NordenBladet — Det stiftas en lag om Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) som komplement till EU-förordningen från 2017 om inrättande av myndigheten. Samtidigt ändras bland annat i förundersökningslagen och lagen om Åklagarmyndigheten.

Avsikten är att lagen om Finlands deltagande i Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet och de lagändringar som hänför sig till den ska stadfästas vid presidentföredragningen i morgon fredag. Lagarna träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet när EPPO inleder sin verksamhet, vilket väntas ske tidigast i mars.

Europeiska åklagarmyndigheten ska utreda brott som skadar unionens ekonomiska intressen och väcka åtal mot misstänkta vid nationella domstolar. Den nya myndigheten består av ett centralt åklagarkontor med säte i Luxemburg och av oberoende delegerade åklagare, som är verksamma i medlemsstaterna. I byråns verksamhet deltar inledningsvis 22 medlemsstater.

I lagen om EPPO finns bestämmelser om det förfarande genom vilket Finlands nationella kandidater utses till uppdraget som europeisk åklagare i Luxemburg samt om de delegerade europeiska åklagarna i Finland. I lagen klargörs förutsättningarna för att använda tvångsmedel i samband med brottsutredning i sådana gränsöverskridande fall som avses i EU-förordningen. Dessutom föreskrivs det bl.a. om förutsättningarna för att begränsa förundersökningen och för att tillämpa åtalsuppgörelse i de situationer som avses i förordningen samt om utlämnande av personuppgifter och myndigheternas rätt att få uppgifter.

NordenBladet — Vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 14 januari tillsatte statsrådet en ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt i Finland. Arbetsgruppen har till uppgift att styra beredningen av programmet för hållbar tillväxt och av den därtill hörande återhämtnings- och resiliensplanen för Europeiska unionen. Gruppen ska även styra och följa genomförandet av dessa.

Ministerarbetsgruppen ska också behandla reformer och investeringar i anslutning till programmet. Dessutom kan den behandla frågor som rör närings- och företagsamhetspolitiken.

Arbetsgruppens ordförande är finansminister Matti Vanhanen. Övriga medlemmar i gruppen är utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, justitieminister Anna-Maja Henriksson, undervisningsminister Jussi Saramo och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Arbetsgruppens generalsekreterare är statssekreterare som kanslichef vid finansministeriet Juha Majanen.

Vid sitt extra möte den 17–21 juli 2020 drog Europeiska rådet upp riktlinjer för EU:s fleråriga budgetram och återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU). Programmet för hållbar tillväxt i Finland finansieras med medel från återhämtningsinstrumentet. En central del av EU:s återhämtningsinstrument är den så kallade faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). För att kunna få RRF-finansiering måste medlemsländerna lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens, som omfattar en reform- och investeringsagenda för 2021–2023.

De reformer och investeringshelheter som ingår i planen ska motsvara de landspecifika rekommendationerna för den europeiska planeringsterminen. Planen ska också uppfylla de övriga kriterierna i RRF-förordningen. Dessutom ska de reformer och investeringar som prioriteras i återhämtnings- och resiliensplanen uppfylla de kriterier som fastställts i programmet för hållbar tillväxt i Finland.Statsrådet överlämnade en redogörelse om programmet för hållbar tillväxt i Finland till riksdagen den 27 november 2020.

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Henrik Jansson till naturtjänstdirektör vid Forststyrelsen för tiden 1.2.2021–31.1.2026.

Forststyrelsens naturtjänster ansvarar för skötseln och användningen av Finlands naturskyddsområden, rekreationstjänsterna och Forststyrelsens övriga offentliga förvaltningsuppgifter. Naturtjänstdirektören leder och utvecklar verksamheten vid den enhet vid Forststyrelsen som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.

Henrik Jansson, som utnämnts till tjänsten som naturtjänstdirektör, är filosofie magister. Jansson har sedan 2006 arbetat inom Forststyrelsens naturtjänster i uppgifter som gäller naturvård, kulturarv och användning av naturen för rekreation samt under de senaste tre åren som regiondirektör för Kustens och huvudstadsregionens Naturtjänster.22 personer sökte tjänsten som naturtjänstdirektör vid Forststyrelsen.

NordenBladet — Försäkringsgarantin beviljas Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget. Försäkringsgarantin uppgår till 27 miljoner euro. Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget beviljas utan krav på motsäkerhet en statsgaranti på 27 miljoner euro för försäkringsskydd i fråga om vaccin mot coronaviruset för tiden 1.1.2021–31.12.2021. Försäkringsgarantin täcker sådana personskador som ersätts ur försäkringsbolagets läkemedelsskadeförsäkring och som beror på vaccin mot coronaviruset.

Statsgaranti beviljas eftersom återförsäkring inte finns att tillgå på marknaden på skäliga villkor. Garantin gör det möjligt för läkemedelsskadeförsäkringsbolaget att försäkra personskador som eventuellt orsakas av vaccin mot coronaviruset på samma sätt som för andra vacciner.

Det tas ut en garantiavgift på 270 000 euro för statsgarantin. Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget ansvarar själv för de ersättningar som underskrider gränsen för självbehållet på tre miljoner euro i enlighet med villkoren för skador eller serieskador. Försäkringens maximibelopp är det sammanlagda beloppet av självbehållet och försäkringsgarantin, dvs. 30 miljoner euro. Trots försäkringsgarantin ansvarar försäkringsbolaget alltid för utbetalningen av försäkringsersättningar till de skadelidande.

Lagen om statsgaranti för försäkringsskydd i fråga om vaccin mot coronaviruset trädde i kraft den 1 januari 2021. Statsgaranti för en personförsäkring som försäkringsbolaget har beviljat kan enligt lagen beviljas av statsrådet till den del som försäkringen ersätter personskador som orsakas av vaccin mot coronaviruset.

NordenBladet — Den nya lagen om sprängämnesprekursorer begränsar i större utsträckning än för närvarande konsumenternas tillgång till vissa sprängämnesprekursorer. Statsrådet föreslog torsdagen den 14 januari att lagen ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 15 januari.

Lagen innehåller nationella bestämmelser om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer och genom den upphävs den gällande lagen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. De nationella bestämmelserna kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning

Den nya lagen innehåller vissa preciseringar som EU-förordningen förutsätter. Konsumenterna ska till exempel inte längre alls kunna skaffa vissa klorater och perklorater i vissa koncentrationer. Också svavelsyra i en viss koncentration blir nu tillståndspliktig.

I fortsättningen ska dessutom bakgrunden hos den som ansöker om tillstånd kontrolleras allt noggrannare. Bestämmelser om detta fogas till lagen om lagring av straffregisteruppgifter och om utlämnande av sådana uppgifter mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen samt till straffregisterlagen.

Lagarna träder i kraft den 1 februari 2021, då EU-förordningen börjar tillämpas.

NordenBladet — Statsrådet har tillsatt en styrgrupp för att dra upp riktlinjer för beredningen av en ny nationalspråksstrategi.Nationalspråksstrategin är ett svar på oron över nationalspråkens ställning i en föränderlig språkmiljö. Målet för arbetet är att garantera vars och ens rätt att få service på finska och svenska och att hitta lösningar på de utmaningar som finns i tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna.

– De språkliga rättigheterna är grundläggande rättigheter. Den nya nationalspråksstrategin är en del av regeringsprogrammets språkpolitiska reformer, genom vilka vi vill främja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och språkens livskraft i Finland, säger statsminister Sanna Marin.- Regeringens nya nationalspråksstrategi garanterar möjligheterna att trygga och värna om nationalspråken. I framtiden behöver vi nya lösningar och strukturer för att trygga Finlands tvåspråkighet och de språkliga rättigheterna i alla lägen, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Styrgruppens mandatperiod sträcker sig från den 14 januari till den 31 december 2021. Avsikten är att den omarbetade nationalspråksstrategin ska godkännas i form av regeringens principbeslut före juni 2021.

Ordförande för styrgruppen är statsminister Sanna Marin. Första vice ordförande är justitieminister Anna-Maja Henriksson och andra vice ordförande är statssekreterare Henrik Haapajärvi. Till styrgruppen har utnämnts ett antal permanenta sakkunniga med erfarenhet av språkfrågor inom olika samhällsområden.Finlands officiella språk, med andra ord nationalspråk, är finska och svenska. Nationalspråksstrategin är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sin överläggning onsdagen den 13 januari behandlade regeringen åtgärder för att förhindra att mutationen av coronaviruset sprids och epidemin accelererar.

Regeringen beslutade att inrikesministeriet inom ramen för den gällande lagstiftningen och de beslutsbefogenheter som statsrådet ger det ska bereda en proposition om skärpningar i villkoren för gränstrafiken i syfte att förhindra spridning av virusmutationen. Dessutom fastslogs att utrikesministeriet ska bereda en uppdatering av reserekommendationerna.

Regeringen anser också att kommunerna och regionerna bör fortsätta med de restriktioner som social- och hälsovårdsministeriet lagt fram i sitt styrningsbrev. Det är mycket viktigt att åtgärder i samhällsspridningsfasen vidtas fullt ut och på ett enhetligt sätt i alla områden som befinner sig i samhällsspridningsfasen.

Dessutom bereder social- och hälsovårdsministeriet och de övriga ministerierna inför regeringens överläggning nästa vecka en proposition med förslag till ytterligare åtgärder som behövs för att förhindra spridning av virusmutationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands Akademi har fattat finansieringsbeslut för att stärka profileringen av universitetens forskning. Syftet med finansieringen är att påskynda profileringen enligt universitetens strategier samt att stöda utvecklingen av forskningens kvalitet.Universiteten väljer utifrån sina strategier de områden där de ansöker om finansiering för åtgärderna som ska genomföras. Med åtgärderna stärks de starka sidorna, de tematiska forskningshelheterna och de nya forskningsområdena. En tidsplan ska anges för åtgärderna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rekommendationerna från arbetet i Utvecklingsforumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik visar riktningen för utvecklingen av utbildningarna. Rekommendationerna utvidgar samarbetet mellan de aktörer som erbjuder utbildning och intressentgrupperna.

– En högklassig småbarnspedagogik är viktig både för barnen själva och för hela samhället. Den hjälper oss att minska skillnaderna i lärande genom utbildningsstadierna och bidrar till att minska den samhälleliga ojämlikheten. Utbildningarna inom småbarnspedagogik måste utvecklas enligt samhällets behov och utvecklingsrekommendationerna som nu publiceras är ett verktyg för detta, säger undervisningsminister Jussi Saramo.

– Utbildningsbehovet inom småbarnspedagogiken har varit känt redan i flera år. Ministeriet har på ett betydande sätt främjat ökandet av utbildningsplatserna och olika utvecklingsprojekt för utbildningarna inom småbarnspedagogik. Det viktigaste är att säkerställa tillgången på kompetenta personer i hela Finland, berättar forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.

Enligt rekommendationerna ska man svara på de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön genom yrkeskompetens som bygger på utbildning för grundexamen som utgår från evidensbaserad kunskap. Under tiden i arbetslivet tillägnar man sig ny kunskap genom kontinuerligt lärande och fortbildning.

Behovet av arbetskraft inom småbarnspedagogiken tillgodoses förutom genom ett tillräckligt antal nybörjarplatser också genom att se till att det finns flexibla utbildningsvägar. Det ska finnas en separat plan för utbildning av svenskspråkiga och samiskspråkiga yrkespersoner samt yrkespersoner med invandrarbakgrund.

Utvecklandet av utbildningarna genom samarbete över läroanstaltsgränserna stärker hela sektorn och stöder den forskningsbaserade utbildningen. Samarbetet med aktörerna i arbetslivet ökar medvetenheten om utbildningarnas nya innehåll och å andra sidan kan arbetslivets behov beaktas i utbildningsinnehållet.

Förståelsen för och kommunikationen om det småbarnspedagogiska arbetets samhälleliga betydelse samt arbetets kreativa men krävande karaktär främjar det småbarnspedagogiska arbetets dragningskraft. Utvecklingen av arbetsförhållandena och utbildningsmöjligheterna å sin sida bidrar till att hålla yrkesmänniskorna inom branschen.

Utvecklingsforumet som var verksamt 2019–2020 samlade aktörer som utbildar yrkespersoner inom småbarnspedagogik från olika utbildningsstadier och utbildningsformer. Utöver rekommendationerna har forumets arbete syftat till att skapa en gemensam förståelse och skapa en regional lägesbild. För att rekommendationerna ska kunna omsättas i praktiken krävs både separata och gemensamma åtgärder från de olika aktörerna. Nästa steg är att utarbeta en konkret handlingsplan utgående från utvecklingsforumets rekommendationer. I början av 2021 tillsätter ministeriet en arbetsgrupp för att utarbeta handlingsplanen. Rekommendationer för utveckling av utbildningarna inom småbarnspedagogik (på finska)Utvecklingsprogram för utbildningarna inom småbarnspedagogik 2021–2030 (referat på svenska)Forumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik på ministeriets webbplats (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet begärde den 7 december utlåtanden om mervärdesbeskattningen av näthandel. Reformen innebär bland annat att små e-handelsköp från länder utanför EU omfattas av mervärdesskatten.

Remisstiden löpte ut tisdagen den 12 januari.

Källa: Valtioneuvosto.fi