NordenBladet — Den 22 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa. Finland stöder Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.Finland fördömer Rysslands ensidiga kränkningar av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Erkännandet av separatistområdena i östra Ukraina bryter gravt mot Minskavtalen. Finland reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen.Finland förutsätter att Ryssland avstår från militära åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Som en del av programmet Upphandling Finland och det nationella genomförandet av strategin för offentlig upphandling har det publicerats en utredning om utbildning i offentlig upphandling i Finland 2021. I utredningen har man kartlagt utbildningsbakgrunden hos de yrkesmänniskor som gör offentliga upphandlingar samt samlat information om läroanstalter som erbjuder utbildning i upphandling. Enligt utredningen behövs det mer utbildning i upphandling, i synnerhet fördjupad utbildning i offentlig upphandling.Av de 26 högskoleorganisationer som besvarade enkäten svarade 22 att de erbjuder utbildning i upphandling. Utbudet är emellertid koncentrerat till helheterna inom den allmänna utbildningen i upphandling, och inte särskilt till utbildning som ger färdigheter för offentlig upphandling.Utbildning i offentlig upphandling erbjöds närmast i form av begränsade specialinnehåll. Högskolorna ansåg emellertid att den allmänna utbildningen i upphandling också ger färdigheter i att genomföra offentliga upphandlingar. Det nuvarande utbudet beaktar emellertid inte i tillräcklig grad särdragen hos offentliga upphandlingar, till exempel när det gäller kännedom om lagstiftningsmiljön. Resultaten av utredningen stöder en ökning och utvidgning av den utbildning som fokuserar på offentlig upphandling.Kunskaper om offentlig upphandling förvärvas utanför högskolornaAv de som svarade som arbetar med offentlig upphandling berättade 79 procent att deras studier inte omfattade undervisning i upphandlingskompetens. Få upplevde också att de genom sin examen har fått färdigheter att sköta uppgifter inom offentlig upphandling. För närvarande skaffar största delen av dem som gör offentliga upphandlingar det kunnande som befattningsbeskrivningen kräver genom utbildningar som arbetsgivaren ordnar eller på egen hand. Detta medför emellertid utmaningar särskilt för små upphandlande enheter som inte nödvändigtvis har tillräckliga resurser för att erbjuda sina anställda utbildning i upphandling.Av dem som gör offentliga upphandlingar är nästan 80 procent högskoleutbildade. 51 procent av dem som svarade berättade att de utexaminerats från universitetet och 28 procent från yrkeshögskola. För närvarande är det i allmänhet tradenomer, förvaltningsmagistrar och diplomingenjörer som ansvarar för att genomföra offentliga upphandlingar som sitt huvudsakliga arbete. Sakkunniga som stöder offentlig upphandling är oftast personer som fått utbildning inom juridik, förvaltning eller handel.Målet är att kartlägga upphandlingskompetensenInom programmet Upphandling Finland bereds just nu ett verktyg för självutvärdering av kunnandet för de upphandlande enheterna. Målet med verktyget är att ge de upphandlande enheterna möjlighet att på ett mer detaljerat sätt utreda styrkor och utvecklingsbehov i upphandlingskompetensen. I och med att verktyget används kan den information som samlas in på nationell nivå och den nu publicerade utredningen av utbildning i fortsättningen utnyttjas bättre än tidigare i utvecklingen av utbildningen i upphandling och den offentliga upphandlingskompetensen.Utredningen är en del av finansministeriets och Kommunförbundets åtgärdsprogram Upphandling Finland och åtgärderna i den nationella upphandlingsstrategin. Utredningen har genomförts av konsultbolaget Innolink.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Birgitta Vuorinen inledde sitt arbete som expert på högre utbildning och forskning vid Finlands ambassad i London i början av januari. Innan Vuorinen övergick till uppdraget i London arbetade hon som direktör för ansvarsområdet för högskolepolitik vid undervisnings- och kulturministeriet. Storbritannien blev därmed det nionde stationeringslandet för nätverket Team Finland Knowledge. Vuorinen ska följa med högskole- och forskningspolitiken i Storbritannien, främja samarbetsmöjligheterna och Finlands synlighet samt bistå finländska högskolor, forskningsinstitut och andra aktörer i innovationsekosystemet i syfte att öka samarbetet med brittiska aktörer.Nätverket Team Finland Knowledge består av åtta andra experter på högre utbildning och forskning, som arbetar runt om i världen. Utöver London finns det specialsakkunniga i Abu Dhabi, Buenos Aires, Moskva, New Delhi, Peking, Pretoria, Singapore och Washington. De specialsakkunniga vid Team Finland Knowledge arbetar vid Finlands ambassader i nära samarbete med Team Finland-nätverket. Team Finland Knowledge stärker finländarnas tillgång till betydande FoUI-nätverk och främjar den utbildningsbaserade invandringen.Storbritannien skiljer sig från andra stationeringsländer på grund av våra länders gemensamma EU-historia. EU-programmen har haft stor betydelse för främjandet av rörligheten och forskningssamarbetet mellan länderna, och samarbetet mellan EU-länderna är fortfarande centralt när det gäller att bygga upp ett nytt partnerskap mellan Storbritannien och EU. –  Samarbetet med andra EU-länder kommer också att spela en viktig roll vid utvecklingen av bilaterala relationer, säger Birgitta Vuorinen. Vad händer med högskolesamarbetet och rörligheten mellan länderna?Finländska och brittiska universitet har ingått ett stort antal bilaterala avtal och samarbetar nära inom forskning. Båda länderna har satt upp ambitiösa mål för att öka FoUI-finansieringen och göra den mer internationell, vilket också skapar goda förutsättningar för att utveckla verkningsfulla FoUI-nätverk och partnerskap.Finland ingår i elva olika europeiska universitetsnätverk som bygger upp nya former av samarbete mellan högskolor och gränsöverskridande undervisningssamarbete. I två av de finländska högskolenätverken ingår också ett brittiskt universitet. Nätverken får finansiering från programmen Erasmus+ och Horisont. Finansieringsvillkoren för programmen styr verksamheten, vilket innebär att Storbritanniens utträde ur EU samt eventuella avtal om programsamarbete även i fortsättningen kommer att återspeglas i verksamheten för dessa nätverk.Storbritannien nådde sitt mål för 2030 om 600 000 utländska examensstuderande tio år i förtid. En betydande del av de brittiska universitetens inkomster består av terminsavgifter, vilket innebär att de internationella examensstuderandena också har stor ekonomisk betydelse. I och med utträdet ur EU har de internationella examensstuderandenas terminsavgifter stigit, ja till och med fyrdubblats. De stigande kostnaderna, inreserestriktionerna, coronapandemin och de därav ökade möjligheterna till distansundervisning har minskat antalet sökande och studerande från EU-länderna. Till exempel uppgick antalet finländska sökande i den så kallade huvudansökan till cirka tusen åren 2015–2016, men endast 240 år 2021. Storbritannien vill dock fortfarande ha internationella examensstuderande, och vid den internationella studentrekryteringen har man vänt blicken mot särskilt Asien och Afrika. Enligt statistik från början av februari ökade det totala antalet internationella examensstuderande vid de brittiska universiteten med 4 procent jämfört med året innan. Finland strävar efter att tredubbla antalet utländska examensstuderande vid högskolorna före 2030. Storbritannien har ett stort utbud av högre utbildning och ett lånekoncept som balanserar terminsavgifterna och beaktar inkomstnivån, vilket inte skapar någon stark drivkraft för brittiska studerande att studera utomlands. Rörligheten främjas dock av att Storbritannien stöder sina egna studerandes studier utomlands med sammanlagt 330 miljoner pund genom det så kallade Turing-programmet, åtminstone under de närmaste tre åren. Storbritannien vill att de brittiska studerandena ska bli mer internationella, medan Finland vill öka antalet utländska examensstuderande och utbytesstuderande. Båda länderna behöver kunnig arbetskraft, så det finns en stark vilja att sysselsätta högutbildade personer. Samverkan mellan olika politikområden är viktig när det gäller att locka kunniga personer. Därför håller man i Storbritannien och Finland som bäst på att se över bland annat inresebestämmelserna. –  För närvarande är det till exempel svårt för praktikanter att resa till Storbritannien, och tillsammans med andra EU-länder vill vi fästa den brittiska regeringens uppmärksamhet vid detta, konstaterar Birgitta Vuorinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 59 100 personer på ett år. I januari anmäldes 125 100 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 208 100 lediga jobb, vilket är 78 200 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av januari sammanlagt 273 700 arbetslösa arbetssökande. Det är 59 100 färre än ett år tidigare, men 22 000 fler än för två år sedan i januari. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 1 600. Av de arbetslösa arbetssökandena var 144 600 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av januari fanns det i hela landet 37 900 permitterade, vilket är 37 200 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 29 100, vilket är 28 600 färre än i januari i fjol. Från december ökade antalet permitterade på heltid med 3 800.Antalet långtidsarbetslösa var 106 000Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 106 000. Detta är 12 500 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 105 100, det vill säga 15 800 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 10 300 färre än i januari i fjol, dvs. sammanlagt 30 000. I januari avslutades i genomsnitt 59,2 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 7,5 procentenheter mer än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder januari anmäldes 125 100 nya lediga jobb, dvs. 41 500 fler än i januari i fjol. Allt som allt fanns det i januari 208 100 lediga jobb, vilket är 78 200 fler än för ett år sedan.I slutet av januari deltog 108 900 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 300 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,0 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i januari 88 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 73,5 procent, dvs. 3,0 procentenheter högre än i januari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 205 000, vilket är 31 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,0 procent, dvs. 1,1 procentenheter lägre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I projektet ”Kollektivavtalens könskonsekvenser ur lönejämställdhetens synvinkel”, som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet, undersöks kollektivavtalen ur jämställdhetsperspektiv. Undersökningen belyser i synnerhet vilka konsekvenser avtalen har för genomförandet av lönejämställdheten.I projektet, som inleddes i januari 2022, utreds vilken praxis arbetsmarknadens parter följer vid könskonsekvensbedömningen och på vilket sätt de syns i kollektivavtalen. Med könskonsekvensbedömning avses utvärdering av praxis i fråga om hur den påverkar de olika könen och uppnåendet av jämställdhet. I projektet identifieras särskilt utvecklingsobjekt för bedömningen av kollektivavtalens könskonsekvenser i fråga om lönejämställdhet och utvecklas rekommendationer.Projektet har sin grund i regeringsprogrammets mål att främja lönejämställdhet på ett mer ambitiöst och verkningsfullt sätt än tidigare. Resultaten av projektet utnyttjas för att effektivisera skyddet mot lönediskriminering samt för att utveckla och genomföra jämställdhetslagstiftningen. Samtidigt främjas bedömningen av arbets- och tjänstekollektivavtalens könskonsekvenser som en metod för att uppnå lönejämställdhet. Kollektivavtalen under luppKollektivavtalens könskonsekvenser -projektet bedömer om det i kollektivavtalen finns strukturer eller bestämmelser som försätter könen i olika ställning eller åstadkommer skillnader i lönesättningen för kvinnor och män. Undersökningen genomförs i två delar. Till att börja med utarbetas en enkät till arbetsmarknadsorganisationerna där man kartlägger vilken ställning könskonsekvensbedömningen har i kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar.Utifrån enkäten väljs några avtal ut för noggrannare analys. I fråga om dem utvärderas lönebildningen och lönesystemen och utreds tillämpningen av bestämmelserna på arbetsplatsnivå. Undersökningen innehåller också intervjuer med arbetsmarknadsaktörer samt analys av befintlig lönestatistik.Projektet fokuserar på könskonsekvensbedömning ur arbetslivsforskningens och juridikens synvinkel. För genomförandet ansvarar ett forskningskonsortium under ledning av professor emeritus Niklas Bruun (Hanken) och professor emerita Kevät Nousiainen (Åbo universitet). Doktoranden Miikaeli Kylä-Laaso (Tammerfors universitet) fungerar som forskare i projektet. Projektet genomförs under 2022–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen får var och en om han eller hon så önskar vid sidan av sitt pass eller identitetskort ett digitalt identitetsbevis i sin smarttelefon. Det gör det möjligt att sköta ärenden och identifiera sig elektroniskt i olika tjänster såväl fysiskt som på webben, och det ökar dessutom integritetsskyddet. Finansministeriet skickade lagändringarna på remiss den 21 februari.Ministeriet önskar ett stort antal utlåtanden från olika intressentgrupper. Remissrundan pågår till den 8 april på utlåtande.fi. Under remissbehandlingen begärs kommentarer till exempel om lagändringarnas konsekvenser för medborgare, myndigheter och företag.”Servicen i vårt samhälle sker allt oftare elektroniskt, och därför blir också identitetsbeviset digitalt. Finland vill vara en föregångare inom digitalisering, och detta är ett exempel på det. Digitala identitetshandlingar underlättar på många sätt medborgarnas vardag och de bygger upp ett virtuellt Finland”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Digitala identitetshandlingar är nyttiga både för människor och för företagEtt digitalt identitetsbevis gör det möjligt för medborgarna att visa sina personuppgifter på ett ännu

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 22 februari besöker utrikesminister Pekka Haavisto London för att träffa Storbritanniens utrikesminister Liz Truss.Diskussionerna gäller säkerhetsläget i Europa och de bilaterala relationerna mellan Finland och Storbritannien.– I det rådandet känsliga läget är det viktigt att vi samordnar ståndpunkterna och lägesbilden med partnerskapsländerna. Storbritannien är en nära partner till Finland. Det är väsentligt att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan EU och Storbritannien fortsätter så nära som möjligt. På grund av det skärpta säkerhetsläget läggs det allt större fokus på detta, säger utrikesminister Haavisto.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel den 22 februari. På dagordningen står förberedelser inför Europeiska rådets möte i mars, stärkandet av EU:s krisberedskap och resiliens, rättsstatsläget i Polen och konferensen om Europas framtid. Europaminister Tytti Tuppurainen företräder Finland vid mötet.Allmänna rådet ska börja förbereda Europeiska rådets möte den 24–25 mars genom att diskutera dagordningen för mötet. Europeiska rådet kommer att behandla EU:s coronasamordning, säkerhet och försvar, den europeiska planeringsterminen och aktuella frågor kring yttre förbindelser. Europeiska rådet kommer också att diskutera den inre marknaden och industripolitik i mars.Ministrarna i allmänna rådet håller en riktlinjedebatt om att stärka EU:s krisberedskap och resiliens. Det är fråga om att genomföra de slutsatser om resiliens som godkändes i allmänna rådet i november 2021 och i Europeiska rådet i december 2021. Målet är att EU i framtiden ska ha bättre beredskap för kriser. Finland betonar vikten av en övergripande strategi, av beredskap för kriser av olika slag och av att trygga en fungerande inre marknad också i krissituationer.På dagordningen står också en utfrågning av Polen om rättsstatsläget i landet. Vid mötet fattas inga beslut om sakinnehållet, eftersom rådet ännu inte ska fastställa sin ståndpunkt i och med att utfrågningarna fortsätter. Finland fortsätter sitt aktiva arbete för demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande och mänskliga rättigheter.”Respekt för rättsstatsprincipen utgör grunden för EU:s verksamhet. Rättsstatsläget i Polen är oroväckande. Det är viktigt att utfrågningarna fortsätter tills problemen blivit lösta”, säger minister Tuppurainen.Det franska ordförandeskapet ska ge en lägesrapport om konferensen om Europas framtid, varefter ministrarna diskuterar ämnet. Som en del av konferensen om Europas framtid ordnade statsrådet i höstas och under början av detta år evenemangsserien ”Europa är vi”. En sammanfattning av evenemangen publicerades den 9 februari 2022. Evenemangen gick ut på att ministrarna diskuterade med finländarna om vilket slags Europa de vill vara med och bygga upp. Det är viktigt att finländarnas åsikter beaktas vid konferensen och syns i dess resultat. Resultaten av konferensen ska vara representativa och återspegla olika EU-medborgares synpunkter.I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet föreslår att det till förvaltningslagen ska fogas bestämmelser om automatiserad behandling vid avgörande av ärenden. Med ändringarna genomförs de bestämmelser om automatiserat beslutsfattande som EU:s allmänna dataskyddsförordning förutsätter i den nationella lagstiftningen.Målet är att möjliggöra automatiserat beslutsfattande inom förvaltningen så att i synnerhet de krav på god förvaltning, behandling av förvaltningsärenden och lagbundenhet i myndigheternas verksamhet som ställs i grundlagen och förvaltningslagen kan tillgodoses.Automatiserat beslutsfattande används redan nu inom förvaltningen bland annat vid beskattning och utbetalning av vissa förmåner. Riksdagens grundlagsutskott och de högsta laglighetsövervakarna har ansett att den gällande lagstiftningen inte utgör en tillräcklig rättslig grund för automatiserat beslutsfattande inom förvaltningen.Till det arbetsgruppsbetänkande i form av en regeringsproposition som nu färdigställts fogas ännu förslag till bestämmelser om användning och utveckling av informationssystemen inom den offentliga förvaltningen. Förslagen bereds i en separat arbetsgrupp som tillsatts av finansministeriet. Arbetsgruppernas förslag till bestämmelser ska samordnas och avsikten är att utkastet till regeringens proposition med förslag till ändring av förvaltningslagen och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen ska sändas på omfattande remiss i mars 2022.Mandatperioden för arbetsgruppen, som tillsatts av justitieministeriet, varade från den 18 januari till den 31 december 2021. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för trettonde gången tisdagen den 22 februari. Mötets tema är bedömning av åtgärderna i den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Ordförande för rundabordsforumet är statsminister Sanna Marin.I den klimatpolitiska planen på medellång sikt redogörs det för de åtgärder som ska vidtas inom ansvarsfördelningssektorn för att Finland ska nå EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 och sitt mål att bli klimatneutralt före 2035. Ansvarsfördelningssektorn omfattar utsläpp från transporter, jordbruk, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gasutsläpp. Under de närmaste månaderna blir dessutom särskilt klimat- och energistrategin för utsläppshandelssektorn samt markanvändningssektorns klimatplan för markanvändningen och skogsbruket klara.Utlåtandena om planen utgör grunden för diskussionenI enlighet med det beslut som fattades vid höstens budgetmangling har forskningsinstituten (klimatpanelen, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Meteorologiska institutet och Teknologiska forskningscentralen VTT) lämnat bedömningar av åtgärderna i utkastet till den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Dessutom kom det in 210 utlåtanden om planen vid remissrundan i december–januari.Rundabordsforumet för klimatpolitik hjälper ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik att dra upp riktlinjer för helheten.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035.Pressmeddelande: Forskningsinstituten bedömer att det behövs kraftigare klimatåtgärder inom ansvarsfördelningssektornRundabordsforumet för klimatpolitik

Källa: Valtioneuvosto.fi