NordenBladet — Den reform av källskatteförfarandet som fastslogs under förra regeringsperioden, och som gäller dividender på förvaltarregistrerade aktier, träder i kraft vid ingången av nästa år.När riksdagen godkände lagförslaget våren 2019 förutsatte den att ändringen granskas ännu innan tillämpningstiden börjar. I finansministeriets utredning framkom inga negativa konsekvenser som skulle kräva ändringar i lagstiftningen eller anvisningarna.Skatteförvaltningen har till följd av lagändringen förberett sig på att antalet ansökningar om återbetalning ökar bl.a. genom att automatisera ansökan om återbetalning och möjliggöra ansökningar av masskaraktär.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen har öppnat ansökningsomgången för EU:s innovationsfond för projekt vars investeringskostnader (CAPEX) understiger 7,5 miljoner euro. Via ansökan finansieras med 100 miljoner euro innovativa projekt som främjar införandet av ren teknik.Projekten ska gälla förnybar energi, energiintensiv industri, lagring av energi och avskiljning, användning och lagring av koldioxid. De projekt som stöds möjliggör uppnående av klimatmålen och en ekonomisk återhämtning i Europa.Vid valet av projekt betonas genuint innovativa projekt där ren teknik tas i kommersiell användning på ett nytt sätt. Särskilt beaktas projekt som möjliggör ersättande av kolintensiva produkter eller möjliggör negativa utsläpp till exempel genom avskiljning av koldioxid från luften.Ansökningarna ska lämnas in till Europeiska kommissionen senast 10.3.2021. Närmare anvisningar finns på kommissionens webbplats Funding & Tenders.Finansieringsbesluten fattas före utgången av 2021.17 ansökningar från Finland om finansiering för stora projekt inom innovationsfondenTidigare under hösten ordnade EU:s innovationsfond en ansökningsomgång för stora projekt vars investeringskostnader (CAPEX) överstiger 7,5 miljoner euro. Sammanlagt 311 projekt ansökte om stöd, varav 17 från Finland.På grundval av detta kommer EU att bevilja finansiering fram till utgången av 2021 med sammanlagt en miljard euro till stora projekt för ren teknik så att dessa kan hantera riskerna i samband med kommersialisering och storskalig demonstration.Åren 2020–2030 beviljas cirka 10 miljarder euro via innovationsfonden. Pengarna fås från auktioneringen av utsläppsrätter enligt EU:s utsläppshandelssystem och från de icke utdelade inkomsterna från innovationsfondens föregångare NER300-programmet.Ytterligare upplysningar:
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2140
Juho Korteniemi, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7054
Timo Ritonummi, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4798

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har beviljat sammanlagt 2 226 000 euro till huvudmän om grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandel enligt det beräknade antalet undervisningstimmar för det tilläggsfinansieringsbehov som orsakats av coronapanpidemin. 74 huvudmän inom grundläggande konstundervisning i Finland beviljades understöd.Syftet med understödet är att stärka förutsättningarna för anordnandet av grundläggande konstundervisning, som försvårats på grund av coronapandemin. De sökandes inkomstbortfall beror dels på att intäkterna från elevavgifterna har minskat, men också på grund av det minskade antalet föreställningar och uppträdanden och begränsningarna av antalet personer i publiken under hösten. Undervisningen har omorganiserats med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter, t.ex. genom att minska gruppstorlekarna och genom nödvändiga anskaffningar av utrustning och material. Man har dels gått in för att omvandla undervisningslokalerna så att de fungerar bättre och dels hyrt mer utrymmen. Även omkostnaderna för städning och vikarier har ökat överallt.I Finland finns cirka 435 läroanstalter för grundläggande konstundervisning, och av dem omfattas 139 av statsandel per undervisningstimme. Grundläggande konstundervisning ges inom musik, dans, bildkonst, mediekonst, cirkuskonst, ordkonst, arkitektur, teater och hantverk.  Vissa konstformer undervisas i huvudsak individuellt och vissa i grupper.Forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen beviljade redan tidigare, i juli månad, sammanlagt 6 474 000 euro i coronastöd till 101 huvudmän inom grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandel för grundläggande konstundervisning.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt ett utkast till regeringens proposition om trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang på remiss. Syftet med propositionen är att sätta i kraft Europarådets konvention för att effektivisera läktarsäkerheten och ändra lagen om sammankomster.Konventionen syftar till att skapa en trygg miljö utan störningar och en positiv stämning vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang.Enligt konventionen ska man vid ordnandet av evenemang beakta åtgärder som samtidigt syftar till att trygga deltagarnas hälsa och välbefinnande, att evenemanget förlöper utan störningar och att skapa en trevlig stämning. Detta sker bland annat genom bestämmelser om säkerhetsarrangemang samt upprätthållande av allmän ordning och säkerhet.Syftet med konventionen är att förbättra åskådarnas säkerhet genom att beakta de erfarenheter och den goda praxis man fått i anknytning till ordnande av och säkerheten vid idrottsevenemang sedan den senaste konventionen från 1985 trädde i kraft.Avsikten är dessutom att ändra lagen om sammankomster så att vissa bestämmelser i konventionen om beredskaps- och krisplanering ska beaktas i samband med de tillställningar som avses i konventionen.Remissbehandlingen pågår till den 18 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har fattat de första besluten om investeringsstöd för projekt som påskyndar slopandet av användningen av stenkol som energikälla. Sammanlagt beviljades 7 715 880 euro i stöd för fyra projekt. I de understödda projekten tas teknik som baserar sig på annan teknik än förbränning i bruk vid produktionen av fjärrvärme.– Dessa stödbeslut och projekt är endast dellösningar, men det viktiga är att Esbo, Vasa och Åbo samtidigt förbinder sig att helt upphöra med förbränningen av stenkol redan före utgången av 2025. Detta stöder på ett betydande sätt Finlands mål om koldioxidneutralitet, eftersom nästan 40 procent av utsläppen från fjärrvärmeproduktionen härstammar från stenkol och av växthusgasutsläppen inom hela Finlands energisektor utgör stenkol 12 procent, säger näringsminister Mika Lintilä.Projekten är en del av de mer omfattande planerna för att inom Vasa-, Esbo- och Åboregionen övergå till att använda stenkol enligt en snabbare tidtabell. Stödmottagarna vidtar också andra åtgärder för att stenkolen ska kunna frångås före 2025.I enlighet med lagen från 2019 är det förbjudet att använda stenkol som bränsle för el- eller värmeproduktion i Finland från och med den 1 maj 2029. I enlighet med regeringsprogrammet införs särskilda incitament för att, när det gäller energibolag som senast 2025 slutar använda stenkol, stödja investeringar som ersätter stenkol.Investeringsstöd kan sökas fram till slutet av februari 2021De beslut som nu fattats är en del av stödprogrammet, genom vilket företag och sammanslutningar som använder stenkol, såsom kommuner, uppmuntras till en snabbare övergång från energianvändningen av stenkol före utgången av 2025. Sammanlagt 90 miljoner euro har reserverats för investeringsstödet.Arbets- och näringsministeriet ber om stödansökningar för projekt som ersätter användningen av kol som energikälla före utgången av februari 2021.Projekt som utnyttjar annan teknik än förbränningsteknik ska prioriteras. Om det inom ramen för den fullmakt som står till förfogande är möjligt att bevilja stöd även för andra projekt, prioriteras kraftvärmeprojekt. Vid bedömningen av projekten beaktas också teknikens nyhetsvärde och reproducerbarhet.Ansökan om stöd inlämnas via Business Finlands elektroniska system, men ansökningarna behandlas vid arbets- och näringsministeriet. Ansökan lämnas in via systemet genom att till ansökan foga den för ändamålet avsedda ansökningsblanketten ”Investeringsstöd för projekt som ersätter energiutvinning ur kol”. Avsikten är att resten av stödbesluten ska fattas under det första halvåret 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vi har den 2 december felaktigt sänt ett pressmeddelande med rubriken “Arbetsgruppen för hållbar återhämtning: Åtgärderna med anledning av coronakrisen bör sporra till investeringar för minskade utsläpp, viktigt att utreda samtliga åtgärders klimat- och naturpåverkan”.Pressmeddelandet publicerades redan den 8 maj 2020, men på grund av en uppdatering på webbsidan sändes pressmeddelandets igen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utnyttjandet av regionernas individuella möjligheter och utvecklingen av städerna är de viktigaste sätten för EU att eftersträva en hållbar rättvis utveckling och tillväxt efter coronakrisen. Därför vill man lägga mer fokus på det stadspolitiska samarbetet på EU-nivå och på sådan politik som framhäver regionernas särdrag och sammanhållning. Ministrarna med ansvar för territoriell sammanhållning och stadsutveckling antog EU:s nya territoriella agenda och den förnyade stadspolitiska Leipzigstadgan. Det informella ministermötet ordnades över video under ledning av det tyska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd den 30 november–1 december.Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen deltog i mötet mellan ministrarna med ansvar för territoriell sammanhållning den 1 december. Den nya territoriella agendan, som ministrarna antog vid mötet, är en plan för bättre sammanhållning mellan de olika regionerna i Europa fram till 2030. ”Hållbarhets- och klimatutmaningarna blir hela tiden fler. Vi måste se till att alla regioner och invånare hänger med i utvecklingen”, sammanfattade minister Mikkonen bakgrunden till agendan.Målet för den territoriella agendan är ett rättvist och grönt Europa. Klimatförändringen och den biologiska mångfalden får en allt synligare roll i den regionala utvecklingen. ”Städerna och kommunerna har mycket ambitiösa klimatneutralitetsmål. Landsbygden har å sin sida flera sådana fördelar med tanke på bland annat utsläppsfri energi som främjar klimatmålen och cirkulär ekonomi”, sade minister Mikkonen, och påpekade att politikåtgärderna måste anpassas efter regionernas särdrag.Till följd av coronapandemin hotar de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna att öka ytterligare, och regionerna har mycket olika förutsättningar att återhämta sig. ”Regionernas olika situationer måste beaktas också vid användningen av EU:s stimulansmedel”, betonade Mikkonen.Genomförandet av den territoriella agendan inleds bland annat i pilotprojekt. Pilotprojekten är avsedda att åskådliggöra, utveckla och testa ett mer omfattande beaktande av den territoriella sammanhållningen i det praktiska arbetet. Ett bra exempel är det pilotprojekt som inleds på Norges initiativ om små centrums betydelse för regionernas livskraft. Ministrarna önskade att kommissionen beaktar målen för agendan i lagstiftningen och i programmen under den kommande ramperioden. Uppnåendet av sammanhållningsmålen följs upp av EU-rådet för regionalpolitik. Framstegen i fråga om den territoriella agendan granskas också vid en halvtidsutvärdering 2024.Städerna som motorer för samhällsreformer”Städerna, både små och stora, är av stor betydelse när det gäller att driva igenom samhällsreformer. De spelar en central roll till exempel när det gäller att utnyttja digitala lösningar som främjar hållbara färdsätt och hållbart boende. Reformer såsom smarta trafiklösningar förbättrar städernas funktionalitet och boendetrivsel. Städer behövs också för att vi ska kunna ta oss ur coronakrisen och skapa ny tillväxt”, sade näringsminister Mika Lintilä i samband med det ministermöte som Tyskland ordnade. Minister Lintilä företräddes vid mötet mellan ministrarna med ansvarar för stadsutveckling den 30 november av arbets- och näringsministeriets överdirektör Marja-Riitta Pihlman.Huvudtemat för mötet var att anta den nya Leipzigstadgan, som fastställer principerna för stadspolitiken på EU-nivå. Policydokumentet betonar starkt städernas betydelse för samhällets förnyelse.Finland understödde antagandet av Leipzigstadgan. Leipzigstadgan, som fokuserar på rättvisa, gröna och produktiva städer, stöder Finlands egen betoning på att städerna ska betraktas som centrala motorer för ekonomin, en hållbar tillväxt och en positiv förändring i samhället.Vid mötet godkändes också fortsatta etappmål i fråga om EU:s urbana agenda, som är ett samarbetsinstrument som ursprungligen infördes 2016 på Nederländernas initiativ. Vid mötet framhöll Finland att den urbana agendan ska vidareutvecklas och verkställas aktivt. Städerna i Finland och Finland i egenskap av medlemsland har deltagit i sammanlagt nio temapartnerskap med stöd av agendan. Städerna, medlemsländerna och EU samarbetar inom ramen för agendan i syfte att förbättra den lagstiftning, den finansiering och det informationsutbyte som påverkar stadsutvecklingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet har utarbetat en bedömningspromemoria om nuläget i fråga om manipulation av utsläpp som fordonsanvändarna låtit utföra samt eventuella nya regleringsalternativ och deras konsekvenser. Bedömningspromemorian sändes på remiss den 1 december 2020.Bedömningspromemorian och utlåtandena om den är startskottet för ett lagstiftningsprojekt om manipulation av utsläpp från fordon. Syftet med projektet är att utreda sätt som hjälper att effektivisera kontrollen av och sanktionerna för utsläppsmanipulation. Ett av målen är också att minska utsläppen från trafiken.Utsläppsmanipulation är en åtgärd som fordonsanvändaren utför eller låter utföra på fordonet efter ibruktagandet utan ändringsbesiktning eller genom att använda bildelar som inte är godkända. Manipulationen påverkar i huvudsak mängden lokala utsläpp, i synnerhet kväveoxider och partiklar. Utsläppsmanipulation gäller både tunga och lätta fordon.Vad händer härnäst?Remisstiden går ut den 1 februari 2021.Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden på adressen www.utlåtande.fi eller via e-post till [email protected]Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av projektet som tjänsteuppdrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgruppen för utvecklingen av de samiska språken samt undervisningen i och på samiska har låtit göra en utredning om tillgången till och utbildningsvägarna för den samiskspråkiga undervisnings- och småbarnspedagogiska personalen. Samtidigt färdigställdes två utredningar om hur kunskapen om samerna syns i läromedlen inom den grundläggande utbildningen respektive om läget gällande läromedlen. Utredningarna offentliggjordes tisdagen den 1 december.Hur kunskapen om samerna framträder i läromedlenEnligt utredningen är mängden kunskap om samerna i de finsk- och svenskspråkiga läromedlen inom den grundläggande utbildningen liten och av varierande kvalitet. När det gäller kunskap om samerna ligger betoningen på  det förflutna i stället för på dagens samhälle, illustrationerna upprepar stereotypier och de samiska språken och kulturerna reduceras till ett enda språk och en enda kultur. I läromedel görs kunskapen om samerna inte till en del av Finlands historia och dagens samhälle. Dessutom togs kunskapen om samerna upp med tanke på elever som inte är samer, varvid man inte beaktar de behov som samiska elever i finsk- eller svenskspråkig undervisning har av att få information om sitt eget språk och sin egen kultur. Läromedlen inom den grundläggande utbildningen bör i fråga om kunskapen om samerna utvecklas så att samerna i högre grad beskrivs via situationen idag. Det vore också bra att beakta den nyare historien, från 1900-talet framåt. I bildmaterialet bör man fästa vikt vid hur samerna presenteras. Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid förekomsten av rasistiska stereotypier i tecknade illustrationer samt på vilket sätt samedräkter används på foton. Innehållet i läromedlen förenklar ofta de samiska språken och kulturerna till ett enda språk och en enda kultur. Läromedlen bör beakta minst de tre samiska språk som talas i Finland och dessa språkgruppers kulturer, samt i den mån det är möjligt även övriga samiska språk som talas i sameområdet.
De nuvarande läromedlen redogör också väldigt lite för bakgrunden till varför samernas rättigheter i Finland inte tillgodoses, och varför de samiska språken är hotade. Läget gällande läomedlenI den andra utredningen granskas nuläget för tryckta och digitala läromedel inom samiskspråkiga småbarnspedagogiken (småbarnspedagogik inklusive kultur- och språkbon), förskolepedagogiken och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen. Dessutom kartläggs förnyelsebehoven gällande dessa läromedel.   Det har gjorts ett systematiskt utvecklings- och förnyelsarbete inom produktionen av samiskspråkiga läromedel. Det har producerats mycket nytt material, också i digital form. Läget är ganska bra när det gäller material i samiska som modersmål och som främmande språk, även om det finns stora luckor. Ett av de största problemen är det föråldrade material som utgör merparten av materialet i läroämnena. Dessa motsvarar inte läroplanen. Nytt material som motsvarar läroplanen bör produceras i snabb takt. Dessutom saknas det helt material i en väldigt stor del av läroämnena på de lägre klasserna och nästan helt på de högre klasserna. Läget är bäst för nordsamiska och sämst för skoltsamiska. På gymnasienivå finns det material bara i samiska som modersmål och som främmande språk , och då nästan enbart i nordsamiska. På enaresamiska och skoltsamiska finns det bara en liten mängd material.Tillgången till undervisnings- och småbarnspedagogisk personal    En utredning om tillgången på samiskspråkig undervisnings- och småbarnspedagogisk personal visar att det inom småbarnspedagogiken och undervisningen på samiska inte finns tillräckligt med personal som är utbildad för uppgiften och som kan samiska. Läget är detsamma i alla kommuner inom samernas hembygdsområde (Utsjoki, Enare, Enontekis, Sodankylä) samt på de orter utanför hembygdsområdet där det finns samiskspråkig småbarnspedagogik (Helsingfors, Uleåborg, Rovaniemi). Så mycket som 40 procent av personalen saknar formell behörighet. Bristen på personal påverkar också hurdan småbarnspedagogik det går att ordna och hur den ordnas. Det är till exempel omöjligt att utveckla den samiskspråkiga ämnesundervisningen och gymnasieundervisningen om det inte utbildas ämneslärare. Situationen är densamma för alla de tre samiska språken som talas i Finland.Först bör man fatta beslut om vilka läroanstalter som ska ansvara för att utbilda yrkespersonal inom samiskspråkig fostran och undervisning. Det behövs skräddarsydda flerformsutbildningar på som ordnar samernas hembygdsområde och ger möjligheter att bli behörig för uppgifter inom småbarnspedagogik eller som lärare där utbildningarna är sådana att samiska, samisk kultur och samisk pedagogik har beaktats i studierna. I följande skede behöver man utveckla studiehelheter för samiskspråkiga studerande vid läroanstalternas finskspråkiga linjer. Det mest brådskande är att åtgärda två problem: 1) personalläget när det gäller personal som kan skoltsamiska och 2) bristen på ämneslärare i ämnen som lärs ut i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet som rör alla samiska språk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 2 december deltar utrikesminister Pekka Haavisto i Natos utrikesministermöte.Nato håller utrikesministermöte den 1–2 december 2020. Den 2 december har Nato bjudit in sina partnerländer Finland, Sverige, Australien, Sydkorea, Japan och Nya Zeeland samt EU:s höga representant för utrikes frågor. Utrikesminister Pekka Haavisto företräder Finland vid mötet.Mötet ordnas som videokonferens och temat för diskussionen är Kina. Eftersom Kina har en allt mer framstående global roll diskuteras nu Kinas verksamhet på olika forum, också inom Nato. Finland anser att det är viktigt att Nato och partnerländerna har en fungerande dialog i frågor som gäller säkerhetsmiljön. 

Källa: Valtioneuvosto.fi