NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har berett en reform av lagstiftningen om funktionshinderservice. Förslaget till ny lagstiftning är på remiss 17.2–4.4.2022.Syftet med reformen är att förebygga och undanröja hinder som begränsar möjligheterna att uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning. Dessutom är målet att stödja ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning och främja självbestämmanderätten samt att garantera individuellt behovsprövad och tillräcklig service av god kvalitet.Den gällande lagen om funktionshinderservice upphävs. Den nya lagen om funktionshinderservice ska innehålla bestämmelser om särskilda tjänster inom socialvården för personer med funktionsnedsättning. Det föreslås att paragraferna i klientavgiftslagen ändras så att de motsvarar den nya lagens tjänster.Samtidigt görs ändringar i processen för serviceplanering och beslutsfattande i socialvårdslagen. I specialomsorgslagen kvarstår de paragrafer som gäller stärkt självbestämmanderätt, begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna och specialomsorger som är oberoende av en persons vilja. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen hösten 2022. Lagen träder i kraft redan den 1 januari 2023, när ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Lagen kommer dock att innehålla övergångsperioder, vilket innebär att de gamla besluten är i kraft högst två år och att de nya tjänsterna, såsom särskilt stöd för delaktigheten och stöd för beslutsfattande, träder i kraft den 1 januari 2025.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 17 februari godkände statsrådet Finlands program för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) och en ny vattenbruksstrategi. Samtidigt godkändes en miljörapport om programmet och strategin. EHFVF-programmet kommer nu att sändas till Europeiska kommissionen för godkännande.Genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden stöds utvecklingen av fiskerinäringarna, dvs. fisket, vattenbruket, fiskhandeln och fiskförädlingen, samt investeringar inom de områdena. Med medel ur fonden finansieras dessutom miljöåtgärder inom fiskerinäringen, myndighetsverksamhet i anslutning till övervakning av fisket, datainsamling och havspolitik samt lokal utveckling av fiskerinäringen. Finlands program innehåller en närmare beskrivning av vilka åtgärder som ska stödjas och en finansieringsplan.Genomförandet av programmet inleds under våren 2022, och projekt kan få finansiering ända till 2030. Jord- och skogsbruksministeriet strävar efter att öppna de första ansökningsförfarandena i början av mars. Stödbeslut utifrån ansökningarna kan dock fattas först när Europeiska kommissionen har godkänt Finlands program. Kommissionen väntas godkänna programmet i slutet av våren eller senast i början av hösten. Dessutom ska reglerna för den finansiering som beviljas ur fonden ytterligare preciseras genom en förordning av statsrådet som utfärdas under våren.”Finländarna vill äta mer inhemsk fisk än tidigare. Det förutsätter att det satsas på fisket och vattenbruket och att nya fiskprodukter som lämpar sig för konsumenternas behov lanseras på marknaden. Här har EHFVF-programmet och vattenbruksstrategin en viktig roll”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Målet för vattenbruksstrategin är hållbar tillväxtMålet för vattenbruksstrategin är att till 2030 göra vattenbruket till en sektor med hållbar tillväxt genom att öka produktionen i Fastlandsfinland till 25 000 ton per år och att öka den inhemska fiskens andel av den odlade fisken till över 50 procent. Vattenbruket har goda möjligheter att tillgodose konsumenternas önskemål om inhemska, högklassiga och ansvarsfullt producerade fiskprodukter och även stödja Finlands försörjningsberedskap. Ett ökat vattenbruk får dock inte äventyra målen för vatten- och havsvården. Vattenbruksstrategin för Fastlandsfinland sträcker sig till 2030 och sätter riktlinjerna för utvecklandet av vattenbruket. Åland har utarbetat en motsvarande strategi för sitt eget område.
EHFVF-programmet och vattenbruksstrategin stöder målen i Programmet för främjande av inhemsk fisk. Programmen har beretts i samarbete med ett stort antal intressentgrupper, och programmen var på remiss den 17 december 2021–23 januari 2022. 
 Statsrådet beslut omFinlands program för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (på finska)Statsrådets beslut om ny vattenbruksstrategi (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslog den 14 december en förordning om hantering av instrumentaliseringssituationer på migrations- och asylområdet. I och med förordningen tillhandahålls alla EU-länder möjligheten att i instrumentaliseringssituationer avvika från vissa rättsakter som gäller unionens asylförfarande, mottagande av asylsökande och återvändande. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om förslaget i sin skrivelse till riksdagen den 17 februari.Syftet med förslaget är att skapa en permanent rättslig ram för att hantera situationer med instrumentalisering av migration. Instrumentaliseringssituationer ska definieras i kodexen om Schengengränserna. I en sådan situation uppviglar ett land utanför EU människor att ta sig in i unionen genom att aktivt uppmuntra eller organisera deras rörelse via sitt eget territorium till den yttre gränsen.  Målet med denna verksamhet är att skapa instabilitet i unionen eller i något medlemsland.Kommissionens förslag innehåller i praktiken samma åtgärder som ingick i det tidigare förslaget om provisoriska nödåtgärder till förmån för Lettland, Litauen och Polen. Genom åtgärderna kan man avvika från tre rättsakter som det fortfarande förhandlas om i unionen, dvs. förordningen om asylförfaranden samt det reviderade direktivet om mottagningsvillkor och det omarbetade återvändandedirektivet. Tidsfristen för registrering av asylansökningar kan förlängas upp till fyra veckor.Det så kallade gränsförfarandet kan under vissa förutsättningar tillämpas på alla sökande. Det innebär att deras ansökan kan behandlas vid gränsen eller i närheten av den. De materiella mottagningsvillkoren kan begränsas till grundläggande behov, med vilka avses mat, vatten, kläder, tillräcklig hälso- och sjukvård och tillfällig inkvartering från och med ansökningsdagen.EU:s återvändandedirektiv tillämpas inte i fråga om återvändandeförfarandet, utan beslut om förfarandet kan fattas nationellt.Medlemsstaterna är inte skyldiga att införa åtgärderna, utan de kan enligt egen prövning begära denna möjlighet av kommissionen. De kan också av kommissionen begära stöd av andra medlemsstater i hanteringen av situationen.Statsrådet understöder en tydlig rättslig ramStatsrådet anser det vara viktigt att man inom EU anger tydliga rättsliga ramar som gäller asyl- och återvändandeförfarandet och mottagningsvillkoren och inom vilka medlemsstaterna kan agera i situationer med instrumentalisering. I varje fas av processen ska det vara klart vad som krävs av medlemsstaten och vilka rättigheter och skyldigheter asylsökandena har.Statsrådet godkänner förslagen om vissa minimivillkor uppfylls. Statsrådet betonar att man även i situationer med instrumentalisering måste säkerställa att enskilda personer har möjlighet att ansöka om asyl. Ansökningarna ska prövas individuellt och sökandena ska ha tillgång till tillräckliga rättsmedel. Utsatta personers rättigheter och särskilda behov samt barnets bästa ska beaktas i alla skeden. De materiella mottagningsvillkoren ska täcka åtminstone de grundläggande behoven. Tagande i förvar ska vara en åtgärd som vidtas i sista hand, och principen om non-refoulement måste respekteras fullt ut.Statsrådet betonar vikten av att vid sidan av undantagsåtgärderna fortsätta arbetet för att reformera det gemensamma asylsystemet. Systemet måste utvecklas på ett sätt som för medlemsstaterna möjliggör effektiva, proportionerliga och allt flexiblare metoder att svara på föränderliga situationer. Förhandlingarna kan vid behov fortsätta i olika takt när det gäller de olika förslagen. På längre sikt bör målet ändå vara att regleringen om alla krissituationer och exceptionella situationer som gäller migration är konsekvent och bildar en enhetlig helhet.Förordningen förbättrar EU-ländernas beredskapBakgrunden till kommissionens förslag är i synnerhet de åtgärder som Belarus vidtog hösten 2021 och som riktades mot Polen, Lettland och Litauen. En motsvarande situation är möjlig också annanstans vid EU:s yttre gränser. Stater utanför EU kan försöka använda migration för att främja sina egna politiska mål och på så sätt rubba stabiliteten i EU och dess medlemsstater. Syftet med den föreslagna förordningen är att förbättra beredskapen. Målet är att förbättra medlemsstaternas möjligheter att hantera situationer med instrumentalisering av migration på ett mänskligt och ändamålsenligt sätt och med respekt för människovärdet.EU försöker uppnå enighet om förordningen så snabbt som möjligt. Också en bredare politisk diskussion om sätten att svara på instrumentalisering av migration torde fortsätta intensivt i olika rådskonstellationer under början av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt det lagförslag som utrikesministeriet har arbetat fram ska det till utlänningslagen fogas bestämmelser om befogenheter för utrikesministeriet och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i fråga om säkerhetsdetaljerna i de viseringar som utfärdas av Finland. En regeringsproposition om detta överlämnades till riksdagen den 17 februari. Lagen ska träda i kraft våren 2022.Regleringen grundar sig på förpliktelsen i EU-lagstiftningen att medlemsländerna ska införa ett digitalt sigill på viseringar. Europeiska kommissionen har konstaterat att säkerheten hos viseringar utfärdade av EU:s medlemsländer äventyrats och att det upptäckts många fall av förfalskade viseringar. Därför ska viseringarnas säkerhetsdetaljer förbättras. Ett certifikat för det digitala sigillet skyddar uppgifterna i viseringen så att de inte kan ändras och garanterar på så sätt uppgifternas autenticitet och integritet. Det digitala sigillet kan förebygga missbruk av viseringar på ett effektivare sätt.EU-lagstiftningen om viseringens säkerhetsdetaljer är direkt tillämplig lagstiftning. Därför behöver den nationella lagen inte ändras i någon större utsträckning. Till den nationella lagen ska dock fogas bestämmelser om befogenheterna, så att de förpliktelser att inkludera ett digitalt sigill i viseringen som följer av EU-lagstiftningen ska kunna fullgöras nationellt.Enligt förslaget ska utrikesministeriet svara för att de viseringar som utfärdas av Finland följer bestämmelserna om säkerhetsdetaljer i EU-lagstiftningen. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska ha befogenhet att skapa ett certifikat för viseringens digitala sigill och att producera en tjänst för underskrift.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att giltighetstiden för lagen om ett kommunförsök ska förlängas till den 31 december 2024. På detta sätt säkerställs en smidig överföring av arbets- och näringstjänsterna, när tjänsterna permanent ska överföras till kommunerna under 2024.Kommunförsöken för att främja sysselsättningen inleddes den 1 mars 2021 och enligt den gällande lagen ska försöken avslutas den 30 juni 2023. Genom förlängningen undviker man en situation där försökskommunernas kunder överförs tillbaka till arbets- och näringsbyråerna innan man permanent överfört organiseringsansvaret för arbets- och näringstjänsterna på kommunerna.”Regeringen bereder för närvarande reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024, dvs. en permanent överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna. Samtidigt är det viktigt att sörja för arbetsron inom kommunförsöken för att övergången till en permanent modell ska ske så friktionsfritt som möjligt”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Propositionen omfattar också sådana ändringar i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och lagen om utkomstskydd för arbetslösa som genomförandet av lagen om ett kommunförsök förutsätter. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2022.Regeringens proposition om behandling av kunduppgifter inom arbets- och näringsförvaltningen och om en serviceplattform behandlas som bäst i riksdagenI den regeringsproposition som gäller en förlängd giltighetstid för lagen om kommunförsök föreslås inga ändringar i uppgifterna som omfattas av försöket. Riksdagen behandlar dock som bäst en regeringsproposition, som gäller en reform av de digitala arbets- och näringstjänsterna (RP 225/2021 rd), i vilken bestämmelserna om behandlingen av kunduppgifter inom den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen förtydligas och uppdateras, också i fråga om försöksområdena.I ovannämnda regeringsproposition föreslås bland annat att kommunerna i försöksområdena i fortsättningen ska vara personuppgiftsansvariga för sina egna kunder. Den föreslagna ändringen i fråga om personuppgiftsansvaret behövs för att ansvar och uppgifter i fråga om behandlingen av personuppgifter ska riktas till rätt aktör. Dessa lagändringar avses träda i kraft den 2 maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade den 17 februari ett principbeslut om att den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör efter den 28 februari. Arbetsgivare uppmanas att följa informationen från de regionala hälsovårdsmyndigheterna då den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör, eftersom det regionala läget kan förändras tämligen snabbt.Den riksomfattande rekommendationen om distansarbete gäller i områden med samhällsspridning fram till den 28 februari. Hela Finland är för närvarande ett område med samhällsspridning. Även om den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör, är det motiverat att en flexibel övergång till kombinerad distansarbete och arbete på arbetsplatsen genomförs stegvis. Arbetsgivarna ansvarar fortfarande för bedömningen av riskerna i anslutning till arbetet. För att en bedömning ska kunna göras ska arbetstagarna på arbetsplatsen höras och besluten baseras på sjukvårdsdistriktens och hälsovårdsmyndigheternas bedömningar av epidemiläget i området. För att möjliggöra hälsosäkert arbete bör man fortfarande vidta hygien- och skyddsåtgärder samt att även i övrigt främja arbetsarrangemang som minskar närkontakt och andra riskfaktorer. På varje arbetsplats bedöms möjligheterna till en kontrollerad återgång till arbetsplatserna, främjande av god praxis vid distansarbete och en flexibel kombination av distansarbete och arbete på arbetsplatsen.Omikronvarianten kräver mindre sjukhusvård än tidigareCoronaviruset sprids kraftigt bland befolkningen och sjukhusen belastas fortfarande hårt. I dagsläget orsakar framför allt omikronvarianten av coronaviruset smittspridning i Finland. Med hjälp av rekommendationen om distansarbete har kontakterna bland den vuxna befolkningen kunnat minskas och därigenom har ökningen av antalet smittfall kunnat dämpas. Omikronvarianten verkar dock vara lindrigare bland befolkning med hög vaccinationstäckning, eftersom vaccinationsskyddet hos dem som vaccinerats två gånger släpper igenom infektioner men hindrar en allvarlig sjukdom. På grund av vaccinationsskyddets kvalitet, täckning och inriktning uppstår således förhållandevis många smittfall, men klart färre av dem orsakar behov av sjukhusvård. Därför kan den riksomfattande rekommendationen om distansarbete hävas vid ingången av mars så att man så småningom kan övergå till kombinerat arbete på arbetsplatsen och distansarbete, med hänsyn till det regionala epidemiläget.Statsrådet utfärdade den 2 december 2021 ett principbeslut om en rekommendation om distansarbete som gäller tills vidare. Planen var att riktlinjerna för rekommendationen om distansarbete skulle fastställas senast i mitten av februari. Regeringens ministerarbetsgrupp för samordning av coronaåtgärder förordade vid sin överläggning den 8 februari 2022 att giltighetstiden för finansministeriets och social- och hälsovårdsministeriets rekommendation om distansarbete ska upphöra.Institutet för hälsa och välfärd har gett ett utlåtande om det epidemiologiska läget och Arbetshälsoinstitutet om behovet av en rekommendation om distansarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har i dag överlämnat till riksdagen en proposition med förslag till reform av strafflagens bestämmelser om sexualbrott. Syftet med reformen är att stärka vars och ens sexuella självbestämmande och skyddet av den personliga integriteten. Samtidigt kommer den omfattande reformen att harmonisera och förtydliga bestämmelserna om sexualbrott i strafflagen. Lagförslaget baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.”Det här är en historisk reform. Sexualbrott hör till de allvarligaste av brott. De kränker de mest intima delarna av en människas integritet och orsakar brottsoffret både fysiskt och psykiskt lidande. Den föreslagna regleringen förbättrar märkbart brottsoffrets ställning. Definitionen av våldtäkt ändras i fortsättningen så att det centrala är offrets egen vilja. Det här är en betydande förändring i tankesätt”, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.”Med reformen kan vi också bättre skydda barnen som är i särskilt sårbar ställning. Brott mot barn är särskilt skadliga och motbjudande. Jag anser att reformen är mycket viktig och nödvändig”, betonar minister Henriksson. Definitionen av våldtäkt blir samtyckesbaserad Regeringen föreslår att definitionen av våldtäkt i strafflagen ska ändras så att den utgår från avsaknad av samtycke. Med våldtäkt avses att ha samlag med en person som inte deltar frivilligt.En person deltar inte frivilligt i samlag om personen inte verbalt, genom sitt beteende eller på något annat sätt har uttryckt att hen deltar frivilligt.Om en person tvingas eller om hen på grund av omständigheterna inte kan formulera eller uttrycka sin vilja räknas det inte heller som frivillighet. En sådan situation kan uppstå till exempel om en person har utsatts för våld, om hen är rädd eller om hen inte har en verklig valmöjlighet på grund av allvarligt missbruk av maktposition.Lagförslaget innebär att fler gärningar kommer att straffas som sexualbrott än i dag. Syftet är att säkerställa att det centrala i definitionen av våldtäkt är att den som är föremål för gärningen har egen vilja och inte bara hur gärningsmannen har agerat. Detta leder till att straffansvaret realiseras bättre och att offrets ställning stärks.Regleringen begränsar inte sexuellt umgänge mellan vuxna, så länge som det inte kränker någons självbestämmanderätt.Strängare straff för brott mot barnRegeringspropositionen innebär att straffen för sexualbrott mot barn skärps betydligt.Utgångspunkten är att ett barn inte på ett tillförlitligt sätt kan ge sitt samtycke till en sexuell handling med en vuxen. Samlag med ett barn under 16 år ska enligt förslaget i regel bestraffas som våldtäkt mot barn. I princip ska gärningar av detta slag således inte längre anses vara utnyttjandebrott utan våldtäkt mot barn. Minimistraffet höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år, och i praktiken döms brottsförövaren nästan alltid till ovillkorligt fängelse.Inbördes sexuellt umgänge mellan ungdomar som inte kränker någons sexuella självbestämmanderätt ska inte heller i framtiden vara straffbart.Ändringar även i andra bestämmelser om sexualbrottÄven bestämmelserna om andra sexualbrott ska stärkas. Enligt lagförslaget kan man i fortsättningen göra sig skyldig till sexuella trakasserier också på annat sätt än genom att beröra någon annan. Olovlig spridning av en sexuell bild på någon annan blir ett straffbart sexualbrott. Tack vare dessa och andra nya bestämmelser blir det möjligt att på ett effektivare sätt ingripa också i sexuella kränkningar som sprids via internet och elektronisk kommunikation.Utkastet till regeringsproposition var ute på en omfattande remiss hösten 2020. Därefter gjordes betydande ändringar i lagutkastet, och i slutet av 2021 hörde justitieministeriet ännu vissa centrala sakkunniga.Den lagstiftning som grundar sig på regeringspropositionen avses träda i kraft den 1 januari 2023. En övergångsperiod behövs bland annat för att utbilda myndigheterna.Statsrådets beslutsmaterial (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslår ny lagstiftning för att ingripa i miljöbrottslighet. Målet är att effektivisera utredningen av miljöbrott och straffprocessen som hänför sig till miljöbrotten samt att införa straffansvar i hela EU. Statsrådet sände i dag förslaget till direktiv till riksdagen för kännedom.Genom det direktivförslag som kommissionen lade fram i december ska EU-ländernas lagstiftning om miljöbrott förenhetligas. I förslaget definieras miljöbrott, fastställs miniminivåer för påföljder och effektiviseras det brottsbekämpande samarbetet. Medlemsstaterna åläggs dessutom att sörja för förebyggande av miljöbrott, nationellt samarbete och insamling av information samt för att säkerställa tillräckliga resurser för att verkställa straffansvaret. Direktivförslaget ska ersätta det gällande miljöbrottsdirektivet från 2008.Statsrådet förhåller sig i princip positivt till målen i direktivförslaget. Enligt statsrådet är det motiverat att försöka se till att EU-ländernas lagstiftning om miljöbrott är aktuell och tillräckligt omfattande. Det är också viktigt att effektivisera det gränsöverskridande praktiska samarbetet för att utreda miljöbrott. Statsrådet konstaterar dock att tyngdpunkten i bekämpningen av miljöbrott ska ligga på andra än straffrättsliga åtgärder. Det är också viktigt att se till att de grundläggande lösningarna i de nationella straffrättsliga systemen respekteras. Enligt en preliminär bedömning kommer ikraftträdandet av förslaget i Finland att kräva betydande ändringar i den nationella lagstiftningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Trepartsarbetsgruppen avslutade arbetet den 11 februari 2022.Vid regeringens sammanträde den 30 november 2021 beslutades det att beredningen av det så kallade coronapasset för arbetslivet ska fortsätta på trepartsbasis. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte arbetsgruppen för beredningen av lagstiftningen gällande ett coronapass eller något motsvarande alternativ för arbetslivet den 9 december 2021. Enligt beslutet om tillsättandet var syftet med beredningen att hitta en lösning för att hantera hälsosäkerheten på arbetsplatserna bättre och förhindra att människor smittas av covid-19 på arbetsplatserna.  Arbetsgruppen ansåg inte att det finns förutsättningar för att ta i bruk coronapasset på arbetsplatserna. Under de kommande veckorna ska regeringen behandla arbetsgruppens förslag och ta ställning till eventuella fortsatta åtgärder. Arbetsgruppens förslag 11.2.2022 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser en miljon euro i statsunderstöd för att utveckla småbarnspedagogik som ordnas på sjukhus.Statligt specialunderstöd beviljas antingen kommuner och samkommuner inom vars område det ordnas småbarnspedagogik på sjukhus eller kommuner och samkommuner som är intresserade av att utveckla genomförandet av småbarnspedagogik för barn som vårdas på sjukhus eller som behöver sjukhusvård.Tarja Kahiluoto, undervisningsråd, tfn 02953 30386Aili Tervonen, projektsekreterare, tfn 02953 30216
 

Källa: Valtioneuvosto.fi