NordenBladet — EU-redogörelsen bygger starkt på Europeiska unionens gemensamma värden och regeringsprogrammet. Den framhäver behovet att stärka EU:s kristålighet, det vill säga resiliens, inom olika sektorer. Statsrådets redogörelse för EU-politiken godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 28 januari och översändes till riksdagen.EU-redogörelsen drar upp riktlinjerna för Finlands EU-politik under de närmaste åren. Utgångspunkten är regeringsprogrammets EU-politiska prioriteringar. Finlands regering framför i redogörelsen sitt eget svar på hur EU:s resiliens bör stärkas och unionen utvecklas i början av 2020-talet.Behovet att stärka EU:s kristålighet, eller resiliens, i all verksamhet i unionen är den röda tråden i redogörelsen.
 
”Temat kristålighet genomsyrar hela redogörelsen. Regeringen vill stärka EU som säkerhetsgemenskap. EU måste stärka sin kristålighet inom alla politikområden”, sammanfattar Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen.EU-redogörelsen framhäver betydelsen av EU:s gemensamma värden och jämlikhet. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna utgör också i framtiden grunden för all verksamhet i unionen.
 
”Våra gemensamma värden är grunden för EU och en nödvändig förutsättning för resiliens. Demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna måste främjas på ett övergripande sätt. På så sätt stärker vi EU:s enighet, legitimitet och trovärdighet. Åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen måste fortsättningsvis vidtas målmedvetet med hjälp av alla EU:s rättsstatliga instrument som finns att tillgå. Instrumenten bör vidareutvecklas och användas i enlighet med sitt syfte.”I redogörelsen presenteras också Finlands utgångspunkt för den aktuella debatten om EU:s strategiska oberoende. Regeringen anser att det inte får innebära att man vänder sig inåt eller tyr sig till protektionism. Däremot ska strategiskt oberoende innebära att man utvecklar EU:s egna styrkor, deltar i rättvis konkurrens, främjar EU:s värden och intressen mer målmedvetet och tar ansvar i det internationella samarbetet.Finland deltar aktivt i utvecklandet av den ekonomiska och monetära unionen EMU.”Finlands mål är ett mer kriståligt EMU, där man stärker medlemsländernas ansvar för sin ekonomi, förenklar de finanspolitiska reglerna och förbättrar samordningen av den ekonomiska politiken med hjälp av den europeiska planeringsterminen. Finland förhåller sig öppet till initiativ som ingriper i skadlig skattekonkurrens och skatteflykt.”EU bör stärka sin ställning i den globala omvärlden med hjälp av sina egna starka sidor.”Finland har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt sammanhållna klimatneutrala ekonomi. Med tanke på våra samhällens resiliens, EU:s konkurrenskraft, ekologisk hållbarhet och social rättvisa är det nödvändigt att EU:s tillväxtstrategi grundar sig på principerna för hållbar utveckling. Finland driver på välfärdsekonomiskt tänkande i unionens verksamhet. Vi fortsätter vårt arbete som en samarbetsvillig medlemsstat som aktivt strävar efter gemensamma lösningar som skapar nationellt och europeiskt mervärde och främjar öppenhet”, fastställer minister Tuppurainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet har gett en rekommendation om att gymnasiernas traditionella bänkskuddardag (penkis) inte ska ordnas under rådande coronavirusepidemi. De gamlas dans och andra festligheter bör skjutas upp till en senare tidpunkt med beaktande av epidemiläget.Enligt rekommendationen är det bra att eftersträva att hitta sådana sätt att genomföra bänkskuddardagen och de gamlas dans på som är trygga med tanke på hälsan.  En granskning elit åldersgrupp visar att gymnasiestuderandena hör till en grupp där det förekommer betydlit mer coronavirusinfektion än i andra åldersgrupper, dvs. viruset cirkulerar aktivt just hos den unga vuxna befolkningen. Sammankomster i denna åldersgrupp är således förknippade med förhöjd smittorisk.Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets rekommendation till anordnare av gymnasieutbildning om ordnande av bänkskuddardagen och de gamlas dans under coronavirusepidemin 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har reviderat anvisningen om utarbetande av en extern räddningsplan. Syftet med anvisningen är att underlätta processen för utarbetandet av externa räddningsplaner vid räddningsverken och att förenhetliga regionförvaltningsverkens kriterier för tillsyn över externa räddningsplaner.I inrikesministeriets anvisning om utarbetande av en extern räddningsplan fastställs innehållet i externa räddningsplaner och ges anvisningar om bland annat hörande i beredningsskedet, information om räddningsplaner och ledning av räddningsverksamheten vid storolyckor. Till anvisningen har fogats mallar som kan användas vid utarbetandet av externa räddningsplaner.Anvisningen har uppdaterats så att den motsvarar inrikesministeriets förordning om externa räddningsplaner som trädde i kraft vid ingången av 2020. Samtidigt har ett avsnitt om tolkningar som kommit fram i verksamheten samt om regionförvaltningsmyndighetens bedömning inkluderats i anvisningen.Räddningsplanen styr verksamheten vid storolyckorRäddningsverken är skyldiga att tillsammans med verksamhetsutövare göra upp en extern räddningsplan för sådana objekt som medför särskild risk och som definieras i räddningslagen.Sådana objekt är till exempel stora kemikalieproduktionsanläggningar, kärnkraftverk och deponier för utvinningsavfall. I Finland finns cirka 200 objekt med skyldighet att upprätta en extern räddningsplan och öva regelbundet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands Bank har lagt fram ett förslag till en strategi för ekonomiskt kunnande. Målet är att finländarnas ekonomiska kunnande ska vara bäst i världen år 2030. Avsikten är att så många som möjligt ska förstå betydelsen av ekonomisk kompetens i sitt eget liv och kunna fatta goda beslut med tanke på sin ekonomi. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn överlämnade i dag till justitieminister Anna-Maja Henriksson förslaget till nationell strategi för att främja ekonomiskt kunnande i Finland.Enligt strategiförslaget krävs det ändringar i verksamhetssätten för att nå målet. För den enskilda individen är förmågan att bättre kunna förstå och förutse den egna ekonomin avgörande. Det ska vara lätt för var och en att få hjälp och att hitta lågtröskeltjänster för rådgivning och information. I förslaget betonas att ett gott ekonomiskt kunnande bland medborgarna skapar välmående inte bara för dem själva utan för hela samhällsekonomin.
 
Det strategiförslag som Finlands Bank har utarbetat är det första i sitt slag i Finland. För ett år sedan kom Finlands Bank och justitieministeriet överens om att Finlands Bank ska utarbeta en nationell strategi för ekonomihantering.– Finländarnas ekonomiska kunnande är i genomsnitt på god nivå, men det finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Genom målmedvetet arbete för att främja det ekonomiska kunnandet och med tillräckliga resurser är det möjligt att i stor utsträckning förbättra medborgarnas kunskaper och färdigheter och därigenom förebygga överskuldsättning och andra ekonomiska problem, framhåller chefdirektör Olli Rehn.– Det här är ett viktigt arbete som jag starkt vill driva framåt. I vår tid är frågor som gäller överskuldsättning särskilt aktuella och stärkandet av medborgarnas ekonomiska kompetens är en viktig målsättning. Jag är glad att förslaget fokuserar på den ”positiva sidan” av ekonomiskt kunnande, alltså en god privatekonomi, sparande och investering, säger minister Henriksson.Intensivare samarbete mellan dem som lär ut ekonomiVid sidan av myndigheterna är det också många företag och aktörer inom tredje sektorn som arbetar för att förbättra kunskaperna i ekonomi. I strategiförslaget betonas vikten av att underlätta samarbetet mellan dem och att ge dem ökad tillgång till aktuell information. Dessutom bör verksamheten samordnas bättre än tidigare. Allt detta ger verksamheten större genomslag och effektiviserar användningen av resurser. Enligt förslaget ska det inom justitieministeriets förvaltningsområde inrättas en funktion som stöder och samordnar arbetet på fältet.
 
För genomförandet av strategin upprättas en praktisk verksamhetsplan. För att säkerställa rätt riktning fastställs konkreta mål för verksamheten och resultat och verkan ska mätas systematiskt. Ett smidigt samarbete med tvärvetenskaplig forskning är viktigt för att kunna skapa en lägesbild.– Jag stöder förslaget om att inrätta en ny funktion inom justitieministeriets förvaltningsområde för att samordna strategiarbetet för ekonomiskt kunnande. Detta är viktigt för att de utvecklingsobjekt som lyfts fram snabbt ska kunna omsättas i praktiken, betonar minister Henriksson.Förslaget till strategi har utarbetats under ledning av Finlands Bank tillsammans med centrala aktörer och forskare inom branschen. I arbetet beaktades utgångsnivån för finländarnas ekonomiska kunnande, det arbete som görs för att främja den ekonomiska kompetensen, de rådande marknadsförhållandena och samhällssituationen. Dessutom använde man anvisningar från OECD:s internationella nätverk för finansiell utbildning (INFE) och gick igenom flera internationella exempel på motsvarande arrangemang.Förslag till nationell strategi för att främja ekonomiskt kunnande i Finland (pdf)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets i Helsingfors den 29 januari. Ministrarna diskuterar bilaterala frågor, coronavirusläget och återhämtningsåtgärderna efter pandemin, det regionala läget och andra aktuella internationella frågor, såsom de transatlantiska relationerna och åtgärder mot klimatförändringen. Under sitt besök träffar utrikesminister Liimets även republikens president Sauli Niinistö. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Handläggningstiderna för straffprocesser vid sexualbrott mot barn ger upphov till regional ojämlikhet. Detta framgår av en undersökning av Institutet för kriminologi och rättspolitik som granskade längderna av straffprocesserna vid sexualbrott mot barn samt skillnaderna i handläggningstiderna mellan regionerna.Enligt undersökningen är den genomsnittliga handläggningstiden vid sexuella övergrepp mot barn betydligt längre än vid sexualbrott och misshandel mot vuxna. I värsta fall tar processen flera år. Mest tid tar oftast förundersökningsfasen, där också de regionala skillnaderna är störst.Granskningen gjordes på tre olika materialunderlag. De regionala skillnaderna i handläggningstiderna för sexualbrott mot barn utreddes utifrån statistikdata. Domslutsmaterial användes för att klarlägga hur kvalitativa skillnader i brotten bidrar till att dra ut processtiden. Orsaker till de regionala skillnaderna utreddes genom att intervjua poliser, åklagare och tingsdomare.Handläggningen av sexualbrott mot barn förlängs av olika skälEnligt undersökningen behandlades övergrepp mot de allra yngsta barnen i allmänhet snabbt. Handläggningstiden var oftast kortare för enskilda gärningar än för långvariga och upprepade gärningar, detsamma gällde fall där brottet hade anmälts till polisen inom mindre än två veckor.I gengäld var straffprocessen ofta utdragen för barn som vid brottstidpunkten varit berusade eller placerade utanför hemmet. Att processen drar ut på tiden beror enligt undersökningen även på att barn utsätts för sexualbrott på internet samt på faktorer kring organisering av arbetet, myndigheternas specialisering och myndigheternas samarbete.De regionala skillnaderna bör undanröjasPå grund av de regionala skillnaderna i handläggningstiderna är de minderåriga offren för sexualbrott inte i en jämlik ställning i Finland. Enligt undersökningen kan processtiderna effektivt förkortas genom att koncentrera utredningen av sexualbrott mot barn till särskilt utbildade utredare och utredningsledare, helst enheter, samt att förbättra samarbetet mellan myndigheter.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av december sammanlagt 357 400 arbetslösa arbetssökande. Det är 99 700 fler än ett år tidigare. Från föregående månad ökade antalet arbetslösa arbetssökande med 42 800. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av december fanns det i hela landet 96 600 permitterade, vilket är 68 900 fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 77 800, vilket är 56 100 fler än i december i fjol. Från november ökade antalet permitterade på heltid med 19 800.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 91 900. Detta är 28 900 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 127 200, det vill säga 32 100 fler än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 10 900 fler än i december i fjol, det vill säga sammanlagt 43 700. I januari–december avslutades i genomsnitt 63,5 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 4,6 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb minskadeTill arbets- och näringsbyråerna anmäldes under december 50 400 nya lediga jobb, det vill säga 5 000 färre än i förra december. Allt som allt fanns det i december 92 800 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna, vilket är 11 200 färre än för ett år sedan.I slutet av december deltog 107 700 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 200 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 7,8 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i december 74 000 färre sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 70,7 procent, dvs. 2,3 procentenheter lägre än i december i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 212 000, vilket är 48 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 7,8 procent, dvs. 1,8 procentenheter högre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under sina förhandlingar idag diskuterade regeringen ersättning genom sjukvårdsförsäkringen av coronavaccinering inom den privata företagshälsovården och trygg inresa för utländsk säsongsarbetskraft med tanke på hälsosäkerheten. Regeringen tog också del av en översikt över de lagar som har en koppling till pandemin och de regeringspropositioner som bereds just nu.Regeringen drog upp riktlinjer för ersättning av coronavaccinering genom sjukvårdsförsäkringen. Sjukförsäkringslagen ändras så att Folkpensionsanstalten kan ersätta vaccinering som utförs inom företagshälsovården. Ersättningskostnaderna finansieras med statliga medel. Ersättningsbeloppet fastställs senare. Staten ansvarar för anskaffningen av vaccinet, och kommunerna för distributionen, som hör till deras organiseringsansvar. Även resekostnader för vaccinering inom både den privata och den offentliga hälso- och sjukvården kommer att kunna ersättas. Regeringen överlämnar en proposition om ersättning för coronavaccinering till riksdagen i februari.Regeringen diskuterade också hälsosäkerheten när utländsk säsongsarbetskraft inom jord- och skogsbruket anländer till Finland inför den kommande vegetationsperioden. Regeringen försöker trygga tillgången till säsongarbetare som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen. Det utarbetas anvisningar för arbetsgivare om hälsosäkerhet vid inresa och karantän. Regeringen fastställer villkoren för inresa när anvisningarna är klara.Regeringen fick en lägesöversikt över de lagar som gäller coronapandemin och förde en preliminär debatt inför den fortsatta beredningen av lagarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För kommittén för social trygghet började år 2021 med behandlingen av sista hands skyddet, grundskyddet och den problematiska helheten med bostadsstöden.Centrala ärenden vid mötet den 25 januari var bland annatDe två systemen för ersättningen av boendeutgifterNivån på grundskyddet och överlappningarna i förmånernaProblemet med att vissa blir helt utan grundskydd och frågan om motprestationen för utkomstskyddetByråkratifällanVägarna till utkomststödet är mångaI grundskyddet, bostadsstödet och sista hands skyddet, dvs. utkomstskyddet, finns överlappningar, och ibland är detta ändamålsenligt på grund av att stöden har olika ändamål. Men i praktiken är skillnaderna mellan de olika ändamålen oklara.  – Det utkomstskydd som är avsett att vara tillfälligt har blivit ett långvarigt stöd. Den största orsaken till överlappningarna är att utkomststödet i praktiken har blivit en form av utvidgat bostadsstöd för hushåll med låga inkomster. För det strukturella problemet med det socialskydd som omfattar boendeutgifterna och stöden för dem finns inga enkla lösningar, konstaterar Pasi Moisio som är ordförande för kommittén för social trygghet. – Till och med en arbetslös ensamboende person med en rimlig hyresnivå som är berättigad till grundskydd för arbetslösa kan i teorin ha rätt att få utkomststöd. Det är alltså inte fråga om särskilt stora boendeutgifter, säger Mikko Horko, ordförande för sektionen för boende. – I motsats till vad man kunde ha väntat sig verkar de ökade boendeutgifterna inte ha lett till att överlappningarna i grundskyddet och utkomststödet har blivit vanligare under de senaste årtiondena.  Största delen av de som omfattas av grundskyddet är i regel berättigade till utkomststöd främst på grund av boendeutgifterna. Att använda utkomststödet som en lösning för långvariga utkomstproblem som beror på boendeutgifterna är dock problematiskt. Det är svårt att ekonomiskt motivera personer som får utkomststöd att ta emot till exempel tillfälliga jobb eftersom den intjä-nade inkomsten oftast dras av till fullt belopp från förmånen. Den byråkrati som överlappningarna i förmånerna orsakar är en belastning för stödtagaren och försvagar incitamenten för att arbeta. Även för den som verkställer förmånerna är systemet belastande, konstaterar Jussi Tervola, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd. – På lång sikt har levnadsstandarden för de som omfattas av grundskyddet försämrats jämfört med medelinkomsttagarna, trots att förmånstagarnas köpkraft efter att boendeutgifterna har betalats inte har minskat.  De som saknar grundskydd helt och hållet söker i första hand utkomststöd om de behöver stöd. I Finland gäller detta cirka 10000 människor. Man kan urskilja två olika grupper, nämligen de unga som inte är berättigade till utkomstskydd för arbetslösa och de kunder som av någon orsak inte kan uppfylla förmånsvillkoren.  – Även den så kallade byråkratifällan är en orsak till att människor söker just utkomststöd eller har svårt att klara sig utan det, eftersom det med det nuvarande systemet är svårare att söka flera förmåner än en enda förmån. För närvarande kan det också vara lättare att förutse sina inkomster om man får en förmån regelbundet, vilket ger en upplevelse av att man kan hantera sin egen ekonomi bättre än om man tar emot ett jobb, konstaterar Mikko Horko. Kommittén diskuterade också förhållandet mellan tjänster och förmåner, hur mycket man stävar efter att styra kunden med socialskyddet och de särdrag som gäller socialskyddet för personer under 25 år. Dessutom diskuterade man sambanden mellan bostadspriserna, behovet av boendeförmåner och bostadspolitiken.  Forskare Tuija Korpela presenterade med hjälp av Fpa:s statistik en beskrivning av de befolkningsgrupper som får utkomststöd, bostadsstöd och grundskydd.  – De som får utkomststöd bor ofta i ett hushåll med en person eller är familjens enda förälder. De flesta förmånstagare är arbetslösa. Vid analysen av befolkningsgrupperna såg man också att det finns en grupp av förmånstagare, oftast med familj, som oftast fått sjukdagpenning eller någon föräldraförmån innan de fått utkomststöd. Enligt statistiken finns det också en stor grupp som får utkomststöd under en lång tid, säger Korpela. – Av de som får allmänt bostadsstöd är den största gruppen de studerande. Inom grundskyddet för arbetslösa är arbetsmarknadsstödet den vanligaste förmånen, säger Korpela.  
Pilotförsök ska minska klyftan mellan den diskussion som förs i vardagen och den som förs av experterFör kommittén föreslogs ett forskningsprojekt för att utreda hur finländarna diskuterar socialskydd och få en helhetsbild av socialskyddssystemet. – Enligt de preliminära resultaten av pilotförsöket är vissa enskilda förmåner välbekanta, medan det är klart svårare att diskutera om den sociala tryggheten och dess allmänna betydelse, konstaterar Paula Saikkonen, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd.    – Det har gjorts många undersökningar av finländarnas användning av sociala förmåner. Man har också undersökt värderingar och attityderna till förmåner. Men detta är inte tillräckligt för att kunna förstå de olika värderingar som styr användningen av sociala förmåner, säger Saikkonen.– När vi får en bättre uppfattning om hur finländarna förstår den sociala tryggheten och socialskyddssystemet kan vi också kommunicera bättre om reformen av den sociala tryggheten. I bästa fall minskar forskningsrönen klyftan mellan experterna och medborgarna och bidrar till en större förståelse och en ökad dialog när det gäller socialskyddssystemet ur alla befolkningsgruppers perspektiv, konstaterar kommunikationsexpert Tuulia Nieminen. Här kan du läsa mötespresentationen (på finska):KokouskutsuKokouksen esitysmateriaaliViimesijainen turva, perusturva ja asuminen – ongelmaraportin koonti, luonnosViimesijainen turva, perusturva ja asuminen – ongelmaraportin johdanto, luonnosSosiaaliturvakomitean jäsenmuutospäätösEdellisen kokouksen pöytäkirja (23.11.2020) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna i de digitalt avancerade D9+-länderna diskuterade vid sitt virtuella möte 27.1.2021 målen för det digitala decenniet för Europa fram till 2030. Länderna offentliggjorde ett gemensamt uttalande om mötet, enligt vilket Europas tekniska konkurrenskraft baserar sig på digital utveckling, innovationer och en fungerande inre marknad.– Digitalisering och stävjande av klimatförändringen utgör grunden för EU:s framtida ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Vi måste stärka Europas konkurrenskraft och främja digital teknik för att vi ska kunna säkerställa en ledande ställning i den globala tekniska konkurrensen, säger näringsminister Mika Lintilä, som var ordförande för mötet.I uttalandet fastställs att artificiell intelligens, kvantdatorer samt 5G- och 6G-teknikerna tillsammans med dataekonomin möjliggör ett digitalt decennium. EU måste dra nytta av den globala konkurrensfördelen på dessa områden, samtidigt som man bevarar den öppna inre marknaden och stärker det internationella samarbetet.Länderna förbinder sig att utarbeta målen för det digitala decenniet för EuropaD9+-ländernas ministrar förband sig i sitt uttalande att fortsätta diskussionerna om centrala drivkrafter för digitalisering och teknisk konkurrenskraft och att främja utarbetandet av målen för det digitala decenniet i Europa.Nästa möte för ministergruppen arrangeras av Luxembourg. D9+ är en ministergrupp för digitalt avancerade EU-länder. Gruppen ska strategiskt främja utnyttjande och genomförande av digitalisering och spridande av god praxis. De länder som deltar i mötet var Belgien, Danmark, Estland, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Spanien, Sverige och Tjeckien.

Källa: Valtioneuvosto.fi