NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att se över bestämmelserna om hjälpsystemet för offer för människohandel. Bakgrunden till det är att det står inskrivet i regeringsprogrammet att ställningen för människohandelsoffer ska förbättras oavsett hur själva straffprocessen vid människohandel avancerar.I projektet görs i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel sådana ändringar som är väsentliga med tanke på det som står i regeringsprogrammet. Vid lagberedningen kan också beaktas andra utvecklingsbehov som anknyter till de gällande bestämmelserna om hjälpsystemet för människohandelsoffer.Enligt den gällande lagstiftningen är ett människohandelsoffers rätt att få fortsatt hjälp via hjälpsystemet i stor utsträckning bunden till straffprocessen och hur den avancerar. Av den anledningen kan rätten att få hjälp upphöra till exempel när det inte fås fram tillräckliga bevis för att ett människohandelsbrott har begåtts. Det har bedömts att alla som behöver hjälp inte nödvändigtvis ens söker sig till hjälpsystemet på grund av kopplingen till straffprocessen.Inrikesministeriet bereder de lagändringar som behövs i nära samarbete med Migrationsverket och dess hjälpsystem för offer för människohandel. Enligt behov hörs andra viktiga berörda grupper vid beredningen.Beredningen stöds av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet 2020 för att bereda ändringar i lagstiftningen om hjälp till offer för människohandel. Ett av arbetsgruppens mål är att göra hjälpen mindre beroende av straffprocessen. Projektet har tillsatts för tiden 17.2.–31.12.2022. Avsikten är att en regeringsproposition ska överlämnas till riksdagen hösten 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Energipriserna har stigit märkbart i Finland under det senaste året och i stor utsträckning även på andra håll i Europa. Ökningen av energipriserna har varit mindre i Finland än i euroområdet i genomsnitt, men ändå betydligt. Regeringen har slagit fast tillfälliga skräddarsydda åtgärder för att svara på höjningen av energipriserna.Den internationella höjningen av energipriserna beror på flera faktorer. Efterfrågan på energiprodukter har ökat i takt med att den totala efterfrågan återhämtat sig till följd av att den värsta fasen av covid-19-krisen lättat. Samtidigt lider energiproduktionen alltjämt i viss mån av att produktionskapaciteten minskade i början av covid-19-krisen. Väderleksförhållandena och det instabila geopolitiska läget har bidragit till en ytterligare höjning av energipriserna.
 
Variationen i konsumentpriserna på flytande bränslen påverkas i synnerhet av variationen i världsmarknadspriset på råolja. I början av covid-19-krisen sjönk bränslepriserna när efterfrågan minskade. Ökningen av efterfrågan har höjt priset på råolja. Produktionsökningen väntas dock så småningom minska pristrycket. 
 
Regeringen har slagit fast tillfälliga skräddarsydda åtgärder för att svara på höjningen av energipriserna. Åtgärderna fokuserar särskilt på trafiken och riktar sig till hushåll, yrkestrafik och jordbruksföretagare. Åtgärderna omfattar både kortfristiga och långfristiga åtgärder.När det gäller el har regeringen redan tidigare vidtagit åtgärder. Vid ingången av 2021 sänktes skatten på elström inom industrin, datorhallar och jordbruket till EU:s miniminivå. I år utvidgas den lägre skatten på elström till att omfatta vissa värmepumpar, elpannor och ett större antal datorhallar. Konsumenternas situation på elmarknaden har för sin del förbättrats av att man har ingripit i utvecklingen av elöverföringspriserna. År 2022 kan det tas ut cirka 370 miljoner euro mindre i elöverföringsavgifter av kunderna än år 2020.Maximibeloppet av resekostnadsavdraget höjs för viss tidMaximibeloppet av resekostnadsavdraget mellan bostaden och arbetsplatsen höjs för viss tid vid beskattningen för 2022 från 7 000 euro till 8 400 euro. Dessutom höjs det kilometerbaserade resekostnadsavdraget vid användning av egen bil för viss tid under 2022 till 0,30 €/km (tidigare 0,25 €/km).  Ändringarna i resekostnadsavdraget påverkar beskattningen för cirka 570 000 skattskyldiga. Enligt en statisk bedömning minskar de skatteinkomsterna på 2022 års nivå med ungefär 142 miljoner euro. Dessutom utreds möjligheten att dra av kostnader för pendelparkering i fråga om resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Befrielse från fastighetsskatt för produktionsbyggnader inom jordbruket för viss tidFastighetsskatten för produktionsbyggnader inom jordbruket slopas som temporär åtgärd vid beskattningen för 2022, förutsatt att åtgärden är EU-rättsligt godtagbar. Regeringen inleder en diskussion om saken med Europeiska kommissionen. Kommunerna kompenseras för åtgärden i enlighet med regeringsprogrammet. Ifall EU-lagstiftningen inte tillåter denna åtgärd beviljas jordbruket i anslutning till beredningen av tilläggsbudgeten stöd för de kostnader som energikrisen orsakar via andra instrument.Dessutom bereder regeringen åtgärder för att förbättra jordbrukets inkomstutveckling och lönsamhet på kort och lång sikt, balansera livsmedelskedjans funktion och säkra försörjningsberedskapen. Lånegarantimodell för att stödja hushållens klimatvänliga investeringar Finansministeriet, kommunikationsministeriet och miljöministeriet bereder i samarbete en statlig lånegarantimodell för privata hushåll samt en modell med statlig fyllnadsborgen för att stödja bostadsaktiebolags klimatvänliga investeringar. Målet är att den nya garantimodellen ska riktas till exempel till investeringar som förbättrar byggnaders energiprestanda på ett avsevärt sätt eller förnyar uppvärmningssystemen så att de utnyttjar förnybara energikällor såsom jordvärme eller vind- och solenergi. Garantimodellen kan också gälla byggande av infrastruktur för laddning av fordon samt konvertering och anskaffning av gas- och elbilar. Eventuella investeringsobjekt preciseras under beredningens gång. Vid beredningen beaktas villkor som ställs av lagstiftningen, övriga styrmedel och statens riskhantering. Beredningen av ett yrkesdieselsystem inledsBeredningen av ett system för yrkesdieselskatt inleds. Under beredningens gång ska det bedömas om ett yrkesdieselsystem ska genomföras på basis av det nuvarande systemet eller så att det direkta skattestödet för diesel slopas och återbäring betalas retroaktivt för dieselolja som används i yrkestrafik. Beredningen utförs med beaktande av regeringens klimatmål. Ett inkomstbaserat och regionbaserat riktat stödsystem för hushåll Finansministeriet bereder i samarbete med kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och andra berörda ministerier före regeringsförhandlingarna våren 2023 en stödmodell, vars syfte är dels att öka energiskattesystemets klimaträttvisa, dels att svara på oskäliga sociala konsekvenser till följd av kraftiga prishöjningar på bränslen. Syftet med beredningen är att skapa en stödmodell där hushållen kan beviljas stöd på inkomst- och regionbasis. Dessutom utreder man om det också går att skapa ett element där en plötslig höjning av marknadspriserna möjliggör utbetalning av automatiskt inkomststöd till hushållen.Höjningen av energipriserna beaktas i utkomststödetRegeringen rekommenderar att höjningen av boendekostnaderna på grund av de stigande energipriserna (inkl. elpriset) ska tas i beaktande när utkomststöd beviljas. Syftet med rekommendationen är att lindra de svårigheter som drabbar låginkomsttagare till följd av en plötsligt försämrad ekonomisk situation.Informationsskyldighet i fråga om elavtalRegeringen bereder sådana ändringar i elmarknadslagen som underlättar konsumentens ställning i en energipriskris. Avsikten är att öka vetskapen om elleveransavtal med dynamiska priser, dvs. s.k. spotavtal. Det föreslås att man i fortsättningen måste få slutförbrukarens uttryckliga samtycke till att ett spotavtal ingås. Vid erbjudandet av ett elleveransavtal med dynamiskt pris ska försäljaren dessutom lämna slutförbrukaren information om såväl möjligheterna, kostnaderna som riskerna med avtalet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst de första coronaunderstöden för konst och kultur som ingår i tilläggsbudgeten för 2022. Stödpaketet för konst och kultur uppgår till sammanlagt cirka 62 miljoner euro och ingår i den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 som överlämnas till riksdagen. De första understöden som kan sökas är riktade till konstinstitutioner, museer och nationella kulturinstitutioner som får statsandel.Med stödpaketet som riktas till konst- och kultursektorn stöds kulturens, konstens och evenemangsbranschens återhämtning från coronapandemin. Med understöden bereder sig undervisnings- och kulturministeriet på att stödja museer och verksamhetsenheter för scenkonst som får statsandelsfinansiering samt Nationalgalleriet, Finlands Nationalopera och Nationalbalett och Finlands Nationalteater. Understöden kan uppgå till sammanlagt ca 20 miljoner euro, om riksdagen godkänner tilläggsbudgetpropositionen som nu behandlas.Understöden är avsedda för att stödja verksamheten på grund av begränsningarna som coronaepidemin medfört. Avsikten är också att främja att verksamheten ska kunna fortsätta så flexibelt som möjligt efter att begränsningarna har upphört. Ansökningstiden för understöd går ut den 8 mars 2022.Även andra understöd utlyses inom kortI stödpaketet som regeringen fattat beslut om har man strävat efter att beakta i synnerhet mångfalden inom branschen och olika former av arbete, såsom ströjobbare, personer som sysselsätter sig själva, ensamföretagare, frilansare och personer som är verksamma som enskilda näringsidkare.Understöd och stipendier kan sökas via undervisnings- och kulturministeriet. Dessutom omfattas offentliga tillställningar och evenemangsbranschen även av ett stödpaket som beretts vid arbets- och näringsministeriet. Närmare bestämmelser om beviljande av stöd enligt stödpaketet finns i regeringens proposition RP 9/2022 rd, som för närvarande behandlas av riksdagen.Utlysning: coronastöd för museer och scenkonstUtlysning: coronastöd för nationella kulturinstitutioner 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Branschorganisationer, företag, landskap, städer, kommuner och andra aktörer välkomnas till beredningen av avtalet om en koldioxidsnål cirkulär ekonomi samt för att bli avtalspartner. Avtalet är en del av det nationella programmet för cirkulär ekonomi, och dess mål är att främja omställningen till en koldioxidsnål cirkulär ekonomi inom samhällets olika sektorer.Miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet presenterade arbetet kring avtalet i dag den 18 februari. Arbetet inleds i mars och avsikten är att avtalet ska vara klart för undertecknande sommaren 2023. Ministerierna bjuder in intresserade representanter för olika sektorer, företag, regioner och kommuner för att delta i diskussionerna. Intresserade aktörer kan delta genom att anmäla intresse till miljöministeriet under våren 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I den expertrapport som arbets- och näringsministeriet offentliggjorde den 18 februari 2012 föreslås att Finland deltar i Europeiska rymdorganisationens (ESA) program för bemannad rymdfart och rymdforskning (E3P-programmet). I utredningen rekommenderas också att den nationella rymdförvaltningen får mer resurser.I rapporten bedöms i vid omfattning vilka fördelar det skulle medföra för Finland om Finland deltar i programmet och vilka risker det kan medföra om Finland står utanför programmet. Målet för ESA:s program för bemannade rymdfärder och rymdforskning är att stärka Europas centrala roll i framtida rymdforskning och rymdprojekt. Målet med programmet är också att inspirera framtida generationer inom rymdforskning och särskilt när det gäller att nå objekt ute i rymden.Utöver Estland är Finland det enda medlemslandet i Europeiska rymdorganisationen som hittills inte har deltagit i det valfria programmet för bemannade rymdfärder och rymdforskning. Om Finland deltar i programmet blir det möjligt för Finland att få tillträde till projekt som gäller den internationella rymdstationen, månfärder och den planerade rymdstationen i omloppsbana runt månen samt Marsfärder.Enligt utredningen begränsas tillträdet till de inledande faserna av utvecklingen av den nya rymdekonomin om man står utanför programmet. Den globala rymdekonomin har vuxit kraftigt under det senaste årtiondet och det förutspås att den fortsätter växa även i framtiden. Den globala rymdekonomins värde är cirka 350–450 miljarder US-dollar.Finland har lyckats locka nya rymdföretag till kraftig tillväxt och teknisk utveckling i framkant. Finländska uppstartsföretag inom rymdbranschen har samlat in tiotals miljoner privata medel och utvecklat global affärsverksamhet. Tack vare sin högklassiga kompetens deltar finländska forskningsinstitut och forskare i internationella projekt av stor betydelse. Det har utvecklats flera innovativa produkter, applikationer och tjänster i Finland. Dessa skulle kunna ha stor betydelse också när det gäller bemannade rymdfärder och övrigt rymdforskning.Utredningens resultat utnyttjas när Finland år 2022 fastställer vilka av ESA:s program Finland ska delta i under nästa programperiod. Beslut om ESA:s program för den kommande programperioden fattas vid ett möte i Europeiska rymdorganisationens ministerråd i november 2022.Finland har varit fullvärdig medlem i Europeiska rymdorganisationen (ESA) sedan 1995. Under den senaste tiden (2020–2022) har Finlands ekonomiska bidrag till Europeiska rymdorganisationens obligatoriska och frivilliga program varit cirka 28 miljoner euro per år.KPMG Oy och Forefront Oy ansvarade för att göra utredningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Semestrarna för personer i kortvariga anställningsförhållanden kan utebli flera år i följd. Arbetsminister Tuula Haatainen har inlett en utredning där man undersöker möjligheterna till mer flexibilitet i användningen av semestrar och överföringen av dem för att användas under ett nytt anställningsförhållande.I kortvariga anställningsförhållanden för viss tid kan semestern för arbetstagare som arbetar hos olika arbetsgivare till och med utebli under flera på varandra följande år. Detta beror på att rätten till semester som intjänats under det tidigare anställningsförhållandet inte överförs till ett nytt anställningsförhållande, utan de semestrar som inte tagits ut ersätts med semesterersättning i anställningsförhållanden för viss tid. Nu är avsikten att reda ut hur de arbetstagare som befinner sig i en sådan situation faktiskt ska ha möjlighet att ta ut semester hos den nya arbetsgivaren. ”Genom att se över semesterlagen vill vi särskilt förbättra likabehandlingen av dem som arbetar i korta anställningsförhållanden. Den utredning som jag inlett är ett första steg i genomförandet av mer flexibla semestrar, och jag ser med intresse fram emot resultaten”, berättar arbetsminister Haatainen.Utredningen baserar sig på en anteckning i regeringsprogrammet enligt vilken det ska göras en utredning av möjligheterna till mer flexibilitet i fråga om uttag och överföring av semester i samband med byte av arbetsplats (till exempel en semesterbank) för att förbättra likabehandlingen av personer i kortvariga anställningsförhållanden.Arbetsminister Haatainen utsåg professor emeritus i arbetsrätt Seppo Koskinen och experten i löneadministration Antti Kondelin till utredare. I utredningen ska det bedömas med vilka medel dessa mål i enlighet med föresatsen i regeringsprogrammet kan nås. Utredningsarbetet  består av två delar. I den första delen bedöms bestämmelserna om givande av semester i semesterlagen. I den andra delen utreds möjligheterna att genomföra ett system med en semesterbank för att rätten till semester ska kunna tryggas för dem som arbetar under korta och på varandra följande perioder för viss tid för olika arbetsgivare. Med semesterbank avses ett system där visstidsanställda kan spara sin intjänade semester för att användas under följande anställningsförhållande. Utredningen ska överlämnas till arbets- och näringsministeriet senast i slutet av april 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands utvecklingspolitiska finansiella investeringar fokuserar särskilt på att bekämpa klimatförändringar och främja jämställdhet. Investeringarna riktar sig till Afrika och utvecklingsländerna. Finlands investeringar i IFC-klimatfonden har bland annat hjälpt över 500 skolor att få solpaneler på taket i de palestinska områdena på Västbanken och i Gaza. Foto: Issam Al-Rimawi/IFCUtvecklingsländerna har haft stor nytta av utrikesministeriets utvecklingspolitiska finansiella investeringar visar ministeriets första årsrapport om investeringarna 2020. Fram till utgången av 2020 har utvecklingspolitiska finansiella investeringar gjorts för nästan 550 miljoner euro. Just nu förhandlar man om nya investeringar på nästan 380 miljoner euro. Målet är att investeringarna vid utgången av regeringsperioden 2023 ska uppgå till något över 1 048 miljoner euro.Satsningar på bekämpning av klimatförändringarStörsta delen av Finlands investeringar fokuserar på att bekämpa klimatförändringar. Av investeringarna gällde 75 procent klimatåtgärder. De finansiella investeringarna är en betydande del av Finlands internationella klimatfinansiering. Investeringarna har bidragit till stora utsläppsminskningar i utvecklingsländerna. – Investeringarna ökade särskilt produktionen av förnybar energi och förbättrade energieffektiviteten, vilket gjorde att många hushåll utan el kunde ansluta sig till ett elsystem. Medlen användes också till exempel för att odla skog ansvarsfullt, säger rådgivaren Irene Leino från utrikesministeriets enhet för utvecklingsfinansiering och den privata sektorn.  Jämställdheten mellan könen är ett genomgripande tema i investeringarna. Målet är att minst 85 procent av investeringarna ska beakta jämställdheten mellan könen.– Investeringarna har till exempel bidragit till arbetstillfällen och inflödet av skatteinkomster. Här tas särskild hänsyn till kvinnornas arbetsplatser, säger Irene Leino.Afrika var mållandet i 60 procent av investeringarna. Målet är att öka de minst utvecklade ländernas andel av investeringsportföljen. Mer privata pengar för målen för hållbar utvecklingFör att världen ska kunna nå målen för hållbar utveckling, kostar detta så mycket att det inte finns någon möjlighet att täcka dessa kostnader med de offentliga utvecklingsmedlen. Avsikten med de finansiella investeringarna är att locka privata investerare som annars inte vågar satsa på dessa objekt. Det handlar om en så kallad hävstångseffekt, det vill säga att man med offentlig finansiering lockar flera gånger så mycket privata pengar till objekten.– De utvecklingspolitiska finansiella investeringarna riktar sig till objekt som inte annars skulle få marknadsfinansiering. Objekten kan vara mer riskabla för investerarna, men den officiella finansieringen kan minska risken, säger Leino. Covid-19-pandemin påverkade investeringarnaÅr 2020 började covid-19-pandemin spridas. Den påverkade också de finansiella investeringarna. – Pandemin påverkade inte Finlands investeringsverksamhet, men den hade konsekvenser för målländerna. När man inte längre kunde resa, blev det svårare att bedöma nya investeringsobjekt. Även utvecklingsländernas ekonomi led av pandemin mer än genomsnittet eftersom de inte hade lika möjligheter till återhämtning som de utvecklade länderna, säger Leino.  Samtidigt hjälpte de finansiella investeringarna till att jämna ut pandemins konsekvenser.– Den privata sektorns otröttliga investeringsverksamhet är väsentligt när det gäller att stöda utvecklingsländernas ekonomi och arbetstillfällen.
  Utvecklingspolitiska finansiella investeringar: Årsrapport 2020 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslår ny lagstiftning om digitalisering av gränsöverskridande rättsligt samarbete i civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor. Statsrådet sände i dag förslaget till förordning och direktiv till riksdagen för kännedom.Statsrådet anser det vara viktigt att man inom EU förenhetligar förfarandena för gränsöverskridande informationsutbyte och ärendehantering så att de möjligheter digitaliseringen medför utnyttjas både i informationsutbytet mellan myndigheter och i uträttandet av ärenden mellan invånare och myndigheter. Digitala lösningar möjliggör ett snabbare och tillförlitligare informationsutbyte och medför nya möjligheter för personer att uträtta sina ärenden.I kommissionens förslag åläggs medlemsstaterna att använda digitala kanaler för informationsutbyte vid gränsöverskridande kommunikation mellan nationella myndigheter. Medlemsstaterna åläggs att möjliggöra användning av elektroniska medel också i gränsöverskridande civilrättsliga och handelsrättsliga förfaranden som gäller personer och företag. Vid gränsöverskridande rättegångar ska myndigheten i fortsättningen ge möjlighet för parter att höras genom videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation. I brottmål gäller denna rätt till hörande genom videokonferens en misstänkt, åtalad eller dömd person.Som en helt ny tjänst föreslås en europeisk portal för ärendehantering som gör det möjligt för personer och företag att sköta ärenden med nationella myndigheter i olika EU-länder och till exempel betala avgifter i anslutning till rättsliga förfaranden genom elektronisk betalning. De elektroniska handlingarnas tillåtlighet stärks också. De digitala tjänsterna ska tas i bruk stegvis under 2025–2031. Den föreslagna digitaliseringen innebär att finländska domstolar, åklagare och polismyndigheter ska ges möjlighet att ansluta sig till informationsutbytet i Europa. Genomförandet av de gränssnitt som behövs kommer att medföra kostnader. Behandlingen av förslaget har inletts i arbetsgruppen för e-juridik vid Europeiska unionens råd och torde fortsätta till utgången av 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska rådets medlemmar, som samlades till ett informellt möte i Bryssel torsdagen den 17 februari, uttryckte ett enhetligt och starkt stöd för Ukraina och dess suveränitet och territoriella integritet. Statsminister Sanna Marin företrädde Finland vid mötet.”Säkerhetsläget i Europa väcker oro. Det är viktigt att försöka lösa situationen på fredlig, diplomatisk väg. Det väsentliga är att situationen inte tillspetsas ytterligare och att de militära handlingarna inte eskalerar. Från Rysslands sida krävs förutom uttalanden också konkreta åtgärder för att minska spänningarna”, säger statsminister Marin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i den internationella säkerhetskonferensen i München den 18–19 februari.Konferensen samlar säkerhetspolitiska beslutsfattare och experter från hela världen. Under konferensen diskuterar deltagarna det internationella läget angående fred och säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi