NordenBladet — En utredning om konsekvenserna av den minskande avkastningen från penningspelsverksamheten har blivit klar. Utredningen tar upp fyra olika alternativ för att utveckla det finländska penningspelssystemet. Det primära alternativet är en totalrevidering där penningspelsintäkterna betraktas som allmänna inkomstposter i statsbudgeten och de stödmottagare som i dag tilldelas medel ur dessa intäkter flyttas över till budgetramförfarandet. Utredningen offentliggjordes den 26 februari.BakgrundPenningspelens negativa konsekvenser är stora med tanke på välbefinnandet i samhället. Därför är det nödvändigt att ta itu med frågan genom lagstiftning och ökat ansvar vid spel om pengar. Därtill har penningspelsautomater varit stängda på grund av coronavirusepidemin.Veikkaus Ab bedömer att dessa åtgärder leder till att de årliga intäkterna av penningspel till staten minskar med omkring 300 miljoner euro. Samtidigt som de negativa konsekvenserna  avtar, kommer medlen för den verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter också att minska. 
Därmed försätts det nuvarande systemet i en utmanande situation, där man samtidigt bör kunna förebygga penningspelens skadeverkningar och trygga medborgarsamhällets och övriga förmånstagares framtid.Fyra alternativ för det finländska penningspelssystemetArbetsgruppen föreslår fyra olika framtidsalternativ för det finländska penningspelssystemet: Bibehålla det nuvarande systemet och hoppas att det kommer att räcka.En lösning där intäkterna i ett slag överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och inga belopp längre öronmärks.En totalrevidering vid ingången av 2024, där man noggrant bereder en övergång till att intäkterna överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och utgifterna omfattas av rambudgetering.  En delreform där en del av de nuvarande utgifterna stegvis överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten, medan återstoden fortfarande används för öronmärkta ändamål som finansieras med penningspelsintäkter.  I det första alternativet förblir de nuvarande förmånstagarnas finansieringsnivå på en nivå som motsvarar de framtida intäkterna av penningspel (enligt Veikkaus Ab:s uppskattning inemot 700 miljoner euro per år). I så fall måste man årligen överväga det kompensationsbehov den minskade avkastningen från penningspelen medför, samt eventuella krav på tilläggsfinansiering.I det andra alternativet överförs Veikkaus Ab:s avkastning i sin helhet till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och utgifterna ingår i den normala budgetbehandlingen – med andra ord överförs finansieringen till förmånstagarna i ett slag till statsbudgeten och  avgörs därmed i förhandlingarna om budgetramen. Även om lösningen med avseende på statsbudgeten är tydlig och klar, skulle den medföra betydande och akuta anpassningsproblem. I det tredje alternativet inleds en beredning som syftar till att överföra avkastningen från penningspel till de allmänna inkomstposterna i budgeten och på motsvarande sätt anslå medel i minst samma storleksklass inom statsbudgetens utgiftsram. Enligt förslaget skulle beredningen av ärendet inledas omedelbart i fråga om nödvändiga lagstiftningsändringar. Likaså skulle man enligt förslaget inleda beredningen av överföringen av verksamhet som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning till budgetramförfarande. I fråga om  tidtabellen är det primära alternativet att slutföra reformen under den nuvarande riksdagens mandatperiod, vilket innebär att reformen skulle kunna genomföras vid ingången av 2024.I det fjärde alternativet styrs en del penningspelsintäkter till en del av de nuvarande förmånstagarna medan andra skulle överföras till den allmänna budgetfinansieringen. Enligt detta alternativ skulle regeringen bli tvungen att separat besluta vilka utgiftsposter som ska överföras till att finansieras med allmänna budgetmedel. Detta skulle också kunna leda till en situation där varje skede av övergångsperioden krävde en ändring av lagen om hur avkastningen ska fördelas. Man bör ompröva principerna för hur medlen fördelas mellan stödmottagarna, om dessa överförs till att finansieras med medel ur den allmänna budgeten på ett ojämlikt sätt beroende på från vilket ministeriums förvaltningsområde de överförs.Det primära alternativet är enligt arbetsgruppen en totalreform som går ut på att penningspelsintäkterna betraktas som allmänna inkomstposter i statsbudgeten och de stödmottagare som i dag tilldelas medel av dessa intäkter flyttas över till budgetramförfarandet. Övergången till en sådan modell innebär också en utmaning. En överföring av stödmottagarna till budgetramen skulle visserligen innebära att medborgarsamhället inte längre vore finansiellt beroende av den osäkerhet som avkastningen från penningspel medför, men däremot bli beroende av politiska beslut och den osäkerhet detta innebär. För att fastställa stödmottagarnas och frivilligorganisationernas finansiering  med avseende på finansieringens storlek, en effektivare användning av den och en bedömning av dess verkningsfullhet  krävs noggrann beredning och förutsätts en plan. En finansiering inom statsbudgetens utgiftsram bör i princip syfta till att finansiera nuvarande stödmottagare och frivilligorganisationer så att deras verksamhet inte oskäligt drabbas av ekonomisk osäkerhet och instabilitet. Finansieringen till förmånstagarna får inte stå utanför de demokratiska processerna, men bör förskonas från alltför snabba kast beroende på  politiska konjunktursvängningar.Den finansiella stabiliteten kan ökas om finansieringens storleksklass kan fastställas för  längre tid än för en valperiod i sänder. Det finländska penningspelssystemet ändras. Framtida alternativ

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning om kommuners och samkommuners revision är kommunerna och samkommunerna i huvudsak nöjda med revisionen. Det finns dock flera problem med konkurrensutsättningen och upphandlingen av den lagstadgade revisionen, och rapporten från undersökningen innehåller förslag till förbättringar för att åtgärda problemen.Upphandlingskunskaperna inom kommunerna och samkommunerna bör förbättras. Ett problem vid konkurrensutsättningen är att priset ges en så stor roll i anbudsinfordringarnas urvalskriterier och att antalet revisionsdagar fastställs på förhand. Revisionen har nått en punkt där det låga antalet revisionsdagar börjar innebära att god revisionssed inte längre kan iakttas inom den offentliga sektorn. Ett annat problem är att antalet sammanslutningar som erbjuder kommunal revision minskar.För att förbättra upphandlingskunskaperna föreslås det i undersökningens slutresultat att man bör överväga att införa kompetenskrav för revisionsnämndens medlemmar i kommunallagen. I undersökningsrapporten föreslås det också att revisionsrapporteringen ska utökas och utnyttjas mer effektivt än i dag. Undersökningen visade dessutom att en kommun kan anlita samma revisor under en mycket lång tid. Det bör i lagen införas ett rotationskrav som gäller den ansvariga revisorn och som innebär att samma person inte kan vara ansvarig revisor i mer än sex år.Undersökningen visade på vissa oklarheter i fråga om innehållet i god revisionssed inom den offentliga sektorn när det gäller internationella revisionsstandarder. Revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin önskade större samverkan mellan Patent- och registerstyrelsens revisionstillsyn och revisorernas yrkeskår. Nya arbetssätt har redan börjat tillämpas vid Patent- och registerstyrelsens kvalitetsgranskningar.Undersökningsgruppen föreslår även att man bör överväga att beakta kostnaderna för den kommunala revisionen i statsandelarna. Den kommunala revisionen gagnar såväl kommunen som samhället i stort, varför kommuner och samkommuner bör uppmuntras till upphandlingar som omfattar fler granskningar.Publikationen har utarbetats inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president förlänade elva meriterade personer livräddningsmedalj den 26 februari. Livräddningsmedalj förlänas såsom erkänsla för en synnerligen modig eller rådig handling eller för en handling som utförts med fara för eget liv och genom vilken en annan människas liv räddats ur hotande fara.Medaljmottagarna är (motivering inom parentes):Petja Jonni Penjami Honkasalo (ingripande vid misshandel)Tatu Anttoni Arminen (räddning ur vatten)Tapio Antero Aho (räddning ur vak)Aino Matilda Sillanpää (räddning från misshandel)Markku Tapani Laurikainen (agerande vid trafikolycka)Aleksi Määttä (räddning ur vatten)Jussi Petteri Saksa (ingripande vid våld)Wilma Josefina Hyvönen (räddning ur vatten)Shakhawan Faraj (ingripande vid knivhuggning)Taruanna Haarlo (räddning ur vak)Marijo Honkonen (agerande vid brand)Livräddningsmedaljnämnden behandlade sammanlagt 119 förslag och förordade elva av dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har förlänat totalt 298 förtjänstkors och förtjänstmedaljer till personer som utmärkt sig inom motions- och idrottskulturen.Ministern förlänade 24 förtjänstkors i guld, 95 förtjänstkors, 66 förtjänstmedaljer med förgyllt kors och 113 förtjänstmedaljer.I år utdelades förtjänstkorset i guld till Antti Aine (Åbo), Ari Aunola (Åbo), Jukka Hirsimäki (Tammerfors), Harri Huhtala (Tammerfors), Reijo Häyrinen (Suonenjoki), Sirkka Kaipio (Vanda), Merja Kosonen (Nyslott), Leena Kurri (Åbo), Lasse Laukkanen (Tammerfors), Tapio Lindroos (Tammerfors), Esa Maaranen (Tammerfors), Pentti Matikainen (Helsingfors), Tuuli Merikoski (Tammerfors), Pauli Miettinen (Kuusamo), Pekka Niemi (Tammerfors), Teppo Nieminen (Nokia), Seppo Nurmi (Lahtis), Juhani Rintakumpu (Ylivieska), Samuli Salanterä (Åbo), Harri Talonen (Tammerfors), Mauno Uusivirta (Åbo), Pekka Valpola (Nådendal), Lennart Wangel (Borgå) ja Björn Von Veh (Esbo). Förtjänsttecken inom motion och idrott kan beviljas personer som varit aktiva i lokala idrottsföreningar, regionala idrottsorganisationer, riksomfattande grenförbund eller i internationella uppgifter inom motion och idrott. Motions- och idrottskulturens förtjänstkors och -medaljer har delats ut sedan år 1947. Enligt traditionen förlänas förtjänsttecknen på Ivar Wilskmans födelsedag den 26 februari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s turistministrar ska vid ett videomöte den 1 mars 2021 diskutera hur man kan främja återhämtningen från den kris som coronapandemin orsakat. Finland representeras vid mötet av näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Kimmo Tiilikainen.Det inofficiella mötet ordnas på initiativ av EU:s ordförandeland Portugal. Under mötet diskuterar deltagarna hur pandemin påverkar turistnäringen och funderar över EU:s gemensamma åtgärder för att säkerställa en hållbar, digital och konkurrenskraftig turistnäring på kort och medellång sikt.– Coronapandemin har ställt hälsosäkerhet och ekonomisk och social aktivitet mot varandra, särskilt turismen. Därför är det ännu viktigare att utveckla turismen i en hållbarare riktning genom att reformera turisttjänsterna, säger statssekreterare Tiilikainen.Insamling och utnyttjande av data utgör grunden för utvecklingen av turismen.
– Beslutsfattandet om turism ska grunda sig på aktuell information i rätt tid. Vi behöver fler verktyg och finansierings- och nätverksmöjligheter på EU-nivå för att utveckla den kunskapsbaserade ledningen också i fråga om turismen, säger Tiilikainen.– För att turismen ska kunna återhämta sig är det dessutom viktigt att vi kan upprätthålla ett positivt klimat för turismen även under pandemin. Detta trots att turismen tills vidare är begränsad, betonar Tiilikainen. Turismen är en av de näringar som har drabbats värst av coronaviruset. Av de sysselsatta i Europeiska unionen får 9 procent, dvs. cirka 11,7 miljoner människor, sitt levebröd från turismen. I Finland sysselsätter turistbranschen över 140 000 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Proven för studentexamen våren 2021 ordnas i gymnasierna 16.3 –7.4. med beaktande av hälsosäkerheten. Examen ordnas i gymnasierna också under gymnasiernas distansundervisning.Gymnasierna har förberett sig på att genomföra examen på ett hälsosäkert sätt i enlighet med Studentexamensnämndens anvisningar. Nämnden informerar vid behov gymnasierna om situationens utveckling per e-post och på webbplatsen för koronainformation.Det rekommenderas att de examinander som deltar i studentexamensproven våren 2021 undviker sociala kontakter, dvs. försätter sig i frivillig karantän i 14 dygn innan examen börjar. Om examinanden uppvisar symtom som tyder på koronavirussmitta, får han eller hon inte vara i närkontakt med andra eller delta i provet, utan han eller hon bör låta sig testas för eventuell coronavirusinfektion. Vid behov kan gymnasiet konsultera den enhet inom kommunen eller sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar om examinandernas symptom före eller under provdagen.Om den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar har beslutat att en examinand ska hållas i karantän, får examinanden inte avlägsna sig från sin karantänplats eller vara i kontakt med andra personer. Studentexamensnämnden har i regel anvisat examinander i karantän att ansöka om annullering av anmälan och delta i proven vid nästa examenstillfälle. Om gymnasiet beslutar att utreda om en examinand i karantän kan delta i provet med specialarrangemang, samarbetar gymnasiet med den enhet som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet.Det är viktigt att examinanderna följer gymnasiets anvisningar till exempel om att komma till provtillfället. Vid provtillfället rekommenderas användning av andningsskydd under hela provtillfället, med undantag för korta mat- och dryckespauser. Om hälso- och sjukvårdsrelaterade skäl förhindrar användning av andningsskydd rekommenderas användning av ansiktstäckande visir.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marins regering har i sitt regeringsprogram förbundit sig att främja tvåspråkiga upphandlingar och utreda eventuella problemområden i lagstiftningen. Enligt en färsk utredning av rådgivningsenheten för offentlig upphandling har de upphandlande enheternas största problem att göra med det språk på vilket annonserna publiceras i annonseringskanalen för offentlig upphandling Hilma.Rådgivningsenheten för offentlig upphandling utarbetade utredningen för arbets- och näringsministeriet i början av 2021. Utredningen baserar sig på en enkät till upphandlande enheter och anbudsgivare, dvs. företag som deltar i anbudsförfaranden. Enkäten genomfördes i slutet av 2020. Syftet med utredningen var att bedöma både de upphandlande enheternas och anbudsgivarnas åsikter om de punkter i upphandlingslagstiftningen som hindrar eller försvårar genomförandet av tvåspråkiga offentliga upphandlingar.De problem som de upphandlande enheterna upplever hänför sig till språket i annonsernaDe största problemen hos de upphandlande enheterna hänför sig enligt utredningen till språket i de annonser som publiceras i Hilma via den elektroniska annonseringskanalen för offentlig upphandling. I genomsnitt har var sjätte upphandlande enhet behov av att publicera två olika språkversioner av samma upphandlingsannons. Dessa aktörer var nästan utan undantag tvåspråkiga kommuner eller statliga myndigheter. Var tredje upphandlande enhet som har gjort nationella upphandlingar har ofta ett behov av att publicera nationella upphandlingsannonser på engelska. Anbudsgivarna ser inga betydande problem i nulägetEnligt svaren på enkäten uteblir anbudsgivarna ytterst sällan från konkurrensutsättningen endast på grund av att upphandlingsdokumenten är enspråkiga. Enligt utredningen har anbudsgivarna inte heller upplevt att bestämmelserna i upphandlingslagen skulle hindra dem från att åtnjuta sina rättigheter enligt språklagen. Utredningen utnyttjas vid utvecklandet av upphandlingslagstiftningen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling ger i utredningen rekommendationer om hur upphandlingslagstiftningen och annonskanalen Hilma kan utvecklas. Enligt rekommendationerna bör språkalternativen i annonsmallarna utökas och språkversioner av annonserna tas i bruk.Arbets- och näringsministeriet utnyttjar resultaten av utredningen i arbetet med att utveckla upphandlingslagstiftningen. Finansministeriet ansvarar för utvecklingen av annonseringskanalen Hilma.Rådgivningsenheten för offentliga upphandlingarRådgivningsenheten för offentlig upphandling är en enhet som upprätthålls av arbets- och näringsministeriet och Kommunförbundet.Rådgivningsenheten ger avgiftsfritt och riksomfattande råd till offentliga upphandlare, såsom statliga aktörer, kommuner, församlingar och andra enheter som avses i upphandlingslagen.Rådgivningsenheten har varit verksam sedan 2004.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i sitt principbeslut konstaterat att det i bekämpningen av coronaviruset är motiverat att övergå till åtgärdsnivå två. Målet är att förhindra att epidemin accelererar till följd av att virusvarianter sprids.Att man nu övergår till nivå två innebär att social- och hälsovårdsministeriet styr alla de regioner som enligt Institutet för hälsa och välfärds och ministeriets bedömning befinner sig i samhällsspridningsfasen att införa de åtgärder för samhällsspridningsfasen (inkl. de nya befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar) och de tilläggsåtgärder som anges i handlingsplanen och den kompletterande handlingsplanen för genomförandet av hybridstrategin.Enligt Institutet för hälsa och välfärds och social- och hälsovårdsministeriets bedömning befinner sig Helsingfors och Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Vasa, Åland och Lappland nu på åtgärdsnivån.Dessutom rekommenderas att åtgärderna införs i regioner som befinner sig i accelerationsfasen
dvs. i Södra Karelen, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Birkaland, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Östra Savolax, Norra Österbotten och Länsi-Pohja.Som en del av åtgärderna införs i dessa regioner den mest omfattande rekommendationen om munskydd och distansarbete. Myndigheterna i kommunerna och regionerna utfärdar rekommendationer eller fattar beslut om åtgärderSocial- och hälsovårdsministeriet sänder regionerna ett styrbrev genom vilket ministeriet styr regionerna till att inleda åtgärder i syfte att säkerställa att åtgärderna inleds på lika grunder och på ett enhetligt sätt. Regionerna styrs bl.a. att fatta beslut om förutsättningarna för användning av utrymmen eller om temporär stängning av utrymmen samt om att avbryta hobbyverksamheten i grupp för vuxna. Som tilläggsåtgärd styr man dessutom en sänkning av det högsta tillåtna antalet deltagare vid sammankomster samt intensifierar övervakningen av karantän och isolering i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar. Tilläggsåtgärderna inbegriper också möjligheten att avbryta hobbyverksamhet i grupp för barn i högstadieåldern och äldre samt som en sista åtgärd att grundskolans övre årskurser övergår till distansundervisning.Epidemiläget i regionerna övervakas regelbundet Gruppen för lägesbilder och modeller, som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet, följer med hur verkningsfull hybridstrategin är med hjälp av epidemiologiska, medicinska och funktionella parametrar.Social- och hälsovårdsministeriet kan i fortsättningen med stöd av gruppens bedömning fatta beslut om att styra en ny region till nivå två och om att den ska införa tilläggsåtgärder. På motsvarande sätt bedömer social- och hälsovårdsministeriet kontinuerligt behovet av att förlänga tilläggsåtgärderna på nivå två. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att definitionen av kommersiell fiskare i lagen om fiske och i lagstiftningen som gäller stöd till fiske ska ändras för att ändringen av mervärdesskattelagen som trädde i kraft vid årsskiftet inte ska medföra negativa konsekvenser för det kommersiella fisket och utbudet på inhemsk fisk.Enligt lagen om fiske delas kommersiella fiskare in i två grupper. Till den första gruppen hör fiskare som fiskar på heltid och till den andra gruppen fiskare som ägnar sig åt deltidsfiske. Den ändring av gränsen för skattskyldighet i mervärdesskattelagen som trädde i kraft vid ingången av 2021 höjde omsättningskravet för fiskare i den första gruppen från 10 000 euro till 15 000 euro eftersom enligt den gällande lagen om fiske hör fiskare vars fiskeinkomster överskrider gränsen för skattskyldighet, till den första gruppen. Ändringen av mervärdesskattelagen har haft flera negativa konsekvenser för kommersiellt fiske. Det blir allt svårare för nya fiskare att bli heltidsfiskare och höra till den första gruppen. Därtill hör många av dem som tidigare har hört till den första gruppen nu efter ändringen till den andra gruppen. De håller på att förlora rätten till vissa stöd eller ska i vissa fall till och med bli tvungna att betala tillbaka stöd de redan fått. Allt som allt har ändringen av gränsen indirekt  minskat antalet kommersiella heltidsfiskare och riskerar också att minska utbudet av inhemsk fisk, vilket strider mot regeringsprogrammets mål.För att undvika dessa oönskade konsekvenser har regeringen föreslagit att definitionen av kommersiell fiskare ändras så att till den första gruppen ska höra de fiskare som har en omsättning på minst 10 000 euro. Framöver ska indelningen i grupper inte längre vara kopplad till gränsen för skattskyldighet. Enligt förslaget ska stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) i fortsättningen också kunna beviljas i form av förskott inte bara för utvecklingsprojekt utan också för investeringsprojekt. På så vis vill man göra det lättare för företag att  anpassa sig till de utmaningar som coronapandemin medför.Lagarna avses träda i kraft den 1 maj 2021. Lagarna ska dock tillämpas på de registrerings- och stödansökningar som lämnats in den 1 januari 2021 eller därefter. På detta sätt ser man till att ändringen av mervärdesskattelagen inte medför allt för många negativa konsekvenser för fiskarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronapandemin har avbrutit domstolsbehandlingen av flera ärenden som kräver muntlig förhandling. Det här har orsakat en anhopning av ärenden vid domstolarna. För att minska anhopningen av ärenden föreslår regeringen i sin proposition om en tilläggsbudget ett tillägg på sammanlagt 8,6 miljoner euro till Åklagarmyndigheten, rättshjälpsbyråerna och domstolarna. Dessutom föreslår regeringen ytterligare satsningar på att säkerställa hälsosäkerheten vid det kommande kommunalvalet.För att avarbeta den stora ärendebalansen inom hela justitieförvaltningen till följd av coronaepidemin föreslår regeringen i den första kompletterande budgetpropositionen för 2021 ett tilläggsanslag på 17,6 miljoner euro. Det uppskattas att arbetet med att avarbeta ärendebalansen kommer att pågå åtminstone hela 2021.– Ett fungerande rättssystem är en av grundpelarna i vår demokrati. Jag är väldigt nöjd med att vi kan garantera att rättsvården fungerar även under coronaepidemin. I en rättsstat är det nödvändigt att se till att förtroendet för rättssystemet och rättsvården bevaras, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Brottspåföljdsmyndigheten föreslås få ett tillägg på 4,7 miljoner euro för att avveckla den anhopning vid verkställigheten av straff som uppkommit på grund av coronapandemin.Satsningar på ökad hälsosäkerhet i kommunalvaletFör att säkerställa att kommunalvalet kan förrättas på ett tryggt sätt under coronapandemin föreslås ett tilläggsanslag på 1,3 miljoner euro.– Specialarrangemangen till följd av coronan kräver fler valfunktionärer än tidigare både vid förhandsröstningen och på själva valdagen. Det finns också ett stort behov av ytterligare resurser för hemmaröstningen. Dessutom behövs specialarrangemang i vallokalerna och skyddsutrustning. Syftet med tilläggsanslaget är att säkerställa att valet kan ordnas tryggt också under exceptionella förhållanden, betonar Henriksson.

Källa: Valtioneuvosto.fi