NordenBladet — Finland föreslår att ett kulturarv i form av en helhet som omfattar 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitektur tas upp på den nationella försökslistan över möjliga objekt till Unescos världsarvslista. Av objekten på den nuvarande nationella försökslistan kvarstår ön Ukonsaari i Enare träsk.Beslut om vilka objekt som tas upp på försökslistan över väldsarv fattas nationellt. I fråga om kulturarv fattas beslutet av undervisnings- och kulturministeriet och för naturarvens del av miljöministeriet. Undervisnings- och kulturministeriets beslut baserar sig på en framställning av Museiverket. Försökslistan uppdaterades förra gången 2004.”Den nationella försökslistan har utformats så den utgör en fin helhet som kompletterar våra nuvarande världsarv och motsvarar riktlinjerna i vår nationella världsarvsstrategi. Objekten på försökslistan ger en bild av vårt nationella kulturarv som vi kan vara stolta över, också på världsnivå ”, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko förnöjt.För naturarves del har miljöministeriet i samarbete med Forststyrelsens naturtjänster ansvarat för uppdateringen av försökslistan. Miljöministeriet har nominerat skärgårdar där saimenvikaren lever som naturarv till den nationella försökslistan, i stället för insjöområdet kring Saimen  och  Pielinen på den nuvarande listan.De övriga kulturarven på den nuvarande nationella försökslistan uppfyller inte längre till alla delar kriterierna för världsarvslistan och riktlinjerna för en balanserad utveckling av den, och stryks därför från listan. Dessa är Gäddtarmens hällristningar i Hangö, Kastellet i Pattijoki i Brahestad, Astuvansalmi hällmålningar i Ristiina samt Pemars sanatorium, som visserligen stryks från listan som ett självständigt objekt, men ingår i serien på 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitektur.En helhet bestående av 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitekturSerien består av 13 objekt som ritats av Alvar Aalto: Alvar Aaltos ateljé, hans hem, Finlandiahuset, Folkpensionsanstaltens huvudbyggnad och Kulturhuset i Helsingfors, Jyväskylä universitets campusområde, experimenthuset i Muuratsalo och  kommunhuset i Säynätsalo i Jyväskylä stad, Pemars sanatorium, Seinäjokis förvaltnings- och kulturcenter, bostadsområdet i anslutning till Sunila cellulosafabrik i Kotka, Villa Mairea i Björneborg samt De Tre Korsens kyrka (Vuoksenniska kyrka) i Imatra. Antalet objekt i serien kan ännu förändras när kulturarvet på försökslistan börjar beredas för en nominering till världsarvslistan. Beslut om tidpunkten för beredningen fattas separat.Världsarvskonventionen och försökslistanVärldsarvskonventionen, dvs. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, godkändes 1972. Finland anslöt sig till konventionen 1987. Syftet med Unescos världsarvskonvention är att kultur- och naturarv av särskilt stort universellt värde ska skyddas och bevaras som en del av hela mänsklighetens gemensamma arv.Världsarvskonventionen innehåller en världsarvslista som för närvarande omfattar 1 121 objekt. Sju objekt i Finland har upptagits på listan: Gamla Raumo (1991), Sveaborg (1991), Petäjävesi gamla kyrka (1994), Verla träsliperi och pappfabrik (1996), Sammallahdenmäkis fornlämningsområde (1999), Struves meridianbåge (2005) och Kvarkens skärgård (2006, naturarv).På nationell nivå upprätthålls en inventering, dvs. en försökslista, över objekt som en medlemsstat senare nominerar för den egentliga världsarvslistan. På försökslistan upptas objekt som man bedömer att uppfyller konventionens urvalskriterier och som inom de närmaste åren kommer att nomineras som förslag på världsarv. Försökslistan har vanligtvis uppdaterats med cirka tio års mellanrum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet öppnade en ansökningsomgång för fonden för inre säkerhet (ISF) den 1 februari 2021. I EU-stöd för projekt enligt fondens mål kan sökas cirka 4,2 miljoner euro. Ansökningsomgången pågår till den 31 mars 2021 kl. 16.15.När det gäller kontrollen av unionens yttre gränser och viseringspolitiken (ISF-B) finansieras i huvudsak genomförandet av EU:s in- och utresesystem och systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Finansiering kan också sökas för utveckling av det nationella informationssystemet för viseringar, för att förnya gränskontrollutrustningen och för utveckling av gränsbevakningsteknik som utnyttjar obemannade luftfartyg.När det gäller polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (ISF-P) kan finansiering sökas för sammankoppling av nödcentralsdatasystemet, fältledningssystemet och lägesledningscentralerna som myndigheterna använder tillsammans. 
Det finansieringsbelopp som är tillgängligt för de åtgärder som kan sökas anges i bilagan till utlysningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag inleds ett omfattande offentligt samråd om ett ambitiöst förslag vars mål är en god miljöstatus i den marina miljön. I förslaget till åtgärdsprogram för havsvården har utöver de nuvarande åtgärderna samlats 65 nya åtgärder för att förbättra den marina miljöns tillstånd. Förslaget till åtgärdsprogram 2022–2027 är framlagt för samråd fram till den 14 maj 2021.“Att sörja för havets skick och vidta åtgärder gäller alla som är verksamma till havs eller vid havet. I sin helhet är tillståndet hos Finlands havsområden inte gott, och vi har fortfarande mycket att göra för att uppnå en god miljöstatus i den marina miljön. Därför utmanar jag alla att bekanta sig med förslaget till åtgärdsprogram, ge respons och delta i slutförandet av det”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Åtgärdsprogrammet är ett recept för iståndsättning av havetSyftet med åtgärdsprogrammet är att uppnå och upprätthålla en god miljöstatus i Finlands havsområden, vilket innebär rena vatten, biologisk mångfald, livskraftiga fisk- och fågelbestånd, skräpfria stränder och minskning av mängden miljögifter och deras verkningar.De åtgärder som föreslås i programmet ska minska de olägenheter som mänsklig verksamhet orsakar, såsom belastningen av näringsämnen och skadliga ämnen, undervattensbuller, mängden skräp i havet och olycksriskerna i den marina miljön. I synnerhet Skärgårdshavet och Finska viken lider fortfarande av övergödning och klimatförändringen hotar att förvärra situationen.Exempel på de 65 nya åtgärdernaÖvergödning: Finland ska göra utredningar om den näringsbelastning som lastfartygens avloppsvatten och last- och passagerarfartygens gråvatten och matavfall orsakar. Målet är att utsläppen ska börja regleras i internationella avtal.Nedskräpning: Utsläppen av mikroplaster från konstgräsplaner och jordbruk ska minskas bland annat genom anvisningar.Undervattensbuller: Det undervattensbuller som båttrafiken orsakar ska minskas i första hand genom att öka båtfararnas medvetenhet. Dessutom identifieras de farleder där båttrafiken kan regleras bland annat genom hastighetsbegränsningar. Alternativt kan båttrafiken styras bort från känsliga områden.Fysiska skador på havsbotten: Planmässigheten, styrningen och miljötekniken i fråga om småskalig muddring ska förbättras.Natur- och miljövård samt restaurering: Nätverket av marina skyddsområden ska utvidgas och effektiviseras i syfte att trygga den marina naturens mångfald.Risker för den marina miljöns tillstånd: För att säkerställa beredskapen för olje- och kemikaliebekämpning ska det som ersättning för de föråldrade oljebekämpningsfartygen skaffas flerfunktionsfartyg som har förmåga att bekämpa både oljeskador och fartygskemikalieolyckor.Uppdateringen av åtgärdsprogrammet har gjorts under ledning av miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna vid kusten, Finlands miljöcentral samt jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet och inrikesministeriets förvaltningsområden. Ett stort antal sakkunniga från statens forskningsinstitut, ämbetsverk och organisationer har deltagit i beredningen.Arbetet för en god miljöstatus i havet är redan i full fartÅren 2016–2021 har man arbetat för att genomföra havsförvaltningsplanen och vattenförvaltningsplanerna inklusive tillhörande åtgärdsprogram. Man har vidtagit mångsidiga åtgärder för att förbättra havets och vattendragens tillstånd. Regeringen har förbundit sig att finansiera skyddet av Östersjön och programmet för effektiviserat vattenskydd med sammanlagt 69 miljoner euro åren 2019–2023. Genom gipsbehandling på åkrar har man för första gången effektivt lyckats minska mängden fosfor som rinner ut från åkrarna till havet.Östersjön återhämtar sig dock långsamt. God miljöstatus i den marina miljön uppnåddes inte till alla delar inom den utsatta tiden, det vill säga före 2020, och kommer sannolikt inte heller att uppnås under den kommande programperioden. Tidsfristen kommer från EU:s ramdirektiv om en marin strategi.Delta i havsvårdenFörslaget till åtgärdsprogram är framlagt för samråd fram till den 14 maj 2021, och var och en kan delta och framföra sin åsikt om programmet och miljöbedömningen i anslutning till det. Respons kan man i första hand ge via webbtjänsten utlåtande.fi eller genom att skicka responsen elektroniskt eller skriftligen till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Responsen gås igenom och ett sammandrag utarbetas. Responsen utnyttjas vid utarbetandet av det slutliga åtgärdsprogrammet för havsvården.Samtidigt pågår också samråd om förslagen till vattenförvaltningsplaner och förslagen till planer för hantering av översvämningsrisker.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under den femte ansökningsomgången för stödprogrammet för tillväxt och utveckling med trä, inom åtgärdsprogrammet för träbyggande, finansieras projekt som inom träbyggandet främjar digitalisering, koldioxidsnålhet, användarorienterade lösningar, cirkulär ekonomi och industriella nätverk.Stöd beviljas för högst 40 procent av projektets godkända kostnader, och högst 150 000 euro per projekt. Projekten kan pågå i högst 18 månader under tiden 1.4.2021–30.9.2022. Finansieringen kan sökas av privata och offentliga organisationer eller konsortier av dessa.Ansökningstiden är 1.2–1.3.2021. Avsikten är att understödsbesluten ska fattas före utgången av mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland stärker sitt stöd till utbildning i utvecklingsländer genom att återgå till att finansiera fonden Global Partnership for Education (GPE). Under evenemanget Educa på webben offentliggjorde utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari att Finland stöder fonden med 25 miljoner euro 2021–2025.Global Partnership for Education är världens största fond som fokuserar på att stödja utbildningssystemen i utvecklingsländer. Den beviljar finansiering i form av donationer för att utveckla undervisningssektorn i de minst utvecklade länderna och i svaga stater. Fondens geografiska tyngdpunkt ligger i Afrika söder om Sahara.Finland har också tidigare samarbetat med GPE. Finland finansierade fonden med sammanlagt sex miljoner euro åren 2013–2016. I slutet av 2020 beviljade Finland två miljoner euro till GPE:s COVID-19-finansiering för att upprätthålla undervisningen i utvecklingsländer under den krissituation som orsakades av pandemin. Stödet fokuserar särskilt på att göra det möjligt för flickor och utsatta barn att lära sig och återvända till skolan.”Tack vare vår expertis och det internationella intresset för vårt skolsystem har Finland en möjlighet att påverka genomförandet av det globala målet som gäller utbildning runtom i världen. Finland vill vara med och bygga upp högklassig utbildning också för de barn och ungdomar som har det sämst ställt”, sade minister Skinnari på Educa.Det är särskilt viktigt för Finland att förbättra möjligheterna till skolgång för flickor och personer med funktionsnedsättning och att utveckla lärarutbildningen.GPE har som mål att samla in fem miljarder dollar i utvecklingsfinansiering under de kommande fem åren. Med medlen stöds skolsystemen övergripande, undervisningens kvalitet förbättras och flickors och utsatta personers utbildning främjas i över 70 utvecklingsländer.GPE kräver att de länder som får stöd har en tillräcklig nationell finansiering för utbildningssektorn och att de satsar på att öka jämställdheten och minska ojämlikheten i sina planer för utbildningssektorn. Global Partnership for Educations verksamhet baserar sig på partnerskap mellan utvecklingsländer, givare, utvecklingsbanker, organisationer och företag. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har vid föredragningen fredagen den 29 januari förordnat nya ambassadörer till Stockholm och Peking samt en ny generalkonsul till Los Angeles.Maimo Henriksson. Foto: Petri KrookRepublikens president förordnade utrikesrådet Maimo Henriksson till chef för Finlands ambassad i Stockholm från och med den 1 september 2021. Henriksson är för närvarande avdelningschef för utrikesministeriets östavdelning, en tjänst hon innehaft sedan 2016. Innan dess var hon protokollchef 2015–2016 och ambassadör i Oslo 2010–2014. Inom utrikesförvaltningen har hon även tjänstgjort vid ambassaderna i Budapest och Moskva. Henriksson har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1989. Hon är juris kandidat och ekonomie magister.   Leena-Kaisa Mikkola.
Foto: Kimmo RäisänenRepublikens president förordnade utrikesrådet Leena-Kaisa Mikkola till chef för Finlands ambassad i Peking från och med den 1 september 2021. Mikkola är för närvarande avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Afrika och Mellanöstern, där hon har arbetat sedan 2017. Innan dess bevakade hon situationen i Syrien som ledande expert 2016–2017. Mikkola var ambassadör i Tel Aviv 2011–2016. Hon har också tjänstgjort vid EU-representationen i Bryssel och vid ambassaderna i Canberra, Aten och Budapest. Mikkola har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1992. Hon har en juris kandidatexamen.Okko-Pekka SalmimiesRepublikens president förordnade utrikesrådet Okko-Pekka Salmimies till chef för Finlands generalkonsulat i Los Angeles från och med den 1 september 2021. Salmimies är för närvarande äldre gästforskare vid Utrikespolitiska institutet. Dessförinnan var han Team Finland-ambassadör 2016–2020. Salmimies var ambassadör till OECD och Unesco och chef för Finlands ständiga representation i Paris 2013–2016. Inom utrikesförvaltningen har han även tjänstgjort vid ambassaderna i Paris och Bryssel. Salmimies har tjänstgjort vid utrikesministeriet sedan 1997. Han har en politices magisterexamen.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin besöker Borgå och Kouvola måndagen den 1 februari. Under sitt besök ska statsministern träffa representanter för städerna. Under dagen diskuteras särskilt aktuella ärenden i regionen. Statsminister Marin ska också besöka Nestes raffinaderi i Sköldvik i Borgå. Besöket ordnas med iakttagande av gällande hälsosäkerhetsanvisningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2019 var Finlands betalningar till EU 559 miljoner euro högre än inkomsterna därifrån. Nettobidraget låg intill medeltalet under en längre tid. Nettobidraget per invånare var 101 euro enligt Europeiska kommissionens statistik.”2019 var ett tämligen normalt år med tanke på finansieringsflödet mellan EU och Finland. Finland, som är ett rikt EU-land, är en klar nettobetalare, men kalkylerna tar inte i beaktande alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den inre marknaden och den fria rörligheten. Siffrorna från 2019 inkluderar inte konsekvenserna av coronakrisen”, säger finansminister Matti Vanhanen.Nettobidraget illustrerar skillnaden mellan de inkomster Finland får från EU och de betalningar Finland betalar till EU. Finlands nettobidrag till EU var 101 euro per invånare 2019, medan motsvarande belopp 2018 var 105 euro. Nettobidraget var 0,23 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,25 procent år 2018).Orsaken till att nettobidragen för olika år varierar är att i siffrorna syns bl.a. avslutandet av program under den förra budgetramperioden (2007–2013) och fördröjningarna i inledandet av program under nästa ramperiod (2014–2020). Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa övriga inkomster kan variera kraftigt från år till år.Finlands inkomster ökadeFinlands inkomster från EU ökade sammanlagt med 59 miljoner euro till 1 542 miljoner euro. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,15 procent (1,13 procent år 2018).Finlands inkomster från Fonden för ett sammanlänkat Europa ökade med 41 miljoner euro. Intäkterna från Erasmus+ -programmet som främjar studentutbyte ökade med 7 miljoner euro.Finlands intäkter påverkades också av inkomsterna från EU:s kemikaliemyndighet i Helsingfors, som ökade med 23 miljoner euro.Finansieringen av andra för Finland centrala intäktskällor (Horisont 2020, strukturpolitiska stöd och jordbruksstöd) minskade en aning.Nästan 60 procent av Finlands EU-intäkter består av jordbruksfinansiering. De strukturpolitiska stöden och EU-finansieringen för Horisont 2020, som främjar forskning och innovation, utgör vardera ca 13 procent av Finlands inkomster från EU. Finland fick 2,1 procent av finansieringen av Horisont 2020, vilket klart överstiger Finlands betalningsandel i EU-budgeten.Finlands betalningar till unionen på 2018 års nivåÅr 2019 var Finlands proportionella bidrag av hela EU-budgeten 1,63 procent (1,65 procent år 2018). Finland betalade sammanlagt 2 016 miljoner euro till EU. Avgifterna i anslutning till denna så kallade nationella betalningsandel förblev nästan på 2018 års nivå. Bidraget på grundval av mervärdesskatt var 312 miljoner euro medan bidraget på basis av bruttonationalinkomst var 1 609 miljoner euro. Dessutom utgjorde Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens betalningslättnad 127 miljoner euro 2019.Finland tog ut 188 miljoner euro i tullar och sockeravgifter, varav 150 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 38 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden.Tyskland största nettobidragsgivare, Lettland största nettobidragstagareDe olika medlemsstaternas ställning som nettobidragsgivare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland har som ett de rikare länderna i EU hört till nettobetalarna när det gäller unionens budget.År 2019 var de största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) Tyskland (0,41 procent), Holland (0,36 procent) och Danmark (0,32 procent). Samma länder ligger i täten när det gäller nettobidrag per capita, även om ordningen förändras något. Danmark är den största nettobetalaren med 176 euro per invånare. De medlemsstater som får avgiftssänkningar (Tyskland, Danmark, Holland, Sverige, Österrike och Storbritannien) hör trots sänkningarna till de största nettobetalarna både i förhållande till bruttonationalinkomsten och invånarantalet.De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var Lettland (3,68%), Ungern (3,67%) och Estland (3,36%). Beräknat per capita förändras ordningen något: Estland (697 euro per capita), Lettland (582 euro) och Ungern (519 euro). Finland en liten nettobetalareFinland var år 2019 en av unionens minsta nettobetalare i förhållande till bruttonationalinkomsten tillsammans med Italien. Irland och Belgien var mindre nettobetalare än Finland. Irland var ännu för några år sedan en klar nettomottagare men har tack vare sin kraftiga ekonomiska tillväxt etablerat sig som nettobetalare under de senaste två åren.Kommissionens statistik omfattar inte EU:s administrativa utgifter. Om de räknades med skulle Belgien vara nettomottagare på grund av alla EU-institutioner som finns i landet.”Finlands nettobetalarställning (0,23 procent av bruttonationalinkomsten) låg under det långvariga genomsnittet, som är cirka 0,25 procent av bruttonationalinkomsten. Nettobetalarställningen påverkades av att Finlands inkomster från unionens budget ökade med ca 60 miljoner euro från 2018, men avgifterna stannade på samma nivå som föregående år. De övriga inkomsternas andel av unionsfinansiering blev också betydande och utgjorde ca 11 procent av alla inkomster”, säger budgetrådet Panu Kukkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat över 11 miljoner euro för högskoleutbildning och utveckling av nätverk inom tillväxtbranscher. Genom projekten stöds specialiseringsutbildningarna för personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken och universitetens och yrkeshögskolornas nätverk för nya tillväxtbranscher. Därtill förnyas lärarutbildarnas kompetens i synnerhet i fråga om digitala miljöer. Med finansieringen svarar man vidare på lärarbristen inom småbarnspedagogiken.De 27 utvecklingsprojekt som finansieras stöder de riktlinjer i regeringsprogrammet som gäller jämlikhet och kvalitet i utbildningen samt kontinuerligt lärande. Projekten som gäller lärarutbildarnas kompetens verkställer riktlinjerna i utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen.För genomförande av specialiseringsutbildning för personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken beviljades 225 000 euro. Lärarutbildningen inom småbarnspedagogiken beviljades 2,8 miljoner euro. I de finansierade projekten möjliggörs genomförande av yrkesinriktade studier och undervisningspraktik inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning i form av flerformsutbildning. Även behoven av svenskspråkig utbildning har beaktats. Det behövs fortfarande fler yrkesutbildade personer för uppgifter inom småbarnspedagogiken. Läget är svårt särskilt i huvudstadsregionen trots att man under de senaste åren systematiskt satsat på extra platser i lärarutbildningen inom småbarnspedagogiken. Lärarutbildarnas kompetens stärksKompetens i digital pedagogik finns med i alla lärarutbildningsprojekt som finansieras. I projekten stöds dessutom lärarutbildarnas kompetens i specialpedagogik. Det finns ett stort samhälleligt behov av kompetens som gäller emotioner, interaktion och välbefinnande hos lärarutbildare. Finansiering riktas också till lärarutbildningar inom konstområden och idrottsfostran. För utveckling av lärarutbildarnas kompetens beviljades sammanlagt 2,7 miljoner euro.– Utvecklingen av småbarnspedagogiken, lärarutbildningen och lärarnas kompetens samt stödandet av barns och ungas välbefinnande och ett ändamålsenligt utnyttjande av digitaliseringen har en nyckelroll. Med dessa åtgärder stärker vi jämlikheten inom utbildningen, höjer Finlands utbildnings- och kompetensnivå och verkställer riktlinjerna för kontinuerligt lärande i praktiken. Det är också viktigt att beakta alla och att samarbetet mellan olika yrkesgrupper fungerar, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.– På grund av coronaepidemin har det talats mycket om distansundervisning och särskilt om dess kvalitet. Stärkandet av den digitala pedagogiska kompetensen och handledningskompetensen är ett av målen för den finansiering som beviljas. Vi behöver gedigen kompetens på detta område och pedagogiskt ändamålsenliga sätt att undervisa på webben. Satsningen påskyndar pågående reformer, såsom utvidgningen av läroplikten, reformen av det kontinuerliga lärandet och även verkställandet av högskolornas digitala vision, fortsätter Saarikko.Stöd för att skapa nätverk inom tillväxtbranscherna5,4 miljoner euro beviljades i synnerhet till nätverksprojekt som syftar till att stärka tillväxtbranscherna. Utvecklingsprojekten inom tillväxtbranscherna fokuserar bland annat på utnyttjande av artificiell intelligens och nätverk för utbildningssamarbete inom biodiversitetsutbildning och geovetenskaper. Också kompetensen kring etisk hållbarhet främjas i samarbete mellan arbetslivet och högskolorna. Dessutom stöds skapandet av ett nätverk för högskoleutbildning inom autonom sjöfart.– Med tanke på genomförandet av FUI-färdplanen är det viktigt att i initialskedet stöda nätverkssamarbetet inom nya tillväxtbranscher. Den rätta riktningen är att man i besluten betonar byggandet av allt starkare nätverk och ett starkt samarbete mellan högskolorna, konstaterar minister Saarikko.Finansiering beviljades till totalt 27 projekt. Sammanlagt lämnades det in 61 ansökningar om understöd. De understödda projekten har omfattande nätverk både regionalt och nationellt med högskolor och andra aktörer.Beviljade understöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beslutat att obligatoriska lager av vissa läkemedel som innehåller immunglobulin får underskrida den genomsnittliga konsumtionen under sex (6) månader som gäller i normala fall. Läkemedelspreparat som ingår i det obligatoriska lagret ska i fortsättningen användas endast i sådana situationer där det inte finns tillgång till alternativa läkemedelspreparat eller andra behandlingsformer för de godkända indikationerna för läkemedelspreparaten.  Plasma behövs för att tillverka läkemedel som innehåller normalt humant immunglobulin. Det har förekommit problem med tillgången på plasma under en längre tid. Coronapandemin har försämrat tillgången ytterligare, vilket medför utmaningar för plasmabaserade läkemedelspreparat globalt sett.Genom social- och hälsovårdsministeriets beslut säkerställs att läkemedelspreparat som innehåller immunglobulin räcker till för de patienter som i första hand behöver läkemedlet i Finland, då situationen i fråga om tillgången är utmanande. För en del av indikationerna för läkemedelspreparat är det möjligt att använda andra läkemedelspreparat och behandlingsformer. Den behandlande läkaren bedömer vilken behandlingsform som ska användas för varje patient. Beslutet träder i kraft den 1 februari 2021. Storleken på de obligatoriska lagren av läkemedelspreparat ska överensstämma med lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel senast den 31 januari 2022. De läkemedel som beslutet gäller kan kontrolleras här.

Källa: Valtioneuvosto.fi