NordenBladet — Den 4 maj 2021 har kommunikationsministeriet sänt ett utkast till statsrådets principbeslut om främjande av automatiseringen av transporter på remiss. Principbeslutet gäller alla former av trafik och transport. I beslutet beskrivs nuläget för automatiseringsutvecklingen och möjliga utvecklingstendenser skissas upp.Principbeslutet baserar sig på en lagstiftnings- och nyckelåtgärdsplan för automatiseringen av transporter som är under arbete vid kommunikationsministeriet.Målet är att stödja automatiseringsutvecklingen i Finland och säkerställa att lagstiftningen möjliggör en automatisering av transporter och därigenom de fördelar automatiseringen medför för en säkrare, effektivare och hållbarare sektor. Fördelarna med automatiseringen bör tas i bruk allteftersom tekniken utvecklas och de trafikmedel som utnyttjar den släpps ut på marknaden.I begäran om utlåtande efterlyses synpunkter på i synnerhet prioritetsordningen för åtgärderna, deras betydelse och tidsramen för genomförande.– Automatiseringen av transporter är en del av 12-åriga trafiksystemplaner. Den tekniska utvecklingen framskrider med stormsteg, men man måste alltid komma ihåg att det är människor som fattar beslut för människor, säger kommunikationsminister Timo Harakka.– Finland kan höra till världstoppen och skapa tillväxt och arbetsplatser genom automatiseringen av transporter. Automatiseringen påskyndar nya mobilitetstjänster. En effektivare och smidigare trafik är också hållbarare med tanke på klimatet, konstaterar minister Harakka.I principbeslutet betonas vikten av att främja automatiseringen av transporter på ett säkert sättUtkastet till principbeslut innehåller fem åtgärdshelheter kring automatiseringen av transporter. Helheterna är utveckling av regleringen, utveckling av den fysiska och digitala infrastrukturen, utnyttjande av information samt ökning av försök och testning.Det primära ansvaret för att leda och följa upp åtgärderna ligger hos aktörerna inom den offentliga sektorn, men genomförandet och planeringen sker i samarbete med övriga aktörer inom trafik- och transportsektorn.I principbeslutet betonas trafiksäkerhets- och cybersäkerhetsaspekter. Målet som eftersträvas med automatiseringen av transporter, människoorientering, innebär att människornas behov och förmåga att utnyttja automatiserade fordon och trafiktjänster ska beaktas i utvecklingsarbetet och genomförandet.Eventuella författningsändringar utifrån principbeslutetUtifrån statsrådets principbeslut kommer man att inleda en beredning av behövliga författningsändringar.I principbeslutet föreslås ingen tilläggsfinansiering för automatiseringen av transporter, utan finansieringen av åtgärderna baserar sig i huvudsak på den budgetram som utarbetats i samband med den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen. Avsikten är dessutom att söka finansiering från EU och de internationella instanser som beviljar finansiering för forskning och pilotförsök.Principbeslutet om främjande av automatiseringen av transporter förverkligar regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin. Målet är att främja digitaliseringen och automatiseringen av trafiken, transporter och logistiken samt att påskynda tillväxten och göra modiga reformer. Ett mål är också att fullt ut ta i bruk de möjligheter som digitaliseringen av trafiken erbjuder för att utveckla systemet, förbättra tillgängligheten och minska utsläppen.Vad händer härnäst?Utkastet till statsrådets principbeslut om främjande av automatiseringen av transporter är på remiss. Remisstiden går ut den 28 maj 2021.Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden på www.utlåtande.fi eller via e-post till [email protected]Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av principbesluten som tjänsteuppdrag.Ytterligare upplysningarKirsi Miettinen, lagstiftningsråd, tfn 040 071 9629, Twitter: @KMiettinenSaara Reinimäki, enhetsdirektör, tfn 050 303 3065, Twitter: @saarareLaura Vilkkonen, avdelningschef, tfn 040 500 0817, Twitter: @vilkkonenPressmeddelande 9.12.2020: Med sikte på en människoorienterad automatisering av transporter – plan för lagberedning och åtgärder på remiss
Pressmeddelande 7.10.2020: Högnivåkonferens om automatisering av transporter syftar till att intensifiera samarbetet
Utlåtande.fi: Luonnos valtioneuvoston periaatepäätökseksi liikenteen automaatiosta (VN/15033/2019-LVM-157) (på finska)
Statsrådets projektportal: Åtgärds- och lagstiftningsplan för trafikens automatisering (LVM059:00/2019) (på finska)
Statsrådets publikationer: Liikenteen automaation ja robotiikan kehittämistoimenpiteiden tiekartta 2017-2019 (Färdplan för utvecklingen av automatisering och robotisering inom transportsektorn 2017-2019 (Publikationer 10/2017) (på finska, svensk resume)
Statsrådets publikationer: Robotit maalla, merellä ja ilmassa. Liikenteen älykkään automaation edistämissuunnitelma. (Julkaisuja 7/2015). (Robotar på land, till sjöss och i luften. Plan för främjande av intelligent automatisering inom trafik och transpor

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som utförts av FPA, Fimea, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd är det möjligt att effektivisera priskonkurrensen för läkemedel inom referensprissystemet genom att påverka prisperiodernas längd och marknadens centralisering. Även incitamenten för apoteken att distribuera förmånligare preparat bör utvecklas.Priskonkurrensen för läkemedel bör effektiviseras, i synnerhet när det gäller biologiska läkemedel. På det internationella planet används ofta upphandlingar för att åstadkomma detta. Finländarna är nöjda med apotekens nuvarande verksamhet men skulle gärna anlita nya och digitala tjänster. En tredjedel av befolkningen vill hellre köpa egenvårdsläkemedel i dagligvarubutikerna än på apoteket. Prisperioderna på två veckor uppmuntrar inte till tillräcklig priskonkurrensMarknaden för generiska läkemedel i Finland är synnerligen centraliserad och marknadsandelarna för de förmånligaste preparaten i referensprisgrupperna är små. Priskonkurrensen försvagas av de prisperioder på två veckor som är kortare än referensprisperioderna i referensprissystemet samt av incitamentet för apoteken att sälja och hålla sig med i huvudsak referensprissatta preparat. Incitamenten för apoteken att sälja förmånligare preparat bör enligt utredningen ses över.Användningen av förmånligare biologiska läkemedel bör främjasMed biologiska läkemedel avses preparat innehållande material som produceras av levande celler, i allmänhet äggviteämnen. Enligt utredningen har det blivit vanligare att nya patienter ordineras biosimilarer, som är förmånligare än biologiska originalläkemedel, men det finns fortfarande inte en tillräcklig priskonkurrens mellan biologiska läkemedel. Därför är det viktigt att styra läkemedelsordinerarna till att skriva ut förmånligare preparat. Priskonkurrensen kan även effektiviseras med hjälp av läkemedelsutbyte och referensprissättning för biologiska preparat.En central metod för att spara på kostnaderna för biologiska och andra dyra läkemedel kan vara upphandlingar där man utnyttjar priskonkurrensen för läkemedel inom öppenvården. Man har redan uppnått lovande resultat genom detta förfarande på sjukhus i Finland och inom öppenvården i andra länder.Finländarna är nöjda med apotekens tjänsterEnligt en enkät är majoriteten av finländarna nöjd med apotekens nuvarande läkemedels- och prisrådgivning, läkemedelsutbytet och tillgängligheten till apotekstjänster och läkemedel. Av enkätsdeltagarna föredrar största delen att skaffa egenvårdsläkemedel från apoteken. En dryg tredjedel skulle hellre köpa sina egenvårdsläkemedel i dagligvarubutikerna. I synnerhet unga personer var av denna åsikt. Integritetsskyddet upplevs som bristfälligt när man uträttar ärenden på apoteket. Enligt enkäten vill och kan finländarna anlita nya och digitala tjänster när det gäller köp av och rådgivning om läkemedel. Man skulle även gärna i större utsträckning anlita hälsovårdstjänster i apoteken, om apoteken skulle erbjuda sådana. Sådana tjänster kan vara till exempel att sköta långvarig läkemedelsbehandling och förnya recept, få behandling för mindre besvär och anlita hälsorådgivningstjänster på apoteken.Kvaliteten på apotekstjänsterna bör definierasEnligt en litteraturöversikt finns det en hel del forskning om läkemedelsrådgivning, läkemedelsutbyte, maskinell dosering och utvärdering av läkemedelsbehandling, medan informationen om effektiviteten och kostnadseffekterna för dessa är knapp. Innehållet och kvaliteten för apotekens lagstadgade uppgifter och professionella tjänster bör definieras för att det ska vara möjligt att utvärdera deras kvalitet.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information:Projekthelhet: Forskningschef Leena Saastamoinen, FPA, tfn 020 634 1972, leena.saastamoinen(at)kela.fi
Priskonkurrens: Gruppchef Hanna Koskinen, FPA, tfn 020 634 1902, hanna.koskinen(at)kela.fi
Apotekstjänster: Forsknings- och utvecklingschef Katri Hämeen-Anttila, Fimea, tfn 029 5223513 katri.hameen-anttila(at)fimea.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet följer hur kommunförsöken med sysselsättning framskrider på många olika sätt och man vill också öppet erbjuda medborgarna, medierna och beslutsfattarna information. De första uppföljningsuppgifterna om försöken finns tillgängliga i informationsportalen på ministeriets webbplats den 4 maj.För den offentliga uppföljningen har arbets- och näringsministeriet och utvecklings- och förvaltningscentret byggt upp en separat informationsportal genom vilken utvecklingen i enskilda försökskommuner eller försöksområden kan granskas i ljuset av på förhand valda sysselsättningsmätare. Uppgifterna i portalen baserar sig på arbets- och näringsministeriets officiella statistiksystem (ANM:s Arbetsförmedlingsstatistik) och arbets- och näringstjänsternas gemensamma kundinformationssystem URA. Informationsportalen innehåller fyra mer omfattande applikationer med hjälp av vilka det är möjligt att följa utvecklingen bland annat i fråga om antalet arbetssökande som försöken och arbets- och näringsbyråerna ansvarar för, användningen av tjänster och flödesuppgifterna samt arbetslöshetsgraden i försökskommunerna eller försöksområdena. De uppgifter som publicerades tisdagen den 4 maj baserar sig på siffrorna från mars. Kundöverföringarna från arbets- och näringsbyråerna till försökskommunerna gjordes under de två första veckosluten i mars, och därmed är uppgifterna fortfarande delvis bristfälliga. Det är dock möjligt att bekanta sig med portalen redan nu. Från och med maj uppdateras uppgifterna i portalen enligt samma tidtabell som arbets- och näringsministeriets publikation med officiell sysselsättningsstatistik, dvs. med cirka en månads mellanrum.Information om arbets- och funktionsförmågan samlas in med Arbetshälsoinstitutets KykyviisariI kommunförsöken med sysselsättning är avsikten att samla in information om förändringar i arbets- och funktionsförmågan med hjälp av en gemensam mätare för kommunerna. Den Kykyviisari som valts ut för detta ändamål är en avgiftsfri metod för självbedömning av arbets- och funktionsförmågan som utvecklats av Arbetshälsoinstitutet för alla personer i arbetsför ålder. Den information som samlas in med hjälp av Kykyviisari kommer utöver kundarbetet också att utnyttjas vid utvärderingen av kommunförsöken. Uppföljningsuppgifter med anknytning till Kykyviisari publiceras senare på Arbetshälsoinstitutets webbplats under våren.Konsekvenserna av försöken bedöms i ett forskningsprojekt inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetKonsekvenserna av kommunförsöken med sysselsättning kommer att bedömas med hjälp av ett projekt inom statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet (VN TEAS). I undersökningen kommer uppmärksamhet att fästas vid bland annat regionala särdrag hos försöken och uppkomsten av regionala samarbetsstrukturer samt olika typer av kundservicemodeller som utvecklats i försöken. Särskild uppmärksamhet fästs vid försökens konsekvenser för sysselsättningen, kostnaderna och välfärden. Den första lägesrapporten publiceras hösten 2021, den andra rapporten under 2022 och slutrapporten hösten 2023. För genomförandet av projektet ansvarar ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Projektets framskridande följs upp av en styrgrupp som består av företrädare för arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att klarlägga läget i fråga om bekämpningen av professionell och organiserad brottslighet inom ministeriets förvaltningsområde.De negativa konsekvenserna av den organiserade brottsligheten för samhällssäkerheten har ökat under de senaste åren. Myndigheterna inom justitieministeriets förvaltningsområde har en omfattande kontaktyta och möjlighet att bekämpa den organiserade brottsligheten och minska olägenheterna.Arbetsgruppens uppgift är bl.a. att sammanställa en lägesbild av bekämpningen av organiserad brottslighet vid justitieministeriet och inom dess förvaltningsområde, utreda hur den nuvarande lagstiftningen och samarbetet mellan myndigheterna fungerar, kartlägga internationell god praxis och EU:s åtgärder samt lägga fram förslag till fortsatta åtgärder.Arbetsgruppens mandatperiod fortsätter till och med den 31 maj 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands befolkning åldras snabbt, och i och med att antalet äldre personer ökar behövs det också fler tillgänglighetsanpassade bostäder. Av de finländare som är över 65 år bor nästan 80 procent i en ägarbostad, och där bestämmer de själva med hurdana reparationer och ändringsarbeten de vill förbättra äldreanpassningen i sina bostäder.Ett viktigt mål i miljöministeriets Åtgärdsprogram för äldres boende (2020–2022) är att stödja äldre personers egen framförhållning och beredskap när det gäller boendet. Eftersom största delen av äldre personer bor i ägarbostäder är det viktigt att uppmuntra dem som bor där att på eget initiativ förbereda sig på de krav som åldrandet medför.Staten och kommunerna strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för reparation av bostäder och äldrevänliga boendelösningar för nyproduktion, men för att i synnerhet förbättra medborgarnas egen framförhållning krävs det också stöd av organisationer som når ut till allmänheten bättre än staten och kommunerna.Arbetseffektivitetsföreningen börjar nu på uppdrag av miljöministeriet utreda metoder och möjligheter med hjälp av vilka riksomfattande pensionärsorganisationer, organisationer inom äldreomsorgen och organisationer inom bostads- och byggbranschen kan hjälpa den äldre befolkningen att förutse sina egna behov när det gäller boendet.Syftet med utredningen är att samla in information om praktiska lösningar för att stödja och effektivisera organisationernas framtida och nuvarande arbete. Resultaten av utredningen kommer att utnyttjas också vid planeringen av de understöd som miljöministeriet delar ut inom ramen för åtgärdsprogrammet för äldres boende.Arbetseffektivitetsföreningens utredning blir klar i juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Twinningverksamheten utvidgades vid årsskiftet till sju nya länder i och med en treårig pilotverksamhet vid kommissionens generaldirektorat för internationella partnerskap (DG INTPA). Anbudsförfarandena för de två första pilotprojekten har redan avslutats och Finland lyckades vinna bägge två. Nu börjar Finland stödja Zambia i utvecklingen av både antikorruption och revisionen av statsfinanserna. Att Finland vann anbudsförfarandena är en fin fortsättning på våra Twinningframgångar under den senaste tiden. Utvidgningen av Twinningverksamheten genererar nya samarbetsmöjligheter. Finlands Twinning-samarbete i Zambia inleds sommaren 2021. Bilden föreställer floden Kafue. Foto: Pirjo Suomela-ChowdhuryUtvidgningen av Twinningverksamheten utanför de traditionella samarbetsområdena är en milstolpe som för med sig massor av nya möjligheter. Twinning har för Europeiska unionen varit ett viktigt verktyg för att stödja utvecklingen av den offentliga förvaltningen och lagstiftningen uttryckligen i målländerna för utvidgnings- och grannskapspolitiken i EU:s närområden. Avsikten är att, inom ramen för DG INTPA-pilotverksamheten, genomföra projekt förutom i Zambia också i Senegal, Madagaskar, Namibia, Kirgizistan, Indonesien och Dominikanska republiken. Stöd erbjuds inom olika sektorer och temana varierar från bl.a. utveckling av domstolsväsendet till förnybar energi, främjande av digitalisering och stärkande av offentliga tjänster som behövs för handel.“Det är glädjande att Finland deltar aktivt i de nya Twinningprojekten. Vi har redan tidigare etablerat vår plats i utvecklingsarbetet i EU:s närområden och nu får vi möjlighet att exportera vårt kunnande längre bort. Finland är det enda EU-landet som är med i bägge Zambiaprojekten. För Finland som ett litet land är Twinning ett konkret medel för påverkan ute i världen”, konstaterar utrikesministeriets statssekreterare Matti Anttonen.Zambia nytt fält också för HAUSProjektet mot korruption stärker i första hand verksamhetsförutsättningarna för antikorruptionskommissionen i Zambia. Målet är att främja kommissionens förvaltning och tekniska beredskap och att förbättra samarbetet med andra ämbetsverk som deltar i åtgärderna mot korruption. Särskild uppmärksamhet fästs vid att uppdatera lagstiftningen, effektivisera brottsutredningen och förfarandet för att väcka åtal och kommunicera om antikorruptionsverksamheten.Finlands och Tysklands konsortium leds av HAUS Kehittämiskeskus Oy och från Tyskland medverkar The German Foundation for International Legal Cooperation (IRZ).Finlands andra Twinningprojekt syftar till att stärka förutsättningarna för Zambias myndigheter att förvalta de offentliga medlen effektivt och ansvarsfullt. Finland samarbetar med Kroatien och Österrike, som leder konsortiet, och förmånstagare är ämbetsverket med ansvar för revisionen av Zambias statsfinanser. De konkreta målen är kopplade till uppdatering av ämbetsverkets mandat, effektivare övervakning av medlens användning och stärkande av ämbetsverkets administrativa tjänster och de anställdas välbefinnande. Även i detta konsortium exporteras Finlands expertis inom den offentliga förvaltningen till Zambia under ledning och samordning av HAUS Kehittämiskeskus Oy.“HAUS har redan länge medverkat i Twinningverksamheten och vi har samarbetat med många partnerländer. I nya målländer har vi ofta varit den första finländska Twinningpartnern. Vi fick veta att vi valts till antikorruptionsprojektet samma dag som statsrådet publicerade Afrikastrategin. Och vi är särskilt glada och stolta över våra framgångar av många orsaker. Framgången i Zambia bidrar på ett fint sätt till firandet av HAUS 50-årsjubileumsår”, säger direktören för HAUS International Heidi Lempinen.Bägge projekten är treåriga och avses starta under sommaren 2021.Twinning stöder genomförandet av AfrikastrateginInom Twinningverksamheten tävlar EU:s medlemsstater om projekt i anbudsförfaranden där partnerländerna väljer genomförarna. Verksamheten bygger på kollegialitet och delad bästa praxis och sammanför tjänstemän från EU-länderna och partnerländerna som arbetar med samma frågor.Trots att coronapandemin har förhindrat resor och tvingat projekten att fortsätta arbeta på distans är samarbetet mellan människor fortfarande i fokus.Twinningverksamheten är också ett ypperligt sätt att stödja genomförandet av Finlands nya Afrikastrategi.“Finland och Zambia har lång samarbetserfarenhet. Att stärka förvaltningen har under årens lopp varit ett tema i vårt utvecklingsbistånd och det är fint att vi nu kan samarbeta med EU-finansiering. I och med att Finland vunnit dessa Twinningprojekt deltar vi synligt i utvecklingen av den offentliga förvaltningen i Zambia även under de närmaste åren”, säger Finlands ambassadör i Lusaka, Pirjo Suomela-Chowdhury. Eerikki Vainio, sakkunnig, utrikesministeriets Twinning-team Finland har medverkat i genomförandet av över 200 Twinningprojekt och Zambia är det 30:e Twinningpartnerlandet för oss. Twinning ger Finland möjlighet att exportera sin expertis inom offentlig förvaltning med EU-finansiering och stöder samtidigt de finländska tjänsteinnehavarnas nätverkande med kolleger i partnerländerna och andra EU-länder.Twinningverksamhet har bedrivits sedan 1998. Ursprungligen skapades programmet som stöd för EU:s utvidgningsprocess, men har sedan dess utvidgats till att också gälla målländer i unionens grannskapspolitik. Genom pilotverksamheten vid generaldirektoratet för internationella partnerskap testas Twinningprogrammet 2021–2024  utanför EU:s närområden. EU:s nya finansieringsinstrument för yttre förbindelser, Global Europe, ger möjlighet att bedriva Twinningverksamhet globalt även efter DG INTPA:s pilotprojekt.I Finland samordnas Twinningverksamheten av utrikesministeriets Twinningteam.EU:s utvidgnings- och grannskapsprojekt – Twinning och TAIEX

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har beviljat finansiering för 38 Fånga kolet-utvecklingsprojekt som ingår i klimatåtgärdshelheten för markanvändningssektorn. Det beviljade anslaget för åren 2021 – 2023 uppgår sammanlagt till 10,4 miljoner euro. Projekten ska hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra som beslutar om markanvändningen att införa nya klimatsäkra arbetssätt.Denna gång efterlystes på forskningsrön baserade projekt som ska bidra till åtgärder som gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringen inom markanvändningssektorn. Efterlysningen resulterade i drygt 80 ansökningar. De valda projekten hjälper bland annat att uppnå följande mål för programmet Fånga kolet i enlighet med regeringsprogrammet:att främja skogarnas tillväxt och hälsaatt förbättra torvåkrarnas klimatresiliensatt diversifiera odlingen, inklusive odling och förädling av inhemska proteingrödoratt fortsatt använda torvmarker hållbartatt anlägga våtmarker och utveckla växtunderlagatt precisera informationen om marken och kartlägga skogsvegetationen och åkerbiomassanatt utveckla informationssystem för anpassning till klimatförändringenJord- och skogsbruksminister Jari Leppä betonar utvecklingsprojektens roll när det gäller att driva på klimatåtgärderna. Projekten är väldigt viktiga när man ska förvandla forskningsbaserade lösningar till praktiska åtgärder och förankra dem bland aktörerna. – Vi stödjer många praktiska projekt som hjälper till exempel att minska utsläppen från torvåkrar och –marker och förbättrar skogarnas tillväxt och kolupptag. Flera projekt handlar också om att bidra till möjligheterna för långtidsanvändning av trä. Allt bygger på en övergripande hållbarhet. När vi i klimatarbetet också tar hänsyn till de ekonomiska och sociala effekterna åstadkommer vi hållbara resultat, säger minister Leppä.Projekten förenar forskning och mångsidig praktisk kompetensProjektefterlysningen fokuserade på dessa temaområden: bevara och stärka kolsänkorna och kollagren i skogarna och marken , minska växthusgasutsläppen, anpassa och bereda jord- och skogsbruket för klimatförändringen samt producera och använda markinformationen och annan information som stöd för klimatåtgärderna.– De projekt som finansieras täcker dessa åtgärder brett och på önskat sätt genomförs projekten dessutom av ett stort antal sammanslutningar av forskningsinstitut, universitet, företag och föreningar, säger Jaakko Nippala, ledande sakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.Projekten förenar den högklassiga forskningen med aktörernas mångsidiga kompetens och förbättrar  användningen av forskningsdata. Även de stora satsningar som privata aktörer gör på Fånga kolet -projekten hjälper att nå markanvändningssektorns klimatmål.Vid valet av projekt låg tyngdpunkten särskilt på att projekten är praktiska och hur väl projekten bidrar till målen för programmet Fånga kolet. Vidare lade man vikt vid att projekten på ett balanserat sätt främjar den hållbara utvecklingens olika dimensioner. I den utvärdering som gjordes som tjänsteuppdrag vid jord- och skogsbruksministeriet deltog också sakkunniga från miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna.Hösten 2021 ska det enligt planerna ordnas ytterligare en ansökningsomgång som gäller Fånga kolet -projekt. Teman för ansökningsomgången bereds som bäst tillsammans med intressegrupperna.Till markanvändningssektorns Fånga kolet -helhet som startats av jord- och skogsbruksministeriet hör också ett omfattande tvärvetenskapligt forsknings- och innovationsprogram samt ett informationsprogram. Förutom genom projekt ska Fånga kolet -målen genomföras bland annat genom nya bestämmelser om stöd för askgödsling och beskogning samt genom Forststyrelsens nya ägarpolitiska riktlinjer. Den eftersträvade nettoeffekten är minst 3 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år fram till 2035. De åtgärder som inletts kommer att ingå i den klimatplan för markanvändningssektorn som blir klar före utgången av 2021.Bilaga: lista över projekten (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen beslutade förra torsdagen vid sin halvtidsöversyn om ramarna för planen för de offentliga finanserna. Inom justitieministeriets ansvarsområde anvisas medel för att säkerställa permanenta resurser till rättsvården.– När vi från olika håll i världen nås av oroväckande budskap om att den allmänna rättstatsuppfattningen är hotad, är det viktigt att vi i Finland ser till att rättsstatsprincipen tryggas och att vi har ett starkt förtroende för aktörerna i vår rättsstat. För att garantera detta gjorde regeringen inga direkta nedskärningar inom justitieministeriets förvaltningsområde, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó träffar utrikesminister Pekka Haavisto i Helsingfors den 5 maj.Ministrarna ska diskutera ländernas bilaterala relation, aktuella internationella frågor och EU-frågor. På dagordningen står också Ungerns ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté, som börjar den 21 maj. Ungerns utrikesminister träffar också näringsminister Mika Lintilä.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — OECD:s bedömning ger aktuell information om medborgarnas förtroende för förvaltningen och de offentliga institutionerna i Finland samt rekommendationer om hur förvaltningen kan utveckla sin verksamhet för att stärka och bevara medborgarnas förtroende. Slutrapporten från bedömningen offentliggjordes i dag den 4 maj vid en webbtillställning som öppnades av kommunminister Sirpa Paatero.Betydande skillnader i finländarnas förtroende“Den offentliga förvaltningen finns för människorna. Berättigandet av en omfattande offentlig förvaltning har sin grund i att människorna litar på att den skapar välfärd. OECD:s bedömning är värdefull emedan den både berättar att förvaltningen får förtroende och påpekar utvecklingsmål bland annat i fråga om servicen”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Finland är ett land med starkt förtroende och vi har klarat oss väl i internationella förtroendejämförelser. OECD: s utvärderingsrapport visar dock att medborgarnas förtroende för olika institutioner varierar trots det höga nationella genomsnittet. Enligt enkäten litar 66 procent av medborgarna på statsförvaltningen, 61 procent på regeringen, 53 procent på riksdagen och 52 procent på kommunalförvaltningen. De regionala skillnaderna och skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper är betydande. Förtroendet för de offentliga institutionerna och förvaltningen är svagare på landsbygden, i lågutbildade hushåll och i hushåll med lägre inkomster. Om differentieringsutvecklingen fördjupas, kan detta försvaga sammanhållningen och Finlands förmåga att klara av de utmaningar som följer av befolkningens stigande medelålder, klimatförändringen, digitaliseringen och förändringarna i arbetslivet.Utvärderingen fäster uppmärksamhet vid ”den finländska paradoxen”
Även om medborgarnas förtroende för de offentliga institutionerna och tillfredsställelsen med demokratin är hög, är andelen människor som tror att de kan påverka de politiska processerna liten i Finland jämfört med andra länder med högt förtroende. OECD betonar därför att man i Finland bör bekämpa eventuell utslagning bland vissa befolkningsgrupper genom att främja en bredare social dialog.OECD analyserar de utmaningar som hänför sig till förtroendet i Finland och identifierar möjligheter att möta dem. I rapportens åtgärdsrekommendationer betonas den offentliga förvaltningens förmåga att svara mot medborgarnas föränderliga förväntningar, behov och framtida utmaningar. Utöver välfungerande, högklassiga och tillgängliga offentliga tjänster är det viktigt att man tryggar en stabil ekonomisk miljö. OECD:s rekommendationer för offentliga institutioner och förvaltningar har ett samband med förbättrandet av mätningen av förtroendet, tjänster som motsvarar medborgarnas förväntningar och behov, mer inkluderande former av beredning och beslutsfattande, ökad öppenhet, förvaltningens integritet samt rättvisa och icke-diskriminering. Förvaltningens åtgärder i samband med coronakrisen har påverkat medborgarnas förtroendeEnligt OECD förhöll sig finländarna mycket tillitsfullt till förvaltningens förmåga att kontrollera coronaepidemin, att informera medborgarna och att lindra epidemiens ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. De personer som hade ett starkare förtroende för de offentliga institutionerna följde mer samvetsgrant de restriktioner och anvisningar som fastställts under coronakrisen. OECD betonar betydelsen av förtroende när det gäller att möta och hantera kriser.Fortsatta steg i rapportenOECD:s rekommendationer granskas i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Arbetsgruppen går igenom rekommendationerna och utreder vilka av dem som kan främjas med hjälp av redan existerande program eller projekt och vilka som i sin tur kräver längre förberedelser eller tilläggsutredningar.Förtroendebedömningen beställdes av finansministeriet och genomfördes av OECD:s avdelning för offentlig förvaltning (Directorate for Public Governance). Som material i utvärderingen använde OECD bland annat en enkätundersökning som beställts av Statistikcentralen, en regelbundet återkommande enkätundersökning, Medborgarpulsen samt sammandrag av dialogerna under undantagstiden. OECD intervjuade också finländska företrädare för offentliga institutioner, förvaltningen och det civila samhället samt forskare.

Källa: Valtioneuvosto.fi