NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och tre andra EU-länders ledare har skickat ett gemensamt brev till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet med brevet är att påskynda den digitala omställningen inom unionen. Förutom statsminister Marin har också Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Estlands premiärminister Kaja Kallas undertecknat brevet.Statsminister Sanna Marin och tre andra EU-länders ledare har skickat ett gemensamt brev till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet med brevet är att påskynda den digitala omställningen inom unionen. Förutom statsminister Marin har också Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Estlands premiärminister Kaja Kallas undertecknat brevet.”En ambitiös digitaliseringspolitik som är förenlig med EU:s värden skapar förutsättningar för unionens tillväxt och konkurrenskraft. Den är också a och o med tanke på Finlands tillväxtpolitik. Våra inhemska aktörer har mycket att bidra med i det här arbetet”, säger statsminister Marin.Att främja den digitala omställningen i Europa är ett av EU:s viktigaste mål under de följande åren. Det gemensamma brevet från EU-ländernas ledare ger stöd och vägledning till kommissionens arbete med att förbereda initiativ inom den digitala politiken, såsom meddelandet om EU:s mål för digitaliseringen till 2030.I brevet konstateras bland annat att EU bör hålla sig i täten när det gäller digitaliseringen, i enlighet med de riktlinjer som Europeiska rådet fastställde i oktober. Europa måste stärka och komplettera sina nuvarande insatser med en målmedveten och öppen digital politik som garanterar ett tillräckligt oberoende för EU och främjar unionens ledande ställning inom digitaliseringen. En sådan digital politik tar hänsyn till samhälleliga intressen, vad gäller såväl ekonomin som förvaltningen, och stöder unionen i den gröna omställningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en rapport som publicerades den andra mars observerades det att det innan reformen av studerandeurvalen var enklast för svenskspråkiga sökande, sökande från städer och dem som avlagt studentexamen med högsta betyg att få tillgång till högskoleutbildning i Finland. Dessa grupper har rätt så ofta även stöd av ett ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital i anknytning till sin familjebakgrund.I jämförelseländerna Sverige, Irland och England har främjandet av tillgänglighet och jämlikhet eftersträvats med hänsyn till jämställdhet mellan könen, socioekonomisk bakgrund, regionalitet, etniska minoriteter, personer med invandrarbakgrund och personer med funktionshinder.Tillgången till högskoleutbildning kan stödjas genom mångsidig information och stöd samt med varierande urvalspraxis. Betygsbaserad antagning tillämpas allmänt i jämförelseländerna, men även alternativ urvalspraxis som är riktad till olika grupper används. Även i Finland bör främjandet av jämlikhet och tillgänglighet integreras i kvalitetssäkringen inom högskolor, högskolornas styrprocess och lagstiftningen om högskolor.”Jämförelseländerna är samhällen som är annorlunda på många sätt, och metoder kan inte kopieras som sådana. Trots detta är det mycket nyttigt att kartlägga och jämföra politiska åtgärder. Jämförelsedata bidrar till att få en uppfattning om särdrag i systemet i Finland och upptäcka nya möjligheter att främja jämlikhet och tillgänglighet”, konstaterar Ilmari Hyvönen från undervisnings- och kulturministeriet, ordförande för GATE-projektets styrgrupp.Högskoleutbildningen i Finland jämnar ut sociala och regionala skillnaderBåde i de granskade jämförelseländerna och i största delen av OECD- och EU-länderna påverkar den socioekonomiska bakgrunden sökande till högskoleutbildning. I Finland är den utbildningsmässiga mobiliteten mellan generationer större än i OECD-länder i genomsnitt, och föräldrarnas utbildningsbakgrund eller invandrarbakgrunden hos studerande verkar knappt ha någon inverkan på genomströmningen inom högskolestudier.I Finland föredrar barn i akademiska familjer universitet i stället för yrkeshögskolor oberoende av tidigare studieframgång. Dörrarna till universitet öppnas dock inte med dåliga betyg, och då hamnar även barn från högutbildade familjer till yrkeshögskolor. Det socialt mest selektiva utbildningsområdet är medicin, och en examen i området ger även de högsta arvodena i arbetslivet. En ökning av nybörjarplatser inom utbildningsområden med den högsta konkurrensen skulle kunna minska den horisontella segregeringen inom högskoleområdet.Betygsbaserad antagning kan minska könssegregering inom olika områdenI Finland väljs färre män än kvinnor till högskoleutbildning, men män som söker sig till utbildningen har bättre möjligheter än kvinnor att bli valda. Dessutom verkar ökandet av betygsbaserad antagning ytterligare hade främjat möjligheterna för män att få inträde. Betygsbaserad antagning ökade i fjol antalet kvinnor som sökte och antogs till områden som favoriseras av män, men inte antalet män som sökte till områden som favoriseras av kvinnor. På lång sikt kan segregeringen av områden enligt kön alltså minskas, när platser för män blir lediga inom områden som favoriseras av kvinnor.Informationen som tas fram i projektet används i den pågående beredningen av planen för tillgång till högskoleutbildning. Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av januari sammanlagt 332 800 arbetslösa arbetssökande. Det är 81 200 fler än ett år tidigare. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 24 500. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av januari fanns det i hela landet 75 100 permitterade, vilket är 50 700 fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 57 800, vilket är 39 400 fler än i januari i fjol. Från och med december minskade antalet permitterade på heltid med 20 000.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 93 400. Detta är 30 000 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 120 900, det vill säga 26 500 fler än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 9 500 fler än i januari i fjol, det vill säga sammanlagt 40 200. I januari avslutades 51,7 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 12,8 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb minskadeTill arbets- och näringsbyråerna anmäldes under januari 83 600 nya lediga jobb, det vill säga 9 200 färre än i januari i fjol. Allt som allt fanns det i januari 129 900 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna, vilket är 16 400 färre än för ett år sedan.I slutet av januari deltog 112 300 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 600 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 8,7 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i januari 61 000 färre sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 69,9 procent, dvs. 2,0 procentenheter lägre än i januari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 235 000, vilket är 41 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 8,7 procent, dvs. 1,6 procentenheter högre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet har lagt fram ett förslag till totalreform av lagstiftningen om sexualbrott.Förslaget har varit på remiss och ett sammandrag av utlåtandena har nu färdigställts. Remissen ordnades 14.7.–30.9.2020 och under remisstiden kom det in 57 utlåtanden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för beredningen av ett språkpolitiskt program.Målet är att främja språkens livskraft, tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och möjligheterna att använda språken. Programmet gäller de språk som förutom nationalspråken talas i Finland, särskilt de samiska språken, romani, karelska och teckenspråken.Beredningsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 mars till den 31 december 2021. Ordförande är enhetschef, språkrättsrådet Corinna Tammenmaa från justitieministeriet. Avsikten är att det språkpolitiska programmet ska godkännas under 2021.Det språkpolitiska programmet är en del av regeringsprogrammets språkpolitiska reformer, till vilka också hör beredningen av en ny nationalspråksstrategi och ett projekt för att förbättra språkklimatet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen i vilken det föreslås att restauranger och andra företag inom förplägnadsbranschen stängs för kunder temporärt i tre veckor. Lagen avses träda i kraft den 8 mars 2021 och gälla till och med den 28 mars 2021. Det är tillåtet att sälja mat så att den hämtas av kunderna. Nedstängningen gäller företag inom förplägnadsbranschen i områden där coronavirusepidemin är i samhällsspridningsfasen och accelerationsfasen. Bestämmelser om de områden som omfattas utfärdas genom förordning av statsrådet.Arbets- och näringsministeriet bereder skyndsamt en stödmodell för skälig ersättning till sådana företag som nedstängningsåtgärderna gäller. Regeringens syfte med den temporära nedstängningen av restaurangerna är att förhindra att coronaepidemin accelererar snabbt och att nya mer smittsamma virusvarianter sprids. Regeringens proposition baserar sig på ett beslut i vilket det konstateras att det råder undantagsförhållanden i Finland. Statsrådet fattade beslutet om undantagsförhållanden och regeringens proposition vid statsrådets sammanträde 1.3.2021.Nedstängningen gäller alla företag inom förplägnadsbranschen i de områden där epidemin sprider sig och accelererar, med undantag för personalrestaurangerDen temporära nedstängningen ska gälla alla företag inom förplägnadsbranschen i områden där det är nödvändigt att förhindra att epidemin accelererar, dvs. i områden där epidemin sprids och accelererar. Bestämmelser om de landskap där den temporära nedstängningen är i kraft utfärdas genom förordning av statsrådet. Förordningen utfärdas i samband med att lagen träder i kraft.Till de förplägnadsföretag som ska stängas hör bl.a. kaféer, restauranger, barer och nattklubbar som är öppna för allmänheten. Begränsningen gäller också terrasser.Ett undantag är restauranger som inte är öppna för allmänheten. Nedstängningen gäller alltså inte t.ex. matsalar på ålderdomshem eller personalrestauranger som inte är öppna för andra kunder.Restauranger och kaféer kan under stängningen erbjuda hämtservice eller leverera portionerna antingen själva eller via andra tjänsteleverantörer till kunden.I de landskap där coronavirusepidemin är på basnivå kan förplägnadsföretagen även i fortsättningen vara öppna för kunder. Dessa företag ska iaktta de begränsningar som har utfärdats genom lagen om smittsamma sjukdomar och med stöd av den.Klassificeringen av områdena i epidemins bas-, samhällsspridnings- och accelerationsfaser baserar sig på social- och hälsovårdsministeriets handlingsplan för hybridstrategin för att stävja coronaviruset.Hur framskrider behandlingen?Regeringens proposition framskrider nu till riksdagen för behandling. Därefter stadfäster republikens president lagen och statsrådet utfärdar en förordning i anslutning till den. Genom förordningen fastställs vilka områden som är föremål för avstängningsåtgärder. Förordningen förs till riksdagen för eftergranskning.När behandlingen framskrider informerar arbets- och näringsministeriet om lagens ikraftträdande och om modellen för stödjande av företag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, har kallat Carolina Nordling, MSc i internationella relationer, till sin specialmedarbetare.Nordling har tidigare arbetat i utrikesförvaltningen vid Finlands ambassader i Addis Abeba och Santiago de Chile samt vid utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i samverkan med republikens president konstaterat att det på grund av coronavirusläget råder undantagsförhållanden i Finland. Vid sitt allmänna sammanträde måndagen den 1 mars beslutade statsrådet att undantagsförhållanden enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen råder i landet. Undantagsförhållandena börjar gälla omedelbart.Enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen anses som undantagsförhållanden en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka.Antalet fall och incidensen av covid-19 har ökat i mycket snabb takt i Finland sedan början av februari 2021. Antalet smittfall som orsakats av varianter av coronaviruset har klart ökat, vilket kan leda till att epidemin accelererar ytterligare och att sjukhus- och intensivvården belastas avsevärt om man inte lyckas minska antalet smittfall.I nuläget finns det inget omedelbart behov att ta i bruk sådana befogenheter enligt avdelning II i beredskapslagen som inskränker de grundläggande fri- och rättigheterna, men behovet att ta i bruk dessa befogenheter är beroende av epidemins utveckling under den närmaste tiden. 
Enligt regeringens bedömning är det dock nödvändigt att börja tillämpa beredskapslagens 15 kap. 106 § (förvaltningsmyndigheternas kommunikation under undantagsförhållanden) och 15 kap. 107 § (avgörande av behörighet) efter det att undantagsförhållanden har konstaterats råda.Statsrådets beslut om konstaterande av att undantagsförhållanden råder träder i kraft omedelbart och är i kraft tills vidare, tills det upphävs.Regeringens proposition om stängning av förplägnadsrörelser lämnades till riksdagenOmedelbart efter konstaterandet av att undantagsförhållanden råder lämnade statsrådet med stöd av 23 § i grundlagen en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. I propositionen föreslås att restauranger och andra företag inom förplägnadsbranschen temporärt ska hållas stängda för kunder i tre veckors tid. Lagen avses träda i kraft den 8 mars 2021 och gälla till och med den 28 mars 2021.Det är tillåtet att sälja mat så att den hämtas av kunderna. Stängningen gäller företag inom förplägnadsbranschen i områden där coronavirusepidemin är i samhällsspridningsfasen eller accelerationsfasen. Ett undantag är personalrestauranger och andra restauranger som inte är öppna för allmänheten. Bestämmelser om de områden som omfattas utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Öppna Partiet r.f. och Finlands Kommunistiska Parti r.f. har införts i partiregistret som förs vid justitieministeriet. I partiregistret finns nu 20 partier.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag har man öppnat en tjänst som erbjuder objektiv data om hur de byggprodukter som används i Finland påverkar klimatet, såsom positiv och negativ klimatpåverkan, materialeffektivitet och återvinningsbarhet. Informationen bidrar till en mer enhetlig beräkning av växthusgasutsläpp under byggnadernas hela livscykel och underlättar planeringen av koldioxidsnåla byggnader. Tjänsten är avgiftsfri och öppen för alla.Miljöministeriet och Finlands miljöcentral informerar”Den första, öppna klimatdatabasen är viktig för det koldioxidsnåla byggandet. Med hjälp av den är det betydligt enklare att beräkna utsläppen från byggnader. Databasen tas nu i testbruk och vår avsikt är att också utveckla en datamodell för utsläppsberäkning”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.I tjänsten finns genomsnittliga uppgifter om de vanligaste och mest kända byggprodukterna, men den innehåller inte miljödeklarationer för enskilda produkter. Den centrala informationen gäller byggprodukters negativa och positiva klimatpåverkan, alternativ för återvinning och återanvändning i slutet av livscykeln, mängden avfall som uppstår på byggarbetsplatser samt den tekniska livslängden för sådana produkter som ofta måste bytas ut. I databasen finns också utsläppsdata om de vanligaste processerna och tjänsterna för byggande, transport och avfallshantering.
 
Uppgifterna härstammar från offentliga källor, främst miljödeklarationer för produkter, utifrån vilka man har gjort jämförelser och val samt beräknat medelvärden tillsammans med experter inom byggproduktindustrin. Databasen riktar sig särskilt till yrkesverksamma inom byggbranschen, såsom projektplanerare, produkttillverkare och byggföretag, men uppgifterna är användbara för alla som är intresserade av byggandets klimatpåverkan, till exempel forskare.Webbsidorna med uppgifterna om produkternas utsläpp innehåller lättåskådliga sammandrag. Därtill kan man också bekanta sig med närmare bakgrundsutredningar. Tjänsten fungerar inledningsvis på engelska och kompletteras senare med innehåll på finska och svenska.Byggbranschen deltar i utvecklingsarbetetSamarbetet med byggbranschen har varit intensivt. Över 100 yrkesverksamma inom byggande har bidragit till den första versionen av databasen. Det gemensamma utvecklandet fortsätter och nästa uppdatering av innehållet planeras till hösten 2021.”Byggbranschen har deltagit i genomförandet av tjänsten på ett lovvärt sätt. Nyttan har varit ömsesidig: vi vill försäkra att människor känner till tjänsten och att den används i bred utsträckning inom branschen. Att man kan se och förutspå hur verksamhetsmiljön förändras och i vilken riktning normstyrningen går gynnar byggbranschen. Vi fortsätter utveckla tjänsten i öppet samarbete med byggbranschen”, berättar Janne Pesu, specialsakkunnig vid miljöcentralen.Databasen ger en grund för normstyrningen av det koldioxidsnåla byggandet. Målet enligt regeringsprogrammet är att klimatavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftningen före 2025. Metoden för att beräkna byggnaders klimatavtryck, som utvecklats av miljöministeriet, har testats i byggprojekt sedan 2019.Syftet med revideringen av markanvändnings- och bygglagen är att utfärda föreskrifter som främjar koldioxidsnålt byggande, till exempel inom miljöutredning av byggnader och om digitala datamodeller för byggplanering. Databasen är en del av arbetet med att samla in data som rör den byggda miljön och göra den mer lättillgänglig i ett kompatibelt och maskinläsbart format. Genom miljöministeriets och Finlands miljöcentrals Ryhti-projekt bygger man upp ett nytt datasystem för den byggda miljön, där det i framtiden ska finnas information bland annat om byggandets konsekvenser för klimatet.Samarbete med de nordiska länderna i kampen mot klimatförändringenDe nordiska länderna har de senaste åren intensifierat sitt samarbete när det gäller att minska klimatutsläppen från den byggda miljön. Klimatdatabasen är ett konkret exempel på detta. Målet är att bedömningen av byggnaders klimatavtryck ska genomföras enligt samma principer i alla länder, i stället för att utveckla egna särskilda metoder för bedömning och beräkning.  Även Sverige har öppnat sin databas i dag. Databaserna är systrar: uppgifterna är landsspecifika, men de har samlats in och tagits fram på samma sätt. Även databasernas användargränssnitt motsvarar varandra. Genom öppet informationsutbyte, gemensam utveckling och utbyte av bästa praxis kan länderna säkerställa uppgifternas jämförbarhet och kvalitet. Samarbetet gynnar i synnerhet de nordiska ländernas byggbranscher.Finlands miljöcentral svarar för upprätthållandet och utvecklandet av databasen på uppdrag av miljöministeriet.CO2data.fi: KlimatdatabasVahahiilinensuomi.fi: Frågor och svar om klimatdatabasen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi