NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 5 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott aktuella Rysslandsfrågor.Under mötet behandlades bland annat häktningen av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och protesterna mot detta, förbindelserna mellan EU och Ryssland samt frågor som rör Finlands och Rysslands bilaterala relation.Presidenten och ministerutskottet fick en översikt över Finlands kampanj för att bli medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter för treårsperioden 2022–2024. Teman för Finlands kampanj är kvinnors och flickors rättigheter, ny teknik och digitalisering, hållbar utveckling och klimatförändringen samt utbildning.Dessutom behandlade presidenten och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet genomförandet av prioriteringarna för den civila och militära underrättelseinhämtningen för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid social- och hälsovårdsministeriet har det inletts ett projektprogram för att förnya lagstiftningen om informationshanteringen inom social- och hälsovården.Syftet med reformen är att skapa en enhetlig lag om behandlingen av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Lagen ska innehålla bestämmelser om dataskydd, behandlingen av handlingar, riksomfattande informationssystemtjänster och om styrningen av informationshanteringen. Författningsgrunden för informationshanteringen inom social- och hälsovården ska således bilda en tydlig, enhetlig och omfattande helhet som motsvarar kraven i grundlagen och Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning samt stöda utvecklingen av servicesystemet och tjänsterna inom social- och hälsovården och integrationen av social- och hälsovården.I projektprogrammets första fas revideras t.ex. bestämmelserna om hur handlingar hos privata tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster som avslutat sin verksamhet ska förvaras och vem som ska vara registeransvarig för dem samt om hur de patientuppgifter som ska dokumenteras i socialvårdstjänsterna ska behandlas. Dessutom ska bestämmelser om journalhandlingar, såsom förvaringstiderna för handlingarna, tas in i lag. I den andra fasen granskas patient- och klientuppgifternas användningsbehov och användningsändamål i större utsträckning som en del av utvecklingen av tjänsterna och lagstiftningen om dem.Om tidsplanen för reformenReformen är en omfattande helhet. Programmet genomförs under minst två regeringsperioder. Målet är att ändringarna i den första fasen ska hinna behandlas ännu under denna regeringsperiod. Reformen bereds vid ministeriet som tjänsteuppdrag, men den förutsätter ett omfattande samarbete med organisationer och sakkunniga inom social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet kommer under år 2021 att ordna arbets- och diskussionsmöten med intressegrupper.Varför genomförs reformen?Den nuvarande lagstiftningen är splittrad och delvis föråldrad, och tillämpningen och samordningen av lagarna har varit en utmaning. De nya möjligheter som den tekniska utvecklingen medför har också gett upphov till nya regleringsbehov. I synnerhet behandlingen av klient- och patientuppgifter samt utlämnandet av uppgifter mellan social- och hälsovårdstjänsterna och de gemensamma tjänsterna kräver ändringar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Landskapsförbund och kommuner kan hos miljöministeriet ansöka om understöd för planläggning och tillstånd som styr utbyggnaden av vindkraft och utredningar i anslutning till dem.I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 fastställdes ett anslag på cirka två miljoner euro för understöd för vindkraftsutbyggnad, varav det nu finns cirka en miljon euro att dela ut.Med understöden förverkligas regeringsprogrammets föresatser om främjande av utbyggnaden av vindkraft. Det kan i dag finnas nya områden som lämpar sig för vindkraft bland annat i och med den snabba utvecklingen av vindkraftstekniken och vindkraftverkens ökade höjd. Det finns således också ett behov av att utreda möjligheten att planlägga fler områden för utbyggnad av vindkraft.Genom högklassiga utredningar och planläggning som samordnar olika behov och funktioner vill man hitta de områden som bäst lämpar sig för vindkraft, vilket förebygger de olägenheter som kraftverken orsakar naturen och människorna.Understöd kan beviljas för högst 70 procent av projektets godtagbara kostnader. Miljöministeriet beviljar understöden efter att ha hört NTM-centralerna.Understöd kan sökas från den 5 februari till den 6 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I sin gemensamma debattartikel betonar Norges, Sveriges och Finlands ministrar med ansvar för samefrågor och sametingens ordförande vikten av att bekämpa hot och hat riktat mot samer.Efter att Sveriges högsta domstol den 23 januari 2020 meddelade sin dom i Girjasmålet har det förekommit hot, hat och till och med våld i Sápmi. I Nord-Norge har det förekommit flera allvarliga fall av hets mot samer. I Finland förekommer hatretorik mot samer speciellt i sociala medier.
