NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av mars sammanlagt 331 500 arbetslösa arbetssökande. Det är 22 500 fler än ett år tidigare. Från föregående månad ökade antalet arbetslösa arbetssökande med 4 400. Av de arbetslösa arbetssökandena var 162 200 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av mars fanns det i hela landet 79 500 permitterade, vilket är 5 500 fler än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 62 700, vilket är 2 600 färre än i mars i fjol. Från februari ökade antalet permitterade på heltid med 7 100.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 104 000. Detta är 39 100 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 120 000, det vill säga 12 700 fler än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 500 färre än i mars i fjol, dvs. sammanlagt 40 600. I januari–mars avslutades 54,9 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 10,3 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeI mars anmäldes 77 700 nya lediga jobb, dvs. 14 200 fler än i mars i fjol. Allt som allt fanns det i mars 162 500 lediga jobb, vilket är 12 600 fler än för ett år sedan.I slutet av mars deltog 117 100 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 2 100 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 8,1 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i mars 22 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 70,7 procent, dvs. 0,5 procentenheter högre än i mars i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 219 000, vilket är 24 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 8,1 procent, dvs. 0,8 procentenheter högre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Barns växelvisa boende och andra frågor som anknyter till att ett barn har två hem beaktas för närvarande i varierande grad i offentliga tjänster, förvaltningen och den sociala tryggheten. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp ska nu utarbeta en handlingsplan för behandling av de förslag som lagts fram i fråga om barns växelvisa boende. Arbetsgruppen inleder sitt arbete våren 2021.“I vårt regeringsprogram ingår flera mål som syftar till att beakta mångfalden i barns livssituationer i lagberedningen. Den ökade mångfalden i barns levnadsförhållanden måste kunna beaktas också i samhällets stödformer. Vardagen för barn som bor växelvist hos sina föräldrar måste stödas med hänsyn till barnets bästa och barnet ska ha genuina möjligheter att växla smidigt mellan två hem”, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen.Nästan 30 procent av skilsmässofamiljer tillämpar växelvist boende. Enligt familjernas erfarenheter finns det utmaningar bland annat i fråga om boendekostnaderna, skoltransporter och tillgång till information som gäller barnet. Detta framgår av en undersökning som gjordes 2020 som en del av statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (TEAS). Frågan har tidigare utretts i justitieministeriets och social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupper.Arbetsgruppen ska behandla speciellt de förslag som lagts fram i undersökningen och av tidigare arbetsgrupper för att utveckla lagstiftningen som gäller systemet för social trygghet och service samt förfarandena som omfattas av systemet. Arbetsgruppen kan också lägga fram ändringsförslag som gäller annan lagstiftning. Som en del av handlingsplanen utreds olika myndigheters ansvar vid genomförandet av planen och bedöms handlingsplanens konsekvenser för barnen samt övriga samhälleliga konsekvenser. Arbetet för att bereda vidare de förslag som man kommit överens om att genomföra kan fortsätta i separata arbetsgrupper.Mandatperioden för den förvaltningsövergripande arbetsgruppen som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet är 15.4.-31.10.2021. Ordförande för arbetsgruppen är direktör Liisa Siika-aho från social- och hälsovårdsministeriet.Läs också: Barnets bästa främst vid arrangemang med växelvist boende Undersökning: Familjeförmånerna och familjetjänsterna stöder inte alltid barns växelvisa bo-ende (VN Teas)Material från tidigare seminarier: Barnets två hem – utmaningar växelvist boendevid växel-boende och social trygghet (FPA, på finska)Beslut om tillsättande av arbetsgruppen (på finska)Ytterligare upplysningar:Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085
Mikko Horko, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 344
Tuulia Nieminen, kommunikationsexpert, tfn 0295 163 635
E-postadresserna har formen [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har godkänts som ett av de globala länder (Global Champions) som främjar beredningen av en energidialog på hög nivå i New York under FN:s generalförsamling i september 2021. Finland deltar i beredningen av temat Innovation, teknik och data i energidialogen. Näringsminister Mika Lintilä företräder Finland och driver den internationella debatten.– Vi sökte denna roll på begäran av Europeiska kommissionen, eftersom Finland är känt som föregångare när det gäller ren energiomställning och koldioxidsnålhet. Likaså har vi mycket att bidra med till diskussionen när det gäller att främja och möjliggöra innovationer och ren teknik, konstaterar minister Lintilä.Andra drivkrafter inom temat innovation, teknik och data är Mauritius, Marocko och Ryssland. De övriga fyra temana i energidialogen på hög nivå är tillgången på energi, omställningar, genomförandet av målen för hållbar utveckling och finansieringen av dem. Sammanlagt bereds teman av sammanlagt 30 pådrivande länder från olika delar av världen.Landets huvudsakliga uppgift är att leda det internationella påverkansarbetet i fråga om sitt eget tema samt att tillsammans med de andra pådrivande länderna vara värd för ministermötet. – Denna dialog är mycket aktuell, eftersom energisektorn står inför en ambitiös förändring för att uppnå målen i Parisavtalet. Dessutom arbetar vi tillsammans för att uppnå FN:s energimål för hållbar utveckling. FN:s mål 7 för hållbar utveckling syftar till att säkerställa en förmånlig, tillförlitlig, hållbar och modern energiförsörjning för alla, betonar minister Lintilä.– Jag tror att utvecklingen av innovativ klimat- och energiteknik är nyckeln till framgång och uppnående av klimatmålen runt om i världen. Ett långsiktigt beslutsfattande och en stabil lagstiftningsmiljö är viktiga för alla intressentgrupper när det gäller att främja omställningen mot klimatneutralitet. Inom energisektorn kan de politiska åtgärderna sträcka sig flera årtionden framåt och investeringsbeslut fattas på lång sikt, påpekade Lintilä.Temat innovation, teknik och data fokuserar tvärsektoriellt på främjande av energitillgången och energiomställningarna samt möjliggörande av målen för hållbar utveckling med hjälp av utvecklingsarbete och applikationer som hänför sig till kunskap, teknik, innovationer och forskning. Beredningsarbetet utförs i tekniska expertgrupper som bereder temats innehåll och lämnar in sin rapport om det utförda arbetet i maj. Från Finland deltar Teknologiska forskningscentralen VTT i beredningsarbetet för gruppen för innovation, teknik och data. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet inledde ansökningsomgången för asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) den 3 maj 2021. Det sammanlagda beloppet av EU-finansiering som kan sökas uppgår till minst 8,1 miljoner euro. Ansökningstiden löper ut den 28 maj 2021. EU-finansiering beviljas i denna ansökningsomgång projekt som främjar utveckling av systemen för mottagande och asyl, utveckling av systemet för återvändande samt, när det gäller integration, samhällets mottaglighet.Följande nationella mål för fondens basfinansiering öppnas för ansökan och följande anslag har preliminärt reserverats för dem:Syftet med de projekt som stöds genom finansieringen för integrationsåtgärder är bland annat att synliggöra samhällets roll i integrationen av tredjelandsmedborgare i Finland och identifiera de faktorer som påverkar den.För ansökan öppnas dessutom följande nationella mål som gäller fondens separata anslag och följande anslag har preliminärt reserverats för dem:De projekt som beviljas stöd ska främja de mål som uppställts i fondens nationella genomförandeprogram. När det gäller främjande av samhällets mottaglighet anges målen för ansökan närmare i bilaga 2 till utlysningen.Det handlar om den sista ansökningsomgången för AMIF-fonden under EU:s programperiod 2014–2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I år firas Europadagen i dagarna tre med ett evenemang på webben den 7–9 maj. En deklaration av Frankrikes utrikesminister Robert Schuman den 9 maj räknas idag som startskottet för dagens Europeiska union. Idén var att förena kol- och stålproduktionen och genom europeisk enhet främja fred och välfärd. Under toppmötet i Milano 1985 kom EU-ländernas stats- och regeringschefer överens om att Europadagen skulle firas den 9 maj. I år ordnas Europadagens program över tre dagar, från fredag till söndag den 7–9 maj. Allt program kan följas på Europadagens webbplats.Som en del av programmet ordnar Europainformationen och  föreningen Unga Européer en diskussion om karriärmöjligheterna i EU fredagen den 7 maj kl. 13.00. Hurdana arbetsmöjligheter erbjuder EU och hur söker man jobb i EU? Varför är det viktigt att finländare jobbar för EU också i framtiden? Tillställningen inleds av Sitras överombudsman och den tidigare EU-kommissionären Jyrki Katainen. I diskussionen deltar Iina Lietzén från Europeiska utrikestjänsten och Ville Majamaa och Antti Karhunen från Europeiska kommissionen. Diskussionen modereras av enhetschef Anu Pulkkinen från Europainformationen.Under veckoslutet blir det bland annat diskussion om Europas framtid, valet av Årets europé och Årets unga europé och underhållningsprogram för hela familjen. Välkommen med!Europadagens program 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har publicerat webbkursen Elements of AI i 21 EU-länder på deras egna språk. Lanseringarna inleddes i maj 2020 i Lettland och den sista kursen publicerades i slutet av april 2021 i Spanien och Slovenien.Under sitt EU-ordförandeskap i december 2019 beslutade Finland att investera i européernas framtidsfärdigheter och erbjuda alla medlemsländer den avgiftsfria webbkursen Elements of AI. Målet är att utbilda en procent av EU-medborgarna i grunderna i artificiell intelligens och därmed stärka det digitala ledarskapet i Europa. Kursen har genomförts av Helsingfors universitet och teknologiföretaget Reaktor.– Digitaliseringen påskyndar förändringarna i arbetslivet och ställer nya krav på arbetstagarnas kompetens, men erbjuder samtidigt lösningar för att lära sig nytt. En webbkurs om grunderna för artificiell intelligens är ett utmärkt exempel på hur vi kan stödja européernas livslånga lärande. Det finns behov av denna kurs också i framtiden, säger arbetsminister Tuula Haatainen.– Det är viktigt för Finland att öka det digitala ledarskapet i Europa. Vi upplever att artificiell intelligens och annan ny teknik ökar EU:s ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Kursen Elements of AI är ett nödvändigt initiativ, och lanseringarna är en bra början på ett långvarigt arbete, säger näringsminister Mika Lintilä.Över 240 000 personer har skrivit in sig på kursen Elements of AI inom EUInom hela EU har 244 902 personer skrivit in sig på kursen, vilket är 0,055 procent av befolkningen. Kursens genomförandeprocent är 15,87. Av deltagarna är 54,9 procent män och 45,1 procent kvinnor.  – Cirka 2 procent av finländarna har genomgått kursen, och jag uppmuntrar alla européer att bekanta sig med den. Den centrala tanken för vårt universitet är att alla har rätt till vetenskap och lärande. Denna kurs är ett sätt att satsa på medborgarnas kompetens, främja kontinuerligt lärande och svara på samhällets kunskapsbehov, konstaterar rektorn för Helsingfors universitet Sari Lindblom.Av de nya länderna är andelen inskrivna på kursen störst i Kroatien, över 21 000, dvs. cirka 0,5 procent av befolkningen, och i Lettland cirka 7 200, dvs. cirka 0,4 procent av befolkningen. Andelen personer som slutfört kursen i förhållande till dem som registrerat sig på den är däremot störst i Luxemburg, Holland och Italien, cirka 15–19 procent. Sverige och Estland befinner sig i topp i statistiken, där kursen har funnits tillgänglig redan före Finlands initiativ. Globalt sett finns det över 660 000 kursdeltagare.– Artificiell intelligens är inte en robotrevolution, utan en vardaglig sak som inte behöver mystifieras. Kursen erbjuder ett slags ”vetenskapsinjektion” mot den hype och de vilseledande klickbeten som hänför sig till artificiell intelligens. Målet är att få medborgarna att fundera på nya tillämpningar av artificiell intelligens, så att den artificiella intelligensen kan utvecklas att svara mot människornas verkliga behov, säger den ansvariga läraren för kursen, professor Teemu Roos från Helsingfors universitet.Lokala partner för kursen vidare i EU-ländernaVarje EU-land har en lokal universitetspartner och andra partner som gör kursen känd även efter lanseringen. I arbetet deltar också Finlands EU-beskickningar.– Att exportera finländsk teknisk kompetens till Europa är ett av våra viktigaste mål, och utbildning är en viktig del av det. Elements of AI har lyckats nå människor i stor utsträckning oberoende av åldersgrupp, kön och utbildningsbakgrund. Vi hoppas att kursen uppmuntrar människor att även studera annan ny teknik via webben, säger Managing Director Ville Valtonen från Reaktor Education.– Projektet stärker Finlands rykte som ett ledande land inom utbildning och digitalisering. Med hjälp av Elements of AI vill vi sörja för såväl den egna som de övriga EU-medborgarnas kompetensnivå. Vi tillhandahåller utbildning och kompetens även för andra. Projektet har också ett stort värde med tanke på Finlandsbilden, berättar chefen för utrikesministeriets enhet för offentlig diplomati Laura Kamras.Kursen har nu offentliggjorts i Nederländerna, Belgien, Bulgarien, Spanien, Irland, Italien, Österrike, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Frankrike, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Danmark och Tjeckien. I Estland, Sverige och Tyskland var kursen redan tillgänglig innan initiativet togs under Finlands EU-ordförandeskap. Språköversättningarna för kursen har tillhandahållits av Europeiska kommissionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid halvtidsöversynen stärkte regeringen utbildningspolitikens roll som en del av sina sysselsättningsåtgärder. Genom satsningar på kontinuerligt lärande får över 10 000 människor arbete. Vid halvtidsöversynen kom man också överens om en omfattande helhet för att avhjälpa det inlärningsunderskott bland barn och unga som uppstått under coronapandemin. Regeringen kom därtill överens om att inga nedskärningar görs i utbildningen heller från och med 2023.Regeringen svarar på det utbildningsbehov som den snabba tekniska utvecklingen och klimatförändringen medför genom en kraftig satsning på kontinuerligt lärande. Genom att öka möjligheterna till kontinuerligt lärande kan man underlätta matchningsproblemet och skapa förutsättningar för sysselsättning. Sysselsättningseffekten av investeringarna i kontinuerligt lärande beräknas vara 10 000–10 500 sysselsatta. – I den gamla världen kunde man få arbete med enbart grundskoleutbildning och stanna kvar hos samma arbetsgivare hela livet. Numera är det inte möjligt – man måste ha beredskap att uppdatera sin kompetens i alla slags yrken och med alla slags utbildningar, allt från yrkeshögskola till akademisk utbildning. Att ge varje människa möjligheter att uppdatera sin kompetens under hela tiden i arbetslivet är i dagens värld den bästa sysselsättningspolitiken, säger undervisningsminister Jussi Saramo.Som en del av reformen utvecklas möjligheterna för arbetslösa att studera och bedöms de behov av att ändra lagstiftningen som hänför sig till detta. Man kommer också att kartlägga förutsättningarna för att ändra studiestödet så att det bättre stöder kontinuerligt lärande. För reformen har man reserverat 70 miljoner euro från Finlands program för hållbar tillväxt. Därtill har möjligheterna till kontinuerligt lärande redan stärkts avsevärt genom tidigare rambeslut och tilläggsbudgetbeslut.Vid ramförhandlingarna beslutade man dessutom att stärka resurserna för integrationsverksamheten vid läroanstalter för fritt bildningsarbete med sammanlagt 5 miljoner euro. Målet är att integrationen ska påskyndas avsevärt. Sysselsättningseffekten av utvecklingen av integrationsverksamheten är cirka 2 000 personer.Regeringen har under sin mandatperiod systematiskt satsat på utbildningens kvalitet och jämlikhet. Utbildning ses också som en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och en starkare sysselsättningsnivå. Till exempel programmen Utbildning för alla och Rätt att kunna stärker den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen under regeringsperioden med totalt över en halv miljard euro. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott diskuterade den 30 april Finlands deltagande i Natos NMI-utbildningsinsats i Irak.Vid mötet diskuterades också beredningen av försvarsredogörelsen.Därtill diskuterades EU:s säkerhets- och försvarssamarbete under de kommande åren, det vill säga den strategiska kompassen som fokuseras särskilt för utveckling av EU:s krishantering, kristålighet, förmågor och partnerskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen publicerade i samband med halvtidsöversynen en sysselsättningshelhet som innehåller nya åtgärder för att öka sysselsättningen. Finansministeriet har bedömt vilka potentiella konsekvenser de åtgärder som ingår i sysselsättningshelheten har för den offentliga ekonomin.Enligt finansministeriets preliminära bedömning har de åtgärder för att öka sysselsättningen som regeringen redan tidigare fattat beslut om och dragit upp riktlinjer för uppskattats stärka sysselsättningen med ca 31–33 000 sysselsatta. Dessa sysselsättningsåtgärder beräknas stärka de offentliga finanserna med ca 300 miljoner euro, även med beaktande av kostnaderna för åtgärderna.När det gäller de sysselsättningsåtgärder som fastställdes vid halvtidsöversynen har finansministeriet gjort en egen bedömning av sysselsättningseffekterna finansieringsmodellen för överföringen av arbets- och näringstjänsterna. I fråga om övriga åtgärder som fastställdes vid halvtidsöversynen har finansministeriet inte gjort någon egen bedömning av sysselsättningseffekterna, utan satt sig in i andra ministeriers uppskattningar och i tillämpliga delar utnyttjat dem vid bedömningen av konsekvenserna för den offentliga ekonomin.I bedömningen av konsekvenserna för de offentliga finanserna uppskattas sysselsättningen öka med sammanlagt cirka 11 000 sysselsatta genom de åtgärder som presenterades vid halvtidsöversynen. När man beaktar de kostnader som sysselsättningsåtgärderna orsakar, stärker de sysselsättningsåtgärder som omfattas av bedömningen den offentliga ekonomin på lång sikt med ett nettobelopp på ca 150 miljoner euro.Vid halvtidsöversynen ställde regeringen som ett nytt mål att bereda sysselsättningsåtgärder som stärker den offentliga ekonomin med sammanlagt 110 miljoner euro. Konsekvenserna av denna helhet bedöms vid finansministeriet när det finns närmare information om de konkreta åtgärderna.Den nu publicerade bedömningen är preliminär och uppskattningarna av åtgärdernas inverkan på sysselsättningen och den offentliga ekonomin kan ändras medan beredningen pågår. De slutliga bedömningarna av de nya åtgärdernas sysselsättningseffekter ges när beredningen framskrider, till exempel i samband med regeringens proposition om dessa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Marjo Nummelin tillträder tjänsten som Finlands nya chefsförhandlare i internationella klimatförhandlingar från och med den 1 maj 2021.Chefsförhandlaren ansvarar för förberedelserna i Finland inför internationella klimatförhandlingar och för beredningen av Finlands ståndpunkter. Chefsförhandlaren deltar i förhandlingarna i EU och FN och är ordförande för ministeriernas klimatförhandlingsgrupp samt nationell kontakt för FN:s klimatkonvention.Marjo Nummelin har sedan 1996 arbetat vid miljöministeriet i uppgifter inom miljö- och klimatpolitiken på internationell och EU-nivå. Nummelin har också arbetat vid Europeiska kommissionen i Bryssel vid generaldirektoratet för miljö 2003–2007 och vid Finlands EU-representation i Bryssel 2011–2016.Nummelin efterträder Outi Honkatukia, som vid årsskiftet valdes till chef för klimatenheten vid miljöministeriet. Honkatukia fortsätter som en medlem i det internationella klimatförhandlingsteamet och som en av EU:s tre chefsförhandlare.

Källa: Valtioneuvosto.fi