NordenBladet — Finland stärker sina insatser för rättstatsarbetet i utvecklingsländer. Att stödja demokratin och rättsstatens principer är ett centralt mål i Finlands regeringsprogram och utvecklingspolitik. Under de senaste åren har rättsstatsutvecklingen försvagats betydligt på olika håll i världen. Den utsätts för allvarliga hot, som ytterligare förstärkts av coronapandemin. Insatserna för att främja och stärka rättsstatens principer blir allt viktigare.Måndagen den 8 mars 2021 undertecknade utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och rektorn för Helsingfors universitet Sari Lindblom ett samarbetsavtal för att grunda Rättsstatscentrum i anslutning till Helsingfors universitet.”Finland är en stark rättsstat, vår kompetens har en stor efterfrågan i världen och vi vill bidra med lösningar. Främjandet av rättsstatens principer och demokratin är också en central del av vår utrikespolitik, säkerhetspolitik och utvecklingspolitik. Rättsstatscentrum, som grundas i dag tillsammans med Helsingfors universitet, kommer att vara ett värdefullt nätverk i hemlandet och samtidigt en viktig plattform för att föra ut budskapet om Finlands starka sidor till utlandet”, konstaterar minister Skinnari.Rättsstatscentrum ska stödja utvecklingsländer i att bygga upp och stärka rättsstatens grunder, att utveckla rättsstatsinstitutionernas kapacitet och stärka lagstiftningen genom att erbjuda sakkunskap, utbildning och annat stöd. Verksamheten finansieras med medel för utvecklingssamarbete. Rättsstatscentrum samlar finländska experter på rättsstatsområdet och stöder deras nätverkande.”Som en del av Helsingfors universitet främjar Rättsstatscentrum också forskning och undervisning om rättsstatsfrågor för utvecklingsländernas behov. Helsingfors universitet vill bidra till arbetet för världens bästa med vetenskapens kraft, och Rättsstatscentrum stöder detta mål på bästa sätt”, säger rektor Lindblom.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet ordnar tillsammans med Fingo och handelskamrarna en serie livesändningar, Partners för utveckling, som lyfter fram aktörer inom utvecklingssamarbetet på olika håll i Finland.I programmet reser utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari virtuellt runt i Finland och diskuterar med olika aktörer. Diskussionerna sänds i utrikesministeriets kanaler på Twitter och Facebook. Idén med diskussionerna är att belysa vad dagens utvecklingssamarbete i bästa fall kan vara i praktiken: ett partnerskap som främjar målen för hållbar utveckling och öppnar nya möjligheter för finländska aktörer.”Tack vare vår höga kompetens har Finland en verklig möjlighet att vara en föregångare och en större aktör än vår storlek. Vi måste stärka handelns och utvecklingens gemensamma effekt. På så vis stöder vi också finländsk kompetens i världen. Samtidigt är det viktigt att uppdatera och förtydliga vår gemensamma uppfattning om utvecklingssamarbete”, säger minister Skinnari.I varje diskussion deltar ett lokalt företag som bedriver utvecklingssamarbete och en representant för någon civilsamhällesorganisation. ”För att vi ska nå målen för hållbar utveckling, lösa komplexa utvecklingsproblem och främja en rättvis värld krävs att alla aktörer deltar. Genom att bygga upp partnerskap och samarbete mellan organisationer, företag och lokala aktörer i utvecklingsländerna kan vi bära det globala ansvaret på ett mer övergripande sätt och lära oss av varandra”, säger chefen för påverkansarbete Annika Launiala från takorganisationen för finländska utvecklingsorganisationer Fingo rf. Evenemangens tema har anpassats till verksamheten och expertisen på orten. Minister Ville Skinnari diskuterar med sakkunniga hur energisektorn, innovation, skogskompetens och hälsoteknik bidrar till målen för hållbar utveckling. ”Många utvecklingsländer är redan tillväxtekonomier och de behöver olika slag av kompetens och teknik för att skapa en hållbar tillväxt i sitt samhälle. I Finland finns det mångsidig kompetens på dessa områden. Det är fint att experter inom handel och utveckling tillsammans lägger grunden för samarbetet med dessa länder”, betonar direktören för internationella ärenden vid Centralhandelskammaren, Timo Vuori.Dessutom erbjuder den sista delen praktiska tips för företag som är intresserade av affärsverksamhet på tillväxtmarknaderna. Tidpunkter och teman:Torsdagen den 11 mars 8.30–9.30 Partners för utveckling i Vasa. Tema: energi. Deltagare: Petri Polvilampi, projektledare för Wärtsilä, Jussi Laurikainen, programexpert vid World Vision, Eva Nilsson, forskare vid Svenska Handelshögskolan

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riksdagspartiernas partisekreterare har på inbjudan av justitieminister Anna-Maja Henriksson diskuterat tidpunkten för kommunalvalet. Åtta av nio partier understödde en senareläggning av kommunalvalet till juni. Sannfinländarna motsatte sig senareläggningen.Av de två alternativa tidsplaner som minister Henriksson lade fram fick förslaget att skjuta upp valet till den 13 juni 2021 mest understöd. Orsaken till att valet senareläggs är att coronaläget snabbt har försämrats och att hälsosäkerheten inte kan säkerställas om valet förrättas i april.Det är klart att man inte exakt kan förutse hur epidemin framskrider. Vid bedömningen måste man emellertid beakta risken att de åtgärder som planerats för de närmaste veckorna inte är tillräckliga och att nya begränsningar måste införas. Risken att valet misslyckas i mitten av april allt för stor.När sjukdomens incidens ökar, ökar också riskerna kopplade till valets hälsosäkerhet. Institutet för hälsa och välfärd bedömer att epidemiläget kan vara så allvarligt på den planerade valdagen den 18 april att det innebär en avsevärd risk för valets hälsosäkerhet. För närvarande är antalet nya fall cirka 750/dygn. Institutet för hälsa och välfärd uppskattar att det dagliga antalet fall kan ligga mellan 2 600 och 11 200 den 18 april om denna tillväxttakt fortsätter. Det är svårt att motivera att man får samlas i vallokalerna samtidigt som myndigheterna kraftigt rekommenderar att befolkningen ska undvika kontakter och stanna hemma. Under dessa omständigheter finns det en verklig risk för att valdeltagandet minskar och att valets trovärdighet lider.Även Institutet för hälsa och välfärds bedömning att riskgrupperna i juni har hunnit vaccineras i stor omfattning talar för senareläggningen. Förutsättningarna att ordna ett tryggt och som helhet lyckat kommunalval är således bättre i juni än i april. Samtidigt finns det ingen anledning att skjuta upp valet mer än nödvändigt.Senareläggningen görs så att kandidatlistorna och rösträttsregistret sammanställs på nytt enligt de tidsramar som fastställs i vallagen. Förhandsröstningen förlängs till två veckor för att förbättra möjligheterna att rösta tryggt.En arbetsgrupp som består av riksdagspartiernas partisekreterare kommer ännu att föra mer ingående diskussioner om detaljerna i förrättandet av valet.Regeringen lägger fram en proposition om detta utifrån justitieministeriets beredning. Det är riksdagen som fattar beslut om att senarelägga kommunalvalet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har den 5 mars 2021 utfärdat en anvisning om tillsynen över de skyldigheter som den lag om smittsamma sjukdomar som trädde i kraft den 22 februari förutsätter av tjänsteleverantörer. Övervakningen av de skyldigheter som det föreskrivs om i lagändringen fördelas mellan flera myndigheter, kommuner och regionförvaltningsverk samt Transport- och kommunikationsverket Traficom. Övervakningen kan också stödjas av den kommunala hälsoskydds- och livsmedelstillsynsmyndigheten.Tillsynsmyndigheterna behöver tillsammans planera hur efterlevnaden av lagen i praktiken ska skötas. Det är viktigt att myndigheterna ser till att kontaktuppgifterna fördelas sinsemellan på ett sådant sätt att informationsutbytet i anslutning till övervakningen är smidigt. Dessutom ska myndigheterna samarbeta i sin strävan att främja efterlevnaden av lagen.I de ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar som trädde i kraft den 22 februari 2021 föreskrivs det om förutsättningarna för tillhandahållande av tjänster under coronaepidemin. I lagen föreskrivs det om tillhandahållande av tjänster till kunder och till personer som deltar i olika verksamheter på ett tryggt sätt och så att ny smittspridning kan förhindras så effektivt som möjligt. Tillsyn över de ändringar som trädde i kraft den 22 februari 2021 i lagen om smittsamma sjukdomar (Social- och hälsovårdsministeriet 5.3.2021 (pdf)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Matti Vanhanen framförde Finlands synpunkter på hur klassificeringssystemet för hållbar finansiering fungerar inom skogsbruket och energiproduktionen. Ministern diskuterade frågan med EU-kommissionär Mairead McGuinness fredagen den 5 mars.EU har skapat ett klassificeringssystem för vilken typ av investering som är hållbar ur miljösynpunkt. Kriterierna gör det lättare att investera på ett hållbart sätt och att jämföra investeringsobjekt eftersom det i fortsättningen finns en enhetlig definition på miljömässigt hållbar investering på EU-nivå. Systemet baserar sig på EU-förordningen om ett klassificeringssystem för hållbar finansiering (s.k. förordningen om taxonomi).Europeiska kommissionen håller för närvarande på att utarbeta lagstiftning på lägre nivå som fastställer klimatmässiga tekniska kriterier inom vissa sektorer och för olika typer av ekonomisk verksamhet. Kommissionen offentliggör kriterierna genom lagstiftning på lägre nivå i april och lagstiftningen ska tillämpas från och med början av nästa år.”Kriterierna för områden som är viktiga för oss, såsom skogsbruk, bioenergi och vattenkraft måste korrigeras. Kommissionen måste se till att den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen beaktas på ett balanserat sätt när det gäller skogsbrukets hållbarhet. Jag gör jag allt som står i min makt för att kommissionen ska förstå vår oro. Det är viktigt att man i Europa till exempel förstår betydelsen av vårt skogsbruk och det hållbara sätt på vilket skogarna utnyttjas i vårt land “, sade minister Vanhanen. Nästa vecka diskuterar Vanhanen hållbar finansiering med kommissionens ledande vice ordförande Frans Timmermans och kommissionär Jutta Urpilainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen förelade riksdagen förordningar om ibruktagning av befogenheter enligt beredskapslagen fredagen den 5 mars. Ibruktagningsförordningarna hänför sig till styrning av social- och hälsovårdsenheternas verksamhet och till avvikelser från tidsfristerna för icke brådskande hälso- och sjukvård. Dessutom införs befogenheter som hänför sig till kommunikation under undantagsförhållanden och till avgörande av meningsskiljaktigheter i fråga om behörighet.Måndagen den 1 mars konstaterade statsrådet i samverkan med republikens president att det på grund av coronavirusläget råder undantagsförhållanden i Finland. Enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen anses som undantagsförhållanden en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka. Tillämpningen av bestämmelserna i beredskapslagen förutsätter att en förordning av statsrådet, det vill säga en ibruktagningsförordning, utfärdas.Styrning av social- och hälsovårdsenheternas verksamhetBeredskapslagens 86 § gäller styrning av social- och hälsovårdsenheternas verksamhet.
Social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverket kan genom sina beslut ålägga såväl kommunala som privata tjänsteproducenter inom social- och hälsovården att lägga om sin verksamhet.Beslut kan fattas om coronaepidemin har försvagat servicesystemets funktionsförmåga och i väsentlig grad äventyrat tillgången till tjänster. En ytterligare förutsättning är att de åtgärder som redan vidtagits inte är tillräckliga för att trygga tillgången till social- och hälsovårdstjänster.Kommunerna får tillfälligt avvika från tidsfristerna för icke brådskande hälso- och sjukvårdMed stöd av 88 § i beredskapslagen kan kommuner i särskilt angivna områden beviljas rätt att avvika från tidsfristerna för icke brådskande hälso- och sjukvård, om det är nödvändigt för ordnande av brådskande vård.Detta gör det möjligt för verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården att överföra sina resurser från icke brådskande vård till brådskande vård av dem som insjuknat i covid-19 och till annan brådskande vård.Slopandet av tidsfristerna för icke brådskande vård får dock inte äventyra patientens hälsa. Patientsäkerheten ska prioriteras under alla omständigheter. Slopandet av tidsfrister gäller inte bedömningar av vårdbehovet.Effektivare kommunikation under undantagsförhållandenBefogenheten enligt 106 § 1 mom. i beredskapslagen tas i bruk för att trygga allmänhetens tillgång till information och samordna myndighetskommunikationen. Det föreslås att kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli ska leda statsrådets kommunikation om coronavirusläget och samordna kommunikationen inom statsförvaltningen. Dessutom genomför kommunikationsavdelningen informationskampanjer i samarbete med myndigheter på riksnivå och på regional nivå.Målet är att medborgare och sammanslutningar får klar och begriplig information om epidemins förlopp, om myndigheternas åtgärder för att bekämpa coronaviruset och om grunderna för åtgärderna. Genom kommunikation kan man bidra till begränsningsåtgärdernas genomslagskraft.Det cirkulerar felaktig och förvrängd information om coronaviruset och coronavaccineringarna, och sådan information kan i värsta fall utgöra ett hot mot medborgarnas hälsa. Genom en effektivare gemensam kommunikation och genom samordnade kommunikationsåtgärder kan man bättre än för närvarande bekämpa desinformation.Förvaltningsområdena ansvarar för kommunikationen inom sitt eget ansvarsområde också under undantagsförhållanden. Genom att koncentrera ledningen av kommunikation om coronavirusläget till statsrådets kansli vill man säkerställa att hela statsförvaltningen känner till de strategiska riktlinjerna för kommunikationen och att dessa kan användas även på regional och lokal nivå.Det föreskrivs inte om inrättande av Statens kommunikationscentral. Statsrådets kommunikationsavdelning får inte meddela ministerierna eller andra myndigheter inom statsförvaltningen föreskrifter om innehållet i kommunikationen.Avgörande av behörighet i oklara fallHanteringen av coronaepidemin förutsätter samarbete mellan aktörerna inom samhällets alla sektorer. Den befogenhet som anges i 107 § i beredskapslagen tas i bruk för att de oklarheter som uppstår om myndigheternas behörighet, uppgifter och ledningsansvar i en svårförutsebar situation snabbt ska kunna lösas. Det är fråga om avgörande av sådana fall där behörigheten av grundad anledning lämnar rum för tolkning. Då avgörs meningsskiljaktigheten i statsrådet på framställning av statsministern.Statsrådet kan under undantagsförhållanden också besluta vilken myndighet under statsrådet som ska sköta ett uppdrag som gäller flera än en enhets verksamhetsområde eller om vilket inte har föreskrivits särskilt.Förordningarna föreläggs riksdagenDe förordningar av statsrådet som nu föreslås ska föreläggas riksdagen i enlighet med 6 § i beredskapslagen. Riksdagen beslutar om förordningen får förbli i kraft eller om den ska upphävas helt eller delvis samt om den är i kraft den föreskrivna tiden eller en kortare tid än vad som föreskrivits.Beredskapslagens 106 och 107 § blir direkt tillämpliga när riksdagen har godkänt ibruktagningsförordningarna. Med stöd av den befogenhet som anges i 86 § i beredskapslagen kan social- och hälsovårdsministeriet och inom sitt verksamhetsområde regionförvaltningsverket meddela ålägganden som gäller verksamhetsenheter för social- och hälsovården. Med stöd av 88 § i beredskapslagen utfärdas dessutom en tillämpningsförordning om iakttagandet av tidsfristerna för tillgång till icke brådskande vård. Genom förordningen föreskrivs om begränsningar och förutsättningar i fråga om befogenhetens omfattning. Tillämpningsförordningen lämnas till riksdagen för behandling.Förordningarna avses träda i kraft den 11 mars 2021 och gälla till och med den 30 april 2021. Förordningarna ska inte tillämpas på landskapet Ålands myndigheter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har fastställt Statens kärnavfallshanteringsfonds bokslut för 2020. Fonden består av tre delar: Reserveringsfonden, Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden.Vid utgången av 2020 var reserveringsfondens balansomslutning 2,64 miljarder euro (2,72 miljarder euro ett år tidigare). Fondens vinst, 14,2 miljoner euro (14,1 miljoner euro år 2019), adderas till de avfallshanteringsskyldigas fondandelar i proportion till hur vars och ens medel har stått till fondens disposition under kalenderåret.Till Reserveringsfonden inom Statens kärnavfallshanteringsfond insamlas medel för den hän-delse att staten blir tvungen att ansvara för kommande kostnader med anledning av kärnav-fallshanteringen.Det belopp på 2,64 miljarder euro som finns i fonden täcker kostnaderna för den återstående hanteringen av allt kärnavfall som hittills uppstått i Finland. I beloppet ingår också kostnader för nedmontering av de befintliga anläggningarna. Reserveringsfondens kapital består av kärnavfallshanteringsavgifter och avkastningen från fondens utlånings- och placeringsverksamhet. Kärnavfallshanteringsavgifter ska betalas av dem vars verksamhet ger upphov till kärnavfall. Sådana är kraftbolagen Fortum Power and Heat Oy och Teollisuuden Voima Oyj (TVO) samt Teknologiska forskningscentralen VTT, som driver forskningsreaktorn FiR-1.Dessa s.k. avfallshanteringsskyldiga har rätt att, när de så önskar, mot en betryggande sä-kerhet årligen låna tillbaka 75 procent av den andel som de vid respektive tidpunkt har i fon-den (fondandel). Staten har rätt att låna resten av medlen. De medel som har blivit oanvända på ovan nämnda sätt placerar fonden mot betryggande säkerheter.Till Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden insamlas årligen medel för att användas till finansiering av forskningen inom branschen. År 2020 insamlades drygt cirka 8,8 miljoner euro för kärnsäkerhetsforskningen och cirka 3,4 miljoner euro för kärnav-fallsforskningen.År 2021 förutspås förändringar i fondens verksamhetsmiljö som påverkar fondens verksam-het. Sådana är bl.a. inledandet av driften av TVO:s kraftverksenhet Olkiluoto 3 och avveckl-ingen av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s forskningsreaktor FiR1.Ytterligare upplysningar:
Jaana Avolahti, verkställande direktör för fonden, tfn 029 506 4836
Riitta Elo, fondens sekreterare, tfn 029 506 3637
Liisa Heikinheimo, industriråd, ANM, tfn 029 504 7035
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ungdomar från olika delar av världen deltog i fjol i FN:s barnorganisation Unicefs workshoppar som kartlade deras erfarenheter av artificiell intelligens. Kartläggningen stöder det pågående arbetet med internationella anvisningar. En tredjedel av världens internetanvändare är barn och ungdomar under 18 år. Foto: Unicef/Schverdfinge”Bekanta er med de unga, för vi vet alla att det finns en enorm skillnad mellan de olika generationernas barndomserfarenheter. Kom också ihåg att en 13-åring i dag sannolikt vet mer om många saker än en 50-årig vuxen visste i samma ålder. Sluta underskatta ungdomarna.”Så sammanfattar en chilensk ungdom sina och många andra ungdomars tankar om varför det är viktigt att barn och unga deltar i utvecklandet av artificiell intelligens.Unicef samlade i fjol 245 ungas åsikter om och erfarenheter av artificiell intelligens. Studien genomfördes i form av workshoppar med ungdomar i åldern 12–19 år från Brasilien, Chile, Sydafrika, Sverige och Förenta staterna.Unicef utvecklar med stöd av Finland anvisningar med mål att skapa internationella spelregler för användningen och utvecklingen av artificiell intelligens som berör barn. Det finns inte ännu något liknande och avsikten är att anvisningarna ska hjälpa stater, kommuner och företag att säkerställa att deras lösningar som utnyttjar artificiell intelligens fungerar på ett sätt som tryggar barnets bästa.Svårt att gestalta riskernaI workshopparna behandlade ungdomarna vardagliga situationer där artificiell intelligens är med, till exempel chattar för kundbetjäning, ansiktsigenkänning som säkerhetsmetod, intelligenta program som stöder lärande och automatisk gallring av ansökningar om arbete eller studieplats.En del av ungdomarna hade endast lite kunskap och kompetens om ämnet, medan andra hade långt utvecklade funderingar. Attitydskillnaderna syns till exempel i frågor som gäller informationssäkerhet: en del berättade att de regelbundet ger sina personuppgifter och privata data, till exempel när de laddar ner nya appar, utan att reflektera över saken.Andra funderade över var deras uppgifter hamnar och vem som kan utnyttja dem. Till exempel riktad reklam väckte diskussion. En svensk ungdom var oroad över att ”min fria vilja och mitt privata utrymme försvinner” när artificiell intelligens får åtkomst till all data.Artificiell intelligens inspirerarUngdomarna såg många möjligheter med artificiell intelligens, till exempel program som förbättrar utbildningen, hälsan, säkerheten och trafiken. Ungdomarna associerade också artificiell intelligens till scifi-filmer och inspirerades till att fundera på framtiden.”Det blir spännande att se när vi lyckas bygga robotar och farkoster som gör det möjligt att resa till andra planeter i vårt solsystem”, sade en amerikansk respondent.De unga upplevde att de lärt sig mer om artificiell intelligens hemma och av sina kompisar än i skolan. De önskade mer allmän utbildning i ämnet, så att alla kan förstå både riskerna och möjligheterna med artificiell intelligens.En chilensk ungdom önskade att myndigheterna skulle vara aktiva:”Man borde tala om saken i skolan, eller så borde det finnas reklam (ett mycket effektivt sätt) som skulle upplysa och motivera oss att lära oss mer och skydda oss. Det borde vara en del av vår kultur så att människor förstår artificiell intelligens lika klart som vi förstår begreppen el, dörr eller teknik.”I arbetet med anvisningarna har Unicef också hört sakkunniga på artificiell intelligens och barnskydd. Utifrån ungdomarnas erfarenheter färdigställs anvisningarna och offentliggörs i slutet av 2021. Rapport om ungdomarnas synpunkter på Unicefs webbplats.Läs mer om anvisningarna om artificiell intelligens och barn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Aggressiv skatteplanering, utnyttjande av skatteparadis och skattelättnader som snedvrider konkurrensen är inte tillåtna i utvecklingssamarbetet. Med skatteinkomsterna kan utvecklingsländerna erbjuda sina medborgare basservice, till exempel utbildning. Skolelever i Bahir Dar i Etiopien.Utrikesministeriet publicerade i dag en handlingsplan för att se till att företag som stöds med medel för utvecklingssamarbete handlar på ett ansvarsfullt sätt vad gäller beskattning. Handlingsplanen är ett led i genomförandet av Finlands handlingsprogram för beskattning och utveckling (2020–2023).I handlingsplanen fastställs grundläggande principer som de företag som får finansiering ska förbinda sig till.Aggressiv skatteplanering är inte tillåtet. Med detta avses arrangemang för att betydligt sänka de skatter som företaget borde betala eller att helt undvika skatter. Ett företag som bedriver aggressiv skatteplanering kan till exempel överföra inkomster från ett utvecklingsland till en annan stat där skattegraden är lägre. Då förlorar det land där skatterna borde ha betalats inkomster som skulle användas för viktiga bastjänster.I handlingsplanen förbjuds investeringar av utvecklingssamarbetsmedel i skatteparadis när investeringen inte görs direkt i mållandet utan via en fond eller ett bolag i ett annat land. Med skatteparadis avses i handlingsplanen länder eller regioner som har låg eller ingen skattegrad, svag reglering och bristande transparens enligt OECD eller Europeiska unionens råd. Vid investeringar via skatteparadis finns en risk för skatteflykt.Företag som får utvecklingsfinansiering ska inte begära skattelättnader som snedvrider konkurrensen. Det är tillåtet att utnyttja andra former av skattelättnader och sådana förmåner som stater erbjuder alla investerare på ett jämlikt sätt.För att det ska gå att övervaka och kontrollera företagens skatteansvar krävs det också att företagen agerar öppet och rapporterar om sin affärsverksamhet på det sätt som skattemyndigheterna förutsätter i de länder där företaget bedriver verksamhet.Handlingsplanen gäller all finansiering till den privata sektorn ur medlen för utvecklingssamarbete. I handlingsplanen ges särskilda anvisningar för utrikesministeriets instrument för den privata sektorn, till exempel partnerskapsprogrammet Finnpartnership, som främjar affärsverksamhet mellan Finland och utvecklingsländer, och finansieringsbolaget Finnfund, som investerar i företag i utvecklingsländer. Finnfund har stärkt sin kompetens om internationell beskattningFinnfund förnyade sin egen skattepolitik redan 2018 och utvärderar nu hur den genomförts samtidigt som handlingsplanen tas i bruk. Finnfunds halvtidsöversyn kan läsas på bolagets webbplats.”Vi vill vara en föregångare som främjar en ansvarsfull skattepolitik och uppmuntrar diskussionen om skattefrågor. Det är en väsentlig del av vårt ansvarstagande och vårt arbete som utvecklingsfinansiär. Det är fint att notera att skattepolitiken har stärkt skatteansvarets roll i Finnfunds arbete för företagsansvar och ansvarsfulla investeringar. Den har också stärkt kompetensen i skattefrågor hos vår personal”, säger vice verkställande direktör Helena Arlander från Finnfund. Företagen är viktiga partner i utvecklingssamarbetetDen privata sektorn är en viktig partner i att uppnå målen för hållbar utveckling, såväl när det gäller att finna nya lösningar som att skapa arbete, producera tjänster och finansiera dem. Företag är viktiga partner i Finlands utvecklingspolitik. Målen för hållbar utveckling kan inte uppnås enbart med hjälp av offentliga medel för utvecklingssamarbete, utan också privata investeringar behövs. Företagen spelar en särskilt viktig roll när det gäller att skapa arbetstillfällen.De skatter och avgifter av skattenatur som företagen betalar utgör en väsentlig del av utvecklingsländernas skattebas. Med hjälp av skatteinkomsterna kan utvecklingsländerna erbjuda sina medborgare basservice, såsom utbildning och hälsovård. Med tanke på samhällets utveckling är det av avgörande betydelse att man lyckas samla in skatterna i det land där den beskattningsbara inkomsten har uppkommit.För en internationellt rättvis beskattning är det viktigt att skattesystemen och skatteförvaltningarna fungerar väl och att korruption och illegala finansiella flöden inte hindrar insamlingen av skatter och andra avgifter.”Det är viktigt att Finland förutsätter ansvarsfull verksamhet av de företag som stöds med medel för utvecklingssamarbete. Det är också fråga om finländska värderingar: god förvaltning och gemensamt ansvar”, konstaterar enhetschef Pekka Hirvonen vid utrikesministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och fredsarbetet måste bättre kunna svara på behoven hos människor som lever under allvarliga kriser. En intensivare samverkan mellan olika aktörer är nödvändig. Detta är en central slutsats i Utvecklingspolitiska kommissionens rapport, där en expertgrupp bestående av kommissionens medlemmar analyserar den nuvarande situationen och ger rekommendationer för att förbättra verksamheten.Utvecklingspolitiska kommissionens rapport behandlar samverkan mellan utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsarbete, även kallad nexus (från engelskans triple nexus), framför allt under bräckliga förhållanden och långvariga konflikter där genomförandet av denna samverkan är särskilt utmanande.Behovet av en intensivare samverkan är tydligt. En betydande del av Finlands partnerländer för bilateralt utvecklingssamarbete är svaga stater, till exempel Afghanistan, Etiopien och Myanmar. Finland är också känt som en engagerad givare av humanitärt bistånd och genomförare av fredsarbete.Allt svårare förhållanden framhäver vikten av samverkan

Källa: Valtioneuvosto.fi