NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari deltar i en paneldiskussion om hållbara investeringar vid Världsekonomiskt forum (World Economic Forum, WEF) den 29 januari. Det virtuella evenemanget ”Davos Agenda” ordnas den 25–29 januari i stället för forumets traditionella årliga konferens.Minister Skinnari deltar i en panel som diskuterar globala investeringsflöden och hur de kan utnyttjas för att uppnå målen för hållbar utveckling. Coronapandemin har minskat de utländska direktinvesteringarna med över 40 procent, vilket allvarligt har påverkat möjligheterna till hållbar tillväxt. Den centrala frågan under evenemanget är därför vilka förändringar som behövs för att återställa och återuppbygga de globala investeringarna?

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I år startas fyra nya landsomfattande utvecklingsprojekt som har målet att trygga bergskogarnas biologiska mångfald, förbättra högstubbarnas inverkan på mångfalden, öka kunskapen om pollinerare i skog samt vårda naturen i lundskogar. Projekten ingår i METSO-programmet som är ett verktyg för privata skogsägare att skydda sina skogar och utföra naturvårdsarbeten.Bergskogarnas naturvärden till hedersProjektet Hard rock som handlar om medvetenhet, information och handlingssätt för att trygga den biologiska mångfalden i bergskogar ska förbättra den geografiska informationen om bergskogar och trygga skogarnas naturvärden med hjälp av nya skogsvårdrekommendationer. Projektet leds av Tapio Oy och genomförs i samarbete med Finlands miljöcentral och Finlands skogscentral.– Arealmässigt finns de få berg, men de är väldigt viktiga för många olika arter. Skogsbruksrutinerna har en avgörande roll när det gäller att trygga naturtyperna och arterna, säger Lauri Saaristo, ledande sakkunnig på Tapio.Mer om Hard rock -projektet (tapio.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De försök för att minska kommunernas utsläpp som miljöministeriet finansierat lyfter fram lovande verksamhetsmodeller för att minska kommunernas koldioxidavtryck. Försöken ger svar på hur man med hjälp av de varor eller tjänster som kommunerna producerar eller köper kan främja en livsstil med ansvar för klimatet och minska matsvinnet samt utsläppen från arbets- och fritidsresor.Inom miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar valdes i våras nio försök som gällde mobilitet, klimatfostran och mattjänster för finansiering. I försöken använde man sig av digitala lösningar, såsom spelifiering, och nya verksamhetssätt eller tjänster testades tillsammans med kommuninvånarna. I försöken utvecklades bland annat ett spel om klimatvänliga levnadsvanor som riktades till skolor och anvisningar om hållbara levnadsvanor för rådgivningen. Skolornas vegetariska matsvinn delades ut i närområdet och värmestolpar omvandlades till laddningsstationer för elbilar.Goda resultat uppnåddes redan under en försöksperiod på ett halvt år. Till exempel det rådgivningsförsök som organisationen Läkarens sociala ansvar genomförde i Lahtis visade att det kan främja en hållbar livsstil om man vid rådgivningsbesök lyfter fram planetär hälsa. Barnfamiljer kunde inspireras till att göra hållbara val genom utbildning i informationsspridning för rådgivningsbyråernas hälsovårdare.Stiftelsen för rehabilitering och Tavastehus stad lyckades tillsammans med Palmia Ab minska svinnet av vegetarisk mat. Stiftelsen för rehabilitering delade ut nästan 600 portioner av överbliven vegetarisk mat från skolorna, och främjade samtidigt medvetenheten om en klimatvänligare kost. Försöket i Tavastehus stad testade å sin sida en biovåg i syfte att åskådliggöra den mängd mat som kastas bort i skolorna, både för eleverna och för restaurangens kök. Informationen bidrog också till att ändra måltidsplaneringen för att minska svinnet.Lovande lösningar kom också fram i försöken som gällde trafik och mobilitet. De engagerande konstverken på gatorna i Björneborg och de nya skyltarna för lätt trafik ökade trivseln i staden samt mängden gång och cykling. I Villmanstrand lyckades man ersätta en del av biltrafiken till och från arbetet genom att låna ut elcyklar till stadens anställda.Kommunerna och städerna eftersträvar ambitiösa mål för klimatneutralitet och utsläppsminskning. ”Kommunerna har en viktig roll i uppnåendet av Finlands mål om klimatneutralitet, eftersom de inom sin region ansvarar för bland annat trafiklösningar, energilösningar för sina egna byggnader och offentlig upphandling. När det gäller klimatåtgärderna i regionerna har man ställvis redan kommit väl igång, men minskningen av de utsläpp som orsakas av kommuninvånarnas personliga konsumtion är en utmaning för många”, säger Miia Berger, specialsakkunnig vid miljöministeriet. ”Det har varit fint att se hur många nya idéer som har kommit fram i försöken, och vi ska se till att idéerna sprids vidare”, lovar Berger.”Resultaten av försöken har överskridit förväntningarna, trots de exceptionella omständigheterna. Nu återstår det att se om försöken kan etableras och spridas till andra kommuner”, säger Elli Saari, sakkunnig på plattformen Plats för försök vid Motiva, och uppmuntrar kommunerna att bekanta sig med resultaten.Vid ansökan om fortsatt finansiering beslutade miljöministeriet att finansiera de tre försök som bäst motsvarade kriterierna för ansökan. D-mat, Stiftelsen för rehabilitering och Läkarens sociala ansvar rf får tiotusen euro för att skala upp sina ursprungliga försök. Vid bedömningen av ansökningarna beaktades bland annat de fortsatta projektens effekter med tanke på minskningen av utsläpp och spridningen av god praxis.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat aktörer inom konst- och kultursektorn och de kreativa branscherna sammanlagt 8 796 950 euro i coronaunderstöd. Understöden är avsedda för att stöda verksamheten och skötseln av uppgifterna under coronapandemin och för att hjälpa aktörerna att klara sig igenom de svåra tiderna.Syftet är att hjälpa aktörerna att fortsätta och utveckla sin verksamhet under och efter pandemin samt att upprätthålla sysselsättningen. Med understödet stöds inte sådana solida aktörer i fråga om vilka beviljandet av statsunderstöd i enlighet med statsunderstödslagen inte kan anses behövligt med beaktande av aktörens ekonomiska situation.Understödet kan användas för kostnader som uppkommit eller uppkommer under perioden 1.8.2020-30.6.2021.– Det försämrade coronaläget under hösten och vintern syns i ansökningarna och antalet ansökningar från aktörer inom konst- och kultursektorn och de kreativa branscherna. Aktörernas ekonomiska svårigheter har ökat och syns i stor utsträckning inom olika branscher. Undervisnings- och kulturministeriets understöd till organisationer och företag inom kultur, konst och kreativa branscher är en viktig del av den stödhelhet genom vilken staten stöder de sektorer som drabbats värst av pandemin, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Beslut om anslagen fattades i tilläggsbudgetenRegeringen föreslog i sin sjunde tilläggsbudget för 2020 ett tilläggsanslag för att underlätta situationen för aktörer, sammanslutningar och yrkespersoner inom olika konstområden som drabbas av coronavirusläget. Riksdagen godkände den sjunde tilläggsbudgeten den 27 november.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har beviljat UN Women en miljon euro i stöd för fredsbyggande i Syrien. Det aktuella projektet, som pågår från oktober 2020 till december 2021, har som mål att stödja kvinnors deltagande och inflytande i den politiska processen.särskilda sändebud för Syrien, Geir O. Pedersen, träffar den rådgivande gruppen för syriska kvinnor i Genève 2019. Foto: UN Photo/Violaine MartinFinland har finansierat UN Womens verksamhet i Syrien sedan 2017. Projektet har fyra pelare: stöd till den politiska processen, gräsrotsdialoger, internationell samordning samt forskning och analyser om jämställdheten i Syrien. Utan kvinnors deltagande kan en hållbar och rättvis fred inte uppnås.Konflikten i Syrien har pågått i nästan tio år. Konflikten kan inte lösas med vapen, utan den kräver en politisk process och fredsbyggande mellan syrierna. UN Womens projektet ökar dialogen mellan kvinnor som representerar olika grupper och kvinnors delaktighet i den politiska processen.FN:s särskilda sändebud för Syrien medlar för att få till stånd en fredsprocess. Till stöd för hans arbete har det inrättats en rådgivande grupp för kvinnor, Women’s advisory board, som för fram kvinnors synpunkter på den politiska processen och stöder bland annat grundlagskommitténs verksamhet. Den rådgivande gruppen har också i åratal bedrivit påverkansarbete som resulterat i att nästan 30 procent av ledamöterna Syriens grundlagskommitté idag är kvinnor. Den rådgivande gruppens arbete och dess kontakter med gräsrotsnivån stöds genom UN Womens projekt. Kvinnors delaktighet stärker fredenFN vill öka kvinnors deltagande i fredsförhandlingar. Finland stöder detta mål och delar tolkningen i FN:s resolution 1325 (Kvinnor, fred och säkerhet), att kvinnors delaktighet i fredsförhandlingarna har en positiv inverkan på möjligheterna att uppnå fred och på fredens hållbarhet. Undersökningar har också visat att kvinnors delaktighet har ökat sannolikheten att fredsavtal verkligen genomförs.Finland har tre projekt som gäller fredsmedling på gång i Syrien. Utöver UN Womens projekt stöder Finland också Berghof Foundations projekt och ett samprojekt mellan Finska missionssällskapet och Common Space Initiative. Syftet med fredsmedlingsprojekten är att stödja syriska aktörer och påverkare på gräsrotsnivå genom att producera material som grund för deras arbete, erbjuda utbildning, ordna diskussioner mellan syrierna och hjälpa dem knyta kontakter med viktiga utomstående aktörer.Finland understöder också FN-mekanismen (International, impartial and independent mechanism, IIM) som hjälper att utreda och åtala personer som begått de allvarligaste brotten, för att ställa skyldiga till svars och att ge offren rättvisa. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagändringarna förtydligar i synnerhet de rapporteringsskyldigas skyldigheter i fråga om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Regeringen lämnade en proposition om ändringarna torsdagen den 28 januari.Lagändringarna gäller bl.a. bestämmelserna om kundkontroll. Ändringarna inverkar indirekt inte bara på de rapporteringsskyldiga utan också på myndigheternas och Finlands Advokatförbunds tillsynsarbete. Syftet med propositionen är dessutom att förbättra informationsutbytet mellan finansunderrättelseenheterna i EU.Regeringen föreslår ändringar i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, lagen om centralen för utredning av penningtvätt och lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Motståndskraften hos kritiska tjänster i EU-länderna förbättras genom att det gamla direktivet om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna revideras. Det nya direktivförslaget är betydligt mer omfattande och syftar till att förbättra motståndskraften hos de tjänster som är nödvändiga med tanke på EU samt till att identifiera de kritiska enheter som upprätthåller samhällets vitala och ekonomiska funktioner. Statsrådet informerade riksdagen om det nya direktivförslaget den 28 januari. Direktivets tillämpningsområde omfattar tio sektorer. Sektorerna är trafik, energi, banker, finansmarknaden, hälsa, vatten- och avfallsvattenförsörjning, digital infrastruktur, offentlig förvaltning och rymden. Genom sektorspecifika åtgärder syftar man till att förbättra enheternas motståndskraft och att på ett konsekvent sätt, där enheterna kompletterar varandra, ingripa i de risker och sårbarheter som bland annat den nätverksbaserade verksamhetsmiljön medför.EU-länderna måste identifiera sina sektorspecifika vitala funktionerDen föränderliga säkerhetsmiljön och den pågående covid-19-pandemin har visat att EU-länderna genom enhetliga metoder måste definiera och identifiera de enheter som är kritiska med tanke på samhällenas funktionsförmåga och förbättra deras kristålighet. Detta genomförs bland annat genom att utveckla skyddsåtgärder, bättre identifiera medlemsstaternas inbördes beroendeförhållanden samt förhindra oförutsedda konsekvenser av sammanlänkning av uppgifter.Direktivförslaget förutsätter att EU-länderna utifrån gemensamma europeiska kriterier fastställer de myndigheter som ansvarar för den kritiska infrastrukturens kristålighet, bedömer vilka deras vitala funktioner är inom direktivets tillämpningsområde och namnger de kritiska infrastruktur- och tjänsteäktörer som är nationellt betydande.  Medlemsländerna förutsätts också ha en nationell strategi som stärker de kritiska enheternas motståndskraft.Förslaget till det så kallade CER-direktivet (Critical Entities Resilience Directive) är en del av ett stort paket som omfattar en ny strategi för cybersäkerhet och en uppdatering av direktivet om nät- och informationssäkerhet. Förslaget baserar sig på den strategi för EU:s säkerhetsunion för 2020–2025 som kommissionen har lagt fram. I strategin efterlyses ett övergripande tillvägagångssätt som beaktar nuvarande och framtida risker och den fysiska och digitala infrastrukturens inbördes beroendeförhållanden. Dessa åtgärder stöder också målen i agendan för terrorismbekämpning för EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 28 januari utnämnde statsrådet juris kandidat Antti Pelttari att fortsätta som chef för Skyddspolisen. Tjänsten tillsätts för tiden 1.3.2021−28.2.2026.Antti Pelttari har varit chef för Skyddspolisen sedan 2011. Han har erfarenhet av ledarskap i synnerhet inom inrikesministeriets förvaltningsområde och han har omfattande dokumenterad erfarenhet av genomförande av utvecklingsprojekt inom Skyddspolisens ansvarsområde. I egenskap av chef för Skyddspolisen ansvarade Pelttari för Skyddspolisens organisationsreform i samband med att underrättelselagstiftningen trädde i kraft. Då ändrades ämbetsverkets ställning, funktionella karaktär och roll så att polisorganisationen blev en säkerhets- och underrättelseorganisation. Som chef för ämbetsverket har Pelttari ansvarat även för flera andra utvecklingsprojekt, till exempel reformen av Skyddspolisens informationssystem och ett lokalprojekt inom Skyddspolisen. − Frågor som gäller den nationella säkerheten blir allt viktigare i Finland bland annat på grund av den allt snabbare digitaliseringen och det internationella läget som fortsatt är instabilt. Skyddspolisen har en viktig och enligt min uppfattning allt större roll i upprätthållandet av Finlands nationella säkerhet. Min viktigaste uppgift är att tillsammans med andra anställda vid Skyddspolisen fortsätta omvandlingen av Skyddspolisen till Finlands säkerhets- och underrättelsetjänst. Arbetet har kommit igång bra. Vårt mål är att den information som vi producerar allt bättre ska stödja Finlands statsledning i beslutsfattandet inom utrikes- och säkerhetspolitiken och myndigheterna i att skydda den nationella säkerheten, konstaterar Pelttari.Åren 2009–2011 arbetade Pelttari vid inrikesministeriet som statssekreterare, 2005–2008 som direktör för enheten för internationella frågor och 1996–1998 som lagstiftningsråd. Åren 1998–2005 var Pelttari utskottsråd i riksdagens utrikes- och försvarsutskott och 1993–1996 lagstiftningssekreterare vid utrikesministeriets rättsavdelning.Chefen för Skyddspolisen leder Skyddspolisens verksamhet och ansvarar för att ämbetsverkets uppgifter sköts på ett resultatrikt, ändamålsenligt och effektivt sätt. Dessutom svarar chefen för Skyddspolisen bland annat för de allmänna verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverket, avtalar med inrikesministeriet om ämbetsverkets resultatmål och anslag, fastslår verksamhetsstrategin och verksamhetens insatsområden samt ansvarar för funktionellt viktiga utvecklingsprojekt, de internationella kontakterna och samarbetet med berörda grupper.Det har gjorts en omfattande säkerhetsutredning av chefen för Skyddspolisen och ingåtts ett karensavtal enligt statstjänstemannalagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beslutet om egna medel fastställer hur EU-budgeten ska finansieras 2021–2027. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner beslutet.Beslutet om egna medel är en del av beslutet om EU:s fleråriga budgetram, som fastställer EU:s inkomster och utgifter för åren 2021–2027. Europeiska unionens råd godkände beslutet om egna medel i december. Alla medlemsstater ska godkänna beslutet nationellt för att det ska träda i kraft retroaktivt vid ingången av detta år. 
 
Beslutet om egna medel kommer att ge EU-budgeten en helt ny inkomstkälla: ett nationellt bidrag på grundval av icke-återvinningsbart plastförpackningsavfall. Dessa medel kommer i fortsättningen att utgöra ca 3–4 procent av unionens finansiering. Reformen gagnar Finland, eftersom den minskar vår betalningsandel som betalas ur den nationella budgeten.Beslutet kommer dessutom att förenkla momsbaserade egna medel, vilket är ekonomiskt förmånlig för Finland. De sänkningar av EU-avgiften som beviljas vissa medlemsländer fortsätter under den nya perioden, men systemet förenklas och det sammanlagda beloppet av sänkningarna minskar avsevärt jämfört med den föregående perioden. I sin helhet ökar Finlands avgifter med ca 4 procent under den nya perioden, medan medlemsstaternas avgifter i genomsnitt stiger med ca 10 procent.Återhämtningsinstrumentet påskyndar ekonomisk tillväxt och reformerBeslutet om egna medel ger Europeiska kommissionen befogenhet att ta 750 miljarder euro i lån för att finansiera återhämtningsinstrumentet. Med hjälp av finansieringen av återhämtningsinstrumentet kan unionen påskynda återhämtningen av EU:s ekonomi från coronakrisen och främja strukturella reformer i medlemsstaterna.Finland genomför programmet för hållbar tillväxt med hjälp av finansiering från återhämtningsinstrumentet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Också i Finland finns redan ett antal företag som tillhandahåller kommersiella klimatkompensationstjänster som baserar sig på klimatåtgärderna inom jord- och skogsbruket och annan markanvändning. Hittills har det dock inte funnits någon täckande allmän bild av det inhemska utbudet och den inhemska marknaden. På detta behov svarar den utredning som Gaia Consulting Oy och Pellervo ekonomiska forskningsinstitut tagit fram på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet. Utredningen tar också ställning till kriterierna för god kompensation.Den finländska marknaden för klimatkompensation är enligt utredningen brokig. Aktörerna på marknaden har olika uppfattningar om utgångspunkterna och kriterierna för kompensationssystemen. Detta kan i värsta fall leda till att man inte uppnår projektens egentliga klimatmål.De största utvecklingsbehoven gäller mätningen, rapporteringen och verifieringen av projektens klimateffekter samt de tillämpade metoderna. I vissa fall är det också svårt att bedöma om en del av klimateffekterna skulle ha uppstått också utan projektåtgärder. Ett av problemen med projekten är också den dåliga transparensen som igen gör det svårt att jämföra projekten och åtgärderna. Ett möjligt sätt att lösa transparensproblemet kan vara att man allt mer börjar tillämpa kriterierna för god kompensation enligt internationella standarder i inhemska projekt.Kompensationssystem som också lämpar sig för oss och som beaktar de internationella spelreglerna kan hittas bland annat i de länder som ingår i utredningens internationella jämförelse. Där kan man eventuellt också hitta goda exempel på statens eventuella roll på marknaden.Projekten har bredare konsekvenser– Klimatkompensationsprojekten kan ge lantbruksproducenter och skogsägare flera inkomstmöjligheter och därigenom ha en positiv inverkan på den regionala ekonomiska utvecklingen. Det kan vara bra även för kommunerna att undersöka vilka möjligheter projekten ger dem, säger Tatu Torniainen, ordförande för utredningsprojektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.Enligt utredningen har projekten i regel uppnått de politiska målen som hänför sig till jord- och skogsbruket väl. De projektåtgärder som stärker och ökar de skogliga kolsänkorna är dock mycket olika, varför deras förenlighet med de politiska målen varierar – till exempel tillgången på energi- och gagnvirke som påverkas på olika sätt beroende på åtgärden.– Jord- och skogsbruksministeriet planerar fortsatta åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för markanvändningssektorns klimatkompensationsprojekt, såsom att skapa klarhet i kriterierna samt att utveckla kunskapsunderlaget och metoderna, säger Torniainen. Några kompensationsåtgärder som finansieras med offentliga medel planeras inte.Utöver klimateffekterna kan projekten också ha andra konsekvenser för hållbar utveckling, såsom naturens biologiska mångfald och vattendragens tillstånd. Enligt utredningen har projekten i regel positiva konsekvenser för dessa.För att målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs det förutom att de fossila utsläppen minskas också att utsläppen från markanvändningssektorn minskas samt att kolsänkorna bevaras och stärks. I regeringsprogrammet ingår flera klimatåtgärder som genomförs inom ramen för den omfattande åtgärdshelheten Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet inledde våren 2020. Klimatkompensationsutredningen, som baserar sig på bland annat intervjuer med aktörer inom branschen, är en del av denna helhet.Länk till utredningen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi