Högskolorna måste ha ett stipendiesystem som stöder studierna för studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det behov av sjukhusvård som beror på epidemin har stannat på samma höga nivå i två veckor. Belastningen på intensivvården har minskat betydligt efter mitten av januari.  Den tredje vaccindosen är viktig för att förhindra allvarliga sjukdomsfall och minska belastningen inom sjukhusvården.Den 9 februari vårdades sammanlagt 347 patienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården, detta är nästan lika många som för en vecka sedan. Sammanlagt 30 patienter vårdades på intensivvårdsavdelningar den 9 februari, medan antalet uppgick till 38 patienter för en vecka sedan. Under vecka 5 togs det in 29 nya coronapatienter jämfört med 60 under vecka 2.  Uppskattningsvis 25 procent av coronapatienterna på de övriga bäddavdelningarna inom den specialiserade sjukvården var på sjukhus huvudsakligen av någon annan orsak. När det gäller coronapatienterna på intensivvårdsavdelningarna var andelen 20 procent.Totalt 2126 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 9 februari. Av de som avlidit har 75 procent även haft åtminstone en sjukdom som ökar risken för allvarliga symtom av covid-19. Under de senaste två veckorna (27.1–9.2) har det rapporterats sammanlagt 232 dödsfall, varav 83 procent har gällt personer över 70 år. Den tredje vaccindosen rekommenderas till alla som fyllt 18 år och äldre. En fjärde vaccindos rekommenderas till de 12 år fyllda och äldre som har allvarlig immunbrist. Fram till den 9 februari har 88,6 procent av 18 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone den första vaccindosen, 86 procent åtminstone två vaccindoser och 58,4 procent tre vaccindoser. Att få den tredje vaccindosen så snart som möjligt är särskilt viktigt för de som fyllt 60 år och de 18 år fyllda och äldre som på grund av en grundsjukdom hör till en riskgrupp. Epidemin bekämpas genom lokala och regionala åtgärder. När restriktionerna avvecklas blir det allt viktigare att människorna själva ser till att förhindra smittspridning och ta självtester och att vaccinationstäckningen blir så hög som möjligt.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under hösten 2021 och under början av 2022 reste finländska ministrar runt i landet för att lyssna på finländarnas tankar och förhoppningar angående Europas framtid. Finländarna betonade framför allt konkreta frågor där de anser att EU-samarbetet tillför mervärde och där de hoppas att EU ska vidta åtgärder. EU ses i allmänhet både som en viktig ekonomisk aktör och som en viktig värde- och säkerhetsgemenskap.Finländarna vill se EU vidta konkreta åtgärder till exempel för att bekämpa klimatförändringen, stärka unionens roll som säkerhetsgranat och utveckla unionens gemensamma migrations- och asylpolitik. En aspekt som förenade de olika temadiskussionerna var stärkandet av EU:s resiliens, det vill säga kristålighet.EU:s gemensamma värden – såsom demokrati, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter, jämställdhet och minoriteters rättigheter – togs upp i många diskussioner. I diskussionerna framhävdes att EU bör aktivt främja och försvara sina värden både inom sitt territorium och i sina yttre förbindelser. Aktuella utmaningar, såsom klimatförändringen, digitalisering, migration och säkerhet, kräver lösningar som är förenliga med EU:s gemensamma värden.Finländarna ansåg det vara viktigt att öka medvetenheten om verktyg för deltagande och påverkan i EU och ytterligare sänka tröskeln för deltagande. De ansåg det också vara viktigt att diskutera i vilka frågor beslutsfattandet bör stanna på nationell nivå (t.ex. skogspolitik) och i vilka frågor det är klokt att fördjupa EU-samarbetet.I synnerhet unga upplevde att de vill påverka, och de hoppades på fler kanaler och sätt för dem att delta på ett naturligt sätt. De möjligheter att studera och arbeta inom unionen som EU erbjuder unga ansågs mycket viktiga.Stämningen vid diskussionerna var positiv, och många välkomnade chansen att diskutera EU:s framtid. Olika åsikter och synpunkter fick komma till tals. Tidvis var det svårt att nå och engagera medborgarna, och evenemangen var rätt varierande till sin karaktär och till sina teman.Evenemangsserien ”Europa är vi” är en del av konferensen om Europas framtid. Den omfattade sammanlagt 19 evenemang som ordnades runt om i landet, från Helsingfors till Utsjoki. Vid varje evenemang deltog en minister, och sammanlagt 12 ministrar medverkade till turnén. Evenemangen var öppna för allmänheten, och de marknadsfördes såväl via samarbetspartner som i traditionella och sociala medier. En del evenemang ordnades tillsammans med samarbetspartner, till exempel städer.Syftet med Europa är vi-evenemangen var att lyfta medborgarna i centrum och höra olika synpunkter. I evenemangen deltog sammanlagt cirka 2 000 finländare antingen på plats eller på distans. Finländarnas synpunkter förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga upp.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ekonomiska läget inom jordbruket och den inhemska livsmedelsproduktionen har spetsats till under de senaste månaderna, och osäkerheten präglar besluten om odling under den kommande växtperioden. När det gäller fortsatt sockerbetsodling i framtiden hör riskerna i synnerhet samman med den drastiska ökningen av kostnader inom produktionen av specialgrödor. De olika parterna i förädlingskedjan för socker söker marknadsorienterade lösningar på det problemet. Möjligheterna att säkerställa fortsatt odling av sockerbetor också med hjälp av stödinstrument har utretts i brådskande ordning.Det höga energipriset har också en direkt inverkan på transportkostnaderna för sockerbetor, som är mycket viktiga med tanke på försörjningsberedskapen. Samtidigt bör odlingen av sockerbetor tryggas i en sådan omfattning att det säkerställs att Finlands enda sockerfabrik har tillgång till råvara och kan bedriva sin verksamhet. I denna exceptionella situation har det inletts beredning vid jord- och skogsbruksministeriet för att rikta en tilläggssatsning av engångsnatur till det nationella transportstödet för sockerbeta i fråga om odlingskontrakt för 2022. Av de nationella stödinstrument och EU-stödinstrument för sockerbetor som står till förfogande är transportstödet i den här situationen det mest ändamålsenliga med tanke på både fördelningen av stödet och effektiviteten i administrationen.Riktade stöd för sockerbeta betalas i slutet av detta år och i början av nästa år på basis av odlingskontrakten och den faktiska odlingen 2022. I denna akuta situation är det inte möjligt att bereda och införa helt nya stödinstrument i helheten av jordbrukarstöd.Grundprinciperna för transportstödet förblir oförändrade i år, men vid den fortsatta beredningen kommer man att titta på om den exceptionella situationen medför behov av att justera stödet till exempel ur regionalt perspektiv. Transportstöd kan betalas i form av de minimis-stöd till ett belopp av högst 20 000 euro per stödmottagare under perioder på tre år. Det totala beloppet av tilläggsfinansieringen av engångsnatur kommer vid den fortsatta beredningen att dimensioneras så att den ger säkerhet för de odlingsbeslut som gårdarna för närvarande fattar för växtperioden 2022.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä betonar vikten av att försörjningsberedskapen och den finländska sockerproduktionen tryggas med alla medel och i alla situationer. ”I den här svåra situationen behövs målmedvetna och effektiva åtgärder såväl i själva produktionskedjan som i stödpolitiken”, säger Leppä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Marocko har ingått ett samarbetsavtal inom energisektorn (MOU). Syftet med avtalet är att utveckla ländernas samarbete inom teknik och ekonomi och främja finländska företags inträde på Marockos marknad.Dokumentet undertecknades virtuellt den 9 februari 2022 på näringsminister Mika Lintiläs vägnar av Pekka Hyvönen som är Finlands ambassadör i Marocko och Leila Benali som är Marockos minister för energiomställningen och hållbar utveckling. MOU-avtalet om energisektorn gäller i synnerhet utvecklandet av samarbetet för att främja användningen av hållbar energi. Avtalet ökar också samarbetspotentialen när det gäller energieffektivitet, energiteknologi, väteekonomi och forsknings- och utvecklingsverksamhet. ”Investering i förnybar energi, energieffektivitet och energisystem är livsviktigt för ett framgångsrikt samhälle. I Finland har vi lyckats utveckla en gedigen kompetens på dessa områden, och det praktiska samarbetet med Marocko är välkommet och glädjande”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. ”Det avtal inom energisektorn som undertecknats i dag ger en utmärkt grund för att utveckla det ömsesidiga partnerskapet. Det är också ett viktigt verktyg för att stärka nätverken mellan företagen, universiteten och forskningsinstituten och våra relationer när det gäller handel och investering”, fortsätter Lintilä. Marocko strävar efter att förändra energisektorn som helhet och att bli en stormakt på området för grön energi i framtiden. Marocko är en intressant marknadspartner för Finland bland annat för att det geografiskt är en port till hela Afrikas växande marknad.  Relationerna mellan länderna är mycket bra och länderna har samarbetat på många olika områden, men i synnerhet inom energisektorn är samarbetsmöjligheterna betydande. Intresset och de ekonomiska samarbetsmöjligheterna i fråga om vatten-, vind- och solenergi ökar. Marocko har satt som mål att mer än 52 % av den installerade elkapaciteten ska komma från förnybara källor år 2030.Utöver förnybar energi och ren energiteknologi har Marocko också ett stort intresse för data- och kommunikationsteknologi, anläggningar för avfallshantering och vattenreningsverk, och Finland har knowhow om detta. Möjligheterna för finländska företag att internationalisera sig i Marocko stöds av Team Finland nätverket i Rabat och av Business Finlands byrå i Casablanca som grundades år 2019.  I Finland har samförståndsavtalet beretts vid arbets- och näringsministeriet med stöd av utrikesministeriet och i samråd med industrier inom branschen. Många finländska företag planerar att etablera sin verksamhet i Marocko och göra sin verksamhet känd också i andra delar i norra och västra Afrika. 

Källa: Valtioneuvosto.fi