NordenBladet — De uppdaterade kalkylerna finns tillgängliga på social- och hälsovårdsreformens webbplats. Kommunernas finansieringskalkyler publiceras när planen för de offentliga finanserna för 2022–2025 har getts ut.I välfärdsområdenas finansieringskalkyler har gjorts tekniska uppdateringar, det vill säga de kostnader och den finansiering som överförs har uppdaterats till 2022 års nivå. De uppdaterade kalkylerna baserar sig på kommunernas budgetar för 2021 och ekonomiplaner för 2022. Viktningarna i bestämningsfaktorerna för finansieringen har inte ändrats jämfört med den kalkyl som publicerades i december 2020. Uppgifterna om befolkningsstrukturen har uppdaterats till 2020 års nivå utifrån Statistikcentralens statistik från slutet av mars.  Beräknat enligt nivån 2022 uppgår de social- och hälsovårdskostnader som överförs till 20,16 miljarder euro och räddningsväsendets kostnader till 470 miljoner euro.Kalkylen är fortfarande en uppskattning av den framtida finansieringen. Kalkylerna preciseras senare när bokslutsuppgifterna för 2021 och 2022 blir klara. Nästa uppdatering av kalkylerna görs hösten 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 30 april överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Genom propositionen förlängs giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar till och med den 31 december 2021. I nuläget gäller dessa bestämmelser fram till den 30 juni. Bestämmelserna gäller de hygienkrav och begränsningsåtgärder som är nödvändiga för att förhindra att covid-19-epidemin sprids samt tillsynen över kraven och begränsningarna i förplägnadsrörelser, persontrafik och övriga tjänster.Syftet är att säkerställa att det även efter juni är möjligt att ingripa i rätt tid och snabbt och effektivt vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att epidemin sprids på nytt ifall covid-19-epidemin förvärras. Avsikten är också att trygga att systemet med social- och hälsovårdstjänster bär också ifall antalet fall börjar öka på nytt.Den enda innehållsmässiga ändringen gäller definitionen av närkontaktAv paragraferna i lagen om smittsamma sjukdomar gäller 58 a och 58 b begränsningarna för förplägnadsrörelser, 58 c allmänna hygienkrav, 58 e hygienkrav som ska iakttas i persontrafiken, 58 f begränsningen av antalet passagerare, 58 g temporär stängning av utrymmen avsedda för kunder och deltagare och 58 h planen för åtgärder för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Paragraferna 59 a–59 e gäller inspektioner, förelägganden och tvångsmedel, behöriga myndigheter och rätten att få information. I 91 § finns bestämmelser om verkställigheten av beslut.Av dessa förblir 58 a–c och 58 e–h §, 59 a–e § samt 91 § 1 mom. oförändrade till sitt innehåll. Endast deras giltighetstid förlängs till utgången av detta år. Den enda innehållsmässiga ändringen görs i 58 d § 4 mom. (definitionen av närkontakt).Definitionen av närkontakt ska i fortsättningen gälla endast inomhusParagraf 58 d gäller förutsättningar för användningen av utrymmen avsedda för kunder och deltagare för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den ändras så att avståndet på två meter i definitionen av närkontakt i fortsättningen endast gäller utrymmen inomhus. Med närkontakt avses således vistelse ansikte mot ansikte eller i samma utrymmen inomhus på mindre än två meters avstånd från varandra i mer än 15 minuter eller att man har fysisk kontakt med varandra.I och med ändringen blir det lättare att ordna olika evenemang och idrotts- och motionstjänster utomhus. Samtidigt underlättas tillsynen över de skyldigheter som gäller ordnandet.Ett omfattande diskussionsmöte om ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar ordnades den 27 april, varefter lagförslaget finslipades vid social- och hälsovårdsministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sin halvtidsöversyn offentliggjorde regeringen en färdplan för hållbarhet som sammanställer nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten och regeringens mål för 2030. I färdplanen konkretiseras regeringsprogrammets mål om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.Utvecklingen är hållbar när målen för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet uppnås och stöder varandra. Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn att förtydliga de ömsesidiga beroendeförhållandena mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och hur dessa kan samordnas Arbetet slutförs före ramförhandlingarna 2022.I genomförandet av åtgärderna som ingår i färdplanen beaktas deras inverkan på den offentliga ekonomin. Åtgärderna genomförs som en del av planen för de offentliga finanserna inom utgiftsramen för statsfinanserna.
Coronapandemin medförde utmaningar för den sociala hållbarheten – regeringen har som mål att Finland är världens stabilaste samhälle år 2030Regeringen har som mål att minska fattigdomen, ojämlikheten och inkomstskillnaderna, stödja rättsstatens funktion såväl i Finland som globalt samt främja välfärdsekonomin och förutsättningarna för ett gott liv under en människas hela livscykel.I färdplanen identifieras de utmaningar som coronapandemin medfört för den sociala hållbarheten. Coronapandemin har ökat ojämlikheten, eftersom många av pandemins sociala konsekvenser drabbar samma personer. Pandemin har haft skadliga effekter speciellt på barns och ungas samt familjers välfärd. Sysselsättningen har försämrats och arbetslösheten ökat under coronapandemin. Restriktionerna har också försvårat företagens verksamhet. De restriktioner som infördes till följd av pandemin begränsade tillgången till många socialtjänster, och den ökade och utdragna bristen på tjänster kan leda till att människors livssituation blir betydligt svårare. I fråga om Finlands globala ansvar har coronapandemin medfört särskilda utmaningar för uppnåendet av de internationella målen för hållbar utveckling.Regeringens mål för 2030 är att Finland är världens stabilaste samhälle, där de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses, demokrati förverkligas och medborgarnas säkerhet tryggas.I färdplanen har ställts följande mål för social hållbarhet 2030:I Finland är förtroendet för samhället och medborgarnas säkerhet på hög nivåFinland är ett ledande land i fråga om jämställdhet I Finland har fattigdomen och utanförskapet minskat, det finns arbete för flera I Finland behandlas människor lika, hela befolkningens välfärd värnas Finland har en hög kompetens-, utbildnings- och bildningsnivåEkonomisk hållbarhet – omfattande åtgärder krävs för att stabilisera skuldkvoten i de offentliga finansernaFör att Finland ska kunna säkerställa tillgången på högkvalitativa tjänster där människovärdet respekteras och trygga försörjningen för hela befolkningen i landet, måste den offentliga ekonomin vila på en stabil grund och skötas på ett hållbart sätt. Regeringen har förbundit sig att konsekvent stärka den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt och färdplanen fokuserar särskilt på detta. De offentliga finanserna har uppvisat underskott sedan 2009. Coronapandemin har ökat statens skuldsättning och förvärrat underskottet i den offentliga ekonomin. Skuldsättningen under krisen har dock varit mindre än medeltalet i euroländerna. Riskerna inom den offentliga ekonomin ökar också på grund av den snabba tillväxten i statens borgens- och garantiansvar, som redan är på en hög nivå. De offentliga finanserna har försämrats som en följd av befolkningens stigande medelålder och avmattningen av den ekonomiska tillväxten. Finlands BNP per capita släpar efter jämfört med utvecklingen i de andra nordiska länderna. Sysselsättningsgraden i Finland är också betydligt lägre än i de övriga nordiska länderna, även om sysselsättningsutvecklingen var god före coronakrisen och under krisen mycket bättre än förväntat. En lyckad dimensionering av finanspolitiken har under coronapandemin minskat djupet av den ekonomiska krisen och förbättrat förutsättningarna för en snabb återhämtning av ekonomin.Utan åtgärder som stärker de offentliga finanserna kommer skuldsättningen att fortsätta att öka också efter coronakrisen. Utgifterna inom den offentliga ekonomin ökar på grund av det allt större antalet äldre invånare, vilket ökar i synnerhet utgifterna för omsorg men också pensionsutgifterna och hälsovårdsutgifterna. Samtidigt försvagar den minskade andelen befolkning i arbetsför ålder också finansieringsbasen för de offentliga finanserna. Finlands ekonomiska tillväxt grundar sig framför allt på en ökad produktivitet. Centrala faktorer för högre produktivitet är kunnande och innovationer. En välfärdsstat, en fungerande infrastruktur, utbildning, forskning och ett nära engagemang i världsekonomin utgör grunden för Finlands ekonomiska framgång och tillväxt.Regeringen har som mål att stoppa ökningen i skuldkvoten inom den offentliga ekonomin före mitten av 2020-talet. För att skuldkvoten ska kunna stabiliseras krävs det att de offentliga finanserna stärks. Åtgärderna för att trygga de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt måste fortsätta även efter den pågående valperioden. Åtgärderna syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten samt stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt bland annat genom att stärka den finländska produktionens konkurrenskraft, öka den arbetsrelaterade invandringen och stärka kunskapsnivån och det kontinuerliga lärandet. Den ekonomiska hållbarheten främjas också genom åtgärder som stärker produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom den offentliga förvaltningen samt genom att genomföra social- och hälsovårdsreformen.I färdplanen har ställts följande mål för ekonomisk hållbarhet 2030:Sysselsättningsgraden i Finland har genom regeringens sysselsättningsåtgärder ökat med 80 000 personer och sysselsättningsgraden är på en god nordisk nivåFinland är en attraktiv plats för boende, arbete och företagandeFinland har högklassiga offentliga tjänster både med tanke på kvalitet och kostnadseffektivitetEkologisk hållbarhet förutsätter att den totala förbrukningen av naturresurser minskas och att man övergår till en kolneutral cirkulär ekonomi och bioekonomiMålet för ekologisk hållbarhet är att trygga en välmående miljö och natur samt ekosystemens funktion och förnyelseförmåga nu och i framtiden. Klimatförändringen, utarmningen av den biologiska mångfalden och överkonsumtionen av naturresurserna hör till mänsklighetens största problem och inverkar i betydande grad på den ekologiska hållbarheten.Regeringen har som mål ett klimatneutralt Finland 2035 samt att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, främja bioekonomin och den cirkulära ekonomin, göra matsystemet hållbarare och förbättra djurens välbefinnande. Regeringen strävar efter att minska och ersätta förbrukningen av icke förnybara naturresurser med en hållbar användning av förnybara naturresurser. Regeringen strävar efter att minska användningen av fossila energikällor och främjar användningen av förnybara energikällor samt en hållbar förnyelse av näringslivet. Regeringen strävar efter att uppnå ekologisk hållbarhet i Finland och globalt.I Finland är utvecklingen lovande när det gäller att bekämpa klimatförändringen, men det behövs ytterligare åtgärder. Den biologiska mångfalden har i sin helhet utvecklats i negativ riktning under 2020-talet. Förbrukningen av naturresurser har en betydande inverkan på naturens mångfald. Den totala förbrukningen av naturresurser i Finland har enligt Statistikcentralen mer än fördubblats jämfört med 1975. I Finland är materialförbrukningen per person bland de största i Europa.I färdplanen har ställts följande mål för ekologisk hållbarhet 2030:Finland utvecklas snabbt mot ett koldioxidneutralt samhälleUtarmningen av den biologiska mångfalden har stoppatsDen ekologiska statusen av Finlands vattendrag och i synnerhet i kustvattnen förbättrasResursproduktiviteten och andelen cirkulär ekonomi har förbättrats och den inhemska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minskarDet tas hänsyn till naturen i det offentliga beslutsfattandet i Finland

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har vid sin halvtidsöversyn dragit upp riktlinjer för omfattande åtgärder för att stärka sysselsättningen och ekonomin samt för att främja medborgarnas välfärd efter coronapandemin i Finland. De beslut som fattades vid halvtidsöversynen innehåller riktlinjer såväl för att stärka tillväxten och de fortsatta åtgärderna mot klimatneutralitet som för att minska ojämlikheten. Åtgärderna har anpassats till planen för de offentliga finanserna 2022–2025, som regeringen enades om i samband med halvtidsöversynen. Regeringen gjorde också en halvtidsöversyn av klimatåtgärderna.Regeringen har som mål att stärka den offentliga ekonomin genom tillväxt, sysselsättning och måttlig anpassning. Regeringen eftersträvar en sysselsättningsgrad på 75 procent och att ökningen av skuldkvoten avtar i mitten av årtiondet.Regeringens klimatarbete har framskridit enligt planerna och vägen mot målet om klimatneutralitet har förkortats betydligt. Regeringen har förbundit sig att besluta om behövliga tilläggsåtgärder för att målet om klimatneutralitet 2035 ska nås. Vid sin halvtidsöversyn offentliggjorde regeringen en färdplan för hållbarhet som sammanställer nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten och regeringens mål för 2030.De riktlinjer som regeringen godkände vid halvtidsöversynen och ramförhandlingarna anges på ett heltäckande sätt i bilaga 1. 1. Hållbar tillväxt och balansen i de offentliga finansernaRegeringens sysselsättningsåtgärderRegeringen har förbundit sig till långsiktiga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Genom beslut i samband med detta eftersträvar man uppskattningsvis 80 000 nya sysselsatta. Regeringen fortsätter beredningen av sysselsättningsåtgärderna i ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen. Redan tidigare har regeringen fattat beslut om åtgärder som syftar till 31 000–33 000 nya sysselsatta.Med de åtgärder som regeringen beslutade om vid halvtidsöverläggningen eftersträvas 40 000–44 500 nya sysselsatta. Före utgången av regeringsperioden fattas dessutom beslut om sysselsättningsåtgärder som stärker de offentliga finanserna med 110 miljoner euro. Regeringen har som mål att sysselsättningsgraden är 75 procent i mitten av årtiondet.
Regeringens sysselsättningsåtgärder och deras sysselsättningseffekter beskrivs närmare i bilaga 1 (kap. 2).I planen för de offentliga finanserna uppställs målen för den offentliga ekonomin.I planen för de offentliga finanserna och i det stabilitetsprogram som ingår i den uppställs fleråriga mål för saldot i de offentliga finanserna, utgifterna i de offentliga finanserna och den offentliga sektorns skuld samt målen för det strukturella saldot för undersektorerna inom de offentliga finanserna.UtgiftsramenHelhetsbilden av Finlands ekonomi och de finanspolitiska behoven avviker bland annat till följd av coronavirusläget avsevärt från situationen hösten 2019 när ramen för valperioden fastställdes. Regeringen har utövat en exceptionellt stimulerande finanspolitik som har stött tillväxten och sysselsättningen, förhindrat en bestående förlust av produktionskapaciteten och tillfälligt höjt de utgifter som ingår i ramen.När det gäller ramen för valperioden befinner sig regeringen i en situation där spelrummet inom ramen inte möjliggör oförutsedda ändringar i utgifterna och inte heller att alla reformer som regeringen anser nödvändiga kan genomföras.Därför har regeringen i samband med de beslut som den fattat vid halvtidsöversynen beslutat att höja ramen för 2022–2023. Strävan är en gradvis sjunkande utgiftsram mot slutet av valperioden så att utgiftsnivån fortsätter att sjunka även efter valperiodens slut. Ramen höjs med 900 miljoner euro år 2022 och med 500 miljoner euro år 2023. Den mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i rambestämmelsen enligt regeringsprogrammet aktiveras dessutom åren 2021 och 2022 och gör det möjligt att rikta 500 miljoner euro per år till utgifter av engångsnatur. De så kallade direkta kostnaderna för hälsosäkerhet i samband med coronavirusepidemin (som utgifterna för testning och vaccination) täcks som utgifter utanför ramen alla år under 2021–2023.I samband med höjningen av ramnivån har regeringen beslutat om en omfördelning av utgifterna, enligt vilken vissa ramutgifter sänks permanent med 370 miljoner euro från och med 2023. Eftersom besparingarna är bestående till sin karaktär, minskar beslutet de utgifter som hänförs till ramen även från och med 2024.
(BILAGA 1, punkt 1.1, Finanspolitiska riktlinjer)Regeringen vill trygga skattebasen och förhållanden som uppmuntrar till investeringarRegeringen har som mål att stärka skattebasen, uppmuntra företagens investeringar och stärka konkurrenskraften. Vid budgetförhandlingarna 2021 beslutas om en lösning angående beskattningen som stärker statsfinanserna med 100–150 miljoner euro och dessutom om andra skatteändringar som främjar investeringar och stärker konkurrenskraften.Regeringen fortsätter exempelvis rätten till dubbla avskrivningar vid maskin- och anläggningsinvesteringar åren 2024–2025. Denna rätt beslutades tidigare för åren 2020–2023. För att utvidga utländska investerares skattskyldighet säkerställs dessutom att vinsterna från utländska fonders fastighetsinvesteringar beskattas i så stor utsträckning som möjligt i Finland. Ersättandet av uppvärmningssystem som utnyttjar fossila bränslen stöds genom skattelösningar. Avskaffande av oljeuppvärmning stöds genom att hushållsavdragets maximibelopp höjs från 2 250 euro till 3 500 euro och ersättningen höjs från 40 till 60 procent. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller 2022–2027. För att bedöma hushållsavdragets sysselsättningseffekter dras det i samband med budgetförhandlingarna 2021 upp riktlinjer för ett tvåårigt försök där hushållsavdragets maximala belopp för hushållsarbete och för omsorgs- och vårdarbete höjs avsevärt.Genomförandet av de skattepolitiska riktlinjer som fastställts i regeringsprogrammet fortsätter. Beskattningen av tobak skärps så att intäkterna ökar med 100 miljoner euro 2022–2023. I enlighet med vad som avtalades vid budgetförhandlingarna hösten 2019 slopas skattestödet för paraffinisk diesel 2021–2023, vilket beräknas öka skatteintäkterna med sammanlagt 87 miljoner euro 2022–2023.Det görs årliga indexjusteringar i grunderna för beskattning av förvärvsinkomster för att beskattningen inte ska skärpas som en följd av att den allmänna inkomstnivån ökar. I och med att de nya välfärdsområdena grundas överförs skatteinkomster från kommunerna till staten samtidigt som kommunernas kostnader och arbetsbörda minskar avsevärt. I samband med överföringen av skatteinkomster lindras beskattningen av förvärvsinkomster för att reformen inte ska leda till en skärpning av beskattningen för någon viss inkomstgrupp. Utan effekterna av reformen skulle statens skatteinkomster öka med i genomsnitt 2,8 procent per år 2021–2025.Riktlinjerna för beskattningen beskrivs närmare i bilaga 1, punkt 1.2. Skatteanteckningar
 Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro Utgifterna inom budgetekonomin beräknas 2022 uppgå till 63,8 miljarder euro, vilket är cirka 2,1 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2021 (inkl. den andra tilläggsbudgetpropositionen). Att utgiftsnivån minskar jämfört med 2021 beror i synnerhet på att de utgifter som föranleds av coronavirussituationen minskar.Social- och hälsovårdsreformen ändrar de offentliga utgifternas struktur så att kommunernas utgifter minskar medan utgifterna inom statens budgetekonomi ökar betydligt från och med 2023. Finansieringen av välfärdsområdena består av överföringar från den statliga finansieringen till kommunerna och kommunernas skatteinkomster. På grund av den fördröjning som hänför sig till redovisningen av skatteinkomsterna syns konsekvenserna av den nämnda ändringen av beskattningsgrunden inte fullt ut under det år då reformen träder i kraft, dvs. 2023, vilket tillfälligt ökar underskottet i budgetekonomin 2023.  Statsskuldens belopp beräknas öka till cirka 145 miljarder euro 2022. I förhållande till bruttonationalprodukten ökar statsskuldens totalbelopp under hela ramperioden. Statsskulden beräknas uppgå till cirka 167 miljarder euro 2025, vilket är cirka 59 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.Bruttonationalprodukten beräknas öka med drygt 2 ½ procent år 2021. Ekonomins märkbara återhämtning efter coronavirusepidemin börjar mot slutet av 2021 i takt med att epidemin avtar. Efterfrågan normaliseras när epidemin avtar och det blir möjligt att lindra och avveckla restriktionerna . Dessutom stöder den globala återhämtningen i hög grad den ekonomiska tillväxten i år och nästa år.Programmet för hållbar tillväxtFinland har den 15 mars 2021 lämnat kommissionen en preliminär nationell återhämtnings- och resiliensplan där det man ger riktlinjer för hur finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) ska användas i Finland. Den slutgiltiga planen ska lämnas till kommissionen i maj 2021. Kommissionen bedömer Finlands plan och den godkänns i EU-rådet under sensommaren 2021.Finlands maximala tilldelning beräknas mot bakgrund av de nuvarande prognoserna uppgå till 2,085 miljarder euro. Den maximala tilldelningen för Finlands del bekräftas dock först sommaren 2022. Finlands program för hållbar tillväxt genomförs inom ramen för den maximala tilldelningen. Genomförandet av programmet är också underställt godkännande i Europeiska unionens råd. Dessutom måste beslutet om egna medel ha ratificerats i alla EU-medlemsstater innan EU:s återhämtningsinstrument kan tas i bruk.I planen för de offentliga finanserna 2022—2025 har fördelningen av finansieringen till Finlands program för hållbar tillväxt i regel behandlats som en separat utgiftshelhet på grund av de osäkerhetsfaktorer som ännu hänför sig till saken. Helheten fördelas på de berörda utgiftsmomenten senare i samband med budgetpropositionerna. Även i inkomsterna inom budgetekonomins har man beaktat en preliminär uppskattning av konsekvenserna av programmet för hållbar tillväxt.En parlamentarisk arbetsgrupp för att utvärdera FUI-finansieringen Finland har som mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent av bruttonationalprodukten före 2030 i enlighet med regeringsprogrammet och färdplanen för forskning, utveckling och innovation. År 2019 uppgick FoU-intensiteten till 2,8 procent och den offentliga sektorns andel av FoU-finansieringen var 30 procent. Uppnåendet av målet före 2030 skulle enligt grova uppskattningar innebära tilläggssatsningar på i genomsnitt nästan 600 miljoner euro per år. Den privata finansieringens andel av denna finansiering skulle vara cirka 400 miljoner euro och den offentliga sektorns cirka 200 miljoner euro, om den offentliga sektorns andel av FoU-finansieringen förblir oförändrad. För att främja Finlands FUI-mål har regeringen beslutat att inrätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att utreda metoder för att förbinda sig till den ökning av FoU-finansieringen inom den offentliga sektorn som krävs för att FUI-målet ska nås före utgången av decenniet.En parlamentarisk arbetsgrupp som tillsätts senare ska utvärdera det permanenta FoU-incitamentet som en del av en helhetslösning som skulle leda till att den privata och offentliga investerings- och finansieringsnivån i fråga om FoU-verksamhet uppgår till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen drar upp riktlinjer för eventuella incitament vid budgetförhandlingarna 2021.Genomförande av framtidsinvesteringar av engångsnatur Regeringen anvisar cirka 300 miljoner euro för 2022 för så kallade framtidsinvesteringar av engångsnatur som en del av finansieringen till den andra och sista fasen av framtidsinvesteringarna, som fastställdes i oktober 2020. Efter det har man riktat sammanlagt cirka 2 miljarder euro till framtidsinvesteringar åren 2020-2022. Dessutom anvisas ur statens bostadsfond satsningar på sammanlagt mer än 200 miljoner euro 2020—2022. I enlighet med regeringsprogrammet ska framtidsinvesteringarna i huvudsak finansieras genom kapitalinkomster så att de inte leder till ytterligare skuldsättning 2023.På grund av coronavirusläget man i tilläggsbudgetarna för 2020 beslutat om betydande åtgärder bland annat för att stödja den ekonomiska återhämtningen. Åtgärderna har  återverkningar också på ramåren. Verkningarna på ramperioden uppgår till sammanlagt cirka 610 miljoner euro, med tyngdpunkt på 2022 och 2023. En del av verkningarna ingick redan i rambeslutet våren 2020. Av beloppet fördelas cirka 480 miljoner euro till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, och i beloppet ingår bl.a. utbetalningar i form av stöd och lån till utvecklingsprojekt i företag samt en uppskattning av de förlustersättningar som betalas till Finnvera Abp.Regeringen har också dragit upp riktlinjer för nya tidsbegränsade tillägg. För anskaffning av vaccin mot covid-19 reserveras 50 miljoner euro för 2022 och 35 miljoner euro för 2023. För genomförandet av det positiva kreditupplysningsregistret enligt regeringsprogrammet anvisas sammanlagt 29,2 miljoner euro 2022—2024.År 2022 och 2023 kompenseras förmånstagarna för lägre intäktsföring av avkastningen av penningspelsverksamhet. Kompensationen uppgår till 330 miljoner euro 2022 och 305 miljoner euro 2023.Fortsatt arbete för att bereda en ny permanent finansieringsmodell inleds genast. Målet är att dra upp riktlinjer för en modell som säkerställer en förutsägbar, stabil och tillräcklig finansiering till förmånstagarna. Arbetet baserar sig på rapporten av Liikanens arbetsgrupp och det fortsatta arbetet utförs i nära samarbete med förmånstagarna. Vid beredningen av åtgärderna beaktas ett parlamentariskt arbetssätt, noggrannare konsekvensbedömningar i fråga om olika förmånstagare, förslagen som lagst fram i projektet för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten samt EU-rättsliga ramvillkor. Reformen genomförs från och med 2024. Besluten fattas före utgången av 2021.Elektrifieringsstöd för energiintensiva företagDet införs ett nytt elektrifieringsstöd för energiintensiva företag som allt effektivare sporrar till klimatneutral produktion och till elektrifiering av energiintensiva företag och som beaktar den kostnadsrelaterade konkurrenskraften. Stödnivån för elektrifieringsstödet har fastställts till 25 procent och taket till 150 miljoner euro. Investeringarna utgör 50 procent av elektrifieringsstödet.Inhemskt ägarskap stödsÅtgärderna i regeringens program för inhemskt ägande bildar tillsammans med förslagen i industristrategin och den företagarstrategi som är under beredning en helhet som syftar till att stärka företagens finansiering, förutsättningarna för företagande samt investeringsmiljön. Finnveras kreditinstrument utvecklas och maximibeloppet på 100 000 euro i Finnveras företagarlån höjs betydligt för att mer effektivt finansiera det ökade antalet ägarbyten. Beloppet av tillväxtlån ska minst fördubblas.För att förbättra den sociala tryggheten för ensamföretagare görs en fortsatt utredning före ramförhandlingarna 2022 i syfte att förnya försäkringen av företagar- och löneinkomster och fastställandet av dagpenningen i riktning mot en kombinationsförsäkring. 2. Mot ett klimatneutralt samhälleKlimat- och energipolitikenRegeringens klimatarbete har framskridit enligt planerna och resan till målet om klimatneutralitet har förkortats betydligt. Klyftan mellan beslut och genomförande, som beskriver mängden klimatbeslut som ännu behövs för att nå klimatneutralitet, har minskat till 11 miljoner ton (Mt) koldioxidekvivalenter. I klimatårsberättelsen för 2020 uppskattades klyftan fortfarande utgöra 15 Mt.Klyftan har minskat i synnerhet i och med besluten om energiskattereformen (2 Mt) och genom att utsläppen inom utsläppshandelssektorn har minskat snabbare än vad som tidigare uppskattats. Dessutom beräknas utsläppen från trafiken minska snabbare än väntat efter 2030 och renare uppvärmningsmetoder och förbättrad energieffektivitet minskar också utsläppen från boendet snabbare än väntat.Målet om klimatneutralitet 2035 och förverkligandet av det har redan styrt samhället mot koldioxidsnålhet, påskyndat klimatarbetet och på det internationella planet stärkt Finlandsbilden som en stark klimataktör.Regeringen har förbundit sig att besluta om behövliga tilläggsåtgärder för att målet om klimatneutralitet 2035 ska nås. Regeringen har utarbetat en handlingsplan för att överbrygga klyftan och beslutar om tilläggsåtgärderna i samband med godkännandet av klimatplanen och klimat- och energistrategin hösten 2021. Rättvis och kontrollerad övergång till minskad användning av torv som energikällaRegeringen har vid sin halvtidsöversyn behandlat förslagen från den brett sammansatta arbetsgruppen för torvfrågor. Användningen av torv som energikälla minskar snabbare än vad som förutsågs i regeringsprogrammet. Regeringen tillstår behovet av att snabbt stödja såväl en rättvis omställning som företagare och arbetstagare inom torvbranschen.Det ska införas ett stödpaket för företagare som avstår från torvutvinning. Stödpaketet finansieras med 60 miljoner euro 2021 och med 10 miljoner euro 2022. Regeringen använder också en del av EU:s fond för en rättvis omställning (FRO) till att stödja investeringar i fjärrvärme för att ersätta torv.Vid beskattningen av torv höjs nedre gränsen för skattefri ringa användning av torv från 5 000 MWh till 10 000 MWh 2022–2026 och till 8 000 MWh 2027–2029. Skatt betalas endast till den del användningen överstiger denna nedre gräns. Från och med 2030 återgår man till nuläget.  Samtidigt fattas beslut om klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU) och klimat- och energistrategin, där det presenteras bindande åtgärder för att minska utsläpp i motsvarande grad som skatteändringarna ökar dem.Hösten 2021 överlämnar regeringen till riksdagen en proposition om en mekanism för lägsta pris för torv. Mekanismen för lägsta pris träder i kraft den 1 januari 2022. Det lägsta priset baserar sig på den sammanlagda nivån på priset på utsläppsrätten och skatten på torv (e/tCO2), som skrivs in i lagen och som bedöms räcka till att åtminstone halvera användningen av torv som energikälla före 2030. Nivån fastställs i samband med lagberedningen utifrån sakkunnigbedömningar. Kampanjen Min naturgåva till FinlandKampanjen Min naturgåva till Finland inleds i enlighet med regeringsprogrammet. När en privat markägare inom ramen för kampanjen överlåter ett värdefullt naturområde för skyddsändamål ska ett lika stort område med värdefulla naturvärden i Forststyrelsens ägo skyddas. I kampanjen inkluderas de privata donationer som gjorts från ingången av juni 2019 till denna stund. Dessa donationer omfattar cirka 300 hektar. Dessutom inkluderas stiftelsen Koneen Säätiös donation på 1 400 hektar i Sanginjoki. Kampanjen pågår till utgången av 2022 och de statsägda områden som ska skyddas omfattar sammanlagt högst 5 000 hektar. 3. Social hållbarhet och rättvis återuppbyggnad Barns, ungas och familjers välfärd stöds De begränsningar som införts inom uppfostran, undervisningen och fritidsverksamheten för att hindra spridningen av coronaviruset har negativa konsekvenser för barns och ungas inlärningsresultat, välfärd och jämlikhet. Regeringen ska genomföra en omfattande åtgärdshelhet för att lindra konsekvenserna. Anslagen för helheten tas in i den tredje tilläggsbudgetpropositionen 2021.Åtgärdshelheten genomförs inom undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden.Finansiering riktas bland annat till den helhet som gäller underskottet i lärandet samt till snabbare och bättre tillgång till mentalvårds- och missbrukartjänster för unga och till tjänsternas tillgänglighet. I helheten beaktas också familjernas stödbehov.En reform av grunderna för bestämmande av utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning genomförs för att stödja de ungas utbildning och sysselsättning. Avsikten är att beslut om detaljerna fattas vid budgetmanglingen 2021.Regeringen främjar etableringen av de former av multilokalt arbete och studier som blivit vanligare under coronapandemin. För att utnyttja de nya verksamhetssätt som uppkommit under undantagstillståndet fattar statsrådet i början av 2022 ett principbeslut om regional närvaro och multilokalitet.Befolkningspolitiken på regeringens agendaRegeringen anser att det av både samhällspolitiska och ekonomiska skäl är nödvändigt att främja en balanserad befolkningsutveckling och en aktiv befolkningspolitik. Regeringen uppställer som mål att aktivt stödja alla människors möjligheter att bilda familj och få det antal barn som de önskar. Målet är att öka den arbets- och utbildningsbaserade invandringen med minst 10 000 personer per år fram till 2030.Utvecklande av rättsstaten och inre säkerhetGenom att ändra lagen om skuldsanering förbättras tillgången till skuldsanering och främjas möjligheterna för både de företagare som råkat i ekonomiska svårigheter och andra gäldenärer att klara av skuldsaneringen. Utifrån statsrådets TEAS-utredning fattas beslut om åtgärder genom vilka ställningen för utsökningsgäldenärer med låga inkomster förbättras antingen genom att det skyddade beloppet vid utsökning höjs till minst samma nivå som garantipensionen eller genom någon annan minst lika effektiv åtgärd.Lagringstiderna för anteckningar om betalningsstörning förkortas. En eventuell bestående sänkning av maximiräntan på och begränsning av marknadsföringen av konsumentkrediter bedöms i samband med en helhetsbedömning av bestämmelserna om konsumentkrediter. Maximibelopp fastställs för indrivningskostnaderna för företagsfordringar. En funktion ska inrättas för att samordna samarbetet med berörda grupper i anslutning till allmänhetens ekonomiska kompetens. Regeringen bereder sig på att anvisa den finansiering anskaffningen av två nya utsjöbevakningsfartyg förutsätter i tilläggsbudgetpropositionerna 2021.En förstudie om en totalreform av utlänningslagen bereds.Statsrådet ska godkänna planen för de offentliga finanserna i maj, varefter planen offentliggörs på finansministeriets webbplats. Planen för de offentliga finanserna, som innehåller Finlands stabilitetsprogram, lämnas också till Europeiska kommissionen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De finländska myndigheterna har svarat på de frågor som Europeiska kommissionen ställt den 11 februari 2021 i det s.k. Pilot-förfarandet om regleringen av detaljhandeln med alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent alkohol.Kommissionen begärde bland annat att Finland utreder om det finns detaljhandelstillstånd för detaljförsäljare som är verksamma i en annan medlemsstat och som vill bedriva distansförsäljning av alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent alkohol. Utöver det skriftliga svaret har företrädare för social- och hälsovårdsministeriet och kommissionen vid ett distansmöte diskuterat innehållet i Finlands alkohollagstiftning. Vid behov är de finländska myndigheterna beredda att fortsätta dialogen med kommissionen i frågan.
 
Social- och hälsovårdsministeriet offentliggör Finlands svar på sin webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Totalt 29 unga belönades med Avartti-pris för sitt deltagande i det internationella hobbyprogrammet för unga. Två guldmärken och 27 bronsmärken delades ut. Prisen delades ut på distans av forsknings- och kulturminister Annika Saarikko torsdagen den 29 april.Avartti är ett internationellt hobbyprogram för unga i åldern 14–24. Programmets verksamhetsidé är att stödja ungas helhetsmässiga uppväxt, stärka deras delaktighet och möjligheter att påverka samt ge dem färdigheter att delta på lokal och samhällelig nivå.– Jag vill gratulera er unga för att ni är engagerade i Avartti-programmet och för att ni på lång sikt har lärt er nya färdigheter och beredskaper. Med priset belönas ihärdighet och ett öppet sinne, och idag är det er tur att fira er bedrift. Det har ni förtjänat, säger minister Annika Saarikko.Minister Saarikko tackade därtill Avartti-programmet för dess arbete för att stödja ungas utveckling.– Programmet har goda nätverk i såväl Finland som internationellt, och som en av de serviceorganisationer på ungdomsområdet som får allmänt understöd i Finland har programmet en egen stark ställning inom ungdomsarbetets fält.– Jag är säker på att Avartti har gjort en positiv skillnad för dig och att du själv kommer att göra skillnad i andra människor liv, sade ordföranden för det internationella rådet för Avartti-programmet, jarlen av Wessex, prins Edward i sitt gratulationstal till ungdomarna.Inom Avartti kan varje ung person skapa sitt eget program genom att välja hobbyer och mål utifrån sina egna intressen. Avartti-programmet består av tre nivåer och fyra delar. Efter att ha genomfört den valda nivån belönas deltagaren med ett brons-, silver- eller guldmärke och ett internationellt intyg över deltagandet i Avartti-programmet.Internationellt är Avartti känt under namnet The Duke of Edinburgh’s International Award.  Varje år deltar miljontals unga från 130 länder i programmet. Programmet inleddes i Storbritannien år 1956.De prisbelönta unga per nivå:GuldMohammad Kazemi, KajanaYasin Nazari, KajanaBronsHamzeh Elsad, Esbo          Ali Elsad, Esbo           Hamzat Dabaev, EsboMuhammed Sherzay, EsboMohammed Elsad, Esbo Vicheth Khoem, EsboKhalid Abdikarin, Esbo Max Perunka, UleåborgPyry Kylli, UleåborgAnnina Virpi, UleåborgEsteri Majuri, UleåborgPinja Lohi, UleåborgElias Aho, MuhosMarkus Pakka, AlavusAlpo Hult, AlavusEevert Perälä, AlavusRasmus Kauppinen, AlavusAndrey Bogatenko, AlavusNiklas Kuusiniemi, AlavusZahra Shirzad, KeravaYalda Amini, HelsingforsLeila Amini, HelsingforsFatema Rezaei, SibboNarges Amiri, HelsingforsMaryam Mohammadi, KervoHassan Hosseini, HelsingforsJoona Heikkinen, Suomussalmi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samarbete med regionförvaltningsverken och Kommunförbundet ordnar finansministeriet virtuella diskussions- och samarbetsmöten om reformeringen av den offentliga förvaltningen i maj–juni 2021. Mötena är öppna för alla och förutsätter ingen förhandsanmälan. Under mötena är det möjligt att ställa frågor och kommentera.Det första mötet ordnas måndagen den 3 maj 2021 kl. 9.00 i samarbete med regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Temat för mötet är Miljömässig hållbarhet och energi. Mötet är tvåspråkig.Modiga lösningar för reformering av förvaltningen Domännamnet för alla möten är
http://digipeoplelive.fi/vm Mötena öppnas av kommunminister Sirpa Paatero. Strategin för den offentliga förvaltningen presenteras av understatssekreterare Päivi Nerg från finansministeriet eller av verkställande direktör Minna Karhunen från Kommunförbundet. Vid varje möte deltar paneldeltagare från regionerna, representanter för den offentliga förvaltningen och experter på temat för mötet i fråga. Strategin för den offentliga förvaltningen styr och stöder omstruktureringen av hela den offentliga förvaltningen under 2020-taletStrategin för den offentliga förvaltningen har beretts i samarbete med kommunerna och Kommunförbundet. Strategin har en tidsplan på tio år. Målet med regionturnén är att på olika håll i Finland väcka diskussion om hur strategin kan stödja det vardagliga arbetet, samarbetsnätverken och omstruktureringen inom hela den offentliga förvaltningen.Den offentliga förvaltningen skapar en hållbar vardag i framtiden och ett tryggt och fungerande samhälle i alla situationer
 I strategin fastställs sex målsättningar som styr den offentliga förvaltningen på vägen fram till 2030-talet. Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, utnyttjande av digitalisering och internationellt pionjärskap utgör en stark grund för all reformering. Strategin drar upp riktlinjer för bland annat ordnandet av människoorienterade tjänster, samverkan med hela samhället och det kontinuerliga lärandet inom förvaltningen.Tidpunkter och teman för regionturnén Modiga lösningar för reformering av förvaltningenVästra och Inre Finland
mån 3.5 kl. 9.00 –11.30 
Miljömässig hållbarhet och energiNorra Finland (Uleåborg) 
fre 7.5 kl. 9.00 –11.30 
Nätverk och delaktighetLappland 
tis 18.5 kl. 13.00 –15.30 
Människoorienterade och mångsidiga tjänsterSödra Finland
ons 26.5 kl. 9.00–11.30
Kunskapsbaserad ledning och förvaltningens förmåga till förändringSydvästra Finland
fre 2.6 kl. 14.00–16.30
Utvecklande av den offentliga förvaltningen genom ett enhetligt och smidigt samarbeteÖstra Finland
tis 8.6 kl. 14.00–16.30
Digitalisering, kundorienterad service och samarbete – metoder för att trygga servicen i regionernaDu kan läsa mer om målsättningarna och riktlinjerna för strategin för den offentliga förvaltningen på webbplatsen forvaltningsstrategin.fi. Webbplatsen finns också på finska och engelska.Du kan delta i diskussionen i sociala medier under hashtaggen #forvaltningsstrategin

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att det stiftas en ny lag som ska öka andelen fordon med små eller inga utsläpp i upphandlingen av fordon och trafiktjänster. Genom lagen genomförs kraven i EU:s direktiv om upphandling av rena fordon. Regeringen överlämnade sin proposition till riksdagen den 29 april 2021.Lagen ska gälla fordon och trafiktjänster som köps av till exempel kommuner och staten, såsom skoltransporter, sophämtning, köp av busstjänster inom lokaltrafiken och FPA:s transporter. Lagstiftningen främjar en ökad användning av alternativa bränslen, såsom el, gas och biobränslen. Lagen kommer att ersätta lagen om beaktande av energi- och miljökonsekvenser vid offentlig upphandling av fordon. Lagen är en av åtgärderna i utkastet till färdplanen för fossilfria transporter.– I offentliga upphandlingar måste man i allt större utsträckning satsa på utsläppssnåla fordon och tjänster. Den lag som regeringen föreslår är en del av färdplanen för fossilfria transporter, vars mål är att halvera utsläppen från trafiken fram till 2030. I och med propositionen kommer den offentliga sektorn att fungera som vägvisare när det gäller att minska utsläppen från trafik och transporter, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Vid beredningen av lagen har man beaktat att det ska råda regional rättvisa vid det nationella genomförandet. För kommunernas del har minimiandelen upphandlingar med miljövänlighet som utgångspunkt specificerats utifrån avstånd och regionernas ekonomiska beredskap. Utöver de bestämmelser som baserar sig på direktivet ska lagen också gälla upphandling av fordon och trafiktjänster som anskaffas genom koncessioner. Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik behandlade innehållet i lagstiftningen och rådet för bedömning av lagstiftningen gav ett utlåtande om lagutkastet i mars.Kraven fördelas på tre fordonskategorierMinimikraven fördelas på tre olika fordonskategorier, dvs. personbilar och lätta nyttofordon, lastbilar och bussar samt på två upphandlingsperioder, dvs. 2.8.2021-2025 och 2026-2030. Kraven tillämpas när en upphandlande enhet köper, hyr, leasar, hyrköper eller upphandlar vissa transporttjänster. Direktivet gäller endast nya upphandlingar.1. Personbilar och lätta nyttofordon – andelen elbilar ska öka vid upphandlingDen första kategorin omfattar personbilar och lätta nyttofordon, vilka är paketbilar, dvs. fordon i kategori N1 och fordon i kategori M2.Enligt direktivet får CO2-utsläppen från personbilar och paketbilar som definierats som miljövänliga vara högst 50 g/km fram till utgången av 2025 och 0 g/km från och med 2026. I praktiken innebär detta renodlade elbilar och fram till utgången av 2025 också laddningshybrider.Finland ska under vardera upphandlingsperioden säkerställa att 38,5 procent av upphandlingarna omfattar miljövänliga person- och paketbilar. I lagutkastet föreslås det att minimiandelarna för person- och paketbilar samt lastbilar ska separeras så att kommuner som hör till olika landskap har olika minimiandelar. Målet är att ta hänsyn till regionala skillnader, såsom avstånd, ekonomisk beredskap, tillgång till laddningsstationer och situationen på taximarknaden. Övriga upphandlande enheter skulle omfattas av direktivets minimimål.2. Lastbilar – ett miljövänligt fordon ska framföras med biodrivmedel, el, gas eller väteSom miljövänlig lastbil definieras ett fordon som framförs med alternativa bränslen såsom biodrivmedel, el, gas eller väte. Finland ska säkerställa att 9 procent av anskaffningarna av lastbilar under den första upphandlingsperioden och 15 procent under den andra upphandlingsperioden är miljövänliga.Liksom i fråga om person- och paketbilar ska de kommunala upphandlingsenheternas minimimål graderas. Upphandlingsenheterna i de kommuner som hör till landskapen med högre målnivå ska alltså omfattas av strängare krav än de upphandlande enheterna i de kommuner som hör till landskapen med lägre målnivå. Övriga upphandlande enheter skulle omfattas av direktivets minimimål.3. Bussar – andelen renodlade elbussar ska öka i framtidenMed miljövänlig buss avses ett fordon som drivs med alternativa bränslen såsom el, väte, gas eller biobränsle. För Finland ska det säkerställas att 41 procent av de nya bussanskaffningarna under den första upphandlingsperioden och 59 procent under den andra upphandlingsperioden är miljövänliga. Kraven gäller endast bussar i lokaltrafik, dvs. bussar med sittplatser och ståplatser.Dessutom ska hälften av de miljövänliga fordon som upphandlas under vardera upphandlingsperioden vara renodlade elbussar, dvs. 20,5 procent under den första perioden och 29,5 procent under den andra perioden. Delmålet i fråga om renodlade elbussar är graderat med beaktande av regionala skillnader.Vilka fordon omfattas inte av direktivet?Lagen ska inte gälla bussar i fjärrtrafik och inte heller till exempel jordbruks- och skogsbruksfordon eller två- och trehjuliga fordon. Regleringen ska inte tillämpas till exempel på utryckningsfordon, militärfordon och fordon på byggarbetsplatser. Dessutom är fordon i kategori M2 avsedda för rullstolsanvändare undantagna från kraven.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen den 29 april 2021 har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum). Därefter lämnas propositionen till utskottsbehandling.Lagen avses träda i kraft i augusti 2021. Skyldigheterna som föreskrivs i direktiven träder i kraft den 2 augusti 2021. Skyldigheterna enligt lagen gäller upphandling där upphandlingsförfarandet inleds efter att lagen har trätt i kraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — ”Varje dag av krig ökar antalet förlorade människoliv, ökar antalet förstörda hem, ökar antalet flyktingar, ökar våldet mot flickor och kvinnor, ökar civilbefolkningens lidande.”(Videon är på finska)Utrikesminister Pekka Haavisto reste till Addis Abeba i Etiopien på mandat av EU:s höga representant Josep Borrell i början av april. Det var minister Haavistos andra resa med samma uppdrag. Under sin resa diskuterade utrikesministern läget i Etiopien och särskilt krisen i Tigray och dess följder för hela regionen. Det har pågått ett krig i Tigray sedan början av november 2020, och hjälpbehovet är enormt.Minister Haavisto träffade Etiopiens ledning och uttryckte EU:s djupa oro över den humanitära situationen. Han uppmanade alla parter att upphöra med fientligheterna, att respektera internationell humanitär rätt och flyktingrätt och att tillåta oberoende utredningar om påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna.Gemensamt budskapHaavisto framförde EU:s gemensamma budskap:Det humanitära biståndet måste nå civilbefolkningen utan begränsningar.Kränkningar av de mänskliga rättigheterna måste utredas grundligt.Den eritreanska armén måste dra sig tillbaka.Parterna måste lägga ner sina vapen.De tigrayanska rebellerna och regeringen måste inleda en dialog.Utrikesminister Haavistos insats är en viktig del av EU:s påverkansarbete för att få ett slut på våldet och krigshandlingarna i den etiopiska regionen Tigray. Musik: Kevin MacLeod, Mesmerize
Licens: CC BY 4.0
Ursprunglig källa: Incompetech.com
Författare: Incompetech.com

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 29 april lämnade statsrådet till riksdagen årsberättelsen för 2020 om regeringens verksamhet och skötseln av statsfinanserna.Regeringens årsberättelse, som utarbetas årligen, innehåller uppgifter om genomförandet av regeringspolitiken, ministeriernas verksamhet, den offentliga ekonomin, åtgärder med anledning av riksdagens uttalanden och ställningstaganden samt statens bolagsinnehav. I årsberättelsen för 2020 presenteras regeringarnas sammansättningar, de viktigaste nyckeltalen i fråga om regeringens arbete, ministrarnas arbetsfördelning, ett avsnitt om coronavirusläget 2020 samt information om lagberedningen i statsrådet. Årsberättelsen ger en översikt av läget för hållbar utveckling i Finland och redogör för regeringens centrala politikhelheter i enlighet med dispositionen i regeringsprogrammet. I årsberättelsen ingår en översikt som redogör för statens ekonomiska ställning med samlad information om intäkterna, kostnaderna och förmögenhetsställningen i fråga om statens budgetekonomi samt de statliga affärsverken och fonderna. Årsberättelsen innehåller också uppgifter om statens ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Dessutom behandlas närmare bland annat statsbudgeten och ramarna för penningflödena mellan EU och Finland. Årsberättelsen omfattar även utredningar av statsskulden, de statsfinansiella riskerna och beskattningen.I årsberättelsen ingår därtill översikter om statens personal, lokaler, IKT-projekt och statens bolagsinnehav. Den kommunala ekonomin och arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder analyseras också kort.Regeringens årsberättelse 2020
Bilaga 1 Ministeriernas resultatöversikter
Bilaga 2 Bokslutskalkyler
Bilaga 3 Åtgärder med anledning av riksdagens uttalanden och ställningstaganden
Bilaga 4 Statens bolagsinnehav

Källa: Valtioneuvosto.fi