NordenBladet — Verkställande direktören för Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori Pasi Lehmus har sagt upp sig från sitt uppdrag. Finansministeriet inleder omedelbart processen för att välja en ny verkställande direktör. Tjänsten som verkställande direktör för Valtori tillsätts från och med 1.5.2021 för en tid av fem år.

Valtoris nuvarande verkställande direktör Pasi Lehmus fortsätter i sitt uppdrag fram till den 30 april 2021 och övergår från och med den 1 maj 2021 till uppdraget som informationsförvaltningsdirektör för Birkalands sjukvårdsdistrikt (PSHP).

Valtori har till uppgift att tillsammans med de ämbetsverk som är kunder bygga upp ett digitalt Finland och göra det möjligt för statsförvaltningen att arbeta smidigt med hjälp av fungerande och säkra tjänster. Valtors kunder inkluderar bland annat alla ämbetsverk och inrättningar inom statsförvaltningen.

”Valtoris verksamhet har utvecklats målmedvetet och resultatrikt under Pasi Lehmus ledning i flera års tid. Kundtillfredsställelsen har förbättrats och tjänsternas funktionssäkerhet är på en god nivå. De datatekniska utmaningar som orsakas av covid-19-pandemin har också hanterats på ett berömvärt sätt. Jag tackar Pasi Lehmus för ett gott arbete”, konstaterar understatssekreterare Päivi Nerg.

Ansökningstiden för uppdraget som verkställande direktör inleds inom kort.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Alla verksamhetsenheter för performativ konst som har som mål att omfattas av statsandelssystemet från och med 2022 ska ansöka om att omfattas av statsandelssystemet via undervisnings- och kulturministeriets e-tjänst. Ansökningstiden börjar den 12 januari och slutar den 15 februari.

Den nya lagen om performativ konst träder i kraft den 1 januari 2022, och statsandelarna för 2022 beviljas enligt den nya lagstiftningen. Den nya lagen, som ersatte teater- och orkesterlagen, omfattar alla former av performativ konst och möjligheten att omfattas av statsandelssystemet är inte längre begränsad till endast vissa former av performativ konst.

För att omfattas av statsandel förutsätts att verksamhetsenhetens verksamhet är professionell och stadigvarande och att enheten bedriver regelbunden framträdandeverksamhet året om. En verksamhetsenhet för performativ konst kan godkännas såsom berättigad till statsandel tills vidare eller för tre år. Syftet med statsandelen är att från konstnärliga utgångspunkter främja mångsidigheten och den kulturella mångfalden inom performativ konst samt den riksomfattande och regionala tillgången och tillgängligheten för olika befolkningsgrupper i fråga om de tjänster som tillhandahålls inom ramen för performativ konst. Med performativ konst avses teaterkonst, cirkuskonst, danskonst, musik och andra konstnärliga liveframträdanden vid en viss tidpunkt inför publik.

Undervisnings- och kulturministeriet godkänner en verksamhetsenhet för performativ konst som berättigad till statsandel inom de ramar som statsbudgeten ställer. Således kan verksamhetsenheter som uppfyller villkoren för statsandel godkännas som berättigade till statsandel endast i begränsad omfattning. Även antalet personårsverken som berättigar till statsandel fastställs inom de ramar som statsbudgeten ställer och personårsverken kan inte nödvändigtvis beviljas till fullt belopp. Ansökan har två skeden. Alla sökande som fyllt i ansökningsblanketten ska dessutom fylla i blanketter med uppgifter om kostnaderna och verksamheten för 2019 och 2020 som Utbildningsstyrelsen skickar till alla som ansökt om statsandel i mars 2021. Statsandelsnämnden för performativ konst ger undervisnings- och kulturministeriet ett sakkunnigutlåtande om ansökningarna.

NordenBladet — Den arbetsgrupp som har utarbetat det arkitekturpolitiska programmet har granskat hur den finländska arkitekturen och den byggda miljön svarar mot stora samhälleliga utmaningar. Klimatförändringen, befolkningens åldrande, urbaniseringen, ny teknologi och internationaliseringen medför utmaningar, men öppnar också nya möjligheter. Genom programmet vill man bland annat göra användningen av byggnaderna flexiblare, skapa kvalitetskriterier för bostadsbyggandet och stärka Finlands attraktivitet som ett arkitekturresemål.

Förslaget om det nya arkitekturpolitiska programmet överlämnades till forsknings- och kulturminister Annika Saarikko och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen den 12 januari.

”Vårt mål är att stärka samarbetet mellan de aktörer som påverkar den byggda miljön. Samarbetet behövs för att vi i Finland ska kunna skapa en byggnadskultur som främjar hållbar ekonomi, erbjuder problemlösningar i internationella frågor och ger möjligheter för varje människa att leva i en bra och trevlig miljö”, konstaterade minister Saarikko.

”Inom arkitekturen kombineras de stora linjerna med individens personliga upplevelser. Det är viktigt att vi förstår den byggda miljöns betydelse för individens välbefinnande och för hur människan upplever sig som en del av samhället.”

Programförslaget innefattar fem huvudteman, nämligen klimatförändringen, jämlikheten, ekonomin, arkitekturens värde samt utbildningen. Vid sidan av globala frågor behandlar man Finlands särskilda omständigheter så som befolkningens åldrande, den regionala utvecklingen och kulturarvet.

”Vi tackar arbetsgruppen för att de på ett förtjänstfullt sätt har påvisat hur man genom bra planering, planläggning och byggande kan hitta lösningar för många samhälleliga utmaningar. Genom att satsa på planläggning och byggande av hög kvalitet kan vi skapa byggda miljöer med mindre koldioxidutsläpp som också främjar den biologiska mångfalden. För att effektivisera klimatåtgärderna i fråga om den byggda miljön föreslås flera lovande åtgärder till exempel vad gäller bedömningen av planläggningens utsläppseffekter och konceptet med kvarter för cirkulär ekonomi,” sade minister Mikkonen.

När den byggda miljön planeras väl stöder den livskraften, den sociala jämlikheten och en mångsidig livsstil både i växande städer och på landsbygden. Arbetsgruppen ger förslag om hur invånarnas deltagande i planläggnings- och planeringsprocesser kan utvecklas. Programmet innehåller också förslag om gemensamma utrymmen som främjar distansarbete och om kvalitetskriterier för bostadsbyggande. Syftet är att medvetenheten om den byggda miljöns effekter på hälsan och välbefinnandet ska öka och att detta samband ska beaktas i större utsträckning vid social- och hälsopolitisk planering och planering av markanvändning och byggande.   Arbetsgruppen föreslår att man ska börja bevilja ett pris för högklassig arkitektur och hållbart byggande. Dessutom innehåller programförslaget åtgärder som kan främja exporten av finländsk arkitektur och Finlands attraktionskraft som arkitekturresemål. Det nya arkitektur- och designmuseet har en central roll när det gäller att stärka utställnings- och evenemangsverksamheten inom arkitektur.  Hållbar planering och hållbart byggande borde vara en genomgående princip i utbildningen. Enligt arbetsgruppen borde arkitektur- och designfostran ges en större roll genom att utveckla det pedagogiska kunnandet hos undervisningspersonalen på de olika utbildningsnivåerna och styra finansieringen av kompletterande utbildning inom undervisningsväsende och småbarnspedagogik till projekt inom arkitektur- och designfostran.  Finlands första arkitekturpolitiska program kom ut år 1998, mer än 20 år sedan.

I maj 2019 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett nytt arkitekturpolitiskt program för Finland (Apoli20). Programförslaget sänds nu på remiss. Sedan färdigställs det slutliga programmet utifrån remissvaren.
Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkast till förordningar som gäller naturskyddsområden som ska inrättas i landskapet Mellersta Österbotten. Alla de områden som ska inrättas ägs av staten. Områdena har redan tidigare reserverats för naturskyddsändamål, och de omfattas till största delen av olika skyddsprogram och nätverket Natura 2000. En del av områdena har förvärvats av staten, bland annat genom METSO-handlingsplanen.

Avsikten är att genom en förordning av statsrådet inrätta 22 naturskyddsområden i Mellersta Österbotten med en sammanlagd areal på ca 14 590 hektar. Genom en förordning av miljöministeriet inrättas 16 naturskyddsområden med en areal på ca 507 hektar. De nya naturskyddsområdena har en sammanlagd areal på ca 15 097 hektar.

De utkast till förordningar som nu är på remiss ingår i en mer omfattande lagberedning som innebär att det på olika håll i Finland inrättas naturskyddsområden på en areal som motsvarar sammanlagt ca 670 000 hektar. Alla områden ägs av staten.

Bland annat dyner, gammelskogar och myrarNaturskyddsområdena ska inrättas för att skydda områden som företräder Mellersta Österbottens mångsidiga natur, såsom dyner, sandstränder, lundar, gammelskogar, myrar, fågelvåtmarker och havsstränder. Naturskyddsområdena kommer också att säkerställa att den byggda kulturmiljön och traditionella landskap bevaras, samtidigt som de stöder friluftsliv, undervisning och forskning.

De nya naturskyddsområdena ligger i kommunerna och städerna Alajärvi, Halso, Kannus, Karleby, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil. De största skyddsområdena blir området Eteläneva–Viitasalonneva–Seljäsenneva på ca 2 630 hektar i Kannus och Karleby samt området Ritaneva–Vipusalonneva–Märssyneva på ca 2 306 hektar i Kannus, Toholampi och Karleby.

Den största delen av de nya naturskyddsområdena, över 11 000 hektar, hör också till nätverket Natura 2000. De innehåller också delar som ingår i flera olika naturskyddsprogram. Områdena är mångsidiga och betydelsefulla skyddsområden för naturtyper och arter i myrmarker, småvatten, gammelskogar och åsskogar.

Områdena bevaras i naturtillstånd, älgjakt skulle tillåtas på huvudsaken av områdenaDe områden som planeras ingå i skyddet ska bevaras i naturtillstånd. Vid behov kommer en störningsfri utveckling att tryggas så att förändrade naturmiljöer och vårdbiotoper iståndsätts. Inom ramen för allemansrätten kan områdena också användas för till exempel friluftsliv och hobbyer i naturen samt forskning och undervisning.

Jägare använder områdena flitigt, och i de preliminära diskussionerna har det framförts många synpunkter som rör ordnande av jakt. Enligt naturskyddslagen är jakt i allmänhet tillåtet i de nordliga naturskyddsområdena och förbjudet i södra Finland. Till exempel älgdrev och jakt på främmande arter är med tillstånd av Forststyrelsen trots allt tillåtet i alla de naturskyddsområden som nu inrättas. Forststyrelsen kan dessutom bevilja tillstånd att i skyddsområdet avlägsna individer av arter som utgör ett hot mot säkerheten eller hot om skada.

Genom förordning av statsrådet kan dessutom annan jakt tillåtas, om det inte äventyrar det syfte som området inrättats för eller inverkar skadligt på annan användning av området. Enligt det förordningsutkast som nu är på remiss tillåts älgjakt i stor utsträckning, och i en del av områdena även jakt på skogshare, fälthare och tjäder. I ett av områdena tillåts även jakt på sjöfågel. För att skydda fåglarnas häckning tillåts därtill rävjakt i vissa områden.Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 28 februari 2021.

Remissmaterial (utlåtande.fi)
Kartor över områdena (www.metsa.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under den femte ansökningsomgången för stödprogrammet för tillväxt och utveckling med trä, inom åtgärdsprogrammet för träbyggande, finansieras projekt som inom träbyggandet främjar digitalisering, koldioxidsnålhet, användarorienterade lösningar, cirkulär ekonomi och industriella nätverk.

”Trä är de många möjligheternas material. Detta återspeglas i den kommande ansökningsomgången, där vi söker projekt med ett mycket brett spektrum av teman. Projekten kan till exempel fokusera på att minska utsläppen från byggande eller på att främja digitalisering, på innovativa träprodukter och träkonstruktioner eller på samarbete och nätverk inom sektorn”, säger projektsakkunnig Simon le Roux.

Stöd beviljas för högst 40 procent av projektets godkända kostnader, och högst 150 000 euro per projekt. Projekten kan pågå i högst 18 månader under tiden 1.4.2021–30.9.2022. Finansieringen kan sökas av privata och offentliga organisationer eller konsortier av dessa.

”Den kommande femte ansökningsomgången är eventuellt stödprogrammets sista ansökningsomgång, och vi vill säkerställa att alla idéer som snabbt för träbyggandet framåt får luft under vingarna. Vi erbjuder också sökandena personlig sparrning. Jag uppmuntrar alla intresserade att ta tag i erbjudandet, våra tidigare erfarenheter av ett inkluderande och öppet ansökningsförfarande har varit utmärkta”, säger le Roux.

Sökandena har möjlighet att testa och utveckla sin projektidé tillsammans med experter inom åtgärdsprogrammet för träbyggande innan ansökan lämnas in. Personlig sparrning erbjuds under perioden 25.1–12.2.2021.Ansökningstiden är 1.2–1.3.2021. Du kan redan nu bekanta dig med anvisningarna för ansökan på webbplatsen. Avsikten är att understödsbesluten ska fattas före utgången av mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Geologiska forskningscentralen är en internationellt inriktad expertorganisation som lyder under arbets- och näringsministeriet.

Tjänsten som generaldirektör har sökts av följande:
Niina Ahtonen
Olli Breilin
Mikko Eklund
Tommy Grahn
Anni Huhtala
Markku Järvenpää
Kari Knuutila
Jaakko Koppinen
Jarkko Koskinen
Pasi Niemistö
Antti Rautavaara
Markus Sovala
Kimmo Tiilikainen
Antti Toivanen
Saku Vuori
4 av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.

Tjänsten som generaldirektör blev ledig när den nuvarande generaldirektören Mika Nykänen valdes till verkställande direktör för HRT.Geologiska forskningscentralen är en internationellt inriktad expertorganisation som lyder under arbets- och näringsministeriet. forskningscentralen producerar forskning och tjänster inom geologi för samhällets och näringslivets behov. Vårt arbete främjar ett hållbart utnyttjande av naturresurser. Geologiska forskningscentralen erbjuder ett brett urval av expert-, forsknings- och laboratorietjänster samt digitala tjänster, som vi ständigt utvecklar. Det arbetar mer än 400 experter vid Geologiska forskningscentralen.

Ansökningstiden gick ut måndagen den 11 januari 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Understatssekreterarens uppgift är att biträda kanslichefen i att leda och samordna de strategiska helheterna, styrningen av och verksamhetsmodellerna för arbets- och näringsministeriet och förvaltningsområdet. Uppgiften är ny.

Understatssekreteraren ska biträda kanslichefen särskilt i ledandet av beredningen av vittsyftande separata projekt och av reformer inom sysselsättning och arbetskraftpolitik.

Tjänsten som understatssekreterare har sökts av följande:
Tuulia Hakola-Uusitalo
Teija Hakulinen
Kai Heinonen
Ilkka Hietala
Päivi Hutukka
Eeva-Liisa Inkeroinen
Tuomas Mänttäri
Mikko Nieminen
Pasi Patrikainen
Hanna (Hanne) Salonen
Reetta Salonen
Juha Savela
Pekka Sinko
Harri Taivassalo
Tom Venho
11 av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.

Ansökningstiden gick ut måndagen den 11 januari 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin talade i telefon med Estlands premiärminister Jüri Ratas den 11 januari. Ministrarna diskuterade de bilaterala relationerna mellan Finland och Estland, bekämpningen av covid-19-pandemin och vaccinationstäckningen i EU samt andra aktuella EU-frågor och internationella ärenden.

Statsminister Marin tackade Estland för ett välskött ordförandeskap i de nordiska och baltiska ländernas NB8-samarbetsforum 2020. I år är det Finlands tur att vara ordförande för NB8-samarbetet. Prioriteringarna för det finska ordförandeskapet 2021 är digitalisering, innovationer och klimatpolitik.

Statsminister Marin och premiärminister Ratas diskuterar regelbundet hanteringen av coronapandemin och andra aktuella frågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet beviljar samfund årligen statsunderstöd för lokalt brottsförebyggande arbete.År 2021 önskas ansökningar i synnerhet för projekt som syftar till att förebygga nätbrott som riktar sig mot utsatta grupper. Utsatta grupper är till exempel de äldre, personer med funktionsnedsättning och barn.

Det totala understödsbeloppet uppgår till 70 000 euro. Ansökningstiden går ut den 31 mars.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och Litauens premiärminister Ingrida Šimonytė diskuterade de bilaterala relationerna mellan Finland och Litauen, EU-ärenden och internationella frågor den 8 januari. Statsminister Marin gratulerade Šimonytė med anledning av utnämningen till premiärminister. Ministrarna har inte träffats än, och dagens samtal fördes över video.

Statsminister Marin och premiärminister Šimonytė framhöll betydelsen av EU-samarbete vid bekämpningen av coronapandemin, i synnerhet när det gäller att säkra vaccinupphandlingen. Ministrarna utbytte synpunkter på det nationella genomförandet av EU:s återhämtningsåtgärder, på den gröna omställningen inom jordbruks-, energi- och transportsektorerna samt på utbildning och digitalisering.

Marin och Šimonytė utbytte också åsikter om möjligheterna till fördjupat samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna. Finland är i år ordförande för de nordiska och baltiska ländernas regionala NB8-samarbetsforum. Prioriteringarna för det finska ordförandeskapet 2021 är digitalisering, innovationer och klimatpolitik.

Statsminister Marin och premiärminister Šimonytė diskuterade också ingående förbindelserna med Ryssland och situationen i Belarus.

Källa: Valtioneuvosto.fi