NordenBladet — Genom stödinstrumentet Sure beviljar man ekonomiskt stöd i form av EU-lån som kompenserar för den plötsliga ökningen av de offentliga utgifterna till följd av att arbetsplatser bevaras.Ansökan om ekonomiskt stöd från stödinstrumentet SURE (det tillfälliga stödinstrumentet för att minska arbetslöshetsrisker) pågår. Finland har tills vidare inte ansökt om lån via stödinstrumentet SURE och har inte för avsikt att ansöka om lån. Eftersom Finland får förmånliga lån på marknadsmässiga villkor, är det med beaktande av de kostnader som hänför sig till SURE-lånen (låntagaren svarar för kommissionens kostnader och utgifter i anslutning till låntagningen) inte lönsamt för Finland att utnyttja SURE-stödinstrumentet.Sure-instrumentet är ett tillfälligt stödinstrument för EU-länder med vars hjälp man hjälper de EU-länder som drabbats av betydande kostnader i samband med bekämpningen av de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av koronaviruspandemin. Det finansiella stödet ges i form av lån som EU beviljar sina medlemsländer på förmånliga villkor.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företag i utvecklingsländerna har drabbats hårt av coronakrisen. Finland har höjt de statliga garantierna för finansieringsbolaget Finnfund för att stödja investeringar i företag i de allra fattigaste länderna och främja den ekonomiska och sociala utvecklingen.Coronapandemin har lett till stora ekonomiska förluster i hela världen. I utvecklingsländer står den privata sektorn för en stor andel av arbetsplatserna, och staten har inte råd att återuppliva ekonomin med hjälp av enorma stödpaket på samma sätt som de rikare länderna. Därför drabbar restriktionerna, recessionen och den minskade handeln företagen i utvecklingsländerna särskilt hårt.Situationen förvärras av att den sociala tryggheten ofta är svag i fattiga länder. Om det inte finns några skyddsnät leder konkurs och minskade inkomster lätt till fattigdom. Världsbanken räknar med att den extrema fattigdomen kommer att öka för första gången på över tjugo år på grund av coronakrisen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sin överläggning den 25 januari drog regeringen upp riktlinjer för komplettering av handlingsplanen för hybridstrategin. Statsrådet fattar ett principbeslut i frågan i morgon den 26 januari.Handlingsplanen för hybridstrategin kompletteras med tre nya åtgärdshelheter som syftar till att förhindra att coronaepidemin accelererar på nytt och i synnerhet att den mer smittsamma virusvarianten sprids i Finland.Handlingsplanen kompletteras enligt följande:Nivå 1. Alla åtgärder som finns att tillgå i samhällsspridningsfasen ska vidtas fullt ut i områden med samhällsspridning. De gällande restriktionerna ska hållas på åtminstone nuvarande nivå tills omfattningen av virusvariantens utbredning och verkningsfullheten hos de åtgärder som vidtagits för att förhindra dess spridning har kunnat utvärderas.Nivå 2. De rekommendationer och anvisningar som gäller i samhällsspridningsfasen tas i bruk om epidemin hotar att accelerera eller om virusvarianten hotar att sprida sig. Målet är en snabb och kraftig minskning av närkontakter i hela landet. Social- och hälsovårdsministeriet styr områdena till att vidta åtgärder på basis av utlåtande från Institutet för hälsa och välfärd. Åtgärder vidtas om virusvarianten ökar regionalt och kvantitativt så att det krävs omedelbara åtgärder för att förhindra spridningen av epidemin.På nivå 2 kan också riksomfattande eller regionala tilläggsåtgärder vidtas. Det kan till exempel gälla att minska på det högsta tillåtna antalet personer vid sammankomster. I hela landet kan dessutom införas en så omfattande rekommendation som möjligt om distansarbete och användning av munskydd.Beslut om andra åtgärder enligt lagstiftningen om smittsamma sjukdomar ska fattas innan det införs restriktioner som gäller barn och unga (t.ex. avbrytande av hobbyverksamhet i grupp).De högre klasserna i grundskolan kan övergå till distansundervisning. Detta är dock en åtgärd som ska vidtas i sista hand.Undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd ska fastställa närmare kriterier för sådan hobbyverksamhet i grupp som ska avbrytas på nivå 2. Samtidigt bör proaktiva åtgärder som stöder barn och unga vidtas i syfte att minimera olägenheterna för barns och ungas funktionsförmåga och välbefinnande.Övergång till nivå 2 förutsätter särskilt förordnande av statsrådet.Nivå 3. Undantagstillstånd utlyses och begränsningar av den fria rörligheten införs utöver de åtgärder som beskrivs ovan. Detta är en extrem åtgärd som är motiverad endast då alla de ovannämnda åtgärderna har visat sig otillräckliga och det kan påvisas att epidemiläget medför ett omedelbart hot om att hälso- och sjukvårdens bärkraft överskrids, eller då åtgärden är nödvändig för att trygga befolkningens liv eller hälsa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har inlett en ansökningsomgång för att finansiera praktiknära utvecklingsprojekt som baserar sig på forskningsrön och som främjar övergången till ett klimatsäkert jord- och skogsbruk och annan markanvändning. Projekten ska ge fart åt arbetet med att minska utsläppen från markanvändningssektorn, att bevara och stärka kolsänkorna och kollagren samt att förbättra beredskapen för och anpassningen till klimatförändringen. Ansökningstiden löper ut den 28 februari 2021.Efterlysningen av utvecklingsprojekt är en del av markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet som inleddes våren 2020 i enlighet med regeringsprogrammet. Åtgärderna fortsätter under hela regeringsperioden och det kommer att ordnas flera motsvarande efterlysningar av utvecklingsprojekt under regeringsperioden.– Här har vi en unik möjlighet att tillämpa forskningsrön i praktiken, dra nytta av erfarenheterna och de bästa rutinerna samt lära oss nytt. Samtidigt stärker vi jord- och skogsbrukets ställning och kunnande med tanke på framtiden. Därför uppmuntrar jag såväl jordbrukare, kommuner, företag, utvecklare av branschen som skogsägare att förena sina krafter i gemensamma projekt och aktivt söka finansiering, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Den finansiering som beviljas ett enskilt projekt kan uppgå till 50 000 – 400 000 euro, av grundad anledning även mer. Projekten som kan löpa från 1 till 3 år ska genomföras under tiden 1.4.2021 – 31.12.2023. Enligt planerna ska besluten om finansiering fattas i månadsskiftet mars-april så att projekten kan inledas under april 2021.Finansiering kan också beviljas för ekonomisk verksamhetFinansiering kan sökas för både allmännyttig och ekonomisk verksamhet som beskrivs närmare i utlysningen:att främja ett klimatsäkert skogsbrukatt främja ett klimatsäkert jordbrukförändringar i markanvändningen och våtmarkerjord- och skogsbrukets anpassning till klimatförändringenatt genomföra markanvändningssektorns informationsprogram– Vi efterlyser projekt som ger lösningar bland annat för att diversifiera odlingen och stärka skogarnas kolsänkor samt för att utveckla användningen av torvmarker och gamla torvutvinningsområden, säger Reetta Sorsa, projektgruppens generalsekreterare, ledande sakkunnig på jord- och skogsbruksministeriet.– Vi söker också lösningar på de informationsbehov som samarbetsgruppen för informationsprogrammet för markanvändningssektorn har definierat. Med hjälp av de projekt som hänför sig till informationsprogrammet vill vi i synnerhet få fram mer exakt information om marken även med tanke på framtida behov samt söka och utveckla verktyg för att kunna påvisa det viktiga arbete som görs på gårdarna och i skogarna till förmån för klimatet.Jord- och skogsbruksministeriet ordnar fredagen den 29 januari 2021 kl. 9 –11 ett webbinarium som gäller Fånga kolet-utvecklingsprojekt. Då har deltagarna möjlighet att få information och fråga mer om ansökan om finansiering och projektens temaområden samt knyta nya kontakter med branschexperter. Webbinariets syfte är att hjälpa aktörerna att ansöka om projektfinansiering och bilda nätverk inom markanvändningssektorn. Webbinariets program och länken till anmälningsblanketten finns här. Anmälan till webbinariet senast onsdagen den 27 januari 2021.Fånga kolet-utvecklingsprojekt: Allmänna förutsättningar (på finska)Fånga kolet-utvecklingsprojekt: Anvisningar för ansökan (på finska)Markanvändningssektorns informationsprogram (mmm.fi, på finska)Markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet (mmm.fi)Se också pressmeddelandet 7.1.2021: Utveckling av klimatåtgärderna inom jord- och skogsbruket stöds 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under budgetförhandlingarna våren 2021 kommer man att diskutera en eventuell utvidgning av hushållsavdraget. Forskning visar dock att hushållsavdraget är en ineffektiv metod för att öka sysselsättningen och bekämpa skatteflykt.I Finland beviljas årligen hushållsavdrag till ett belopp på över 400 miljoner euro. Hushållsavdraget anses vara ett utmärkt sätt att öka antalet arbetsplatser inom servicebranscherna och minska skatteflykten. En undersökning som nyligen gjordes av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Löntagarnas forskningsinstitut (PT) visade dock att hushållsavdraget inte nämnvärt främjar någotdera målet. Dessutom är det framför allt personer med goda inkomster som gynnas av stödet.Hushållsavdraget påverkar konsumtionsvanorna i obetydlig gradI undersökningen analyserade man med hjälp av omfattande registerdata hur ändringar i systemet för hushållsavdrag har påverkat efterfrågan på tjänster i Finland och Sverige. Undersökningen visade att införandet av hushållsavdrag och en utvidgning av avdraget inte ökade konsumtionen av tjänster.”Enligt undersökningen verkar hushållsavdraget närmast gynna de konsumenter som skulle ha använt tjänsterna i vilket fall som helst. Eftersom tjänsterna inte konsumeras i större utsträckning skapar hushållsavdraget inte heller några nya arbetsplatser inom servicebranscherna”, konstaterar forskningsprofessor Jarkko Harju vid VATT.Ändringar i hushållsavdraget har med andra ord mycket liten inverkan på konsumentvanorna.”Vår undersökning visar att konsumenternas användning av tjänster inte påverkas av prisändringar i någon större utsträckning. Resultatet stämmer överens med tidigare undersökningar, som handlade om hur sänkta mervärdesskattesatser för tjänster påverkar efterfrågan”, berättar forskningsprofessor Tuomas Kosonen vid Löntagarnas forskningsinstitut.Enligt undersökningen förtjänar de som får hushållsavdrag i genomsnitt klart mer än övriga skattebetalare. Ju större inkomstskatten är, desto större nytta har man av hushållsavdraget, varför det särskilt gynnar skattebetalare med höga inkomster.Detaljerna i systemet med hushållsavdrag är relativt obekantaDen ringa inverkan som ändringar i hushållsavdraget haft på konsumentvanorna kan delvis även förklaras med att konsumenterna inte känner till detaljerna i hushållsavdragssystemet. I undersökningen ingick även en enkät med vilken man undersökte konsumenternas kunskaper om de bestämmelser som gäller hushållsavdraget.”Anmälningarna om hushållsavdrag visade att många i sin skattedeklaration uppger ett mindre belopp än det som de skulle ha rätt att uppge. Förvånansvärt få av dem som svarade på enkäten kände dessutom till det maximala ersättningsbeloppet eller ersättningsprocenten för hushållsavdrag”, berättar forskare Sami Jysmä vid PT.Ett syfte med hushållsavdragssystemet är dessutom att företagen, i och med att konsumenterna anmäler sina köp av tjänster till skattemyndigheten, ska lämna den grå ekonomin och börja anmäla sin försäljning till skattemyndigheten.”Den försäljning som företagen anmäler till skattemyndigheten ökade dock inte inom städbranschen i och med införandet av hushållsavdraget. Vi blev förvånade över att hushållsavdraget inte ledde till minskad skatteflykt”, berättar forskare Aliisa Koivisto vid VATT.  Forskningsprojektet om hushållsavdragets inverkan på sysselsättningen och den grå ekonomin har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.Närmare information:Jarkko Harju, VATT, tfn 040 304 5507, [email protected]
Tuomas Kosonen, Löntagarnas forskningsinstitut, tfn 040 940 2336, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En förnyad Hilma-webbtjänst (hankintailmoitukset.fi) har publicerats med flera nya funktionaliteter som effektiviserar verksamheten av såväl upphandlande enheter inom den offentliga sektorn som anbudsgivare, samt ökar genomskinlighet i upphandlingsförfaranden. “Samarbete med upphandlande enheter och anbudsgivare har varit riktigt positivt. Båda grupperna har entusiastiskt deltagit i användartester under hösten 2020 och vi har verkligen satsat på att lyssna användarna vid utvecklingen av nya funktionaliteter,” berättar Hansels servicechef Tiina Luoma. I fortsättningen kan upphandlande enheter lämna anbudsbegäran samt ta emot anbud i form av elektroniska dokument. Detta möjliggör att även sådana upphandlande enheter som inte har ett kommersiellt elektroniskt konkurrensutsättningssystem till sitt förfogande kan ta emot anbud.  I anslutning till Hilma har man också konstruerat ett enhetligt europeiskt ESPD-dokument (European Single Procurement Document) med hjälp av vilket ska små upphandlande enheter kunna uppfylla kommissionens krav på att använda det elektroniska ESPD-dokumentet. Med ESDP-dokumentet garanterar anbudsgivaren att det inte finns uteslutningsgrunder och att kvalificeringskriterierna ställda av den upphandlande enheten uppfylls. Anbudsgivaren har också möjlighet att använda samma dokument i flera olika upphandlingsförfaranden när giltigheten av dokumentets innehåll en gång har verifierats. Också flera andra förbättringar har gjorts i tjänsten, bland annat i sökvakten och urvalsassistenten. Urvalsassistenten leder användaren allt mer, till exempel bestämmer på basis av upphandlingens uppskattade sammanlagda värde om upphandlingen överskrider det nationella tröskelvärdet, och leder användaren automatiskt till ett rätt formulär. Sökvakten har förbättrats enligt anbudsgivarnas önskemål så att den grupperar alla sökvakter i ett och samma e-postmeddelande, samt visar upphandlares namn. Nu är det I Hilma också möjligt att hämta företagsuppgifter direkt ur företags- och organisationsdatasystemet YTJ. Utvecklingen av Hilma som en del av Samarbetsforumet för offentlig upphandling fortsätter. 
Utvecklingen av tjänsten sker helt öppet på basis av användarrespons och regelbundna användartester. Läs mer om : 
vm.fi/sv/samarbetsforum-for-offentlig-upphandling 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen fattade vid ett extra statsrådssammanträde den 22 januari beslut om att restriktionerna för gränstrafiken och testnings- och karantänrekommendationerna skärps.Syftet med dessa åtgärder är att förhindra att coronaepidemin accelererar på nytt och att den nya virusvarianten sprids i Finland. En spridning av den nya virusvarianten kan leda till att epidemin accelererar.Skärpta beslut om de inre och yttre gränsernaGränskontrollen vid de inre gränserna fortsätter fram till den 25 februari. Inresa på grund av arbete begränsas endast till det absolut nödvändiga. Vid de inre gränserna tillåts som pendlingstrafik endast sådan pendlingstrafik som är nödvändig med tanke på försörjningsberedskapen och samhällets funktion samt vissa särskilt nämnda specialgrupper. Inresa är tillåten med en av arbetsgivaren ifylld blankett som gäller saken. Vissa specialgrupper kan resa in i landet. Specialgrupperna omfattar bland annat kultur, idrott och näringsliv. I fråga om näringslivet kan det gälla uppgifter som är nödvändiga särskilt för att trygga återhämtningen, ny tillväxt eller verksamhetsbetingelserna på lång sikt inom en bransch.Dispenser för invånare som hör till gränsorter upphävs. Den fria rätten för invånarna i gränskommunerna att uträtta ärenden på grannstatens sida upphör. Karantänrekommendationen kommer också att återinföras vid gränsövergångarna.Definitionen av släktingar skärps i besluten om de inre och yttre gränserna. I fortsättningen betraktas makar (också sambo och parförhållande), barn och föräldrar samt far-, mor-, och svärföräldrar, som släktingar. Dessutom kommer gränsövergångsstället i Imatra att stängas för persontrafik. Godstrafiken fortsätter normalt. I Lappland kan det komma ändringar i öppettiderna för persontrafikens del för gränsövergångsställena vid den västra och norra gränsen.Besluten träder huvudsakligen i kraft den 27 januari kl. 00.00Återinförandet av gränskontrollen vid de inre gränserna påverkar inte den rörelsefrihet som tryggas i grundlagen, enligt vilken finska medborgare har rätt att resa in i landet och lämna landet, om inte personens rätt att resa har begränsats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 22 januari att inreserestriktionerna skärps i Finland. De nya begränsningarna träder i kraft den 27 januari och gäller till och med den 25 februari. Syftet med ändringarna är att minska den trafik som anländer över gränsen, detta för att förhindra att nya varianter av coronavirus sprids. Sjukdomsläget i Finland skiljer sig avsevärt från läget i andra Schengenländer, vilket innebär att den risk för spridning av virusvarianter i Finland som resenärer medför är betydande.Vid de inre gränserna begränsas pendlingstrafiken ytterligareMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och Schengenländer. Från och med den 27 januari begränsar Finland inresa från alla Schengenländer.Arbets- och näringsministeriet för en förteckning över de arbeten som är viktiga med tanke på samhällets funktion eller försörjningsberedskapen. En kritisk arbetsuppgift enligt förteckningen innebär dock inte automatiskt att man kan resa in i landet. Arbetsgivaren ska på en separat blankett motivera varför arbetsuppgiften för en arbetstagare som kommer till Finland är kritisk och av sådan art att arbetsprestationen inte kan skjutas upp. En arbetstagare som kommer till Finland ska visa upp blanketten vid gränskontrollen tillsammans med de övriga handlingar som krävs för gränsövergång. Man kan komma in i landet av en nödvändig orsak Inresa är fortfarande tillåten för personal inom hälso- och sjukvården och räddningsväsendet (inklusive prehospital akutsjukvård), yrkesutbildade personer inom äldreomsorgen och transport- och logistikpersonal inom godstrafiken när de utför sina arbetsuppgifter, för myndigheter i nödvändiga tjänsteuppgifter, för diplomater, personal vid internationella organisationer, militär personal och biståndsorganisationers personal när de utövar sina funktioner samt för företrädare för stater som deltar i internationella förhandlingar och personer som deltar i internationella organisationers arbete.Att höra till en gränsort är inte längre en grund för inresaDet tidigare beslutet ändras också så att det inte längre är en grund för inresa att höra till en gränsort vid gränsen mellan Finland och Sverige eller mellan Finland och Norge. I praktiken gäller detta endast andra än finska medborgare. Finska medborgare och personer bosatta i Finland kan fortfarande med stöd av grundlagen passera gränsen. Begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter att gällaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Giltighetstiden för det beslut som fattades den 7 januari förlängs fram till den 25 februari. Från och med den 27 januari ändras beslutet så att begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna slopas för personer bosatta i Sydkorea i trafiken från Sydkorea till Finland. Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga utlandsresorEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker utlandsresor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner. Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan.Karantän- och testningsrekommendationerna måste kontrolleras före resan Resenärer som anländer till Finland ska beakta Finlands karantän- och testrekommendationer. Anvisningar om dessa hälsosäkerhetsåtgärder ges av Institutet för hälsa och välfärd. Information finns också i tjänsten Finentry.Gränsbevakningsväsendet ger råd om gränstrafikenGränsbevakningsväsendet ger medborgarna råd om gränstrafiken per telefon och e-post. Tjänsten finns tillgänglig på finska, svenska och engelska kl. 8–16 på numret 0295 420 100. Rådgivning fås också under veckoslutet 23–24.1.2021 kl. 8–16. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För genomförandet av strategin har det inrättats åtta öppna temagrupper som har till uppgift att inleda konkreta åtgärder för den praktiska genomföringen av strategin. Finlands första nationella strategi för offentlig upphandling publicerades hösten 2020. Syftet med strategin är att öka de offentliga upphandlingarnas effektivitet och ansvar. ”Den nationella upphandlingsstrategin bereddes med en omfattande enighet om både målen för och möjligheterna med upphandlingen. Nu är det dags för kommunerna och staten att agera. Jag hoppas att upphandlingarna är ett tema också under kommunalvalet, eftersom de tiotals miljarder som årligen används för upphandlingar är en väsentlig påverkningsmöjlighet i kommunerna”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.Genomförandet framskrider i åtta temagrupper som främjar de avsikter och mål som anges i strategin för offentlig upphandling. Strategisk ledningUtveckling av upphandlingskompetensKunskapsbaserad ledning och effektivitet Välfungerande upphandlingar Innovationer Ekonomisk hållbarhetSocial hållbarhetEkologisk hållbarhetI och med genomförandet får de parter som genomför offentliga upphandlingar, såsom staten, kommunerna och församlingarna, tillgång till konkreta verktyg som hjälper att öka upphandlingarnas genomslagskraft. Framgångsrikt genomförande kräver samarbeteGenomförandet av strategin för offentlig upphandling är en del av handlingsprogrammet för offentlig upphandling. Finansministeriet och Kommunförbundet ansvarar för hur genomförandet av strategin framskrider i olika temagrupper. Temagrupperna är öppna för alla upphandlingsexperter hos intressentgrupperna. ”Den nationella strategin hjälper att identifiera och utnyttja den strategiska effektivitetspotentialen hos offentlig upphandling. I temagruppsarbetet kan kommuner och andra upphandlare få konkret hjälp och kollegialt stöd för att utveckla sin egen upphandlingsverksamhet. Och även om man inte hinner delta  i allt kan resultaten av temagruppernas arbete trots det utnyttjas öppet av alla”, konstaterar Kommunförbundets ledande jurist Katariina Huikko. Temagrupperna ska planera och inleda konkreta åtgärder för att främja förverkligandet av målen i strategin för offentlig upphandling.”Då genomförandet konkretiseras i samarbete av en omfattande grupp av experter kan vi se till att vi erbjuder sådant stöd som de upphandlande enheterna och företagen behöver för att uppnå de gemensamma målen. I temagrupperna har alla möjlighet att påverka utvecklandet av upphandlingen med sin egen insats”, säger finansrådet Tarja Sinivuori-Boldt, finansministeriet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Domstolarna behandlar sällan ärenden som gäller juridiska personers straffansvar. Trots det omfattande tillämpningsområdet för ansvaret har nästan 90 procent av alla samfundsböter dömts ut för arbetarskyddsbrott. Nuläget och utvecklingsidéer för att åtgärda det presenteras i en färsk rapport av juris doktor, justitierådet Jussi Tapani.En orsak till den ringa tillämpningen av juridiska personers straffansvar har varit att det straffrättsliga ansvaret i första hand uppfattas som individens ansvar. På grund av detta hamnar juridiska personers ansvar lätt i bakgrunden.Att juridiska personers straffansvar tillämpas i större skala på arbetarskyddsbrott verkar i sin tur främst bero på Regionförvaltningsverkets betydande insats i utredningen av straffrättsliga frågor.För att lagen ska tillämpas på avsett sätt föreslår utredaren Jussi Tapani bland annat att samfundsbotens belopp ska höjas, åklagarnas behörighet utvidgas och utbildningen utvecklas.Straffansvaret möjliggör samfundsbotDet straffansvar för juridiska personer som fastställs i strafflagen ger möjlighet att döma ut samfundsbot för brott som har begåtts i ett samfunds, en stiftelses eller någon annan juridisk persons verksamhet. Ansvaret omfattar mer än hundra brottstyper, bland annat många ekonomiska brott och miljöbrott.Straffansvar för juridiska personer – nuläge och utvecklingsbehov

Källa: Valtioneuvosto.fi