NordenBladet — I lagstiftningsprojektet om ändring av personbeteckning har man utrett och berett lagändringar som gör det möjligt att byta personbeteckning på fler grunder än för närvarande. Projektet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit till följd av dataintrånget mot psykoterapicentret Vastaamo. Utkastet till regeringsproposition med förslag till lagändringar var på remiss från den 14 december 2020 till den 14 januari 2021. Enligt utkastet till regeringsproposition skulle ändringarna ha trätt i kraft den 1 juni 2021.Nästan alla remissinstanser understödde propositionens mål att förbättra ställningen för dem som blivit offer för identitetsstöld. I utlåtandena konstaterades dock att det på grund av propositionens strama tidsplan inte har varit möjligt att i tillräcklig utsträckning bedöma alla konsekvenser av propositionen, i synnerhet konsekvenserna för samhällets informationsförsörjning. Personbeteckningen är en beteckning för identifiering av personer och en länk som förenar uppgifter som lagrats hos olika aktörer.De konsekvenser och kostnader som lagändringarna medför för såväl medborgarna som alla aktörer som behandlar personbeteckningar ansågs vara oförutsägbara och potentiellt omfattande i förhållande till den eventuella nyttan. Ändring av personbeteckningen orsakar mycket besvär och kostnader för individen, och alla dessa går inte att förutse inom den föreslagna tidsplanen.Många remissinstanser framhöll att lagändringarna förutsätter ändringar i informationssystemen, som å sin sida kräver en övergångstid. Flera myndigheter ansåg att propositionens tidsplan är omöjlig och att de behöver en längre övergångsperiod för att kunna göra ändringar i informationssystemen på ett sätt som tryggar verksamhetens kontinuitet utan störningar.Beredning inom ramen för projektet för att förnya personbeteckningenUtifrån remissvaren och tjänstemannabedömningarna har man konstaterat att de lagändringar som gäller ändring av personbeteckning inte kan sättas i kraft inom den tidsplan som ursprungligen föreslogs. De risker och problem som remissinstanserna tagit upp samt tidtabellen för ikraftträdandet av lagändringarna måste utredas ytterligare för att de totala verkningarna av propositionen ska kunna bedömas med den tillförlitlighet som krävs när det gäller lagstiftning.Av ovan nämnda orsaker blir lagstiftningsprojektet om ändring av personbeteckning en del av ett större projekt för att förnya personbeteckningen. Projektets mandatperiod är 1.12.2020–31.12.2022. Konsekvensbedömningen fortsätter inom ramen för det större reformprojektet.Syftet med reformprojektet är att förnya personbeteckningssystemet och utveckla den av staten garanterade identitetshanteringen. Ytterligare syften är att särskilt säkerställa att det finns tillräckligt med personbeteckningar, att slopa de nya beteckningarnas könsbundenhet, att göra det lättare för utlänningar att uträtta ärenden genom att utvidga kretsen av personer som beviljas personbeteckningar samt att styra sätten att behandla personbeteckningar och andra grundläggande personuppgifter i samhället. Ett mål är att minska behandlingen av personbeteckningar i samband med identifiering.Även andra åtgärder framskriderRegeringen beslutade också om andra åtgärder i samband med Vastaamo-dataintrånget. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bereder en e-tjänst med anvisningar och annan nyttig information exempelvis om hur man gör förbud mot hantering av sina personuppgifter och hur man ska agera om man misstänker att personuppgifterna har hamnat i orätta händer. Vid justitieministeriet inleds våren 2021 ett lagstiftningsprojekt där man ser över bestämmelserna om konsumentkrediter. Syftet med projektet är bland annat att bedöma hur verifieringen av identiteten kan utvidgas till att gälla alla avtal om konsumentkredit.Utöver projektet för att förnya personbeteckningen fortsätter finansministeriet att genomföra projektet för att utveckla den digitala identiteten. Projektet syftar till att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska länderna har de senaste åren intensifierat sitt samarbete när det gäller att minska klimatpåverkan från den byggda miljön. Man arbetar i synnerhet för att klimatpåverkan från byggandet ska kunna bedömas och styras enligt liknande principer i de nordiska länderna.Finlands miljöministerium och Sveriges Finansdepartement informerar”I det nordiska klimatsamarbetet inom bygg- och bostadssektorn har vi gått från ord till handling. Finland och Sverige öppnade i dag tjänster som fokuserar på utsläppen från byggandet. Tjänsterna har skapats tillsammans genom öppet utbyte av information och bästa praxis. Jag är glad över att de nordiska länderna med sitt eget exempel visar hela EU hur man tillsammans kan utveckla verktyg för att begränsa klimatförändringen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Finlands och Sveriges klimatdatabaser erbjuder en öppen, kostnadsfri, opartisk och jämförbar information om utsläpp av växthusgaser från byggprodukter och byggprocesser. Uppgifterna i klimatdatabaserna är landspecifika men har samlats in och tagits fram på samma sätt i dialog med ländernas byggsektorer. Den nordiska byggsektorn gynnas särskilt av att klimatpåverkan från byggandet bedöms på ett enhetligt sätt i de nordiska länderna.”För att nå det globala klimatmålet i Parisavtalet krävs en betydande samhällsomställning mot låga utsläpp. Jag är glad att Sverige och Finland är i framkant för att påskynda omställningen till ett mer hållbart byggande med minskad miljö- och klimatpåverkan. Tillsammans kan Norden visa på möjligheterna att förena klimatomställningen med välfärd och god konkurrenskraft”, säger Sveriges bostadsminister Märta Stenevi.”De nordiska bostads- och byggministrarna godkände hösten 2020 en ny handlingsplan för perioden 2021 – 2024, med målet att få en mer klimatvänlig byggsektor i Norden. Satsningen är en del av arbetet för att nå vår vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Finlands och Sveriges klimatdatabaser, som publicerades i dag, är ett viktigt steg för att nå de höga ambitionerna om en nordisk byggsektor med betydligt lägre miljö- och klimatpåverkan”, säger Paula Lehtomäki, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.Det finns stor potential för nordiskt samarbete för att öka harmonisering av de bestämmelser och branschstandarder som styr byggsektorn. Flera nordiska länder håller på att ta fram ny lagstiftning och andra åtgärder för att påskynda koldioxidsnålt byggande. I framtiden behöver klimatpåverkan under byggnadens hela livscykel beaktas allt bättre, allt från det att byggmaterialet tillverkas till att uppkomsten av byggavfall förebyggs genom återanvändning eller återvinning.En utmaning för byggsektorn är att medlemsstaternas byggbestämmelser skiljer sig från varandra, vilket i värsta fall försvårar handeln såväl inom EU som mellan de nordiska länderna. Våren 2020 tillsatte de nordiska länderna en gemensam styrgrupp med uppgiften att samordna arbetet med att harmonisera nordiska byggbestämmelser. Under 2021 inleds flera nya samarbetsprojekt som syftar till att utveckla en mer hållbar och konkurrenskraftig nordisk bygg- och bostadssektor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den andra dagen av videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar fredagen den 26 februari ägnades åt frågor som rör säkerhet och försvar samt unionens södra grannskap. Finlands representant vid mötet var statsminister Sanna Marin.I sitt gemensamma uttalande efter mötet bekräftar EU-ländernas stats- och regeringschefer sitt engagemang för den strategiska agendan 2019–2024. Den strategiska agendan antogs vid Europeiska rådets möte i juni 2019. Den syftar till att stärka unionens roll i en föränderlig omvärld. I fråga om säkerhet och försvar konstaterar stats- och regeringscheferna att de vill framhålla unionens intressen och värderingar samt förmåga att effektivt ingripa i alla hot och utmaningar som gäller säkerheten.Vidare konstaterar stats- och regeringscheferna att ökad global instabilitet innebär att unionen måste ta större ansvar för sin egen säkerhet. Samtidigt förbinder sig unionen att stärka sina partnerskap med FN, Nato och viktiga regionala partner. På detta område väntas också samarbete med Förenta staternas nya administration.I uttalandet redogörs det för flera åtgärder för att fördjupa säkerhets- och försvarssamarbetet mellan EU-länderna, öka investeringarna, utveckla EU:s civila och militära resurser och förbättra den operativa beredskapen. Unionen strävar också efter att stärka sin förmåga att reagera på hybridhot, inklusive cyberhot och desinformation. Avsikten är att den så kallade strategiska kompassen, som drar upp riktlinjer för säkerhets- och försvarssamarbetet, ska antas senast i mars 2022.Dessutom diskuterade Europeiska rådets medlemmar den politiska och strategiska karaktären hos partnerskapet mellan unionen och dess södra grannskap. Syftet är att se över och stärka partnerskapet och samarbetet. Detta gör det möjligt att bättre hantera gemensamma utmaningar och ta vara på möjligheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 26 februari förordnade republikens president nya ambassadörer och en ny generalkonsul. Kalle KankaanpääRepublikens president förordnade utrikesrådet Kalle Kankaanpää till chef för Finlands ambassad i Zagreb från och med den 15 april 2021. Kankaanpää har varit chef för enheten för norra Europa sedan 2015. Kankaanpää har tidigare arbetat vid utrikesministeriets Rysslandsenhet och inom regionalt samarbete. Inom utrikesrepresentationen har han tjänstgjort vid ambassaden i Vilnius och vid EU-representationen i Bryssel, där han också arbetat som nationell expert vid EU:s utrikestjänst. Kankaanpää har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1998. Han har en politices magisterexamen.  Leena ViljanenRepublikens president förordnade utrikesrådet Leena Viljanen till chef för Finlands ambassad i Windhoek från och med den 1 september 2021. Viljanen har arbetat som styrelsesuppleant vid Asiatiska utvecklingsbanken sedan 2018. Före det var hon enhetschef vid utrikesministeriets enhet för södra Asien 2014–2018. Inom utrikesrepresentationen har hon även tjänstgjort vid ambassaderna i Jakarta och Nairobi. Viljanen har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1990. Hon har en politices magisterexamen Sannamaaria Vanamo Foto: Vilhelm SjöströmRepublikens president förordnade utrikesrådet Sannamaaria Vanamo till chef för Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg från och med den 15 april 2021. Vanamo har varit biträdande avdelningschef för utrikesministeriets östavdelning sedan 2017. Före det var hon enhetschef vid utrikesministeriets enhet för vapenkontroll 2014–2017. Inom utrikesrepresentationen har hon tjänstgjort vid ambassaderna i Washington, Bryssel och Moskva. Vanamo har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 2000. Hon har en magisterexamen i samhällsvetenskaper.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt för att reformera räddningsväsendets förvaltning. Genom projektet förbereder man sig på genomförandet av reformen av räddningsväsendet genom att utveckla det riksomfattande styrsystemet så att det motsvarar kraven för reformen av räddningsväsendet. Målet är att ordnandet av räddningsväsendet överförs kontrollerat från kommunerna till välfärdsområdena.I projektet bereds organiseringen av det riksomfattande systemet för förvaltning och styrning av räddningsväsendet. Med hjälp av projektet stöds dessutom genomförandet av den regionala beredningen och bereds uppgifter i anslutning till utvecklingen av välfärdsområdenas verksamhet och finansiering.Målet är att systemet för styrning av räddningsväsendet ska vara tillräckligt effektivt för att säkerställa att det riksomfattande och regionala servicesystemet inom räddningsväsendet fungerar när reformen av räddningsväsendet träder i kraft. Genom projektet förbereder man sig på genomförandet av reformen av räddningsväsendet I samband med reformen av räddningsväsendet överförs ansvaret för att ordna räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena och Helsingfors stad, som likaså ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården inom sina områden. Räddningsväsendet ska dock även i fortsättningen vara en separat sektor som fungerar parallellt med social- och hälsovårdsväsendet.Syftet med reformen är att producera allt enhetligare och på så sätt mer likvärdiga tjänster inom räddningsväsendet i hela landet. Räddningsväsendet kan också bättre än för närvarande förbereda sig på oförutsedda hot, sällsynta storolyckor, undantagsförhållanden eller naturkatastrofer i hela landet.En regeringsproposition om detta är för närvarande under behandling i riksdagen. Enligt propositionen ska välfärdsområdena och Helsingfors stad ordna räddningsväsendets tjänster inom sina områden från och med ingången av 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagstiftningen om rekrytering av experter inom civil krishantering ses över. Ändringarna hänför sig bland annat till de grunder som begränsar mandatperioderna för personer som sänds till uppdrag i utlandet. Lagförslaget är nu på remiss.– Avsikten är att öka antalet experter som står till förfogande för uppgifter inom civil krishantering och utveckla experternas kompetens. Målet är också att få finländska experter till allt mer krävande uppgifter och att minska den börda som frånvaron av en expert som övergått till uppgifter inom civil krishantering medför för den arbetsgivare som finns i bakgrunden, berättar ledande sakkunnig Tapio Puurunen.För att trygga och utveckla resurserna för civil krishantering kan experternas mandatperioder enligt propositionen begränsas på grunder som hänför sig till när, hur länge och i vilka uppgifter inom civil krishantering en person tidigare har arbetat. En person kan exempelvis inte bli utnämnd till ett anställningsförhållande om det inte finns en tillräckligt lång paus mellan anställningsförhållandena. I lagen ska det också föreskrivas om hur länge en person kan tjänstgöra i vissa slags uppgifter, till exempel i uppgifter i insatser i en högriskmiljö.Finlands deltagande i civil krishantering utökas till att omfatta 150 experter per årCivil krishantering har som mål att stabilisera läget i konfliktdrabbade områden i världen genom icke-militära metoder, exempelvis genom att utbilda eller vägleda myndigheterna i konfliktdrabbade länder eller genom att följa genomförandet av fredsavtal. Utrikesministeriet beslutar om Finlands deltagande i civil krishantering. Inrikesministeriet ansvarar för den nationella beredskapen inom civil krishantering. Krishanteringscentret (CMC Finland), som finns i anslutning till inrikesministeriet, utbildar, rekryterar och sköter personalförvaltningen och logistiken för de experter som sänds ut för internationella uppgifter samt bedriver utvecklings- och forskningsverksamhet i anslutning till civil krishantering.I uppgifter inom civil krishantering deltar för närvarande cirka 120 finländska experter per år. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är målet att öka antalet experter som arbetar utomlands till 150. Deltagandet i krishantering är en central del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och det stöder Finlands mål för den inre säkerheten, eftersom främjandet av stabiliteten i konfliktländerna påverkar också Europas inre säkerhet positivt. När man genom civil krishantering  stärker verksamheten hos konfliktländernas egna myndigheter kan man till exempel förebygga gränsöverskridande terrorism, internationell brottslighet och okontrollerad migration.
Lagen avses träda i kraft den 1 september 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är viktigt att bekämpa desinformation med tanke på de mänskliga rättigheterna. Desinformation är ett utmanande område eftersom det inte har definierats i några internationella lagar. Gränsen mellan vilseledande och korrekt information är inte heller lätt att dra. Under sitt ordförandeskap i Freedom Online Coalition fäster Finland särskild uppmärksamhet vid att de normativa verktygen för internet ska omsättas i praktiken.  Den mellanstatliga organisationen Freedom Online Coalition  arbetar för ett öppet och säkert internet. I februari ordnades en öppen diskussion om koalitionens nya ställningstagande om bekämpning av desinformation. Evenemanget var en del av Finlands ordförandeskap i Freedom Online Coalition 2021.Organisationen antog Finlands och Storbritanniens ställningstagande om spridning av desinformation och mänskliga rättigheter  i slutet av 2020. Målet är att bekämpa användningen av desinformation för att försvaga de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En utredning om konsekvenserna av den minskande avkastningen från penningspelsverksamheten har blivit klar. Utredningen tar upp fyra olika alternativ för att utveckla det finländska penningspelssystemet. Det primära alternativet är en totalrevidering där penningspelsintäkterna betraktas som allmänna inkomstposter i statsbudgeten och de stödmottagare som i dag tilldelas medel ur dessa intäkter flyttas över till budgetramförfarandet. Utredningen offentliggjordes den 26 februari.BakgrundPenningspelens negativa konsekvenser är stora med tanke på välbefinnandet i samhället. Därför är det nödvändigt att ta itu med frågan genom lagstiftning och ökat ansvar vid spel om pengar. Därtill har penningspelsautomater varit stängda på grund av coronavirusepidemin.Veikkaus Ab bedömer att dessa åtgärder leder till att de årliga intäkterna av penningspel till staten minskar med omkring 300 miljoner euro. Samtidigt som de negativa konsekvenserna  avtar, kommer medlen för den verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter också att minska. 
Därmed försätts det nuvarande systemet i en utmanande situation, där man samtidigt bör kunna förebygga penningspelens skadeverkningar och trygga medborgarsamhällets och övriga förmånstagares framtid.Fyra alternativ för det finländska penningspelssystemetArbetsgruppen föreslår fyra olika framtidsalternativ för det finländska penningspelssystemet: Bibehålla det nuvarande systemet och hoppas att det kommer att räcka.En lösning där intäkterna i ett slag överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och inga belopp längre öronmärks.En totalrevidering vid ingången av 2024, där man noggrant bereder en övergång till att intäkterna överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och utgifterna omfattas av rambudgetering.  En delreform där en del av de nuvarande utgifterna stegvis överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten, medan återstoden fortfarande används för öronmärkta ändamål som finansieras med penningspelsintäkter.  I det första alternativet förblir de nuvarande förmånstagarnas finansieringsnivå på en nivå som motsvarar de framtida intäkterna av penningspel (enligt Veikkaus Ab:s uppskattning inemot 700 miljoner euro per år). I så fall måste man årligen överväga det kompensationsbehov den minskade avkastningen från penningspelen medför, samt eventuella krav på tilläggsfinansiering.I det andra alternativet överförs Veikkaus Ab:s avkastning i sin helhet till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och utgifterna ingår i den normala budgetbehandlingen – med andra ord överförs finansieringen till förmånstagarna i ett slag till statsbudgeten och  avgörs därmed i förhandlingarna om budgetramen. Även om lösningen med avseende på statsbudgeten är tydlig och klar, skulle den medföra betydande och akuta anpassningsproblem. I det tredje alternativet inleds en beredning som syftar till att överföra avkastningen från penningspel till de allmänna inkomstposterna i budgeten och på motsvarande sätt anslå medel i minst samma storleksklass inom statsbudgetens utgiftsram. Enligt förslaget skulle beredningen av ärendet inledas omedelbart i fråga om nödvändiga lagstiftningsändringar. Likaså skulle man enligt förslaget inleda beredningen av överföringen av verksamhet som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning till budgetramförfarande. I fråga om  tidtabellen är det primära alternativet att slutföra reformen under den nuvarande riksdagens mandatperiod, vilket innebär att reformen skulle kunna genomföras vid ingången av 2024.I det fjärde alternativet styrs en del penningspelsintäkter till en del av de nuvarande förmånstagarna medan andra skulle överföras till den allmänna budgetfinansieringen. Enligt detta alternativ skulle regeringen bli tvungen att separat besluta vilka utgiftsposter som ska överföras till att finansieras med allmänna budgetmedel. Detta skulle också kunna leda till en situation där varje skede av övergångsperioden krävde en ändring av lagen om hur avkastningen ska fördelas. Man bör ompröva principerna för hur medlen fördelas mellan stödmottagarna, om dessa överförs till att finansieras med medel ur den allmänna budgeten på ett ojämlikt sätt beroende på från vilket ministeriums förvaltningsområde de överförs.Det primära alternativet är enligt arbetsgruppen en totalreform som går ut på att penningspelsintäkterna betraktas som allmänna inkomstposter i statsbudgeten och de stödmottagare som i dag tilldelas medel av dessa intäkter flyttas över till budgetramförfarandet. Övergången till en sådan modell innebär också en utmaning. En överföring av stödmottagarna till budgetramen skulle visserligen innebära att medborgarsamhället inte längre vore finansiellt beroende av den osäkerhet som avkastningen från penningspel medför, men däremot bli beroende av politiska beslut och den osäkerhet detta innebär. För att fastställa stödmottagarnas och frivilligorganisationernas finansiering  med avseende på finansieringens storlek, en effektivare användning av den och en bedömning av dess verkningsfullhet  krävs noggrann beredning och förutsätts en plan. En finansiering inom statsbudgetens utgiftsram bör i princip syfta till att finansiera nuvarande stödmottagare och frivilligorganisationer så att deras verksamhet inte oskäligt drabbas av ekonomisk osäkerhet och instabilitet. Finansieringen till förmånstagarna får inte stå utanför de demokratiska processerna, men bör förskonas från alltför snabba kast beroende på  politiska konjunktursvängningar.Den finansiella stabiliteten kan ökas om finansieringens storleksklass kan fastställas för  längre tid än för en valperiod i sänder. Det finländska penningspelssystemet ändras. Framtida alternativ

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning om kommuners och samkommuners revision är kommunerna och samkommunerna i huvudsak nöjda med revisionen. Det finns dock flera problem med konkurrensutsättningen och upphandlingen av den lagstadgade revisionen, och rapporten från undersökningen innehåller förslag till förbättringar för att åtgärda problemen.Upphandlingskunskaperna inom kommunerna och samkommunerna bör förbättras. Ett problem vid konkurrensutsättningen är att priset ges en så stor roll i anbudsinfordringarnas urvalskriterier och att antalet revisionsdagar fastställs på förhand. Revisionen har nått en punkt där det låga antalet revisionsdagar börjar innebära att god revisionssed inte längre kan iakttas inom den offentliga sektorn. Ett annat problem är att antalet sammanslutningar som erbjuder kommunal revision minskar.För att förbättra upphandlingskunskaperna föreslås det i undersökningens slutresultat att man bör överväga att införa kompetenskrav för revisionsnämndens medlemmar i kommunallagen. I undersökningsrapporten föreslås det också att revisionsrapporteringen ska utökas och utnyttjas mer effektivt än i dag. Undersökningen visade dessutom att en kommun kan anlita samma revisor under en mycket lång tid. Det bör i lagen införas ett rotationskrav som gäller den ansvariga revisorn och som innebär att samma person inte kan vara ansvarig revisor i mer än sex år.Undersökningen visade på vissa oklarheter i fråga om innehållet i god revisionssed inom den offentliga sektorn när det gäller internationella revisionsstandarder. Revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin önskade större samverkan mellan Patent- och registerstyrelsens revisionstillsyn och revisorernas yrkeskår. Nya arbetssätt har redan börjat tillämpas vid Patent- och registerstyrelsens kvalitetsgranskningar.Undersökningsgruppen föreslår även att man bör överväga att beakta kostnaderna för den kommunala revisionen i statsandelarna. Den kommunala revisionen gagnar såväl kommunen som samhället i stort, varför kommuner och samkommuner bör uppmuntras till upphandlingar som omfattar fler granskningar.Publikationen har utarbetats inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president förlänade elva meriterade personer livräddningsmedalj den 26 februari. Livräddningsmedalj förlänas såsom erkänsla för en synnerligen modig eller rådig handling eller för en handling som utförts med fara för eget liv och genom vilken en annan människas liv räddats ur hotande fara.Medaljmottagarna är (motivering inom parentes):Petja Jonni Penjami Honkasalo (ingripande vid misshandel)Tatu Anttoni Arminen (räddning ur vatten)Tapio Antero Aho (räddning ur vak)Aino Matilda Sillanpää (räddning från misshandel)Markku Tapani Laurikainen (agerande vid trafikolycka)Aleksi Määttä (räddning ur vatten)Jussi Petteri Saksa (ingripande vid våld)Wilma Josefina Hyvönen (räddning ur vatten)Shakhawan Faraj (ingripande vid knivhuggning)Taruanna Haarlo (räddning ur vak)Marijo Honkonen (agerande vid brand)Livräddningsmedaljnämnden behandlade sammanlagt 119 förslag och förordade elva av dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi