NordenBladet — Förslaget till ny lag om fastställande av könstillhörighet har lagts fram av arbetsgruppen för revidering av translagstiftningen. Syftet är att stärka en persons självbestämmanderätt genom att åtskilja rättsligt fastställande av könstillhörighet från medicinska undersökningar och behandlingar. Genom den nya lagen stärks också den personliga integriteten, icke-diskriminering och rätten till privatliv. Avsaknad av fortplantningsförmåga ska inte längre vara en förutsättning för rättsligt fastställande av könstillhörigheten. Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition kan lämnas fram till den 3 april 2022.Ansökan ska utgå från en persons egen redogörelse för upplevelsen av det egna könetEnligt förslaget kan det fastställas att en person har en annan könstillhörighet än den som har antecknats för personen i befolkningsdatasystemet, om personen lägger fram en redogörelse för att varaktigt uppleva sig tillhöra det kön som ska fastställas, är myndig och finsk medborgare eller bosatt i Finland.En ansökan om fastställande av könstillhörighet ska utgå från en persons egen redogörelse för upplevelsen av det egna könet. Personen ska lämna in en skriftlig ansökan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som informerar sökanden om behandlingen av ansökan och om rättsverkningarna av fastställandet. Sökanden ska bekräfta ansökan efter att ha fått uppgifterna, dock tidigast 30 dagar efter det att ansökan blev anhängig. Syftet med ansökningsförfarandet är att säkerställa att fastställandet av könstillhörighet söks på basis av kunskap och efter övervägande.Den övriga lagstiftningen ska i huvudsak tillämpas i enlighet med den fastställda könstillhörigheten Den könstillhörighet som fastställts ska betraktas som personens könstillhörighet vid tillämpningen av annan lagstiftning, om inte något annat föreskrivs. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att en person blir behandlad i enlighet med sin könsidentitet. Till exempel värnplikten bestäms enligt den fastställda könstillhörigheten. Den benämning som beskriver personens föräldraskap (mor eller far) kan ändras i befolkningsdatasystemet till att motsvara benämningen för den fastställda könstillhörigheten. Dessutom föreslås ändringar i annan lagstiftning som syftar till att trygga barnets rättsliga ställning trots att benämningen som beskriver förälderns föräldraskap ändras.Lagändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2023Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelsen om ändring av den benämning som beskriver föräldraskapet ska dock tillämpas först den 1 oktober 2023.Förslagen bereddes i arbetsgruppen för revidering av translagstiftningen. Härnäst bereder arbetsgruppen förslag till stärkande av intersexuella barns självbestämmanderätt. Gruppens mandatperiod fortsätter till den 31 mars 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådet för jordbruk och fiske sammanträder i Bryssel den 21 februari 2022. Ministrarna diskuterar bland annat förslaget till förordning om avskogning, situationen på jordbruksmarknaden och hur standarderna för europeiska och importerade jordbruksprodukter motsvarar varandra. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä företräder Finland vid mötet.Ministrarna diskuterar förslaget till förordning om tillhandahållande på EU-marknaden och export av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse. Finland anser att förslaget till förordning innehåller flera problematiska frågor. Dessa har att göra med bland annat den administrativa bördan, handelspolitiken och konkurrensneutraliteten. Förslaget bör vara konsekvent i förhållande till EU:s övriga initiativ som gäller skogar samt den gällande regleringen. Skogspolitiken ska även i fortsättningen omfattas av nationell behörighet, eftersom medlemsstaterna och deras skogsförhållanden skiljer sig mycket från varandra.Ministrarna kommer också att diskutera situationen på jordbruksmarknaden. I anslutning till detta begär Polen tillsammans flera andra medlemsländer att kommissionen genomför åtgärder till förmån för svinsektorn. Finland oroar sig över att produktionskostnaderna, till exempel priset på energi, gödselmedel och foder, blir rekordhöga och påverkar produktionens lönsamhet. Finland uppmuntrar kommissionen att fortsätta sin intensiva marknadsövervakning och att ta fram åtgärder genom vilka man kan påverka prisutvecklingen för produktionsinsatserna. I anslutning till jordbrukarnas svåra situation behandlar rådet också Österrikes handling om att förbättra jordbruksproducenternas inkomstnivå och om ursprungsmärkningar som omfattar hela EU. Finland stöder ärendet. Rådet diskuterar också stärkandet av den europeiska gröna given, den gemensamma jordbrukspolitiken och en konsekvent handelspolitik för att stödja övergången till hållbara livsmedelssystem. Frankrike har som mål att under sitt ordförandeskap anta slutsatser om hur standarderna mellan europeiska och importerade jordbruksprodukter kan enhetligas. Finland anser att den diskussion som Frankrike har lyft fram är viktig och förväntar sig att kommissionen utför en analys av de rättsliga aspekterna i ärendet.Rådet för jordbruk och fiske diskuterar olika utvecklingsalternativ för de vetenskapliga rekommendationer som gäller fiskbestånden. Finland framhåller vikten av vetenskapliga rekommendationer som grund för den gemensamma fiskeripolitiken. Finland betonar dessutom att tillgången till aktuell information om fiskbestånden ska säkras och i mån av möjlighet förbättras. En bättre kunskapsbas minskar osäkerheten och de årliga variationerna i kvotnivån som är skadliga för fiskerinäringen. I fortsättningen måste man också bättre beakta klimatförändringarnas effekter och de marina ekosystemens tillstånd.I rådets övriga ärenden informerar kommissionen dessutom om rapporter om genomförandet av växtskyddsåtgärder i samband med införsel till unionen och om utvidgad användning av växtpasset. I samband med revideringen av EU:s lagstiftning om djurskydd önskar Danmark att kommissionen lägger fram bestämmelser om kommersiell hållning och försäljning av hundar. Nederländerna begär ändringar i marknadsföringsreglerna för ägg på grund av aviär influensa, och Spanien och Portugal berättar om mycket allvarlig torka och begär åtgärder av kommissionen. Dessutom lyfter Polen fram reformen av EU:s främjande av avsättningen av jordbruksprodukter. Kommissionen väntas ge ett förslag om reformen inom kort.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunernas program för integrationsfrämjande ökar samarbetet och engagerar beslutsfattarna i arbetet med att främja integration. Enligt en utredning av Innolink Group Oy och Migrationsinstitutet bör programmens målinriktning och i synnerhet måluppföljningen dock ännu utvecklas.Arbetet med att göra upp program för integrationsfrämjande stärker samarbetet mellan olika kommuner, mellan olika sektorer och mellan olika myndigheter. Enligt utredningen varierar kommunernas program för integrationsfrämjande till innehåll och användningsändamål, särskilt när det gäller huruvida programmet är ett målprogram, en beskrivning av tjänsterna eller ett mellanting av dessa.Målformuleringen och måluppföljningen fokuserar på åtgärder och inte på att följa upp integrationsfrämjandet, om mål över huvud taget har angetts. I många kommuner mäts framstegen inte tillräckligt konkret, eller i värsta fall finns det inte ens en strävan att följa upp arbetet och utvärdera åtgärdernas effekter.Kommunerna vill ha tydligare anvisningar för programmenUtredningen om kommunernas program för integrationsfrämjande har beställts av arbets- och näringsministeriet och utarbetats av Innolink Group Oy och Migrationsinstitutet. Resultaten av utredningen kommer att användas i det arbete med att revidera lagen om främjande av integration som inleddes efter redogörelsen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet.Enligt utredningen har kommunerna inte alltid kompetens eller resurser att utföra krävande målinriktat programarbete. Därför behövs det mer stöd och mer detaljerade anvisningar för programarbetet, om också den kommande lagstiftningen kräver att kommunerna gör upp ett program för integrationsfrämjande.En del kommuner vill också ha gemensamma mätare för integrationsfrämjandet. Olikheterna mellan kommunerna innebär dock en utmaning när det gäller att utarbeta enhetliga anvisningar.Programmen för integrationsfrämjande bör kopplas till kommunernas strategiska verksamhetI största delen av kommunerna upplevs programmen för integrationsfrämjande vara nyttiga. Programmen underlättar i synnerhet förmedlingen av information, väcker diskussion och ökar samarbetet. För att programmen ska ha större nytta och effekter bör de dock i högre grad kopplas till kommunernas strategiska verksamhet, påpekas det i utredningen.Kommunerna bör också utöka måluppföljningen och engagera invandrade och andra kommuninvånare i beredningen av programmen. Statsförvaltningen bör å sin sida förtydliga anvisningarna, ordna utbildning för kommunerna och erbjuda stöd för uppföljningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som Polisyrkeshögskolan gjort tar sig bekämpningen av korruption och penningtvätt fortfarande ganska olika former, även om fenomenen är klart kopplade till varandra. Skillnaderna i bekämpningen av korruption märktes förutom mellan de nordiska länderna också mellan olika myndigheter och företag. Enhetligare praxis och effektiva verktyg hjälper till att utveckla en trygg verksamhetsmiljö såväl nationellt som internationellt.I projektet, som finansierades av Nordiska ministerrådet och beställdes av justitieministeriet, granskades sambanden mellan korruption och penningtvätt i de nordiska länderna. I projektets styrgrupp ingick också företrädare för inrikesministeriet och finansministeriet. Polisyrkeshögskolan utredde särskilt mutor inom internationell affärsverksamhet. Enligt utredningen kan de nordiska aktörerna utnyttjas för att utrota korruption, även om det i de nordiska länderna förekommer relativt lite synlig korruption, såsom mutor. Det finns få domar för mutor i internationell affärsverksamhet och det är svårt att identifiera fall.Inom ramen för projektet utreddes också utnyttjandet av god praxis för bekämpning av penningtvätt i bekämpningen av korruption. Av utredningen framgick att de rapporteringsskyldiga som nämns i lagen om penningtvätt är viktiga aktörer i fråga om att identifiera korruption. I synnerhet inom finans- och ekonomiförvaltning finns ett brett urval av metoder för att bekämpa och upptäcka missbruk. Dessa metoder skulle kunna utnyttjas effektivare om bekämpningen av korruption var mer riskbaserad och förutsattes tydligare i lagen.I projektet utarbetades dessutom rekommendationer för de nordiska länderna i syfte att utveckla bekämpningen av korruption. Rekommendationerna gäller harmonisering och precisering av bekämpningen av fenomenen, klarare förfaranden för att anmäla vid misstanke om missbruk, övervägande av administrativa sanktioner och myndighetstillsyn som ett led i bekämpningen av korruption, utvecklandet av utbildning och samarbete samt utnyttjande av ny teknik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Måndagen den 14 februari 2022 sammanträdde kommittén för social trygghet för att diskutera alternativa sätt för att sörja för den sociala tryggheten. På mötesagendan fanns också utvecklingen av bostadsstödet.Kommittén för social trygghet bearbetade utredningen om alternativa sätt för ordnandet av den sociala tryggheten. De alternativ som ska utredas är basinkomst, negativ inkomstskatt, baskonto, en enda grundskyddsförmån samt aktivitetsbaserad inkomst. I detta skede gällde kommitténs diskussion vilka alternativa modeller som ska utredas och vilka modeller som borde bedömas noggrannare.  Kommittén tog i detta skede inte ställning till huruvida modellerna är lönsamma och vilka fördelar eller nackdelar de har.   Partiell basinkomst och negativ inkomstskatt”Med en så kallad ren basinkomst avser man en förmån som ersätter nästan alla andra förmåner. I Finland har man främst föreslagit modellen med partiell basinkomst, som inte ersätter alla förmåner, och till exempel inte bostadsbidragen och utkomststödet. Basinkomstens betydelse för den sociala tryggheten beror mycket på nivån på basinkomsten. Nivån på de basinkomstförslag som diskuterats i Finland har varierat mellan 300 och cirka 1000 euro. Nivån är av stor betydelse till exempel om basinkomsten ska fungera som ett incitament för att arbeta. Basinkomsten och den negativa inkomstskatten liknar varandra mycket när det gäller deras verkningar på inkomsten och deras logistik”, sade forskningschef Jussi Tervola. Tervola är ordförande i den arbetsgrupp som utreder alternativa sätt för att ordna den sociala tryggheten. Kommittén diskuterade hur målgruppen för basinkomstmodellen i utredningen borde avgränsas, till exempel om den ska gälla studerande. Man var överens om att basinkomstmodellen ska beakta den arbetsföra befolkningen i så stor utsträckning som möjligt. Diskussionen gällde också de nivåer som förmånerna ska ha i utredningen, och kommittén beslutade att arbetsgruppen ska simulera basinkomstmodellen med flera olika förmånsnivåer.    En enda grundskyddsförmån”Modellen med en enda grundskyddsförmån ska vara orsaksbaserad. För att få rätt till förmånen ska man arbeta i Finland eller uppfylla vissa boendevillkor. Förmånen är en kombination av några av de nuvarande grundskyddsförmånerna. Man strävar efter att göra förmånssystemet tydligare, enklare och lättare att förstå, att minska risken för marginalisering och byråkrati- och bidragsfällor och att belöna i stället för att bestraffa till exempel så som man gör med den aktivitetsbaserade inkomsten”, berättade forskningschef Paula Saikkonen som är med i arbetsgruppen.   Kommittén diskuterade vilka delar som modellen med en enda grundskyddsförmån ska bestå av och om det ska ingå någon form av aktivitetstillägg i modellen. Kommitténs medlemmar betonade också att det är viktigt att de olika alternativa modellerna ska kunna jämföras med varandra. Jämförbarheten underlättas till exempel om modellerna har samma målgrupper och om de olika alternativen har samma nivåer på förmånerna.    Baskonto”Modellen med baskonto innebär att stödtagaren har ett personligt behovsbaserat förmånskonto vars saldo minskar när förmånerna lyfts. Om modellen tas i bruk ersätter baskontot de nuvarande arbetslöshetsförmånerna, studiepenningen, alterneringsersättningen och vuxenutbildningsstödet. Överskott på kontot ska kunna användas för personliga behov, till exempel när man går i pension. Kontot kan även ha underskott. Baskontomodellen skiljer sig lite från de andra alternativen, eftersom konsekvenserna måste följas upp en längre tid”, konstaterade specialsakkunnig Allan Seuri som är medlem i arbetsgruppen.Jämförelseobjektet för de olika modellerna är Finlands nuvarande system för social trygghet.   
Ett individanpassat bostadsstöd skulle bli dyrtÅr 2021 fick knappa 400 000 hushåll i Finland allmänt bostadsstöd. Över 70 procent av dem var ensamboende, och största delen av stödtagarna var studerande. Begreppet hushåll har stor betydelse för det allmänna bostadsstödet. Varje hushållsmedlems inkomster inverkar på bostadsstödets belopp.  ”Ett individanpassat allmänt bostadsstöd skulle betyda att hundratusentals nya hushåll skulle omfattas av stödet och att utgifterna skulle öka med hundratals miljoner euro. Ett individanpassat stöd skulle visserligen jämna ut inkomstfördelningen och vara bra för låginkomsttagare, men effekten skulle bli rätt liten.  För att det individanpassade stödet ska bli kostnadsneutralt skulle det genomsnittliga stödbeloppet måsta sänkas betydligt. Skillnaderna i stödet skulle överföras särskilt från ensamboende och ensamförsörjare till sådana hushåll som består av minst två vuxna. Stödbeloppen skulle sjunka särskilt i de lägsta inkomstklasserna, och utgifterna för utkomststöd öka kraftigt”, berättade Mikko Horko, ordförande i sektionen för boende.   ”Det är bättre att utveckla stödet för studerandes boende på andra sätt än genom ett individanpassat bostadsstöd. Även rollerna i familjerna och parförhållandena förändras. Det påverkar på lång sikt allmänhetens uppfattning av vad ett hushåll betyder”, konstaterade Horko.  Kommittén fick även ta del av riktlinjerna och scenarierna för bostadspolitiken. Behandlingen av läget i fråga om utredningarna om ansöknings- och betalningstider, familjebegrepp och inkomstbegrepp flyttades av tidsmässiga skäl till en senare tidpunkt. Kommitténs mötesmaterial (på finska):MöteskallelseBilaga 1  Utkast till protokollet om det senaste mötet (31.1.2022)Bilaga 2 DiapresentationBilaga 3 Promemoria om individanpassat bostadsstödBilaga 4 Promemoria om betalnings- och ansökningstider

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet beviljar understöd för riksomfattande och lokala projekt som anknyter till jord-och skogsbruksministeriets SOTKA-projekt. Med understödet stöds i år i synnerhet projekt som främjar speciellt utveckling av nya verksamhetsmodeller som utnyttjar nya finansieringsmetoder. Understöd ska sökas senast den 15 mars 2022.SOTKA-projektet som jord- och skogsbruksministeriet inledde vid ingången av 2020 syftar speciellt till att förbättra tillståndet hos hotade andfåglar. Exempel på projekt som kan få stöd är riksomfattande förbättring av livsmiljöerna för andfåglar samt forskning om andfåglar som minskat i population och deras livsmiljöer i syfte att främja en hållbar användning av naturresurser och producera information om åtgärder med koppling till naturresurshushållningen som bidrar till andfåglarnas framgång.I SOTKA-projektet vill man ta fram och genomföra nya finansieringsmodeller för att restaurera viltets livsmiljöer. Nya särskilda prioriteringar vid urvalet av projekt 2022 är utveckling av en verksamhetsmodell som utnyttjar nya finansieringsmetoder för att genomföra jakt på främmande rovdjur och utveckling av en verksamhetsmodell som utnyttjar nya finansieringsmetoder för att restaurera myrar med tanke på att främja viltarter, i synnerhet dalripa och sädgås.Målet är att skapa verksamhetsmodeller med hjälp av vilka man kan samla medel eller andra resurser från olika aktörer (t.ex. privatpersoner, företag, föreningar, andra sammanslutningar, markägare) och rikta dem vidare till åtgärder och projekt som förbättrar viltets livsmiljöer. Projektunderstöd kan beviljas allmännyttiga samfund med rättshandlingsförmåga, offentligrättsliga institut, universitet och forskningsinstitut. Ansökningstiden är den 17 februari – den 15 mars.Beslut om understöd fattas årligenMed understöden som beviljas kan man stöda både ett- och fleråriga projekt. Jord- och skogsbruksministeriet kan dock inte i detta skede förbinda sig till någon fortsatt finansiering, eftersom beslut om kommande års understöd alltid fattas årligen.
Närmare ansökningsanvisningar för understöden och ansökningsblanketter finns på jord- och skogsbruksministeriets sida  https://mmm.fi/sv/specialunderstod.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hurdan mat serveras i skolorna där du bor? Flera olika krav på ansvarsfullt producerad skolmat uppfylls när skolköken köper in inhemsk, närproducerad mat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att se över bestämmelserna om hjälpsystemet för offer för människohandel. Bakgrunden till det är att det står inskrivet i regeringsprogrammet att ställningen för människohandelsoffer ska förbättras oavsett hur själva straffprocessen vid människohandel avancerar.I projektet görs i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel sådana ändringar som är väsentliga med tanke på det som står i regeringsprogrammet. Vid lagberedningen kan också beaktas andra utvecklingsbehov som anknyter till de gällande bestämmelserna om hjälpsystemet för människohandelsoffer.Enligt den gällande lagstiftningen är ett människohandelsoffers rätt att få fortsatt hjälp via hjälpsystemet i stor utsträckning bunden till straffprocessen och hur den avancerar. Av den anledningen kan rätten att få hjälp upphöra till exempel när det inte fås fram tillräckliga bevis för att ett människohandelsbrott har begåtts. Det har bedömts att alla som behöver hjälp inte nödvändigtvis ens söker sig till hjälpsystemet på grund av kopplingen till straffprocessen.Inrikesministeriet bereder de lagändringar som behövs i nära samarbete med Migrationsverket och dess hjälpsystem för offer för människohandel. Enligt behov hörs andra viktiga berörda grupper vid beredningen.Beredningen stöds av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet 2020 för att bereda ändringar i lagstiftningen om hjälp till offer för människohandel. Ett av arbetsgruppens mål är att göra hjälpen mindre beroende av straffprocessen. Projektet har tillsatts för tiden 17.2.–31.12.2022. Avsikten är att en regeringsproposition ska överlämnas till riksdagen hösten 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Energipriserna har stigit märkbart i Finland under det senaste året och i stor utsträckning även på andra håll i Europa. Ökningen av energipriserna har varit mindre i Finland än i euroområdet i genomsnitt, men ändå betydligt. Regeringen har slagit fast tillfälliga skräddarsydda åtgärder för att svara på höjningen av energipriserna.Den internationella höjningen av energipriserna beror på flera faktorer. Efterfrågan på energiprodukter har ökat i takt med att den totala efterfrågan återhämtat sig till följd av att den värsta fasen av covid-19-krisen lättat. Samtidigt lider energiproduktionen alltjämt i viss mån av att produktionskapaciteten minskade i början av covid-19-krisen. Väderleksförhållandena och det instabila geopolitiska läget har bidragit till en ytterligare höjning av energipriserna.
 
Variationen i konsumentpriserna på flytande bränslen påverkas i synnerhet av variationen i världsmarknadspriset på råolja. I början av covid-19-krisen sjönk bränslepriserna när efterfrågan minskade. Ökningen av efterfrågan har höjt priset på råolja. Produktionsökningen väntas dock så småningom minska pristrycket. 
 
Regeringen har slagit fast tillfälliga skräddarsydda åtgärder för att svara på höjningen av energipriserna. Åtgärderna fokuserar särskilt på trafiken och riktar sig till hushåll, yrkestrafik och jordbruksföretagare. Åtgärderna omfattar både kortfristiga och långfristiga åtgärder.När det gäller el har regeringen redan tidigare vidtagit åtgärder. Vid ingången av 2021 sänktes skatten på elström inom industrin, datorhallar och jordbruket till EU:s miniminivå. I år utvidgas den lägre skatten på elström till att omfatta vissa värmepumpar, elpannor och ett större antal datorhallar. Konsumenternas situation på elmarknaden har för sin del förbättrats av att man har ingripit i utvecklingen av elöverföringspriserna. År 2022 kan det tas ut cirka 370 miljoner euro mindre i elöverföringsavgifter av kunderna än år 2020.Maximibeloppet av resekostnadsavdraget höjs för viss tidMaximibeloppet av resekostnadsavdraget mellan bostaden och arbetsplatsen höjs för viss tid vid beskattningen för 2022 från 7 000 euro till 8 400 euro. Dessutom höjs det kilometerbaserade resekostnadsavdraget vid användning av egen bil för viss tid under 2022 till 0,30 €/km (tidigare 0,25 €/km).  Ändringarna i resekostnadsavdraget påverkar beskattningen för cirka 570 000 skattskyldiga. Enligt en statisk bedömning minskar de skatteinkomsterna på 2022 års nivå med ungefär 142 miljoner euro. Dessutom utreds möjligheten att dra av kostnader för pendelparkering i fråga om resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Befrielse från fastighetsskatt för produktionsbyggnader inom jordbruket för viss tidFastighetsskatten för produktionsbyggnader inom jordbruket slopas som temporär åtgärd vid beskattningen för 2022, förutsatt att åtgärden är EU-rättsligt godtagbar. Regeringen inleder en diskussion om saken med Europeiska kommissionen. Kommunerna kompenseras för åtgärden i enlighet med regeringsprogrammet. Ifall EU-lagstiftningen inte tillåter denna åtgärd beviljas jordbruket i anslutning till beredningen av tilläggsbudgeten stöd för de kostnader som energikrisen orsakar via andra instrument.Dessutom bereder regeringen åtgärder för att förbättra jordbrukets inkomstutveckling och lönsamhet på kort och lång sikt, balansera livsmedelskedjans funktion och säkra försörjningsberedskapen. Lånegarantimodell för att stödja hushållens klimatvänliga investeringar Finansministeriet, kommunikationsministeriet och miljöministeriet bereder i samarbete en statlig lånegarantimodell för privata hushåll samt en modell med statlig fyllnadsborgen för att stödja bostadsaktiebolags klimatvänliga investeringar. Målet är att den nya garantimodellen ska riktas till exempel till investeringar som förbättrar byggnaders energiprestanda på ett avsevärt sätt eller förnyar uppvärmningssystemen så att de utnyttjar förnybara energikällor såsom jordvärme eller vind- och solenergi. Garantimodellen kan också gälla byggande av infrastruktur för laddning av fordon samt konvertering och anskaffning av gas- och elbilar. Eventuella investeringsobjekt preciseras under beredningens gång. Vid beredningen beaktas villkor som ställs av lagstiftningen, övriga styrmedel och statens riskhantering. Beredningen av ett yrkesdieselsystem inledsBeredningen av ett system för yrkesdieselskatt inleds. Under beredningens gång ska det bedömas om ett yrkesdieselsystem ska genomföras på basis av det nuvarande systemet eller så att det direkta skattestödet för diesel slopas och återbäring betalas retroaktivt för dieselolja som används i yrkestrafik. Beredningen utförs med beaktande av regeringens klimatmål. Ett inkomstbaserat och regionbaserat riktat stödsystem för hushåll Finansministeriet bereder i samarbete med kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och andra berörda ministerier före regeringsförhandlingarna våren 2023 en stödmodell, vars syfte är dels att öka energiskattesystemets klimaträttvisa, dels att svara på oskäliga sociala konsekvenser till följd av kraftiga prishöjningar på bränslen. Syftet med beredningen är att skapa en stödmodell där hushållen kan beviljas stöd på inkomst- och regionbasis. Dessutom utreder man om det också går att skapa ett element där en plötslig höjning av marknadspriserna möjliggör utbetalning av automatiskt inkomststöd till hushållen.Höjningen av energipriserna beaktas i utkomststödetRegeringen rekommenderar att höjningen av boendekostnaderna på grund av de stigande energipriserna (inkl. elpriset) ska tas i beaktande när utkomststöd beviljas. Syftet med rekommendationen är att lindra de svårigheter som drabbar låginkomsttagare till följd av en plötsligt försämrad ekonomisk situation.Informationsskyldighet i fråga om elavtalRegeringen bereder sådana ändringar i elmarknadslagen som underlättar konsumentens ställning i en energipriskris. Avsikten är att öka vetskapen om elleveransavtal med dynamiska priser, dvs. s.k. spotavtal. Det föreslås att man i fortsättningen måste få slutförbrukarens uttryckliga samtycke till att ett spotavtal ingås. Vid erbjudandet av ett elleveransavtal med dynamiskt pris ska försäljaren dessutom lämna slutförbrukaren information om såväl möjligheterna, kostnaderna som riskerna med avtalet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst de första coronaunderstöden för konst och kultur som ingår i tilläggsbudgeten för 2022. Stödpaketet för konst och kultur uppgår till sammanlagt cirka 62 miljoner euro och ingår i den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 som överlämnas till riksdagen. De första understöden som kan sökas är riktade till konstinstitutioner, museer och nationella kulturinstitutioner som får statsandel.Med stödpaketet som riktas till konst- och kultursektorn stöds kulturens, konstens och evenemangsbranschens återhämtning från coronapandemin. Med understöden bereder sig undervisnings- och kulturministeriet på att stödja museer och verksamhetsenheter för scenkonst som får statsandelsfinansiering samt Nationalgalleriet, Finlands Nationalopera och Nationalbalett och Finlands Nationalteater. Understöden kan uppgå till sammanlagt ca 20 miljoner euro, om riksdagen godkänner tilläggsbudgetpropositionen som nu behandlas.Understöden är avsedda för att stödja verksamheten på grund av begränsningarna som coronaepidemin medfört. Avsikten är också att främja att verksamheten ska kunna fortsätta så flexibelt som möjligt efter att begränsningarna har upphört. Ansökningstiden för understöd går ut den 8 mars 2022.Även andra understöd utlyses inom kortI stödpaketet som regeringen fattat beslut om har man strävat efter att beakta i synnerhet mångfalden inom branschen och olika former av arbete, såsom ströjobbare, personer som sysselsätter sig själva, ensamföretagare, frilansare och personer som är verksamma som enskilda näringsidkare.Understöd och stipendier kan sökas via undervisnings- och kulturministeriet. Dessutom omfattas offentliga tillställningar och evenemangsbranschen även av ett stödpaket som beretts vid arbets- och näringsministeriet. Närmare bestämmelser om beviljande av stöd enligt stödpaketet finns i regeringens proposition RP 9/2022 rd, som för närvarande behandlas av riksdagen.Utlysning: coronastöd för museer och scenkonstUtlysning: coronastöd för nationella kulturinstitutioner 

Källa: Valtioneuvosto.fi