NordenBladet — Det behövs inte nya bestämmelser som kriminaliserar riktade trakasserier eftersom den nuvarande lagstiftningen redan gör det möjligt att bekämpa dessa trakasserier relativt väl. Det viktigaste är att utöka möjligheterna att inleda en förundersökning och att vidta åtgärder för väckande av åtal i de fall trakasserierna verkar organiserade och riktade. Detta framgår av en utredning som publicerades den 3 december och som gjorts av jur.dr Mika Illman.Enligt utredare Illman bör stora internationella sociala mediebolag åläggas att bekämpa hatretorik och riktade trakasserier på sina plattformar. Ansvarsfrågan bör regleras på EU-nivå.Vissa tillhandahållare av sociala medier bör genom lag åläggas att övervaka det innehåll som publiceras på deras plattformar och att avlägsna det om det är uppenbart att det uppfyller rekvisiten för brott. Det bör enligt lag var straffbart att låta bli att avlägsna sådant innehåll då försummelsen beror på uppsåt eller grov vårdslöshet.Det bör utan dröjsmål föreskrivas att olaga hot hör under allmänt åtalUtredaren anser att en viktig reform som bör genomföras utan dröjsmål är införandet av bestämmelser enligt vilka olaga hot är ett brott som i större utsträckning ska höra under allmänt åtal. Dessutom bör vissa andra av strafflagens bestämmelser om åtalsrätt ändras så att de brott som lagen omfattar i större utsträckning hör under allmänt åtal.Bestämmelserna om brott, tvångsmedel och åtalsrätt i lagen om yttrandefrihet bör förtydligas. Den tolkning som de nuvarande bestämmelserna lämnar rum för försvårar brottsutredningen och rättskipningen.Bättre arbetarskydd för personer som inte är i ett anställningsförhållandeUtredningen efterlyser också bättre arbetarskydd så att konsekvenserna av riktade trakasserier kan begränsas. Illman betonar att det till stöd för frilansande journalister samt forskare och sakkunniga utan anställningsförhållande, vilka är i en särskilt sårbar ställning, bör införas ett system där konsekvenserna av trakasserier som riktas mot dem kan begränsas med metoder som motsvarar dem som tillämpas inom arbetarskyddet.Riktade trakasserier skadar hela samhälletEnligt utredare Mika Illman är riktade trakasserier organiserad verksamhet som vanligtvis förekommer på internet och där offret hotas eller kränks, till exempel genom att det sprids information om personens privatliv eller felaktiga eller på annat sätt nedsättande uppgifter om honom eller henne.Syftet med riktade trakasserier är att tysta personen eller på något annat sätt påverka hans eller hennes verksamhet. Rädslan för riktade trakasserier påverkar vilka ämnen som diskuteras i offentligheten och på vilket sätt detta sker.Riktade trakasserier skadar rättsstaten eftersom de används för att påverka beslutsfattandet inom förvaltning och rättskipning. Riktade trakasserier skadar det demokratiska samhället även i ett bredare perspektiv eftersom de gör människor mindre villiga att delta i de demokratiska processerna och offentligt ta ställning till samhällsfrågor. Dessutom kringskär de allmänhetens rätt att få information om hur man tänker och vad som sker i samhället.I utredningen undersöker jur.dr Mika Illman om den gällande lagstiftningen om straff- och processrätt och om säkringsåtgärder och yttrandefrihet är tillämplig på uttrycksformerna för organiserade och riktade trakasserier. I utredningen bedömer Illman också vilken betydelse bestämmelserna om arbetarskydd har i samband med riktade trakasserier. Illman har även haft i uppgift att vid behov lyfta fram eventuella problem som hänför sig till undersökningsobjektet och att föreslå lösningar på dem.Närmare information:tingsdomare Mika Illman, Västra Nylands tingsrätt, tfn 029 56 44066, [email protected] och enhetschef Jussi Matikkala, tfn 0295 150 486, [email protected] 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s arbets- och socialministrar håller ett inofficiellt videomöte 3.12.2020. Arbetsminister Tuula Haatainen deltar i diskussionen om de åtgärder på EU-nivå som behövs för att förbättra ställningen för arbetstagare inom plattformsekonomin. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist representerar Finland i diskussionen om genomförandet av EU:s jämställdhetsstrategi.Europeiska kommissionen har meddelat att den i slutet av 2021 kommer att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att förbättra arbetsvillkoren och arbetsförhållandena för arbetstagare inom plattformsekonomin. Kommissionen har för avsikt att samråda med arbetsmarknadsorganisationerna innan den lägger fram sitt förslag.– Finland välkomnar diskussionen på EU-nivå, eftersom samma plattformar används i flera EU-länder. Ett gemensamt förhållningssätt till plattformsarbete skulle vara till fördel för alla: både arbetstagarna, medlemsländerna och de företag som nuförtiden är tvungna att beakta ländernas olika lagstiftning, säger arbetsminister Haatainen.– Det väsentliga är att arbetstagarna inom plattformsekonomin kan garanteras goda arbetsförhållanden, social trygghet och utkomst, konstaterar arbetsminister Haatainen.EU:s jämställdhetsstrategi är ett viktigt verktyg för att främja jämställdheten mellan könen i medlemsländernaVideomötets andra huvudtema är jämställdhet mellan könen och genomförandet av EU:s jämställdhetsstrategi. Kommissionen publicerade EU:s jämställdhetsstrategi i mars 2020, och genomförandet av strategin diskuteras nu för första gången på politisk nivå. I genomförandet beaktas särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.– EU:s jämställdhetsstrategi och regeringens jämställdhetsprogram har flera beröringspunkter, såsom främjandet av jämställdheten i arbetslivet och av samordningen av arbete och privatliv. Dessutom kombineras de med ett perspektiv som betonar kvinnors och mäns mångfald på jämställdheten mellan könen. Finland har starkt förbundit sig till att främja jämställdhet såväl nationellt som på EU-nivå, konstaterar ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Blomqvist.Videomötet ersätter det officiella mötet i rådet för sysselsättning och socialpolitik. Det fattas inga beslut på videomötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tuomas Vanhanen inledde sitt arbete som finansminister Matti Vanhanens finanspolitiska specialmedarbetare i början av december.Tuomas Vanhanen ansvarar som specialmedarbetare för den ekonomiska politiken. Vanhanen var tidigare finanspolitisk expert i Centerns riksdagsgrupp. Dessförinnan arbetade han som kommun- och reformministerns specialmedarbetare vid finansministeriet. Tuomas Vanhanen och Matti Vanhanen är inte släkt med varandra.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet har beställt en utredning om hur den så kallade ideella sponsringsmodellen kan komplettera myndigheternas verksamhet när det gäller att ta emot kvotflyktingar. Till utredare har valts Karleby universitetscenter Chydenius vid Jyväskylä universitet. Avsikten är att bedöma modellens juridiska och praktiska genomförbarhet i Finland.I ideella sponsorprogram (engl. community sponsorship) utser man för varje kvotflykting en faddergrupp som vanligen består av cirka fem personer. Gruppen deltar sedan i ett till två års tid i integrationen av flyktingen. Gruppen kan hjälpa kvotflyktingen till exempel med att uträtta ärenden hos myndigheter, att bli bekant med kulturen, att inleda språkstudier och att hitta en studie- och arbetsplats. Avsikten är att påskynda och förbättra integrationen av kvotflyktingar.Under de senaste åren har motsvarande integrationsmodeller blivit vanligare i EU-länderna och globalt, och vi har fått uppmuntrande rapporter om bättre resultat av integrationen av kvotflyktingar. För närvarande utvecklar till exempel Australien, Irland, Nya Zeeland, Storbritannien och Tyskland integrationen av kvotflyktingar i denna riktning.Utredningen blir klar i februari 2021. Resultaten kommer att utnyttjas som diskussionsunderlag. Utifrån utredningen kan man planera hur de redan befintliga internationella modellerna kan utnyttjas och testas i Finland.Kommissionen och FN uppmuntrar till att utnyttja den nya modellenDen 23 september utfärdade Europeiska kommissionen ett omfattande meddelande om migrations- och asylfrågor där kommissionen bland annat betonar vikten av att ta emot kvotflyktingar. Dessutom uppmuntrar kommissionen medlemsländerna att tillsammans med det civila samhället inrätta ideella sponsorprogram. Att utveckla dessa program är också ett mål i FN:s flyktingkommissariat UNHCR:s strategi om kvotflyktingar 2019–2021.Finland tar emot 1 050 kvotflyktingar nästa år. Att ta emot kvotflyktingar är ett sätt att axla sitt ansvar globalt och att på ett effektivt och tryggt sätt erbjuda skydd till dem som behöver det mest, till exempel kvinnor och barn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet utfärdade en förordning om ändring av förordningen om byggnaders brandsäkerhet. Ändringarna ökar brandsäkerhetsbestämmelsernas materialneutralitet, minskar byggkostnaderna och förtydligar tolkningen av bestämmelserna.I fortsättningen kan innerväggytorna i en byggnad i brandklass P2 med högst två våningar lämnas utan skyddsbeklädnad, om väggens material uppfyller den klassificering med avseende på dess reaktion vid brandpåverkan och den minimidensitet som är typisk för trä. Ändringen underlättar projekteringen av stora stockbyggnader eller andra byggnader med väggar av massivt trä och där byggnaden har högst två våningar. Ändringen möjliggör också synliga träytor inne i byggnaderna.Också de strukturella kraven på träfasader har lindrats i fråga om vissa byggnadstyper. I fortsättningen kan man till exempel också beakta övrig brandsäkerhetsteknik då man bedömer brandsäkerheten hos samlingsbyggnader i brandklass P1 med högst två våningar och som är inte är högre än 28 meter.Därtill har kraven på uppdelningen i delar av bottenbjälklag i byggnader lindrats och byggandet av bilgarage har underlättats för byggnader i brandklass P2 med fler än två våningar. Dessutom har bland annat bestämmelserna om bestämmandet av antalet våningar i småhus och om arrangemang för reservutgångar preciserats för att de ska bli tydligare att tolka.Ändringarna underlättar också växthusodling. Arealbaserad brandteknisk sektionering i stora växthus krävs inte i fortsättningen i sådana växthus som har mycket liten brandbelastning. Ändringen minskar byggkostnaderna och underlättar odlingen, när sektionerande väggar inte skuggar växterna.Miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet (848/2017) trädde i kraft den 1 januari 2018. De ändringar som nu gjorts bidrar till att genomföra de mål i regeringsprogrammet som gäller brandsäkerheten i träbyggnader och översynen av byggbestämmelserna med tanke på jordbrukets konkurrenskraft. I förordningen gjordes också andra ändringar och justeringar som hänför sig till kostnaderna för tillämpningen av förordningen och tolkningen av författningarna.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På torsdagen och fredagen den 3–4 december 2020 deltar utrikesminister Pekka Haavisto i OSSE:s ministerrådsmöte (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). OSSE-ländernas ministrar deltar i diskussionen på distans under ledning av ordförandelandet Albanien. Vid mötet ska ministrarna godkänna utnämningar till de högsta posterna inom organisationen och fastställa ordförandeländerna för 2023 och 2024.På agendan står även diskussion om aktuella konflikter inom OSSE:s område, i synnerhet konflikten i Nagorno-Karabach, det politiska läget och de mänskliga rättigheterna i Belarus samt konflikten i Ukraina. Finland framhåller vikten av att genomföra OSSE:s åtaganden och av att utnyttja de instrument som OSSE har för att lösa konflikterna. OSSE är ett viktigt forum med tanke på Europas säkerhet. Den så kallade Helsingforsslutakten, som ligger till grund för OSSE:s verksamhet, undertecknades i Helsingfors för 45 år sedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat 5,8 miljoner euro för fem projekt för sektorsövergripande utveckling av barnskyddet. Projekten genomförs 2020–2022 inom fem samarbetsområden och samordnas av kompetenscentrumen inom det sociala området.Syftet med projekthelheten är att säkerställa att barnskyddet och undervisningsväsendet samt mentalvårds- och missbrukartjänsterna fungerar ihop så att barn och unga som är klienter inom barnskyddet får högklassig utbildning samt individuellt stöd och individuell vård.Bättre samarbete som mål för projekten för sektorsövergripande utveckling av barnskyddetEtt högklassigt barnskydd som stöder tillgodoseendet av barnets rättigheter förutsätter samarbete mellan de viktigaste aktörerna med tanke på barnets vardag och välbefinnande. Innehållet i de utvecklingsprojekt som nu inleds har fastställts regionvis.I projekten tas det bland annat fram en modell för skolorna när det gäller konsultering av barnskyddet och speciallärare. Dessutom skapas det i samarbete mellan barnskyddet och psykiatrin nya slags serviceformer för öppenvård och vård utom hemmet inom barnskyddet. Därtill utvecklas praxis för att stödja unga som inte går i skola och utvidgas införandet av en systemisk teammodell inom barnskyddet.Statsunderstödsprojekten är en del av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster.Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster stärker samarbetet inom social- och hälsovården och mellan olika aktörerMålet för programmet för utveckling av barn- och familjetjänster är att stärka det tidiga stödet till och välbefinnandet hos barn, unga och familjer, stoppa den ökande ojämlikheten samt trygga multiprofessionella tjänster för barn i behov av särskilt stöd.För projekt för utveckling av tjänsterna på basnivå för barn, unga och familjer har för 2020–2022 beviljats sammanlagt 10,8 miljoner euro i statsunderstöd som en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral. Utvecklingen av familjecenter fortsätter inom ramen för de regionala projekten. Dessutom stärks det tidiga stödet till barn, unga och familjer samt verksamhetsmodellerna för sektorsövergripande samarbete. Vidare förbättras tillgången till mentalvårds- och missbrukartjänster med låg tröskel för barn och unga.Det övergripande temat för projekten i programmet för utveckling av barn- och familjetjänster är sektorsövergripande stöd som svarar mot barns, ungas och familjers behov och funktionsförmåga i rätt tid. För att detta mål ska kunna nås krävs det att yrkespersonerna har förmåga till ett barn- och familjeorienterat och flexibelt samarbete. Dialogen mellan utvecklingsprojekten stöds av nationella utvecklingsforum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Europa måste vi effektivt ingripa i hatbrott och olaglig hatpropaganda på nätet också som en del av bekämpningen av terrorism, framhåller justitieminister Anna-Maja Henriksson. Henriksson deltog i dag i en inofficiell videokonferens med EU:s justitieministrar.Vid justitieministrarnas möte sade Henriksson att det är ytterst viktigt att Europa arbetar tillsammans för att bekämpa terrorism. Det är bra att utveckla det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna för att säkerställa att vi effektivt kan bekämpa terrorism och även svara på de utmaningar som den digitala tidsåldern innebär.– Vi måste se till att myndigheterna har tillgång till de verktyg som behövs och som står i rätt proportion till bekämpningen av terrorism. När vi talar om terrorism är det också viktigt att komma ihåg det arbete som görs för att stödja offren för terrorism. Alla EU-länder utser nu nationella kontaktpunkter med uppgift att effektivisera samarbetet och informationsutbytet för att hjälpa offren. Också hos oss i Finland är frågan under beredning, säger Henriksson.Utöver detta diskuterade justitieministrarna bland annat den senaste utvecklingen när det gäller rättsstatsprincipen på det rättsliga området. Minister Henriksson betonade att rättsstaten, de grundläggande rättigheterna och demokratin är kärnan i EU.– Ett effektivt rättssystem och oberoende domstolar står i centrum för rättsstaten. De nationella domstolarna har en central roll när det gäller att trygga medborgarnas och företagens rättssäkerhet och att säkerställa att EU-lagarna följs. Jag tror också starkt på nyttan av en dialog mellan EU-ländernas justitieministrar. När vi delar med oss av bästa praxis och erfarenheter kan vi lära oss av varandra, betonade Henriksson. Vid mötet diskuterade justitieministrarna också frågor som gäller inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), varutöver de fick en lägesrapport om hur förslaget till förordning om överlåtelser av fordringar framskrider. Dessutom presenterade det kommande EU-ordförandelandet Portugal prioriteringarna på det rättsliga området för sitt ordförandeskap.Ytterligare information: 
Niklas Mannfolk, specialmedarbetare, tfn 050 306 3990, [email protected]
Katja Arenmaa, specialsakkunnig i EU-ärenden, tfn 0295 150 504, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronavirussituationen har försämrats i nästan hela Finland under de senaste veckorna. Eftersom situationen varierar mellan olika regioner kan också rekommendationerna och begränsningarna variera. Målet med rekommendationerna och begränsningarna är att förhindra spridningen av coronaviruset, att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft och att skydda särskilt de människor som hör till riskgrupperna.Social- och hälsovårdsministeriet har avtalat med de finländska teleoperatörerna och Nödcentralsverket om att ett textmeddelande om coronaviruset ska skickas till sådana operatörers anslutningar som är verksamma i Finland.I meddelandet ges en uppmaning om att följa rekommendationerna och begränsningarna för att stoppa spridningen av sjukdomen. Innehållet i meddelandet är följande: “SHM informerar: Coronavirusläget i Finland försämras. Skydda dig själv och andra. Se regionala rekommendationer och begränsningar: thl.fi/regioner”De regionala begränsningarna och rekommendationerna finns på sjukvårdsdistriktens webbsidor, vars adresser Institutet för hälsa och välfärd har sammanställt på en sida:Coronaepidemin: Regionernas situation, rekommendationer och begränsningarTextmeddelandet är en av de åtgärder genom vilka man förmedlar information om att coronavirusepidemin har förvärrats. Meddelandet skickas på finska, svenska, engelska och nordsamiska. Meddelandena ska börja skickas onsdagen den 2 december. Teleoperatörerna får uppdraget strax före klockan 12 och tjänsten börjar fungera kort därefter. Meddelandena levereras stegvis, vilket innebär att människor kan få meddelandet vid olika tidpunkter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriets projekt för utnyttjande och öppnande av information har publicerat det första avsnittet i podcast-serien som behandlar informationspolitik. Podcasten ”Tiedon äärellä – tietopolitiikasta tekoihin” går in på informationspolitiska åtgärder och informationspolitiska frågor i vidare bemärkelse: vad är informationspolitiken egentligen och varför är det viktigt att den offentliga informationen är öppen, högklassig och interoperabel? Dessa teman diskuteras tillsammans med intressanta och inflytelserika sakkunniggäster under podcastavsnitt som publiceras på hösten och våren.I öppningsavsnittet för serien granskar Olli-Pekka Rissanen revolutionen och evolutionen av information ur data -, ekonomi – och digitaliseringssynvinkel. Det första avsnittet kan höras på finansministeriets webbplats. Podcastavsnitten finns även på finansministeriets webbplats efterhand som de publiceras.Podcasten stöder projektet för utnyttjande och öppnande av information, vars syfte är att främja ett ännu mera omfattande och effektivt utnyttjande av offentlig information. Projektet är en del av den helhet av strategiska åtgärder för utnyttjande och öppnande av information som baserar sig på målsättningarna i statsminister Marins regeringsprogram.

Källa: Valtioneuvosto.fi