NordenBladet — I årets första tilläggsbudgetproposition anvisas ett anslag på 10 miljoner euro för det understöd som beviljas småhusägare för att byta ut oljeuppvärmningssystemet mot en mer hållbar uppvärmningsform.”Understödet som uppmuntrar till att minska utsläppen från uppvärmning blev en succé. Jag anser det vara viktigt att staten sporrar finländarna att vidta konkreta åtgärder för att minska utsläppen. Samtidigt stöder vi en rättvis omställning till en klimatneutral cirkulär ekonomi och skapar arbete runt om i Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Syftet med det nya anslaget är att omkring 2 500 småhus ska konvertera från oljeuppvärmningssystem, vilket skulle minska koldioxidutsläppen inom ansvarsfördelningssektorn med cirka 14,5 kiloton per år och öka sysselsättningen med cirka 300 årsverken.Sedan september 2020 har redan 10 850 småhusägare ansökt om understöd. Det sökta understödsbeloppet i de ansökningar som lämnats in till närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland överskrider redan nu de anslag på cirka 37,4 miljoner euro som tidigare reserverats för understödet.5,2 miljoner euro har redan betalats ut – de positiva sysselsättningseffekterna börjar synasPå grund av den stora populariteten har det varit rusning vid behandlingen av ansökningar. Likväl har 4 502 sökande redan beviljats understöd. Endast 240 har fått ett negativt beslut. De vanligaste orsakerna till ett negativt beslut är att bytet av uppvärmningssystem har genomförts före tidsfristen enligt villkoren, den 1 juni 2020, eller att bostaden inte är bebodd året om.Handläggningstiden är cirka 4–6 månader beroende på tidpunkten för inlämnandet av ansökan.
Hittills har redan 1 318 personer som bor i småhus hunnit förverkliga sitt projekt och ansöka om utbetalning av understöd. Cirka 5,2 miljoner euro har betalats i understöd. Understödets positiva sysselsättningseffekter börjar redan synas. Luft-vattenvärmepumpsystem har varit det klart populäraste alternativet för ett nytt uppvärmningssystem. Värmepumpsbranshen har redan rapporterat rekordhög försäljning 2020.Understöd kan beviljas för olika uppvärmningslösningar så länge det byggnadsspecifika uppvärmningssystemet inte använder fossila bränslen. Understöd beviljas till ett belopp av 4 000 euro när man i småhus övergår till fjärrvärme, jordvärme eller luft-vattenvärmepump. Andra uppvärmningsformer understöds med 2 500 euro.Fördelning av understödsansökningar enligt den nya uppvärmningsformen (% av alla ansökningar) och genomsnittet av kostnaderna för projekten (euro) i februari 2021Luft-vattenvärmepumpsystem, 65 %, 10 804 euroJordvärmepumpsystem, 21 %, 16 661 euroFjärrvärme, 10 %, 8 114 euroElektricitet, 2 %, 5 117 euroAnnat, t.ex. flis, pellets och solenergi, 2 %, 8 158 euro.Andra stödformer för att avstå från oljeuppvärmningOm ett småhus med oljeuppvärmning har ett akut behov av att byta uppvärmningssystem, kan hushållsavdrag vara ett bra alternativ. Hushållsavdrag kan sökas kontinuerligt och år 2021 uppgår avdraget till högst 2 250 euro per person. Tillsammans med maken kan man få sammanlagt 4 500 euro i avdrag. Hushållsavdrag fås endast för arbetets andel.Ett annat alternativ är att ansöka om energiunderstöd för bostadshus från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Energiunderstöd beviljas för många slags projekt som förbättrar energiprestandan, även för avstående från oljeuppvärmning. För att få understöd ska det till ansökan fogas en beräkning över E-talet, som beskriver byggnadens energiprestanda, för byggåret och efter reparationsåtgärderna. Vid ansökan om utbetalning intygas det genom ett energicertifikat att byggnadens energiprestanda har förbättrats minst enligt vad som krävs i villkoren. Handläggningstiden för ansökningarna om energiunderstöd är för tillfället 5–6 månader.Läs merEly-keskus.fi: Understöd för avstående från oljeuppvärmning i bostadsbyggnaderMotiva.fi: Från oljeuppvärmning till förnybar energi (på fnska)Ara.fi: EnergiunderstödSkatt.fi: HushållsavdragKundbetjäning och rådgivningEly-keskus.fi: Kundservice för miljöfrågor (understöd från närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till dem som avstår från oljeuppvärmning)Ara.fi: Telefon- och e-posttjänst för reparationsunderstöd (ARA:s energistöd)Motiva.fi: Energirådgivning för konsumenter (byte av uppvärmningssystem och tekniska lösningar)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen överlämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2021 till riksdagen torsdagen den 25 februari. Genom tilläggsbudgeten bereder man sig särskilt på behov till följd av coronavirusläget.Anslag föreslås bland annat för ytterligare anskaffningar av coronavacciner och för tryggande av Finlands nödvändiga trafikförbindelser, försörjningsberedskap och utrikeshandelstransporter medan pandemiläget fortsätter. Dessutom föreslås det anslagstillägg bland annat för att stödja aktörer inom kultur- och konstbranschen samt barn, unga och familjer. Anslagstillägg föreslås också för att göra det möjligt att förrätta kommunalvalet på ett hälsosäkert sätt.Ändringar till följd av coronaviruslägetDet föreslås ett tillägg på 70 miljoner euro för anskaffning av vacciner. Tillägget riktas till anskaffning av tilläggspartier av coronavacciner och förskottsbetalningar för dem.Till statsandelen till förtjänstskyddet och alterneringsersättningen inom arbetslöshetsförmånerna och till statsandelen till grundskyddet inom arbetslöshetsförmånerna föreslås ett tillägg på sammanlagt 61 miljoner euro. Behovet av tilläggsanslag föranleds av att de gällande temporära lagändringarna i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa föreslås bli förlängda med tre månader, det vill säga till utgången av juni 2021, på grund av att pandemin fortsätter. Kostnader uppstår bland annat av den förlängda giltighetstiden för höjningen av inkomstens skyddade belopp inom utkomstskyddet för arbetslösa och av företagares rätt till arbetsmarknadsstöd.För stöd till last- och passagerarfartygsrederier för bedrivande av trafik och för verkställigheten av stödet föreslås 23,2 miljoner euro. Syftet med tilläggsanslaget är att trygga Finlands nödvändiga trafikförbindelser, försörjningsberedskap och utrikeshandelstransporter medan coronapandemin fortsätter samt att säkerställa regelbunden frakttrafik och passagerartrafik mellan Egentliga Finland, Åland och Sverige, mellan Helsingfors och Estland samt mellan Vasa och Umeå.För omkostnaderna för Centret för konstfrämjande föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt 15 miljoner euro. Avsikten med tilläggsanslaget är att minska konsekvenserna av coronavirusläget för personer och firmor inom kultur- och konstbranschen. Anslaget delas ut i form av understöd. Därtill föreslås för filmproduktionsbolag ett tilläggsanslag på sammanlagt 5 miljoner euro för att minska de ekonomiska förlusterna till följd av coronavirusläget. Helheten finansieras ur helheten kostnadsstöd till företag genom omfördelningar.För omkostnaderna för domstolar, rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt och konsumenttvistenämnden, utsökningsväsendet och konkursbevakningen, Åklagarmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten föreslås ett tillägg på sammanlagt 17,6 miljoner euro för att täcka utgifter till följd av coronavirusläget. För ett säkert genomförande av röstningen i kommunalvalet under de exceptionella omständigheterna till följd av coronapandemin föreslås ett tillägg på 1,3 miljoner euro.För stöd till barn, unga och familjer föreslås flera anslagstillägg. För att öka och utveckla ungdomars hobby- och sommarverksamhet samt för att stödja ungdomars färdigheter i sommarföretagande och arbetsliv föreslås sammanlagt 2,5 miljoner euro. För stödåtgärder inom yrkesutbildningen föreslås 17,5 miljoner euro. Stödåtgärderna ska bidra till att förebygga avbrytande av studierna, öka de studerandes välbefinnande och jämna ut kunskapsskillnaderna mellan de studerande. För statsunderstöd för utveckling av servicestrukturen inom social- och hälsovården föreslås dessutom ett tillägg på 17,5 miljoner euro till kommunerna för att stödja barn, unga och familjer i situationen till följd av coronapandemin och i återhämtningen efter den.Andra ändringarI tilläggsbudgetpropositionen föreslås ändringar i stödet av vård av ungskog och hopsamling av klenträd enligt den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk samt i Finlands skogscentrals uppgifter i anslutning till det. För detta föreslås ett tillägg på sammanlagt 4,0 miljoner euro för att öka energianvändningen av klenträd.För understöd för att avstå från oljeuppvärmning föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro.Det föreslås att bevillningsfullmakten under momentet för EU:s regional- och strukturpolitiska program och andra program inom sammanhållningspolitiken höjs med 295 miljoner euro och att anslaget under momentet höjs med 130 miljoner euro. Tillägget föranleds av REACT-EU-finansieringen av Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020” för åren 2021–2023 inom ramen för EU:s återhämtningsinstrument.Ändringar av inkomstposterDet föreslås att uppskattningen av skatteinkomsterna höjs med 415 miljoner euro på basis av den i december uppdaterade makroekonomiska prognosen och uppgifterna om influtna belopp. Det beräknas att den ekonomiska aktiviteten utvecklas positivare än enligt tidigare prognoser. Intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster beräknas öka med 207 miljoner euro mer än beräknat. På basis av den faktiska utvecklingen har intäkterna från arvs- och gåvoskatten höjts med 138 miljoner euro. På grundval av uppgifterna om influtna belopp beräknas det att också överlåtelseskatten kommer att öka med 70 miljoner euro mer än vad som tidigare väntats.Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningenMed beaktande av att de ordinarie inkomsterna ökar med 415 miljoner euro och anslagen ökar med 394 miljoner euro, minskar den första tilläggsbudgetpropositionen för 2021 behovet av statens nettoupplåning med 21 miljoner euro. Statens nettoupplåning för 2021 beräknas uppgå till 11,7 miljarder euro. Vid utgången av 2021 beräknas statsskulden vara cirka 137 miljarder euro, vilket är cirka 56 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt propositionen ska skattefriheten vid import av mindre inköp på webben slopas. Mervärdesskatt ska i fortsättningen betalas också vid import av varuförsändelser på högst 22 euro från ett land utanför EU. Ändringar föreslås också i distansförsäljningen inom EU. Regeringens proposition ska dessutom minska företagens administrativa börda vid mervärdesbeskattningen.Genom ändringarna genomför Finland EU-lagstiftningen. Regeringen lämnade en proposition om lagändringarna torsdagen den 25 februari.Jämlik konkurrensställning med länder utanför EUHittills har ingen mervärdesskatt tagits ut om varuförsändelsens värde är högst 22 euro och varan importeras från ett land utanför EU. I handeln inom EU har mervärdesskatt betalats också vid mindre inköp.Genom lagändringen slopas momsbefrielsen för försändelser från länder utanför EU, vilket förbättrar konkurrensställningen för företagen i EU-länderna eftersom det skapas jämlika konkurrensvillkor. Kunden ska vid e-handel betala mervärdesskatten som en del av produktens pris, om säljaren använder sig av det nya specialsystemet för import som gäller inköp på högst 150 euro. Enligt detta system kan varor importeras skattefritt och säljaren ska månatligen anmäla och betala skatt på försäljning till de andra medlemsländerna via den medlemsstat där säljaren valt att registrera försäljningen. Genom reformen underlättas den administrativa bördan för privatpersoner och företag.Om försäljaren inte använder sig av det nämnda specialsystemet, kan transportföretaget på mottagarens vägnar månatligen betala mervärdesskatten till Tullen i enlighet med det nya enklare specialarrangemanget.Ändringar i distansförsäljningen inom EUDistansförsäljning av varor ska beskattas i den medlemsstat där transporten avslutas, oberoende av distansförsäljningsbeloppet i medlemsstaten i fråga. Det årliga gränsvärdet på 35 000 euro per medlemsstat, som har fastställt beskattningsstaten, ska slopas. Detta gagnar Finland som är ett land med hög skattenivå.Det tidigare gränsvärdet på 35 000 euro ersätts med ett nytt EU-omfattande gränsvärde på 10 000 euro per år för distansförsäljning och försäljning av vissa tjänster. Detta minskar den administrativa bördan för små företag. Om försäljningen inte överstiger gränsvärdet ska beskattningen ske i den medlemsstat där säljaren är etablerad eller i den medlemsstat där transporten inleds.En näringsidkare som möjliggör försäljning av varor på nätet, såsom en marknadsplats, blir under vissa förutsättningar skattskyldig för försäljning till konsumenter. Dessutom åläggs marknadsplatserna en skyldighet att bevara uppgifter om försäljning av varor och tjänster. Målet är att säkerställa skatteuppbördens effektivitet.De administrativa kostnaderna minskasFöretagens administrativa kostnader kan minska betydligt också av utvidgning av användningen av de nuvarande anmälnings- och betalningssystemen med en kontaktpunkt. Systemen används för närvarande för radio- och televisionssändningstjänster, elektroniska tjänster och teletjänster. Enligt propositionen ska systemen omfatta också andra tjänster som säljs till konsumenter. Dessutom ska EU:s specialsystem utvidgas så att det också omfattar distansförsäljning av varor inom unionen. 
 
Ändringarna avses träda i kraft vid ingången av juli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att Finland ska godkänna och nationellt sätta i kraft de ändringar som gjorts i Wienöverenskommelsen om besiktning. Ändringarna kommer att underlätta den gränsöverskridande trafik och transportverksamhet som ska föras med el-, hybrid- och gasfordon.I de periodiska besiktningarna av el-, hybrid- och gasfordon införs i och med ändringarna i överenskommelsen om besiktning nya kontrollobjekt som ökar fordonssäkerheten, såsom till exempel fordonets eldrift eller gasaggregat.De länder som har anslutit sig till Wienöverenskommelsen om besiktning har förbundit sig att ömsesidigt erkänna besiktningar som utförts i de avtalsslutande länderna. Detta innebär att fordonens trafikduglighet inte behöver påvisas separat på något annat sätt. Finland anslöt sig till överenskommelsen 2001.Också Finlands grannländer Ryssland och Estland är parter i överenskommelsen.Genomförandet av ändringarna kommer att främja trafiksäkerheten och klimatmålen för trafiken samt stödja ett mer omfattande utnyttjande av alternativa drivkrafter i framtiden.Ändringarna kommer inte att ha några konsekvenser för besiktningsintervallerna eller besiktningspriserna.De ändringar av Wienöverenskommelsen om periodisk besiktning som har beretts av arbetsgruppen WP.29 (World Forum for Harmonization of Vehicle Regulations) vid FN:s ekonomiska kommission för Europa har trätt i kraft åren 2018-2020.Vad händer härnäst?Regeringen föreslog att ändringarna av Wienöverenskommelsen om periodisk besiktning och överenskommelsen ska godkännas den 25 februari 2021.Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.Ändringar avses träda i kraft våren 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet föreslår att Republikens president stadfäster lagen om ändring av 14 § i lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor. Genom lagändringen stängs systemet med produktionsstöd för skogsflisbaserad el för nya sökande från och med den 15 mars 2021. Efter den 15 mars tar Energimyndigheten inte längre emot ansökningar om godkännande av skogsfliskraftverk till systemet med produktionsstöd. Till skogsfliskraftverk som tidigare godkänts till systemet samt skogsfliskraftverk som redan nu omfattas av produktionsstödet betalas emellertid produktionsstöd ända till utgången av den normala 12-åriga stödtiden.Stödsystemet enligt lagen från år 2010 har haft en central roll i att öka produktionen av el från olika förnybara energikällor (vind, biogas, trädbränsle, skogsflis). För andra produktionsformer än skogsflis stängdes stödsystemet redan tidigare. Åren 2011–2020 godkändes 54 skogsfliskraftverk till systemet, det sista i oktober 2020.Till kraftverken betalas ett rörligt produktionsstöd så att skogsflisen som bränsle behåller sin konkurrenskraft jämfört med torv vid samproduktionen av el och värme. Syftet med stödet har varit att täcka skillnaden i produktionskostnader för el mellan el producerad med skogsflis och el producerad med torv så att man istället för torv använder skogsflis. I stödsystemet påverkas stödbeloppet av skatten på torv och av priset på utsläppsrätt. Systemet har garanterat ett stöd till skogsflis när priset på utsläppsrätt har varit lågt. Systemets betydelse har blivit mindre när priset på utsläppsrätt och skatten på torv har stigit. Sedan början av 2019 har stödet betalats bara för ett kvartal. Det finns inte längre något behov av stödsystemet i dess nuvarande form. Enligt ett utlåtande från riksdagens ekonomiutskott finns det anledning att rikta stödsystemen till investerings- och demonstrationsprojekt inom ny energiteknik istället för att stödja utvecklade tekniker.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har beslutat på vilket sätt EU:s förordning om förlängning av undantagsbestämmelserna för coronatiden ska tillämpas i Finland.Europeiska kommissionen lade den 18 januari 2021 fram ett förslag till förordning om särskilda och tillfälliga åtgärder med avseende på den fortsatta coronapandemin. Förslaget gäller transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar samt sjöfartssäkerheten i fråga om vissa tillstånd och kompetenser och syftar till att underlätta verksamheten inom transportsektorn när pandemin fortsätter.Statsrådet beslutade den 25 februari 2021 att Finland underrättar kommissionen om att Finland inte kommer att tillämpa följande undantagsbestämmelser (artiklarna 3-5, 7 och 8 i förordningen):– körkortens giltighet– regelbundna besiktningar av färdskrivare och förnyande av förarkort– regelbundna besiktningar av fordon– gemenskapstillstånd för godstransporter– förartillstånd– tillstånd för linjetrafik i fråga om internationella persontransporterEn långvarig tillämpning av undantagen i fråga om vägtrafiken skulle ha negativa konsekvenser bland annat för trafiksäkerheten. Å andra sidan har det inte heller i fråga om förnyandet av körkort och tillstånd för vägtrafik, utifrån myndighetsbedömningar och en remissbehandling, ansetts finnas sådana svårigheter som talar för ett behov av undantag.Enligt det beslut som statsrådet nu fattat ska förordningens undantagsbestämmelser om yrkeskompetens inom vägtrafiken, om järnvägstrafik och om sjöfartsskydd tillämpas nationellt.Förordningens undantagsbestämmelser om transporter på inre vattenvägar har å sin sida ingen betydelse ur Finlands synpunkt, eftersom den EU-reglering om inre vattenvägar som nämns i förordningen endast till vissa delar tillämpas i Finland.Ålands landskapsregering fattade den 18 februari 2021 beslut om att inte tillämpa förordningen för landskapets del. Åland tillämpar inte undantagsbestämmelserna om yrkeskompetens inom vägtrafiken, körkortens giltighet, regelbundna besiktningar av färdskrivare och förnyande av förarkort samt regelbundna besiktningar av fordon (artiklarna 2-5 i förordningen). Åland kommer att lämna en egen anmälan i ärendet, som fogas till Finlands anmälan.BakgrundEU-förordningen träder i kraft i alla medlemsländer utan nationella åtgärder och är i princip direkt tillämplig lagstiftning. Medlemsstaterna får dock besluta att inte tillämpa undantagen i förordningen.Statsrådet översände en skrivelse om förslaget till förordning till riksdagen den 4 februari 2021. På grund av att förordningsändringarna var brådskande lämnade statsrådet först en utredning om förslaget till riksdagen den 28 januari 2021Vad händer härnäst?Förordningen trädde i kraft dagen efter att den offentliggjorts, det vill säga den 23 februari 2021. Förordningen börjar tillämpas elva dagar efter det att den trätt i kraft. En anmälan om beslutet att inte tillämpa undantagen i förordningen ska göras till Europeiska kommissionen inom åtta dagar från det att förordningen trätt i kraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen beslutade vid sina förhandlingar den 24 februari om striktare åtgärder för att bekämpa coronapandemin och om övergång till nivå två enligt handlingsplanen för genomförande av hybridstrategin.Sju sjukvårdsdistrikt styrs till att omedelbart ta i bruk de striktaste begränsningarna på nivå två, det vill säga begränsningar som gäller i epidemins samhällsspridningsfas. Dessutom rekommenderas det att nio områden som befinner sig i accelerationsfasen tar i bruk samma åtgärder. Statsrådet fattar ett principbeslut i frågan vid sitt allmänna sammanträde i dag.Regeringen har beredskap att utlysa undantagsförhållanden i hela landet. Med tillämpning av 23 § i grundlagen och de i lag angivna undantagsförhållandena föreslås det att förplägnadsrörelserna stängs för tre veckor, från den 8 till den 28 mars. Förslaget gäller inte områden som befinner sig på epidemins basnivå.Syftet med alla dessa åtgärder är att förhindra att coronaepidemin accelererar snabbt och att nya mer smittsamma virusvarianter sprider sig.De striktaste begränsningarna gäller i sju sjukvårdsdistriktAlla områden som befinner sig i samhällsspridningsfasen och olika myndigheter styrs till att ta i bruk alla åtgärder för samhällsspridningsfasen fullt ut, inklusive de nya befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar:
•    omfattande rekommendation om distansarbete och om användning av munskydd
•    skydd av riskgrupper
•    distansundervisning vid högskolorna
•    begränsning av användningen av och stängning av offentliga utrymmen (rekommendationer och beslut)
•    avbrytande av hobbyverksamhet i grupp för vuxna (rekommendationer och beslut)
•    eventuella begränsningar av antalet passagerare i persontrafikenFöljande sju områden styrs till att införa striktare ytterligare åtgärder enligt nivå två i regeringens handlingsplan utöver de ovan nämnda åtgärder som redan införts:
•    Helsingfors och Nyland 
•    Egentliga Finland
•    Satakunta
•    Egentliga Tavastland
•    Vasa
•    Åland 
•    LapplandDe ytterligare åtgärderna är följande:
•    begränsning av sammankomster med fler än sex personer
•    undvikande av privata tillställningar med fler än sex personer
•    effektivare åtgärder i kommunerna och samkommunerna vid uppföljningen av karantän och isoleringDet rekommenderas att samma åtgärder och ytterligare åtgärder också införs i följande nio områden som befinner sig i accelerationsfasen:
•    Östra Savolax
•    Södra Karelen
•    Birkaland
•    Mellersta Finland
•    Päijänne-Tavastland
•    Länsi-Pohja
•    Norra Österbotten
•    Södra Österbotten
•    KymmenedalenUndantagsförhållanden och stängning av restaurangerna den 8–28 marsRegeringen har beredskap att utlysa undantagsförhållanden i hela landet. Statsministern och republikens president har diskuterat konstaterandet av att undantagsförhållanden råder. Riksdagsgrupperna sammanträder senare på torsdagen för att diskutera situationen. Statsrådet har beredskap att fatta beslut om övergången till undantagsförhållanden nästa vecka.Det föreslås att förplägnadsrörelserna under undantagsförhållandena stängs från den 8 till den 28 mars. Detta gäller inte områden som befinner sig på epidemins basnivå. Det är dock tillåtet att sälja mat så att den hämtas av kunderna.Som ett led i de ytterligare åtgärderna på nivå två styrs dessutom grundskolans övre årskurser till att från och med den 8 mars temporärt övergå till distansundervisning i områden som befinner sig i accelerationsfasen eller samhällsspridningsfasen. Hobbyverksamhet i grupp för över 12-åringar kan avbrytas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet ordnar ett informationsmöte för studerande tisdagen den 2 mars kl. 15. Temat är coronapandemins inverkan på studierna och på de studerandes välbefinnande och framtidsutsikter.I informationsmötet deltar statsminister Sanna Marin, undervisningsminister Jussi Saramo och forsknings- och kulturminister Annika Saarikko. Kanslichef Anita Lehikoinen från undervisnings- och kulturministeriet och verksamhetsledare Olavi Sydänmaanlakka från Centralförbundet för mental hälsa deltar via videolänk.Informationsmötet ordnas i samarbete med Yle. Frågor ställs av studerande och andra ungdomar som deltar via videolänk.Informationsmötet tolkas till finskt teckenspråk. Medierna har inte möjlighet att ställa frågor vid informationsmötet, men tillställningen direktströmmas på samma sätt som vanliga presskonferenser via statsrådets Youtube-kanal. Informationsmötet sänds också på Yle Areena och med simultantolkning till svenska på Yle Arenan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen gav i dag ut en tilläggsbudgetproposition som ökar anslaget för vård av ungskog och drivning av klenvirke. Målet är att när användningen av torv minskar öka utbudet av inhemskt klenvirke snabbare än planerat. Genom att använda klenvirke som fås som biprodukt vid ungskogsvård kan man undvika att industriellt användbart gagnvirke hamnar i energianvändning. När man vårdar ungskogar i rätt tid, stärker man också skogstillväxten och ökar kolupptaget.Anslaget för finansieringssystemet för hållbart skogsbruk (Kemera) ökas med 3 750 000 euro 2021. Kemera-stödet är avsett för de vårdarbeten som privata skogsägare gör i sina skogar. Finlands skogscentral får också ett tilläggsanslag på 250 000 euro för en aktiveringskampanj som ska uppmuntra skogsägare till att driva klenvirke. – Användningen av skogsflis för att alstra värme håller på att öka. Med tilläggsanslaget vill regeringen förbättra utbudet av inhemsk skogsflis och uppmuntra skogsägare till att aktivt vårda sina skogar, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Målet är att fördubbla mängden klenvirkeArealen för unga gallringsskogar där man ligger efter med vårdarbetet uppgår till uppskattningsvis 459 000 hektar. Därtill är förstagallring försenad på nästan en miljon hektar, för en del dessa kan också beviljas stöd för drivning av klenvirke. Hittills har detta stöd beviljats endast för cirka 33 000 hektar per år. Målet är att fördubbla detta under de kommande tre åren. Tilläggsanslaget och en effektivare användning av de tidigare stöden hjälper att öka användningen av inhemskt klenvirke upp till 500 000 kubikmeter år 2021.Stödet för vård av ungskog uppgår till 230 euro per hektar på objekt som uppfyller stödvillkoren. Stödet per hektar kan höjas med 200 euro om man driver klenvirke i samband med vården av ungskog. Minimimängden uppsamlat klenvirke är 35 kubikmeter fast mått per hektar i Södra och Mellersta Finland och 25 kubikmeter fast mått per hektar i Norra Finland. – Nu lönar det sig verkligen att satsa på vården av ungskog. Genom att driva klenvirke på ett effektivare sätt får vi ekonomiskt och ekologiskt hållbar träbiomassa som ersätter torv. Samtidigt kan vi ta itu med de försenade vårdarbetena i ungskogar, vilket bidrar till att odla grov stamved för industrins behov, säger minister Leppä.Skogsägare sporras till vård av ungskogOftast är det privatskogar där man ligger efter med skogsvårdsarbetet. Därför ska Skogscentralen driva regionala rådgivnings- och aktiveringskampanjer med sitt tilläggsanslag. Kampanjerna rör områden som rejält ligger efter med vårdarbetet och som därmed också har klenvirke som lämpar sig för energianvändning. Det satsas särskilt på områden där torvutvinningen minskar särskilt mycket. – Jag uppmuntrar skogsägarna till att aktivt börja vårda sina skogar och driva klenvirke. Skogscentralen kommer att kontakta skogsägarna, aktörerna inom skogsbranschen och företagarna inom energivirkesbranschen. Detta är en gemensam ansträngning som säkert leder till goda resultat, säger minister Leppä.– Biprodukter från fabriker och sågverk är också viktiga inhemska bioenergiråvaror, påminner Leppä

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den internationella nätbrottsligheten och den rörliga brottsligheten förändras ständigt. Det föreslås ändringar i Europolförordningen bland annat i fråga om informationsutbytet mellan Europol och privata parter för att bekämpningen av allvarlig internationell brottslighet och av terroristbrott bättre ska motsvara dagens krav.Europeiska kommissionen har föreslagit att författningsgrunden för Europeiska polisbyrån Europol bör ändras så att den bättre motsvarar dagens krav vid bekämpningen av internationell brottslighet och terrorism. Statsrådet lämnade en så kallad U-skrivelse till riksdagen där det redogörs för innehållet i och konsekvenserna av kommissionens förslag samt för Finlands ståndpunkter till förslagen.– Brottslingar agerar allt oftare på nätet, och också den rörliga brottsligheten förändras ständigt. När det gäller ett sådant föränderligt verksamhetsfält, märks det ibland att lagar och förordningar inte nödvändigtvis motsvarar dagens krav. Därför föreslås det att också Europols författningsgrund uppdateras till vissa delar, berättar polisdirektör Hannele Taavila från inrikesministeriet.De viktigaste målen för förslaget till ändring av Europolförordningen gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation. Målet är att Europol i fortsättningen bättre än för närvarande ska kunna hjälpa Europeiska unionens medlemsstater att effektivt bekämpa den allvarliga och organiserade brottsligheten. Kommissionen lade också fram ett annat förslag till förordning som gäller Europols möjlighet att föra in registreringar om personer som har blivit misstänkta eller dömda för brott i Schengens informationssystem (SIS).– Brottslingar använder i allt högre grad gränsöverskridande tjänster som erbjuds av privata parter för kommunikation och brottslig verksamhet. Privata parter har dock för närvarande ingen kontaktpunkt på EU-nivå till vilken de kan lämna uppgifter som kan ha betydelse vid brottsutredning, säger Taavila.I och med lagändringen kan Europol dock i fortsättningen fungera som kontaktpunkt och på ett centraliserat sätt utreda vilka medlemsstater brottet eller det ärende som utreds gäller. Statsrådet understöder att Europol vid behov kan samarbeta med privata parter.Lagstiftningsförslaget stärker Europols roll inom forskning och innovationI förordningsändringen föreslås att Europol i fortsättningen ska kunna hjälpa medlemsstaterna att bättre utveckla även nya tekniska lösningar som bygger på bland annat artificiell intelligens och som kan vara till nytta för de nationella brottsbekämpande myndigheterna i hela EU.– Vid den internationella brottsbekämpningen är det viktigt att söka innovativa lösningar för att de myndigheter som förhindrar brott ska kunna hänga med i förändringarna i verksamhetsmiljön. Statsrådet understöder att Europol i fortsättningen ska ha bättre kapacitet att på ett föregripande och koncentrerat sätt stödja medlemsstaterna att utveckla sina innovationer och sin brottsbekämpande personals kunnande och skicklighet, konstaterar Taavila.Bättre skydd för personuppgifter genom noggrannare lagstiftningNär förordningarna är uppdaterade, kan man också bättre trygga skyddet för enskilda människors personuppgifter. – Behandlingen av personuppgifter regleras redan nu mycket noggrant. Syftet med dessa ändringar är dock att allt effektivare säkerställa att integritetsskyddet och människornas grundläggande rättigheter med säkerhet tillgodoses när olika slags information behandlas, berättar Taavila. Behandlingen av uppgifter övervakas på flera olika nivåer och en uppdaterad och enhetligare lagstiftning möjliggör en effektivare granskning av dataskyddsfrågor på enhetliga grunder.I kommissionens förslag föreslås också att en ny registreringskategori inrättas i Schengens informationssystem (SIS). Bakgrunden till förslaget är att Europol för närvarande inte direkt och i realtid kan lämna medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter uppgifter som fåtts från tredjeländer eller internationella organisationer och som gäller personer som är misstänkta eller dömda för brott eller terroristbrott. – För att åtgärda denna säkerhetsbrist föreslås att det i systemet introduceras en ny registreringskategori som uteslutande ska användas av Europol i specifika och väldefinierade fall och omständigheter, berättar Taavila.Lagstiftningsförslaget föredrogs vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 25 februari. Nästa steg är att det lämnas till riksdagen för behandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi