NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 4 december fokuserade EU-ministerutskottet på beredningen av en EU-redogörelse. Dessutom behandlade ministerutskottet förslaget till direktiv om minimilöner.Regeringen ska överlämna en EU-redogörelse till riksdagen i början av 2021. EU-ministerutskottet har berett redogörelsen under hösten bland annat genom att diskutera stora EU-politiska helheter. Beredningen av redogörelsen fortsätter.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkt i fråga om det förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i EU som Europeiska kommissionen lade fram den 28 oktober. Statsrådet stöder direktivförslaget som syftar till att bekämpa fattigdom bland arbetande. Detta eftersträvas till exempel genom tydligare kriterier för definitionen av minimilön, regelbunden kontroll av minimilönenivån och arbetsmarknadsorganisationernas starkare roll i lönebildningen. Direktivet medför inga betydande behov att ändra lagstiftningen i Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Intagningen i fängelse av personer som dömts till förvandlingsstraff för böter och till ovillkorligt fängelsestraff på högst sex månader begränsas på grund av coronapandemin.Avsikten är att minska antalet fångar som kommer till fängelset för en kortare tid och således minska risken för att coronaviruset sprids bland fångarna och personalen. Justitieministeriets förordning om begränsningar träder i kraft den 4 december 2020 och gäller fram till den 3 mars 2021.Under förordningens giltighetstid minskar antalet fångar med 200 – 240 per dag.Intagningen av fångar i fängelse begränsades också på våren på grund av coronapandemin. På grund av begränsningarna var antalet fångar ungefär 400 färre än normalt. Efter att begränsningarna slutade gälla låg antalet igen på normal nivå, det vill säga vid cirka 2 600 fångar, och antalet ser ut att växa.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med jubileumsåret Finland 100 år lyckades man främja medborgarnas aktivitet och öka företagens samhällsaktivitet, vilket framgår av en undersökning som gjorts av det Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, Owal Group och Demos Helsinki. Däremot uppnådde man endast kortvarigt och tillfälligt huvudmålet för jubileumsåret, nämligen att stärka känslan av samhörighet.Sekretariatet för jubileumsåret Finland 100 år och statsrådets kansli lyckades skapa en strategi för jubileumsåret som erbjöd medborgarna olika möjligheter att delta i landsfesten och känna sig delaktiga. Undersökningen utredde vilka förutsättningar för att delta som verksamhet inom ramen för olika nätverk och samarbeten gav under jubileumsåret, på vilket sätt medborgare och sammanslutningar deltog i jubileumsåret och hur jubileumsåret har påverkat delaktigheten.Enligt undersökningen skapade jubileumsåret Finland 100 år olika ”plattformar”, dvs. olika sätt, evenemang och platser, för deltagande. Jubileumsårets tema ”Tillsammans” förverkligades med hjälp av projekt, evenemang och jippon som genomfördes av olika aktörer i det civila samhället och genom företagssamarbete som eftersträvade en ny typ av samhällseffekt. Utöver att erbjuda olika produkter med jubileumsåret som tema genomförde företagen projekt där frivillighet och frivilligarbete betonades och till vilka såväl kunder som anställda inbjöds. Medborgarna deltog i jubileumsåret som publik, konsumenter av jubileumsprodukter och programinnehåll samt producenter av eget program.Enligt undersökningen lyckades man under jubileumsåret stödja medborgarnas aktivitet och egen företagsamhet i hela Finland. Framför allt kvinnor deltog i och ordnade evenemang. Även om några större konkreta förändringar inte har noterats i sättet att fira självständigheten på, upplevdes det viktigt att delta i jubileumsåret. Jubileumsåret hade åtminstone kortvariga positiva effekter på det samhälleliga deltagandet och bidrog till en känsla av delaktighet i och med att medborgarna på olika sätt engagerade sig i festligheterna. Dessutom verkar jubileumsåret ha haft mer varaktiga effekter på olika former av frivilligarbete, eftersom i synnerhet företagens samhällsengagemang ökade på detta område.Enligt rapporten skapade jubileumsåret Finland 100 år åtminstone under jubileumsåret ny delaktighet och en känsla av samhörighet. Framför allt de som även annars är aktiva deltog i projekt och evenemang under jubileumsåret. För enskilda evenemangs del uppnåddes huvudmålet för jubileumsåret Finland 100 år, nämligen att stärka känslan av samhörighet, i många avseenden ofta endast kortvarigt och tillfälligt.Rapporten utgör den andra delrapporten från den undersökning som granskar effekterna av jubileumsåret Finland 100 år. Den första delrapporten som handlar om samarbete och organisering publicerades i september 2020. Den tredje delrapporten med fokus på jubileumsårets effekter på image och identitet samt slutsatserna av undersökningen publiceras sommaren 2021.Närmare information:Specialforskare Mervi Luonila, det Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, tfn 046 921 7076, [email protected]
Direktör Marjo Mäenpää, det Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, tfn 050 586 0414, [email protected]
Samarbetspartner Mia Toivanen, Owal Group Oy, tfn 040 566 7536, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommissionen för hållbar utveckling kommer nästa år att utarbeta en färdplan för Agenda 2030. Syftet med färdplanen är att klargöra hurdan politik Finland bör bedriva för att nå målen för hållbar utveckling på nationell nivå. FN:s medlemsstater har enats om genomförande av en handlingsplan för hållbar utveckling, Agenda 2030, och om uppnående av dess mål före 2030.Gaia Consulting Oy har gjort en preliminär utredning om arbetet för att ta fram en färdplan, och presenterade huvudpunkterna i sin utredning vid mötet för kommissionen för hållbar utveckling den 3 december. Utredningen publiceras i sin helhet senare i december.Den preliminära utredningen sammanställer befintlig information om det aktuella läget i fråga om målen för Agenda 2030 i Finland. I utredningen identifierades 55 delmål för Agenda 2030 som kräver ytterligare åtgärder för att Finland ska kunna nå målen för Agenda 2030 under detta årtionde.Utredningen bottnar särskilt i den i våras publicerade nationella översynen av genomförandet av Agenda 2030 i Finland. I den rapporterar Finland till FN om de senaste fyra årens framsteg i fråga om målen för hållbar utveckling. För den preliminära utredningen har använts även andra aktuella rapporter om Finlands framtida inriktningar med sikte på en hållbar utveckling.Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som var ordförande vid dagens möte, påpekade att utarbetandet av färdplanen har skrivits in i regeringsprogrammet och att arbetet utförs långsiktigt.”Hållbarhetsproblemen blir inte lösta på ett eller ens ett par år. Därför sträcker sig färdplanen för Agenda 2030 över valperioderna. Den fastställer riktlinjer för vilka frågor vi i Finland ska fokusera på under de följande tio åren för att kunna nå våra nationella mål för hållbar utveckling. Färdplanen bör också ta ställning till hur vi på bästa sätt kan stödja andra länder i att nå målen.”Minister Mikkonen påpekade att målen för Agenda 2030 kan nås endast genom omfattande nationellt och internationellt samarbete.”Färdplanens långa tidsperspektiv framhäver behovet av öppen diskussion och omfattande samarbete. Målen för Agenda 2030 är inte bara regeringens utan hela Finlands mål. Därför kommer kommissionen för hållbar utveckling att ha en central roll vid beredningen av färdplanen.”Regeringen bereder för närvarande en egen färdplan för hållbarhet inför sin halvtidsöversyn, och minister Mikkonen hoppas att arbetet beaktas också i kommissionens arbete 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fastställde i dag enhetsnivåerna för den första posten av EU:s helfinansierade jordbruksstöd 2020. Livsmedelsverket börjar betala ut stöden den 10 december. Utbetalningen av bidrag för nötkreatur börjar den 17 december.Summan som kommer att betalas ut uppgår till över 500 miljoner euro. I grundstöd betalas ut cirka 237 miljoner euro, i förgröningsstöd omkring 145 miljoner euro, i EU-stöd till unga jordbrukare cirka 9,6 miljoner euro och i produktionskopplat bidrag för jordbruksgrödor omkring 15 miljoner euro. I december betalas ut ungefär 95 procent av hela stödsumman 2020.Stödnivån för EU-stödet till unga jordbrukare höjdes betydligt. Stödnivån är 82 euro per hektar i hela landet. År 2019 var stödnivån 54,30 euro per hektar. Stödnivån kunde höjas eftersom år 2020 i enlighet med EU-rättsakterna är det första år då jordbrukare som inledde jordbruksverksamheten under de fem föregående åren har rätt till stöd till unga jordbrukare. I fjol var kriteriet de sex föregående åren. Trots att antalet sökande som har rätt till detta stöd har minskat beslutade man använda det maximibelopp som EU-rättsakterna tillåter, de vill säga två procent av det nationella maximibeloppet av EU:s direktstöd.Det högre stödet gör det lättare för unga jordbrukare att etablera sig i branschen. Stöd till unga jordbrukare beviljas utifrån högst 90 stödrättigheter per jordbrukare.Grundstödet betalas på basis av storleken på den fastställda stödrättigheten. Stödrättighetens storlek i det södra stödområdet AB är nu 124,39 euro per hektar och i det norra stödområdet C 108,14 euro. Förgröningsstödet är 75,20 euro per hektar i stödområde AB och 65,40 euro per hektar i stödområde C. Alla dessa stödnivåer kommer att ses över igen före utbetalning av den andra posten i juni nästa år.Det produktionskopplade stödet uppgår maximalt till cirka 102 miljoner euro. Av denna summa upptar bidraget för nötkreatur ungefär 86 miljoner euro. I den första posten betalas ut omkring 59 miljoner euro enligt antalet stödberättigande nötkreatur och mjölkkor på gården under tiden 1.1 – 15.9.2020. Enhetsnivåerna för dessa fastställda bidrag justeras senast före utbetalning av slutposten vid utgången av juni nästa år. Även bidraget för slaktkvigor och får- och getbidraget betalas ut då i en post.   Bidraget för jordbruksgrödor som betalas för proteingrödor höjdes med 2,7 miljoner euro, vilket innebär att det belopp som ska betalas är högst 9 miljoner euro. Ett motsvarande belopp har dragits av från nötkreatursbidraget i stödområde C. Det minskade beloppet kompenseras producenterna genom ett högre nationellt stöd i stödområde C.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Till koden i Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete till sjöss har fogats bestämmelser i fall där en sjöman tas till fånga till följd av sjöröveri eller väpnat rån som riktar sig mot ett fartyg. Genom bestämmelserna säkerställs kontinuiteten i sjömännens arbetsavtal och löneutbetalning.Statsrådet utfärdade 3.12.2020 två förordningar genom vilka de ändringar som gjorts i anvisningarna träder i kraft i Finland samma dag som internationellt, dvs. 26.12.2020. Bestämmelser om ställningen för en arbetstagare som olagligen hålls fången finns i lagen om sjöarbetsavtal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Teknologie licentiat Petri Peltonen fortsätter som understatssekreterare vid arbets- och näringsministeriet 1.2.2021–31.1.2026. Regeringen fattade beslut om detta 3.12.2020.Understatssekreteraren har till uppgift att bistå kanslichefen med att leda och samordna arbets- och näringsministeriets och förvaltningsområdets strategiska helheter, styrning och verksamhetsmodeller.Understatssekreteraren bistår kanslichefen vid ledningen särskilt när det gäller beredningen av näringspolitiska vittsyftande specialprojekt och bistår kanslichefen i skapandet av internationella samarbetsnätverk samt främjandet av investeringsprojekt. Understatssekreteraren är kanslichef Raimo Luomas första ställföreträdare.Peltonen har sedan 2016 arbetat som understatssekreterare vid arbets- och näringsministeriet. Dessförinnan arbetade han som avdelningschef vid arbets- och näringsministeriet och dess föregångare handels- och industriministeriet sedan 2007. Före sin karriär vid ministeriet arbetade han vid Tekes i tio års tid i olika uppgifter. Han har också erfarenhet av produktutvecklingsuppgifter inom den privata sektorn och av internationella utvecklingsuppgifter inom rymdteknik vid Europeiska rymdorganisationen ESA.Det inkom 11 ansökningar till uppgiften.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet sände den 3 december 2020 ett förslag till ändring av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor till riksdagen för behandling. Enligt förslaget ska systemet med produktionsstöd stängas så att nya skogsfliskraftverk inte längre kan söka sig till systemet efter den 15 mars 2021.I fråga om andra produktionsformer än skogsflis har stödsystemet redan tidigare stängts så att nya kraftverk inte längre godkänns till stödsystemet.Ett skogsfliskraftverk som producerar el kan ännu för tillfället ansöka om produktionsstöd. På vissa villkor godkänns kraftverket till stödsystemet och stöd betalas till kraftverket i högst 12 år.Till systemet har kunnat godkännas både helt nya skogsfliskraftverk och kraftverk som redan är i drift. Till kraftverken betalas ett rörligt produktionsstöd så att skogsflisen som bränsle behåller sin konkurrenskraft jämfört med torv vid samproduktionen av el och värme.Enligt förslaget kan man inte längre söka sig till produktionsstödssystemet efter den 15 mars 2021. Till skogsfliskraftverk som tidigare sökt sig och godkänts till systemet samt skogsfliskraftverk som redan nu omfattas av produktionsstödet betalas dock i normala fall produktionsstöd till utgången av stödtiden. Förslaget påverkar därmed inte stödet till dessa skogsfliskraftverk.Stödsystemet enligt lagen från år 2010 har haft en central roll i att öka produktionen av el från olika förnybara energikällor (vind, biogas, trädbränsle, skogsflis).I nuläget bedöms det inte längre finnas något behov för detta stödsystem. Förslaget innehåller inga andra ändringar i lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet fastställde den 3 december maximikvantiteten avbytarservice för pälsdjursuppfödare under 2021.Under 2021 är maximikvantiteten semester för pälsdjursuppfödare 18 dagar och det maximala antalet timmar extraledighet 120 timmar per pälsdjursuppfödare. Maximikvantitet fastställs med beaktande av det anvisade anslaget för året i fråga.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till utgången av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesminister Maria Ohisalo är ordförande för ministermötet för den nordiska samrådsgruppen på hög nivå i flyktingfrågor NSHF fredagen den 4 december. Mötet ordnas som distansmöte.Vid mötet diskuterar de nordiska ministrar som ansvarar för migrationsfrågor ländernas synpunkter på reformen av EU:s migrations- och asylpolitik. Avsikten är att utbyta åsikter särskilt om den solidaritetsmekanism som kommissionen föreslår och som i perioder av högt tryck och krissituationer avses jämna ut ansvaret för asylsökande så att det även omfattar andra stater än staterna vid EU:s yttre gränser.– Regeringen anser att det är viktigt att de grundläggande och mänskliga rättigheterna och enskilda män niskors rättsskydd tillgodoses i alla situationer. Det är särskilt viktigt att det gemensamma ansvaret är förpliktande för alla medlemsstater, eftersom ansvaret för de asylsökande som kommer till unionen är gemensamt för oss alla. Detta ligger också i Finlands intresse eftersom vi är en av staterna vid EU:s yttre gränser. Finlands ståndpunkter i fråga om reformen behandlas som bäst i riksdagen, säger minister Ohisalo.Ett annat tema för mötet är situationen för dem som stannar i landet utan uppehållstillstånd. Ministrarna diskuterar åtgärder genom vilka de nordiska länderna försöker förhindra papperslöshet och uppkomsten av ett skuggsamhälle.Vid inrikesministeriet utarbetas för närvarande ett åtgärdsprogram mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet för 2021–2024. I programmet söker man på ett övergripande sätt metoder för att förebygga uppkomsten av ett skuggsamhälle. Utöver att dra upp strategiska riktlinjer är avsikten med programmet också att främja konkreta åtgärder för att förhindra vistelse i landet utan laglig uppehållsrätt. Arbetet avses bli klart i december.NSHF, den nordiska samrådsgruppen på hög nivå i flyktingfrågor, inrättades 1986 på rekommendation av Nordiska ministerrådet. Utöver de årliga ministermötena sammanträder samarbetsgruppen också till ett tjänstemannamöte en gång om året. Avsikten med mötena är att främja informationsutbytet mellan länderna och samarbetet i migrationsfrågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi