NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat aktörer inom konst- och kultursektorn och de kreativa branscherna sammanlagt 8 796 950 euro i coronaunderstöd. Understöden är avsedda för att stöda verksamheten och skötseln av uppgifterna under coronapandemin och för att hjälpa aktörerna att klara sig igenom de svåra tiderna.Syftet är att hjälpa aktörerna att fortsätta och utveckla sin verksamhet under och efter pandemin samt att upprätthålla sysselsättningen. Med understödet stöds inte sådana solida aktörer i fråga om vilka beviljandet av statsunderstöd i enlighet med statsunderstödslagen inte kan anses behövligt med beaktande av aktörens ekonomiska situation.Understödet kan användas för kostnader som uppkommit eller uppkommer under perioden 1.8.2020-30.6.2021.– Det försämrade coronaläget under hösten och vintern syns i ansökningarna och antalet ansökningar från aktörer inom konst- och kultursektorn och de kreativa branscherna. Aktörernas ekonomiska svårigheter har ökat och syns i stor utsträckning inom olika branscher. Undervisnings- och kulturministeriets understöd till organisationer och företag inom kultur, konst och kreativa branscher är en viktig del av den stödhelhet genom vilken staten stöder de sektorer som drabbats värst av pandemin, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Beslut om anslagen fattades i tilläggsbudgetenRegeringen föreslog i sin sjunde tilläggsbudget för 2020 ett tilläggsanslag för att underlätta situationen för aktörer, sammanslutningar och yrkespersoner inom olika konstområden som drabbas av coronavirusläget. Riksdagen godkände den sjunde tilläggsbudgeten den 27 november.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har beviljat UN Women en miljon euro i stöd för fredsbyggande i Syrien. Det aktuella projektet, som pågår från oktober 2020 till december 2021, har som mål att stödja kvinnors deltagande och inflytande i den politiska processen.särskilda sändebud för Syrien, Geir O. Pedersen, träffar den rådgivande gruppen för syriska kvinnor i Genève 2019. Foto: UN Photo/Violaine MartinFinland har finansierat UN Womens verksamhet i Syrien sedan 2017. Projektet har fyra pelare: stöd till den politiska processen, gräsrotsdialoger, internationell samordning samt forskning och analyser om jämställdheten i Syrien. Utan kvinnors deltagande kan en hållbar och rättvis fred inte uppnås.Konflikten i Syrien har pågått i nästan tio år. Konflikten kan inte lösas med vapen, utan den kräver en politisk process och fredsbyggande mellan syrierna. UN Womens projektet ökar dialogen mellan kvinnor som representerar olika grupper och kvinnors delaktighet i den politiska processen.FN:s särskilda sändebud för Syrien medlar för att få till stånd en fredsprocess. Till stöd för hans arbete har det inrättats en rådgivande grupp för kvinnor, Women’s advisory board, som för fram kvinnors synpunkter på den politiska processen och stöder bland annat grundlagskommitténs verksamhet. Den rådgivande gruppen har också i åratal bedrivit påverkansarbete som resulterat i att nästan 30 procent av ledamöterna Syriens grundlagskommitté idag är kvinnor. Den rådgivande gruppens arbete och dess kontakter med gräsrotsnivån stöds genom UN Womens projekt. Kvinnors delaktighet stärker fredenFN vill öka kvinnors deltagande i fredsförhandlingar. Finland stöder detta mål och delar tolkningen i FN:s resolution 1325 (Kvinnor, fred och säkerhet), att kvinnors delaktighet i fredsförhandlingarna har en positiv inverkan på möjligheterna att uppnå fred och på fredens hållbarhet. Undersökningar har också visat att kvinnors delaktighet har ökat sannolikheten att fredsavtal verkligen genomförs.Finland har tre projekt som gäller fredsmedling på gång i Syrien. Utöver UN Womens projekt stöder Finland också Berghof Foundations projekt och ett samprojekt mellan Finska missionssällskapet och Common Space Initiative. Syftet med fredsmedlingsprojekten är att stödja syriska aktörer och påverkare på gräsrotsnivå genom att producera material som grund för deras arbete, erbjuda utbildning, ordna diskussioner mellan syrierna och hjälpa dem knyta kontakter med viktiga utomstående aktörer.Finland understöder också FN-mekanismen (International, impartial and independent mechanism, IIM) som hjälper att utreda och åtala personer som begått de allvarligaste brotten, för att ställa skyldiga till svars och att ge offren rättvisa. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagändringarna förtydligar i synnerhet de rapporteringsskyldigas skyldigheter i fråga om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Regeringen lämnade en proposition om ändringarna torsdagen den 28 januari.Lagändringarna gäller bl.a. bestämmelserna om kundkontroll. Ändringarna inverkar indirekt inte bara på de rapporteringsskyldiga utan också på myndigheternas och Finlands Advokatförbunds tillsynsarbete. Syftet med propositionen är dessutom att förbättra informationsutbytet mellan finansunderrättelseenheterna i EU.Regeringen föreslår ändringar i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, lagen om centralen för utredning av penningtvätt och lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Motståndskraften hos kritiska tjänster i EU-länderna förbättras genom att det gamla direktivet om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna revideras. Det nya direktivförslaget är betydligt mer omfattande och syftar till att förbättra motståndskraften hos de tjänster som är nödvändiga med tanke på EU samt till att identifiera de kritiska enheter som upprätthåller samhällets vitala och ekonomiska funktioner. Statsrådet informerade riksdagen om det nya direktivförslaget den 28 januari. Direktivets tillämpningsområde omfattar tio sektorer. Sektorerna är trafik, energi, banker, finansmarknaden, hälsa, vatten- och avfallsvattenförsörjning, digital infrastruktur, offentlig förvaltning och rymden. Genom sektorspecifika åtgärder syftar man till att förbättra enheternas motståndskraft och att på ett konsekvent sätt, där enheterna kompletterar varandra, ingripa i de risker och sårbarheter som bland annat den nätverksbaserade verksamhetsmiljön medför.EU-länderna måste identifiera sina sektorspecifika vitala funktionerDen föränderliga säkerhetsmiljön och den pågående covid-19-pandemin har visat att EU-länderna genom enhetliga metoder måste definiera och identifiera de enheter som är kritiska med tanke på samhällenas funktionsförmåga och förbättra deras kristålighet. Detta genomförs bland annat genom att utveckla skyddsåtgärder, bättre identifiera medlemsstaternas inbördes beroendeförhållanden samt förhindra oförutsedda konsekvenser av sammanlänkning av uppgifter.Direktivförslaget förutsätter att EU-länderna utifrån gemensamma europeiska kriterier fastställer de myndigheter som ansvarar för den kritiska infrastrukturens kristålighet, bedömer vilka deras vitala funktioner är inom direktivets tillämpningsområde och namnger de kritiska infrastruktur- och tjänsteäktörer som är nationellt betydande.  Medlemsländerna förutsätts också ha en nationell strategi som stärker de kritiska enheternas motståndskraft.Förslaget till det så kallade CER-direktivet (Critical Entities Resilience Directive) är en del av ett stort paket som omfattar en ny strategi för cybersäkerhet och en uppdatering av direktivet om nät- och informationssäkerhet. Förslaget baserar sig på den strategi för EU:s säkerhetsunion för 2020–2025 som kommissionen har lagt fram. I strategin efterlyses ett övergripande tillvägagångssätt som beaktar nuvarande och framtida risker och den fysiska och digitala infrastrukturens inbördes beroendeförhållanden. Dessa åtgärder stöder också målen i agendan för terrorismbekämpning för EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 28 januari utnämnde statsrådet juris kandidat Antti Pelttari att fortsätta som chef för Skyddspolisen. Tjänsten tillsätts för tiden 1.3.2021−28.2.2026.Antti Pelttari har varit chef för Skyddspolisen sedan 2011. Han har erfarenhet av ledarskap i synnerhet inom inrikesministeriets förvaltningsområde och han har omfattande dokumenterad erfarenhet av genomförande av utvecklingsprojekt inom Skyddspolisens ansvarsområde. I egenskap av chef för Skyddspolisen ansvarade Pelttari för Skyddspolisens organisationsreform i samband med att underrättelselagstiftningen trädde i kraft. Då ändrades ämbetsverkets ställning, funktionella karaktär och roll så att polisorganisationen blev en säkerhets- och underrättelseorganisation. Som chef för ämbetsverket har Pelttari ansvarat även för flera andra utvecklingsprojekt, till exempel reformen av Skyddspolisens informationssystem och ett lokalprojekt inom Skyddspolisen. − Frågor som gäller den nationella säkerheten blir allt viktigare i Finland bland annat på grund av den allt snabbare digitaliseringen och det internationella läget som fortsatt är instabilt. Skyddspolisen har en viktig och enligt min uppfattning allt större roll i upprätthållandet av Finlands nationella säkerhet. Min viktigaste uppgift är att tillsammans med andra anställda vid Skyddspolisen fortsätta omvandlingen av Skyddspolisen till Finlands säkerhets- och underrättelsetjänst. Arbetet har kommit igång bra. Vårt mål är att den information som vi producerar allt bättre ska stödja Finlands statsledning i beslutsfattandet inom utrikes- och säkerhetspolitiken och myndigheterna i att skydda den nationella säkerheten, konstaterar Pelttari.Åren 2009–2011 arbetade Pelttari vid inrikesministeriet som statssekreterare, 2005–2008 som direktör för enheten för internationella frågor och 1996–1998 som lagstiftningsråd. Åren 1998–2005 var Pelttari utskottsråd i riksdagens utrikes- och försvarsutskott och 1993–1996 lagstiftningssekreterare vid utrikesministeriets rättsavdelning.Chefen för Skyddspolisen leder Skyddspolisens verksamhet och ansvarar för att ämbetsverkets uppgifter sköts på ett resultatrikt, ändamålsenligt och effektivt sätt. Dessutom svarar chefen för Skyddspolisen bland annat för de allmänna verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverket, avtalar med inrikesministeriet om ämbetsverkets resultatmål och anslag, fastslår verksamhetsstrategin och verksamhetens insatsområden samt ansvarar för funktionellt viktiga utvecklingsprojekt, de internationella kontakterna och samarbetet med berörda grupper.Det har gjorts en omfattande säkerhetsutredning av chefen för Skyddspolisen och ingåtts ett karensavtal enligt statstjänstemannalagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beslutet om egna medel fastställer hur EU-budgeten ska finansieras 2021–2027. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner beslutet.Beslutet om egna medel är en del av beslutet om EU:s fleråriga budgetram, som fastställer EU:s inkomster och utgifter för åren 2021–2027. Europeiska unionens råd godkände beslutet om egna medel i december. Alla medlemsstater ska godkänna beslutet nationellt för att det ska träda i kraft retroaktivt vid ingången av detta år. 
 
Beslutet om egna medel kommer att ge EU-budgeten en helt ny inkomstkälla: ett nationellt bidrag på grundval av icke-återvinningsbart plastförpackningsavfall. Dessa medel kommer i fortsättningen att utgöra ca 3–4 procent av unionens finansiering. Reformen gagnar Finland, eftersom den minskar vår betalningsandel som betalas ur den nationella budgeten.Beslutet kommer dessutom att förenkla momsbaserade egna medel, vilket är ekonomiskt förmånlig för Finland. De sänkningar av EU-avgiften som beviljas vissa medlemsländer fortsätter under den nya perioden, men systemet förenklas och det sammanlagda beloppet av sänkningarna minskar avsevärt jämfört med den föregående perioden. I sin helhet ökar Finlands avgifter med ca 4 procent under den nya perioden, medan medlemsstaternas avgifter i genomsnitt stiger med ca 10 procent.Återhämtningsinstrumentet påskyndar ekonomisk tillväxt och reformerBeslutet om egna medel ger Europeiska kommissionen befogenhet att ta 750 miljarder euro i lån för att finansiera återhämtningsinstrumentet. Med hjälp av finansieringen av återhämtningsinstrumentet kan unionen påskynda återhämtningen av EU:s ekonomi från coronakrisen och främja strukturella reformer i medlemsstaterna.Finland genomför programmet för hållbar tillväxt med hjälp av finansiering från återhämtningsinstrumentet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Också i Finland finns redan ett antal företag som tillhandahåller kommersiella klimatkompensationstjänster som baserar sig på klimatåtgärderna inom jord- och skogsbruket och annan markanvändning. Hittills har det dock inte funnits någon täckande allmän bild av det inhemska utbudet och den inhemska marknaden. På detta behov svarar den utredning som Gaia Consulting Oy och Pellervo ekonomiska forskningsinstitut tagit fram på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet. Utredningen tar också ställning till kriterierna för god kompensation.Den finländska marknaden för klimatkompensation är enligt utredningen brokig. Aktörerna på marknaden har olika uppfattningar om utgångspunkterna och kriterierna för kompensationssystemen. Detta kan i värsta fall leda till att man inte uppnår projektens egentliga klimatmål.De största utvecklingsbehoven gäller mätningen, rapporteringen och verifieringen av projektens klimateffekter samt de tillämpade metoderna. I vissa fall är det också svårt att bedöma om en del av klimateffekterna skulle ha uppstått också utan projektåtgärder. Ett av problemen med projekten är också den dåliga transparensen som igen gör det svårt att jämföra projekten och åtgärderna. Ett möjligt sätt att lösa transparensproblemet kan vara att man allt mer börjar tillämpa kriterierna för god kompensation enligt internationella standarder i inhemska projekt.Kompensationssystem som också lämpar sig för oss och som beaktar de internationella spelreglerna kan hittas bland annat i de länder som ingår i utredningens internationella jämförelse. Där kan man eventuellt också hitta goda exempel på statens eventuella roll på marknaden.Projekten har bredare konsekvenser– Klimatkompensationsprojekten kan ge lantbruksproducenter och skogsägare flera inkomstmöjligheter och därigenom ha en positiv inverkan på den regionala ekonomiska utvecklingen. Det kan vara bra även för kommunerna att undersöka vilka möjligheter projekten ger dem, säger Tatu Torniainen, ordförande för utredningsprojektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.Enligt utredningen har projekten i regel uppnått de politiska målen som hänför sig till jord- och skogsbruket väl. De projektåtgärder som stärker och ökar de skogliga kolsänkorna är dock mycket olika, varför deras förenlighet med de politiska målen varierar – till exempel tillgången på energi- och gagnvirke som påverkas på olika sätt beroende på åtgärden.– Jord- och skogsbruksministeriet planerar fortsatta åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för markanvändningssektorns klimatkompensationsprojekt, såsom att skapa klarhet i kriterierna samt att utveckla kunskapsunderlaget och metoderna, säger Torniainen. Några kompensationsåtgärder som finansieras med offentliga medel planeras inte.Utöver klimateffekterna kan projekten också ha andra konsekvenser för hållbar utveckling, såsom naturens biologiska mångfald och vattendragens tillstånd. Enligt utredningen har projekten i regel positiva konsekvenser för dessa.För att målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs det förutom att de fossila utsläppen minskas också att utsläppen från markanvändningssektorn minskas samt att kolsänkorna bevaras och stärks. I regeringsprogrammet ingår flera klimatåtgärder som genomförs inom ramen för den omfattande åtgärdshelheten Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet inledde våren 2020. Klimatkompensationsutredningen, som baserar sig på bland annat intervjuer med aktörer inom branschen, är en del av denna helhet.Länk till utredningen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-redogörelsen bygger starkt på Europeiska unionens gemensamma värden och regeringsprogrammet. Den framhäver behovet att stärka EU:s kristålighet, det vill säga resiliens, inom olika sektorer. Statsrådets redogörelse för EU-politiken godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 28 januari och översändes till riksdagen.EU-redogörelsen drar upp riktlinjerna för Finlands EU-politik under de närmaste åren. Utgångspunkten är regeringsprogrammets EU-politiska prioriteringar. Finlands regering framför i redogörelsen sitt eget svar på hur EU:s resiliens bör stärkas och unionen utvecklas i början av 2020-talet.Behovet att stärka EU:s kristålighet, eller resiliens, i all verksamhet i unionen är den röda tråden i redogörelsen.
 
”Temat kristålighet genomsyrar hela redogörelsen. Regeringen vill stärka EU som säkerhetsgemenskap. EU måste stärka sin kristålighet inom alla politikområden”, sammanfattar Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen.EU-redogörelsen framhäver betydelsen av EU:s gemensamma värden och jämlikhet. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna utgör också i framtiden grunden för all verksamhet i unionen.
 
”Våra gemensamma värden är grunden för EU och en nödvändig förutsättning för resiliens. Demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna måste främjas på ett övergripande sätt. På så sätt stärker vi EU:s enighet, legitimitet och trovärdighet. Åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen måste fortsättningsvis vidtas målmedvetet med hjälp av alla EU:s rättsstatliga instrument som finns att tillgå. Instrumenten bör vidareutvecklas och användas i enlighet med sitt syfte.”I redogörelsen presenteras också Finlands utgångspunkt för den aktuella debatten om EU:s strategiska oberoende. Regeringen anser att det inte får innebära att man vänder sig inåt eller tyr sig till protektionism. Däremot ska strategiskt oberoende innebära att man utvecklar EU:s egna styrkor, deltar i rättvis konkurrens, främjar EU:s värden och intressen mer målmedvetet och tar ansvar i det internationella samarbetet.Finland deltar aktivt i utvecklandet av den ekonomiska och monetära unionen EMU.”Finlands mål är ett mer kriståligt EMU, där man stärker medlemsländernas ansvar för sin ekonomi, förenklar de finanspolitiska reglerna och förbättrar samordningen av den ekonomiska politiken med hjälp av den europeiska planeringsterminen. Finland förhåller sig öppet till initiativ som ingriper i skadlig skattekonkurrens och skatteflykt.”EU bör stärka sin ställning i den globala omvärlden med hjälp av sina egna starka sidor.”Finland har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt sammanhållna klimatneutrala ekonomi. Med tanke på våra samhällens resiliens, EU:s konkurrenskraft, ekologisk hållbarhet och social rättvisa är det nödvändigt att EU:s tillväxtstrategi grundar sig på principerna för hållbar utveckling. Finland driver på välfärdsekonomiskt tänkande i unionens verksamhet. Vi fortsätter vårt arbete som en samarbetsvillig medlemsstat som aktivt strävar efter gemensamma lösningar som skapar nationellt och europeiskt mervärde och främjar öppenhet”, fastställer minister Tuppurainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet har gett en rekommendation om att gymnasiernas traditionella bänkskuddardag (penkis) inte ska ordnas under rådande coronavirusepidemi. De gamlas dans och andra festligheter bör skjutas upp till en senare tidpunkt med beaktande av epidemiläget.Enligt rekommendationen är det bra att eftersträva att hitta sådana sätt att genomföra bänkskuddardagen och de gamlas dans på som är trygga med tanke på hälsan.  En granskning elit åldersgrupp visar att gymnasiestuderandena hör till en grupp där det förekommer betydlit mer coronavirusinfektion än i andra åldersgrupper, dvs. viruset cirkulerar aktivt just hos den unga vuxna befolkningen. Sammankomster i denna åldersgrupp är således förknippade med förhöjd smittorisk.Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets rekommendation till anordnare av gymnasieutbildning om ordnande av bänkskuddardagen och de gamlas dans under coronavirusepidemin 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har reviderat anvisningen om utarbetande av en extern räddningsplan. Syftet med anvisningen är att underlätta processen för utarbetandet av externa räddningsplaner vid räddningsverken och att förenhetliga regionförvaltningsverkens kriterier för tillsyn över externa räddningsplaner.I inrikesministeriets anvisning om utarbetande av en extern räddningsplan fastställs innehållet i externa räddningsplaner och ges anvisningar om bland annat hörande i beredningsskedet, information om räddningsplaner och ledning av räddningsverksamheten vid storolyckor. Till anvisningen har fogats mallar som kan användas vid utarbetandet av externa räddningsplaner.Anvisningen har uppdaterats så att den motsvarar inrikesministeriets förordning om externa räddningsplaner som trädde i kraft vid ingången av 2020. Samtidigt har ett avsnitt om tolkningar som kommit fram i verksamheten samt om regionförvaltningsmyndighetens bedömning inkluderats i anvisningen.Räddningsplanen styr verksamheten vid storolyckorRäddningsverken är skyldiga att tillsammans med verksamhetsutövare göra upp en extern räddningsplan för sådana objekt som medför särskild risk och som definieras i räddningslagen.Sådana objekt är till exempel stora kemikalieproduktionsanläggningar, kärnkraftverk och deponier för utvinningsavfall. I Finland finns cirka 200 objekt med skyldighet att upprätta en extern räddningsplan och öva regelbundet.

Källa: Valtioneuvosto.fi