NordenBladet — Inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet har beställt en utredning om hur den så kallade ideella sponsringsmodellen kan komplettera myndigheternas verksamhet när det gäller att ta emot kvotflyktingar. Till utredare har valts Karleby universitetscenter Chydenius vid Jyväskylä universitet. Avsikten är att bedöma modellens juridiska och praktiska genomförbarhet i Finland.I ideella sponsorprogram (engl. community sponsorship) utser man för varje kvotflykting en faddergrupp som vanligen består av cirka fem personer. Gruppen deltar sedan i ett till två års tid i integrationen av flyktingen. Gruppen kan hjälpa kvotflyktingen till exempel med att uträtta ärenden hos myndigheter, att bli bekant med kulturen, att inleda språkstudier och att hitta en studie- och arbetsplats. Avsikten är att påskynda och förbättra integrationen av kvotflyktingar.Under de senaste åren har motsvarande integrationsmodeller blivit vanligare i EU-länderna och globalt, och vi har fått uppmuntrande rapporter om bättre resultat av integrationen av kvotflyktingar. För närvarande utvecklar till exempel Australien, Irland, Nya Zeeland, Storbritannien och Tyskland integrationen av kvotflyktingar i denna riktning.Utredningen blir klar i februari 2021. Resultaten kommer att utnyttjas som diskussionsunderlag. Utifrån utredningen kan man planera hur de redan befintliga internationella modellerna kan utnyttjas och testas i Finland.Kommissionen och FN uppmuntrar till att utnyttja den nya modellenDen 23 september utfärdade Europeiska kommissionen ett omfattande meddelande om migrations- och asylfrågor där kommissionen bland annat betonar vikten av att ta emot kvotflyktingar. Dessutom uppmuntrar kommissionen medlemsländerna att tillsammans med det civila samhället inrätta ideella sponsorprogram. Att utveckla dessa program är också ett mål i FN:s flyktingkommissariat UNHCR:s strategi om kvotflyktingar 2019–2021.Finland tar emot 1 050 kvotflyktingar nästa år. Att ta emot kvotflyktingar är ett sätt att axla sitt ansvar globalt och att på ett effektivt och tryggt sätt erbjuda skydd till dem som behöver det mest, till exempel kvinnor och barn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet utfärdade en förordning om ändring av förordningen om byggnaders brandsäkerhet. Ändringarna ökar brandsäkerhetsbestämmelsernas materialneutralitet, minskar byggkostnaderna och förtydligar tolkningen av bestämmelserna.I fortsättningen kan innerväggytorna i en byggnad i brandklass P2 med högst två våningar lämnas utan skyddsbeklädnad, om väggens material uppfyller den klassificering med avseende på dess reaktion vid brandpåverkan och den minimidensitet som är typisk för trä. Ändringen underlättar projekteringen av stora stockbyggnader eller andra byggnader med väggar av massivt trä och där byggnaden har högst två våningar. Ändringen möjliggör också synliga träytor inne i byggnaderna.Också de strukturella kraven på träfasader har lindrats i fråga om vissa byggnadstyper. I fortsättningen kan man till exempel också beakta övrig brandsäkerhetsteknik då man bedömer brandsäkerheten hos samlingsbyggnader i brandklass P1 med högst två våningar och som är inte är högre än 28 meter.Därtill har kraven på uppdelningen i delar av bottenbjälklag i byggnader lindrats och byggandet av bilgarage har underlättats för byggnader i brandklass P2 med fler än två våningar. Dessutom har bland annat bestämmelserna om bestämmandet av antalet våningar i småhus och om arrangemang för reservutgångar preciserats för att de ska bli tydligare att tolka.Ändringarna underlättar också växthusodling. Arealbaserad brandteknisk sektionering i stora växthus krävs inte i fortsättningen i sådana växthus som har mycket liten brandbelastning. Ändringen minskar byggkostnaderna och underlättar odlingen, när sektionerande väggar inte skuggar växterna.Miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet (848/2017) trädde i kraft den 1 januari 2018. De ändringar som nu gjorts bidrar till att genomföra de mål i regeringsprogrammet som gäller brandsäkerheten i träbyggnader och översynen av byggbestämmelserna med tanke på jordbrukets konkurrenskraft. I förordningen gjordes också andra ändringar och justeringar som hänför sig till kostnaderna för tillämpningen av förordningen och tolkningen av författningarna.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På torsdagen och fredagen den 3–4 december 2020 deltar utrikesminister Pekka Haavisto i OSSE:s ministerrådsmöte (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). OSSE-ländernas ministrar deltar i diskussionen på distans under ledning av ordförandelandet Albanien. Vid mötet ska ministrarna godkänna utnämningar till de högsta posterna inom organisationen och fastställa ordförandeländerna för 2023 och 2024.På agendan står även diskussion om aktuella konflikter inom OSSE:s område, i synnerhet konflikten i Nagorno-Karabach, det politiska läget och de mänskliga rättigheterna i Belarus samt konflikten i Ukraina. Finland framhåller vikten av att genomföra OSSE:s åtaganden och av att utnyttja de instrument som OSSE har för att lösa konflikterna. OSSE är ett viktigt forum med tanke på Europas säkerhet. Den så kallade Helsingforsslutakten, som ligger till grund för OSSE:s verksamhet, undertecknades i Helsingfors för 45 år sedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat 5,8 miljoner euro för fem projekt för sektorsövergripande utveckling av barnskyddet. Projekten genomförs 2020–2022 inom fem samarbetsområden och samordnas av kompetenscentrumen inom det sociala området.Syftet med projekthelheten är att säkerställa att barnskyddet och undervisningsväsendet samt mentalvårds- och missbrukartjänsterna fungerar ihop så att barn och unga som är klienter inom barnskyddet får högklassig utbildning samt individuellt stöd och individuell vård.Bättre samarbete som mål för projekten för sektorsövergripande utveckling av barnskyddetEtt högklassigt barnskydd som stöder tillgodoseendet av barnets rättigheter förutsätter samarbete mellan de viktigaste aktörerna med tanke på barnets vardag och välbefinnande. Innehållet i de utvecklingsprojekt som nu inleds har fastställts regionvis.I projekten tas det bland annat fram en modell för skolorna när det gäller konsultering av barnskyddet och speciallärare. Dessutom skapas det i samarbete mellan barnskyddet och psykiatrin nya slags serviceformer för öppenvård och vård utom hemmet inom barnskyddet. Därtill utvecklas praxis för att stödja unga som inte går i skola och utvidgas införandet av en systemisk teammodell inom barnskyddet.Statsunderstödsprojekten är en del av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster.Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster stärker samarbetet inom social- och hälsovården och mellan olika aktörerMålet för programmet för utveckling av barn- och familjetjänster är att stärka det tidiga stödet till och välbefinnandet hos barn, unga och familjer, stoppa den ökande ojämlikheten samt trygga multiprofessionella tjänster för barn i behov av särskilt stöd.För projekt för utveckling av tjänsterna på basnivå för barn, unga och familjer har för 2020–2022 beviljats sammanlagt 10,8 miljoner euro i statsunderstöd som en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral. Utvecklingen av familjecenter fortsätter inom ramen för de regionala projekten. Dessutom stärks det tidiga stödet till barn, unga och familjer samt verksamhetsmodellerna för sektorsövergripande samarbete. Vidare förbättras tillgången till mentalvårds- och missbrukartjänster med låg tröskel för barn och unga.Det övergripande temat för projekten i programmet för utveckling av barn- och familjetjänster är sektorsövergripande stöd som svarar mot barns, ungas och familjers behov och funktionsförmåga i rätt tid. För att detta mål ska kunna nås krävs det att yrkespersonerna har förmåga till ett barn- och familjeorienterat och flexibelt samarbete. Dialogen mellan utvecklingsprojekten stöds av nationella utvecklingsforum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Europa måste vi effektivt ingripa i hatbrott och olaglig hatpropaganda på nätet också som en del av bekämpningen av terrorism, framhåller justitieminister Anna-Maja Henriksson. Henriksson deltog i dag i en inofficiell videokonferens med EU:s justitieministrar.Vid justitieministrarnas möte sade Henriksson att det är ytterst viktigt att Europa arbetar tillsammans för att bekämpa terrorism. Det är bra att utveckla det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna för att säkerställa att vi effektivt kan bekämpa terrorism och även svara på de utmaningar som den digitala tidsåldern innebär.– Vi måste se till att myndigheterna har tillgång till de verktyg som behövs och som står i rätt proportion till bekämpningen av terrorism. När vi talar om terrorism är det också viktigt att komma ihåg det arbete som görs för att stödja offren för terrorism. Alla EU-länder utser nu nationella kontaktpunkter med uppgift att effektivisera samarbetet och informationsutbytet för att hjälpa offren. Också hos oss i Finland är frågan under beredning, säger Henriksson.Utöver detta diskuterade justitieministrarna bland annat den senaste utvecklingen när det gäller rättsstatsprincipen på det rättsliga området. Minister Henriksson betonade att rättsstaten, de grundläggande rättigheterna och demokratin är kärnan i EU.– Ett effektivt rättssystem och oberoende domstolar står i centrum för rättsstaten. De nationella domstolarna har en central roll när det gäller att trygga medborgarnas och företagens rättssäkerhet och att säkerställa att EU-lagarna följs. Jag tror också starkt på nyttan av en dialog mellan EU-ländernas justitieministrar. När vi delar med oss av bästa praxis och erfarenheter kan vi lära oss av varandra, betonade Henriksson. Vid mötet diskuterade justitieministrarna också frågor som gäller inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), varutöver de fick en lägesrapport om hur förslaget till förordning om överlåtelser av fordringar framskrider. Dessutom presenterade det kommande EU-ordförandelandet Portugal prioriteringarna på det rättsliga området för sitt ordförandeskap.Ytterligare information: 
Niklas Mannfolk, specialmedarbetare, tfn 050 306 3990, [email protected]
Katja Arenmaa, specialsakkunnig i EU-ärenden, tfn 0295 150 504, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronavirussituationen har försämrats i nästan hela Finland under de senaste veckorna. Eftersom situationen varierar mellan olika regioner kan också rekommendationerna och begränsningarna variera. Målet med rekommendationerna och begränsningarna är att förhindra spridningen av coronaviruset, att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft och att skydda särskilt de människor som hör till riskgrupperna.Social- och hälsovårdsministeriet har avtalat med de finländska teleoperatörerna och Nödcentralsverket om att ett textmeddelande om coronaviruset ska skickas till sådana operatörers anslutningar som är verksamma i Finland.I meddelandet ges en uppmaning om att följa rekommendationerna och begränsningarna för att stoppa spridningen av sjukdomen. Innehållet i meddelandet är följande: “SHM informerar: Coronavirusläget i Finland försämras. Skydda dig själv och andra. Se regionala rekommendationer och begränsningar: thl.fi/regioner”De regionala begränsningarna och rekommendationerna finns på sjukvårdsdistriktens webbsidor, vars adresser Institutet för hälsa och välfärd har sammanställt på en sida:Coronaepidemin: Regionernas situation, rekommendationer och begränsningarTextmeddelandet är en av de åtgärder genom vilka man förmedlar information om att coronavirusepidemin har förvärrats. Meddelandet skickas på finska, svenska, engelska och nordsamiska. Meddelandena ska börja skickas onsdagen den 2 december. Teleoperatörerna får uppdraget strax före klockan 12 och tjänsten börjar fungera kort därefter. Meddelandena levereras stegvis, vilket innebär att människor kan få meddelandet vid olika tidpunkter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriets projekt för utnyttjande och öppnande av information har publicerat det första avsnittet i podcast-serien som behandlar informationspolitik. Podcasten ”Tiedon äärellä – tietopolitiikasta tekoihin” går in på informationspolitiska åtgärder och informationspolitiska frågor i vidare bemärkelse: vad är informationspolitiken egentligen och varför är det viktigt att den offentliga informationen är öppen, högklassig och interoperabel? Dessa teman diskuteras tillsammans med intressanta och inflytelserika sakkunniggäster under podcastavsnitt som publiceras på hösten och våren.I öppningsavsnittet för serien granskar Olli-Pekka Rissanen revolutionen och evolutionen av information ur data -, ekonomi – och digitaliseringssynvinkel. Det första avsnittet kan höras på finansministeriets webbplats. Podcastavsnitten finns även på finansministeriets webbplats efterhand som de publiceras.Podcasten stöder projektet för utnyttjande och öppnande av information, vars syfte är att främja ett ännu mera omfattande och effektivt utnyttjande av offentlig information. Projektet är en del av den helhet av strategiska åtgärder för utnyttjande och öppnande av information som baserar sig på målsättningarna i statsminister Marins regeringsprogram.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den reform av källskatteförfarandet som fastslogs under förra regeringsperioden, och som gäller dividender på förvaltarregistrerade aktier, träder i kraft vid ingången av nästa år.När riksdagen godkände lagförslaget våren 2019 förutsatte den att ändringen granskas ännu innan tillämpningstiden börjar. I finansministeriets utredning framkom inga negativa konsekvenser som skulle kräva ändringar i lagstiftningen eller anvisningarna.Skatteförvaltningen har till följd av lagändringen förberett sig på att antalet ansökningar om återbetalning ökar bl.a. genom att automatisera ansökan om återbetalning och möjliggöra ansökningar av masskaraktär.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen har öppnat ansökningsomgången för EU:s innovationsfond för projekt vars investeringskostnader (CAPEX) understiger 7,5 miljoner euro. Via ansökan finansieras med 100 miljoner euro innovativa projekt som främjar införandet av ren teknik.Projekten ska gälla förnybar energi, energiintensiv industri, lagring av energi och avskiljning, användning och lagring av koldioxid. De projekt som stöds möjliggör uppnående av klimatmålen och en ekonomisk återhämtning i Europa.Vid valet av projekt betonas genuint innovativa projekt där ren teknik tas i kommersiell användning på ett nytt sätt. Särskilt beaktas projekt som möjliggör ersättande av kolintensiva produkter eller möjliggör negativa utsläpp till exempel genom avskiljning av koldioxid från luften.Ansökningarna ska lämnas in till Europeiska kommissionen senast 10.3.2021. Närmare anvisningar finns på kommissionens webbplats Funding & Tenders.Finansieringsbesluten fattas före utgången av 2021.17 ansökningar från Finland om finansiering för stora projekt inom innovationsfondenTidigare under hösten ordnade EU:s innovationsfond en ansökningsomgång för stora projekt vars investeringskostnader (CAPEX) överstiger 7,5 miljoner euro. Sammanlagt 311 projekt ansökte om stöd, varav 17 från Finland.På grundval av detta kommer EU att bevilja finansiering fram till utgången av 2021 med sammanlagt en miljard euro till stora projekt för ren teknik så att dessa kan hantera riskerna i samband med kommersialisering och storskalig demonstration.Åren 2020–2030 beviljas cirka 10 miljarder euro via innovationsfonden. Pengarna fås från auktioneringen av utsläppsrätter enligt EU:s utsläppshandelssystem och från de icke utdelade inkomsterna från innovationsfondens föregångare NER300-programmet.Ytterligare upplysningar:
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2140
Juho Korteniemi, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7054
Timo Ritonummi, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4798

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har beviljat sammanlagt 2 226 000 euro till huvudmän om grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandel enligt det beräknade antalet undervisningstimmar för det tilläggsfinansieringsbehov som orsakats av coronapanpidemin. 74 huvudmän inom grundläggande konstundervisning i Finland beviljades understöd.Syftet med understödet är att stärka förutsättningarna för anordnandet av grundläggande konstundervisning, som försvårats på grund av coronapandemin. De sökandes inkomstbortfall beror dels på att intäkterna från elevavgifterna har minskat, men också på grund av det minskade antalet föreställningar och uppträdanden och begränsningarna av antalet personer i publiken under hösten. Undervisningen har omorganiserats med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter, t.ex. genom att minska gruppstorlekarna och genom nödvändiga anskaffningar av utrustning och material. Man har dels gått in för att omvandla undervisningslokalerna så att de fungerar bättre och dels hyrt mer utrymmen. Även omkostnaderna för städning och vikarier har ökat överallt.I Finland finns cirka 435 läroanstalter för grundläggande konstundervisning, och av dem omfattas 139 av statsandel per undervisningstimme. Grundläggande konstundervisning ges inom musik, dans, bildkonst, mediekonst, cirkuskonst, ordkonst, arkitektur, teater och hantverk.  Vissa konstformer undervisas i huvudsak individuellt och vissa i grupper.Forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen beviljade redan tidigare, i juli månad, sammanlagt 6 474 000 euro i coronastöd till 101 huvudmän inom grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandel för grundläggande konstundervisning.  

Källa: Valtioneuvosto.fi