– Våra demokratier ska ha utrymme för olika åsikter och debatter. Yttrandefriheten är en grundpelare i en demokratisk rättsstat men innebär inte att det ska vara fritt att hota och uttrycka hat mot sina medmänniskor, konstateras det i artikeln.
Debattartikeln har utarbetats av distrikts- och digitaliseringsminister Linda Hofstad Helleland från Norge, kultur- och demokratiminister Amanda Lind från Sverige, justitieminister Anna-Maja Henriksson från Finland, Norges sametingspresident Aili Keskitalo, styrelseordförande för sametinget i Sverige Per-Olof Nutti och sametingets ordförande i Finland Tuomas Aslak Juuso.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som verkställande direktör för Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori söktes inom den utsatta tiden av 17 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts från och med den 1 maj 2021 för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Antti AhonenMarkus AsikainenMika HeleniusPäivi HietanenPaula KujansivuTero LatvakangasPiotr LehtonenJarno LimnéllMarko ManninenJarkko OksalaMarkku RaitioJukka RautanenKaija SellmanErik SemeniusKimmo SuopajärviJukka TamminenJari VirtanenValtori är ett ämbetsverk inom finansministeriets förvaltningsområde som producerar icke branschspecifika IKT-tjänster inom statsförvaltningen samt informations- och kommunikationstekniska tjänster och integrationstjänster som uppfyller kraven på hög beredskap och säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Reformen av den sociala tryggheten ställer vid sitt seminarium frågan om hur kombinerandet av förvärvsarbete och social trygghet borde utvecklas. Vilken betydelse har deltagande i arbete för finansieringen av den sociala tryggheten? Kan finansieringen av vårt system för social trygghet bygga på annat än arbete i nuläget eller i framtiden? Hur kombinerar man skyldigheten att försörja sig själv och rätten till social trygghet? Hur ser ett rättvist system för social trygghet ut? På vilket sätt kan man med social trygghet svara på sådana framtida utmaningar som befolkningens åldrande och tillgången på kompetent arbetskraft?Debattörer vid seminariet är Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula, Pensionsskyddscentralens direktör Jaakko Kiander, Skattebetalarnas centralförbund rf:s verkställande direktör Teemu Lehtinen och specialforskare Merja Kauhanen vid Löntagarnas forskningsinstitut. Deras synpunkter sammanfattas av ordföranden för kommittén för social trygghet Pasi Moisio och konferencieren, journalisten Reetta Räty. Tillställningen öppnas av social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen.Seminariet ordnas tillsammans med Tankehörnan vid Helsingfors universitet i form av en direkt webbsändning som är öppen för alla tisdagen den 9 februari kl. 13–14:45.Länk till webbsändningenSeminariets debattörer delar med sig av sina synpunkter kring ämnet redan på förhand i vår videoserie. Bekanta dig med videoklippen via denna Youtube-länkPermanenta sakkunniga i kommittén för social trygghet har deltagit i beredningen av seminariet.Arbete och trygghet -seminariets programÖppet seminarium som ordnas av den parlamentariska kommitté som bereder reformen av den sociala tryggheten
Tid: den 9 februari kl. 13.00–14.45
Plats: Direkt webbsändning från Helsingfors universitets TankehörnaSeminariet öppnasReetta Räty, konferencierMinister Aino-Kaisa Pekonens anförandeFyra temapanelerDeltagarna är Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula, Pensionsskyddscentralens direktör Jaakko Kiander, Skattebetalarnas centralförbund rf:s verkställande direktör Teemu Lehtinen och Merja Kauhanen, som är specialforskare vid Löntagarnas forskningsinstitut. Varje panel inleds med ett kort inledningsanförande och ett anförande av en opponent.Tema 1: Vilken betydelse har deltagande i arbete för finansieringen av den sociala tryggheten (såväl förmåner som tjänster)? Kan finansieringen av vårt system för social trygghet bygga på annat än arbete i nuläget eller i framtiden? Om så är fallet, på vad?
* Diskussionen inleds av Jaakko Kiander och Teemu Lehtinen är opponent. 
 
Tema 2: Hur kombinerar man skyldigheten att försörja sig själv och rätten till social trygghet? Hur ser du på balansen mellan rättigheter och skyldigheter?
* Diskussionen inleds av Teemu Lehtinen och Jaakko Kiander är opponent. 
 
Tema 3: Hur ser ett rättvist system för social trygghet ut (t.ex. i livscykeln, mellan olika grupper i arbetsför ålder, mellan könen och generationerna)?
* Diskussionen inleds av Merja Kauhanen och Antti Koivula är opponent. 
 
Tema 4: Hur kan man med social trygghet svara på sådana framtida utmaningar som befolkningens åldrande och tillgången på kompetent arbetskraft?
* Diskussionen inleds av Antti Koivula och Merja Kauhanen är opponent. 
 
Sammanfattning* Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet och Reetta RätySeminariet avslutas ca kl. 14.45.
Du kan ställa frågor och diskutera den sociala tryggheten på Twitter med hashtaggen #sosiaaliturvauudistus eller genom att till tweeten lägga till Twitter-kontot @sosiaaliturvauudistus. Tillställningen är finskspråkig, men du kan twittra dina frågor och kommentarer också på svenska eller engelska.
Seminariet kan ses som videoupptagning efteråt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för sjätte gången måndagen den 8 februari. Temat för mötet är de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle. Statsminister Sanna Marin är ordförande för mötet.I enlighet med regeringsprogrammet har sammanlagt 13 sektorer utarbetat en egen färdplan för ett koldioxidsnålt samhälle. Färdplanerna utarbetades huvudsakligen i somras och i planerna har man identifierat flera möjligheter för att minska utsläppen. Färdplanerna innehåller till exempel bedömningar om utvecklingen när det gäller växthusgasutsläpp och energiförbrukning samt sektorernas investeringsbehov. Arbets- och näringsministeriet har samordnat arbetet med färdplanerna.Rundabordsforumet diskuterar styrmedel för att förverkliga den potential för utsläppningsminskningar som identifierats i färdkartorna.I en internationell jämförelse har Finland en energiintensiv industri. Industrin producerar ungefär en fjärdedel av Finlands utsläpp. Under arbetet med färdkartorna har det bedömts att enbart en minskning av utsläppen i energisystemet till nära noll kommer att förutsätta investeringar på uppskattningsvis 20 miljarder euro i ren energiproduktion före 2050. Dessutom behövs investeringar i energinät och energisystem samt i förnyade processer inom den energiintensiva industrin.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabodsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035. Diskussioner om de sektorspecifika färdplanerna kan följas under hashtaggen #tiekartat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Brasiliens kommunikationsminister Fábio Faria besöker Finland fredagen den 5 februari 2021. Besöket är en del av en mer omfattande resa till fem länder, under vilken centrala brasilianska beslutsfattare kartlägger möjliga leverantörer av 5G-nät. Brasilien planerar en auktion av 5G-frekvenser våren 2021.Finland är ur Brasiliens synvinkel en av de mest naturliga och pålitliga samarbetspartnerna i landets digitaliseringsprojekt. Finlands starka sidor är förutom teknisk expertis också hög digital säkerhet, tillförlitlighet och öppenhet. Under besöket diskuteras i synnerhet säkerhets- och lagstiftningsfrågor i anslutning till 5G-näten. Brasiliens kommunikationsminister träffar bland annat utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och har ett videomöte med kommunikationsminister Timo Harakka.Finland har nära och konstruktiva samarbetsrelationer med Brasilien. Brasilien är Finlands största handelspartner i Latinamerika. Som ett land med 220 miljoner invånare erbjuder Brasilien finländska företag många möjligheter att utvidga samarbetet och partnerskapen.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto besöker S:t Petersburg måndagen den 15 februari och träffar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.Utrikesministrarna ska diskutera oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs situation, relationerna mellan EU och Ryssland, läget i Nagorno-Karabach, Belarus och Ukraina samt frågor som rör vapenkontroll.De kommer också att ta upp det regionala samarbetet bland annat kring miljöskydd och kärnsäkerhet samt förberedelserna inför Rysslands kommande ordförandeskap i Arktiska rådet och Finlands kommande ordförandeskap i Barentsrådet. Även bilaterala ärenden finns på agendan.  Under sitt besök träffar utrikesminister Pekka Haavisto också företrädare för civilsamhällesorganisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen gav den 4 februari 2021 en proposition med förslag till en ny livsmedelslag som ingår i totalreformen av livsmedelslagstiftningen. Syftet med reformen är att göra livsmedelslagstiftningen och livsmedelstillsynen smidigare och effektivisera den på riskbedömning baserade livsmedelstillsynen och förbättra dess effekter.Den nya livsmedelslagen följer principen i EU:s livsmedelslagstiftning som innebär att livsmedelsföretagarna svarar för livsmedlens säkerhet längs hela livsmedelskedjan samt för att verksamheten uppfyller livsmedelslagstiftningens krav.– Aktörerna får nu mer svängrum och samtidigt också mer ansvar. Jag tror att hela livsmedelskedjan har fördel av att det blir färre detaljerade krav. Livsmedelssäkerheten blir allt mer företagarnas och tillsynsmyndighetens gemensamma sak. Lagen förbättrar också myndigheternas möjligheter att ingripa i livsmedelsbedrägerier, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Den nya livsmedelslagen beaktar också förändringarna i livsmedelsverksamheten. En stor del av verksamheten är inte längre bunden till traditionella livsmedelslokaler. På grund detta ligger tillsynens fokus enligt den reviderade lagen nu på tillsynen över verksamheten, inte över lokaler.I lagen ingår nu bestämmelser om en ny påföljdsavgiftI den nya lagen har tagits in bestämmelser om en påföljdsavgift. Tillsynsmyndigheten kan bestämma att en aktör måste betala en påföljdsavgift på 300 – 5 000 euro bland annat om aktören driver livsmedelsverksamhet som inte har registrerats eller godkänts på det sätt som lagen förutsätter, saluför livsmedel på ett sätt som strider mot livsmedelsbestämmelserna eller till exempel inte iakttar det lagstadgade kravet på egenkontroll.Syftet med denna administrativa påföljd av straffkaraktär är dels att förebyga verksamhet som strider mot livsmedelsbestämmelserna, dels att snabbt och effektivt stoppa sådan verksamhet. Till övriga delar motsvarar bestämmelserna om tvångsmedel i huvudsak bestämmelserna i den gällande lagen.Grundavgift för tillsyn för kommunala tillsynsobjektI och med den nya lagen betalar kommunerna årligen en 150 euro grundavgift för de tillsynsobjekt som hör till den systematiska livsmedelstillsynen. Kommunerna ska fortfarande också betala prestationsavgifter för tillsynen enligt taxan som de godkänt.Primärproducenter, byhandlare eller allmännyttiga sammanslutningar behöver inte betala någon årsavgift. Förändringen ska stärka livsmedelstillsynens beredande roll och möjliggöra ett mångformigare myndighetsarbete. Den årliga grundavgiften är en mer förutsägbar post för både verksamhetsutövaren och myndigheten.– Att ta ut avgifter för myndighetstillsynen är ett av medlen för att utföra livsmedelstillsyn. Ändringen utvidgar tillsynens inkomstbas när alla aktörer som hör till den systematiska livsmedelstillsynen betalar en tillsynsavgift och inte bara de som fått kontrollbesök. Tillsynens fokus flyttas från kontrollbesök mot rådgivning och handledning, säger livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm vid jord- och skogsbruksministeriet.En nödvändig reformLivsmedelslagens totalreform är nödvändig. Den förtydligar livsmedelslagens bestämmelser när de ändringar som gjorts i den gamla lagen sammanställs i en ny lag. Samtidigt förtydligas lagens förhållande till EU-lagstiftningen.I samband med reformen av livsmedelslagen ska också de viktigaste förordningarna som utfärdats med stöd av den gällande lagen förnyas. Den smidigare regleringen syns speciellt i reformen av dessa förordningar. Lagstiftningen förtydligas genom att bestämmelserna i flera förordningar sammanställs i tre förordningar. De nationella förordningarna kompletterar EU-lagstiftningen endast till den del det är nödvändigt.Jord- och skogsbruksministeriet beredde hösten 2018 en totalreform av livsmedelslagen, men lagen utfärdades inte eftersom de propositioner som hänför sig till landskapsreformen förföll. Den planerade totalreformen innehöll flera nödvändiga reformer, av vilka en del genomfördes genom den lag om ändring av livsmedelslagen 1397/2019 som trädde i kraft den 1 januari 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi