Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade reformen av EU:s jordbrukspolitik

NordenBladet — Onsdagen den 5 maj tog ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik del av en lägesrapport om reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Genom beslut från regeringens halvtidsöverläggning kommer EU:s gemensamma jordbrukspolitik på nationell nivå att inriktas så att den stöder klimatmålen.I fokus för reformen av EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik (GJP) ligger förutom upprätthållande av jordbrukarnas inkomstnivå och utveckling av landsbygden också bland annat bekämpning av och anpassning till klimatförändringar, stärkande av biologisk mångfald, tryggande av djurens välbefinnande och etablering av unga jordbrukare till sektorn. GJP-planen omfattar landsbygdsprogrammet för denna finansieringsperiod, direkta stöd och delvis marknadsstöd till jordbruket. Ett starkare miljö- och klimatperspektiv är ett centralt tema i de pågående förhandlingarna mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Förhandlingarna väntas vara slutförda i maj–juni.Det nationella målet för GJP-reformen är ett miljö- och klimatsmart och aktivt jordbruk, en miljö- och klimatsmart och aktiv livsmedelsproduktion samt en mångsidig landsbygd som förnyas i tiden. Vid sin halvtidsöverläggning fastställde regeringen att man vid beredningen och genomförandet av den nya programperioden säkerställer att åtgärderna hjälper att nå klimatmålen med beaktande av den övergripande hållbarheten. Ministerarbetsgruppen diskuterade prioriteringarna, målsättningen, konsekvensbedömningen och uppföljningen vad gäller det nationella genomförandet. Avsikten är att planen för det nationella genomförandet ska sändas på remiss under de närmaste månaderna.Programmet för klimatvänlig mat stöder omställningen till ett hållbart livsmedelssystemMinistrarna tog också del av en lägesrapport om det nationella programmet för klimatvänlig mat. I programmet fastställs centrala åtgärder som stöder samhällets omställning till ett hållbart livsmedelssystem och bidrar till att minska klimatavtrycket av den mat som konsumeras. Programmet har beretts i samarbete med forskare, branscher och medborgare och det avses bli färdigt i juni 2021.Till exempel utvecklingsprogrammet Ansvarsfulla mattjänster och arbetet för att utveckla kriterierna för upphandling av livsmedel är redan i gång. Också det nationella växtproteinkluster som ska inrättas och de finansieringslösningar som stöder en hållbar proteinproduktion ingår som åtgärder i programmet.Programmet för klimatvänlig mat har ett nära samband med många andra projekt i regeringsprogrammet, till exempel programmet för främjande av inhemsk fisk, färdplanen för att minska matsvinnet och markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet.Färdplanen för fossilfria transporter har färdigställtsMinisterarbetsgruppen konstaterade också att färdplanen för fossilfria transporter har färdigställts och att statsrådet ska utfärda ett principbeslut om den torsdagen den 6 maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Lagförslag som genomför EU-bestämmelser på remiss – förslagen gäller minimiandel förnybar energi i byggnader, utvidgning av samrådsförfarandet inom miljökonsekvensbedömningen och Tukes som kontaktpunkt för byggprodukter

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som innehåller tre helheter av bestämmelser genom vilka markanvändnings- och bygglagen ändras.Genom lagförslaget genomförs EU:s bestämmelser. Eftersom förslaget är brådskande har det beretts separat från den pågående totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. De ändringar som nu föreslås beaktas som sådana vid beredningen av den mer omfattande lagreformen.Det föreslås ett minikrav på andelen förnybar energi av en byggnads totala energianvändning. Kravet ska gälla nybyggnad och omfattande renovering. På nationell nivå ska andelen förnybar energi av den köpta energin när det gäller värme och el i byggnader vara 38 procent, vilket i praktiken kommer att hindra användningen av fossil energi som huvudsaklig energikälla i byggnader. Antalet sådana byggnader är redan för närvarande litet och minskar hela tiden. Genom lagförslaget genomförs det omarbetade direktivet om förnybar energi (det så kallade REDII).Det föreslås att rätten att bli hörd, rätten att lämna utlåtande samt besvärsrätten i fråga om bygglov för projekt som förutsätter miljökonsekvensbedömning (MKB) utvidgas till att gälla lokala, registrerade sammanslutningar vars stadgar innefattar naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd. Ändringen gäller uppskattningsvis 50–110 projekt per år. Dessutom uppdateras förfarandena för gränsöverskridande MKB-projekt så att de motsvarar den redan tidigare ändrade MKB-lagstiftningen. Genom ändringarna kompletteras genomförandet av MKB-direktivet.Enligt lagförslaget ska Säkerhets- och kemikalieverket Tukes i fortsättningen vara den kontaktpunkt för byggprodukter som avses i artikel 10 i byggproduktförordningen och som har till uppgift att tillhandahålla information om bestämmelserna om byggprodukter i Finland. Den paragraf som gäller Säkerhets- och kemikalieverkets marknadskontrollverksamhet ändras så att den i fråga om förfarandena motsvarar marknadskontrollagen och marknadskontrollförordningen. Genom ändringen ordnas den nationella marknadskontrollen av byggprodukter på samma sätt som redan gjorts i fråga om andra produkter som omfattas av kontrollen.Vi ber er skicka in ert utlåtande senast den 11 juni 2021.Utlåtande.fi: Remissmaterial (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Röda Kors har uppdaterat sitt samarbetsavtal om den nationella beredskapen och förstahjälpsverksamheten

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Röda Kors har uppdaterat det protokoll där de avtalar om sitt samarbete gällande beredskapen för olika störningar i samhället och den nationella förstahjälpsverksamheten.Samarbetsprotokollet behövde uppdateras på grund av strukturella förändringar i förstahjälpsverksamheten. De viktigaste förändringarna gäller kompetenskraven för första hjälpen-instruktörerna. Enligt samarbetsprotokollet ska Finlands Röda Kors hädanefter inte vara den enda som bär det nationella ansvaret för att utbilda instruktörer i första hjälpen. I fortsättningen kan de som vill undervisa i första hjälpen skaffa kompetensen också på andra sätt än genom att delta i Finlands Röda Kors utbildningar. Finlands Röda Kors roll när det gäller att ge nationella rekommendationer har däremot inte förändrats, vilket betyder att expertgruppen för första hjälpen och hälsovården vid Finlands Röda Kors ger rekommendationerna om vad de nationella utbildningarna för instruktörer i första hjälpen ska innehålla.  Expertgruppen ger också rekommendationer om första hjälpen-instruktörernas grundutbildning. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utvecklandet av försäkringsläkarverksamheten fortsätter

NordenBladet — Syftet med delegationen som har getts ett tilläggsmandat är att öka öppenheten och transparensen i försäkringsläkarverksamheten.Arbetet i delegationen för utveckling av försäkringsläkarverksamheten, som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet, fortsätter under tidsperioden 3.5.2021–30.4.2024. Delegationens föregående verksamhetsperiod löpte ut den 30 april 2021. Samtidigt ändras delegationens namn, men dess uppgifter förblir oförändrade.Delegationen har som mål att öka öppenheten och transparensen i försäkringsläkarverksamheten och socialförsäkringssystemet samt att öka medborgarnas förtroende för verksamheten. Detta eftersträvas bland annat genom att utveckla utbildningen av försäkringsläkare och de behandlande läkarnas kompetens gällande social trygghet. Delegationen följer med och utvecklar dessutom informationen och rådgivningen till medborgarna. Till delegationens arbete hör också att utveckla öppenheten och den upplevda rättvisan i systemet för ändringssökande inom socialförsäkringen och att följa upp effekterna av tidigare åtgärder.Delegationen består av representanter för flera organisationer inom branschen och ministerierna. Ordförande för delegationen är social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen. Lagstiftningen och kommunikationen har utvecklats redan i tidigare projektI social- och hälsovårdsministeriets tidigare försäkringsläkarprojekt har man utvecklat motiveringarna till besluten, kommunikationen, läkarnas kompetens och samarbetet mellan olika parter samt ändringssökandet. År 2019 genomfördes en ändring av hälso- och sjukvårdslagen genom vilken universitetssjukhusen ålades skyldighet att mot separat ersättning lämna medicinska sakkunnigutlåtanden till domstolarna. Ändringen förväntas förbättra ändringssökandenas rättsskydd.Under denna regeringsperiod har missförhållandena i systemet med försäkringsläkare avhjälpts genom en ändring av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, arbetspensionslagarna och lagen om Folkpensionsanstalten. Till lagarna fogades mer detaljerade bestämmelser än tidigare om det sätt på vilket försäkringsläkaren tar ställning till de medicinska utredningar som fåtts i ett förmånsärende. Dessutom har man strävat efter att erbjuda medborgarna mer aktuell och lättillgänglig information om försäkringsläkarverksamheten på webben.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet har uppdaterats

NordenBladet — Åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet har i enlighet med regeringsprogrammet uppdaterats för åren 2021–2024. Målet för programmet är att på ett övergripande sätt påverka olaglig inresa, olaglig vistelse i landet och gränsöverskridande brottslighet samt att förhindra att det uppstår ett skuggsamhälle utanför det officiella samhället i Finland.Det här är det fjärde nationella åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse. I programmet har man på ett heltäckande sätt beaktat de åtgärder som tagits in i tidigare program och de föresatser i regeringsprogrammet som gäller sakkomplexet. I programmet bedöms också ställningen för personer som vistas i landet utan uppehållstillstånd och de fenomen som hänför sig till utnyttjande av dessa personer samt deras utsatthet för människohandel.– De som vistas i landet utan uppehållstillstånd riskerar att marginaliseras, hamna i brottslighet och själva bli utnyttjade av brottslingar eller till och med falla offer för människohandel. Därför ligger det i både samhällets och individens intresse att vi på ett övergripande sätt kan förebygga uppkomsten av ett skuggsamhälle i Finland, konstaterar inrikesminister Maria OhisaloÅtgärder för att på ett heltäckande sätt påverka migrationens olika skedenDet uppdaterade åtgärdsprogrammet innehåller sammanlagt 52 åtgärder på både strategisk och operativ nivå. Av åtgärderna har 49 delats upp kronologiskt under fem olika teman: åtgärder i ursprungs- och transitländerna, åtgärder vid gränsen, åtgärder i Finland, åtgärder för att främja återresor och åtgärder som gäller personer som vistas i landet utan uppehållsrätt. En del av åtgärderna förutsätter kompletterande utredningar och eventuella ändringar i lagstiftningen. Ansvaret för åtgärderna ligger hos olika myndigheter.Till många delar är det fråga om befintlig myndighetsverksamhet och vidareutveckling av den. I synnerhet på nationell nivå har det förvaltningsövergripande samarbetet och informationsutbytet en nyckelroll. Det är också viktigt för Finland att aktivt delta i EU-samarbetet vars resultat ofta är effektivare än de nationella åtgärderna i en liten medlemsstat. – Genom programmet fortsätter myndigheternas långsiktiga arbete för att lösa utmaningar som till vissa delar är mycket svåra. Det finns inga enkla patentlösningar, utan fenomenen måste granskas ur många synvinklar. De försvinner inte av sig själva, konstaterar minister Ohisalo.– Det är viktigt att åtgärderna samtidigt är effektiva och mänskliga. Åtgärdsprogrammets genomgående principer är att se till att de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses, att arbeta för att avslöja människohandel och att identifiera sårbara personer. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid att barnets bästa tillgodoses, säger inrikesministeriets kanslichef Kirsi PimiäInrikesministeriet och Polisstyrelsen övervakar genomförandet av programmetInrikesministeriet ska ordna ett gemensamt seminarium för dem som deltagit i beredningen av programmet. Med hjälp av seminariet och de uppföljningsseminarier som hålls senare säkerställs det att genomförandet av programmet framskrider konsekvent.Genomförandet av de strategiska åtgärderna och åtgärderna på ministerienivå övervakas av inrikesministeriet. Genomförandet av de operativa åtgärderna övervakas i likhet med de föregående åtgärdsprogrammen av en tjänstemannaarbetsgrupp för bekämpning av olaglig inresa under ledning av Polisstyrelsen. Inrikesministeriet och Polisstyrelsen rapporterar om genomförandet till ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet i mitten och i slutet av programperioden.Invandringen till Finland sker i huvudsak lagligen på grund av arbete, familj och studier 
Invandringen till EU sker i huvudsak lagligen på grund av arbete och faktorer som hänför sig till familjen. Endast en liten del anländer olagligt. Också till Finland flyttar man i huvudsak lagligen på grund av arbete, familjeband och studier. Olaglig inresa och olaglig vistelse i landet sker fortfarande i mycket liten utsträckning i Finland, jämfört med all migration till Finland. Coronapandemin har minskat rörligheten ytterligare. 
I det föregående åtgärdsprogrammet för åren 2017–2020 fokuserade man på den förändring i omvärlden som följde av den snabba ökningen av antalet asylsökande 2015–2016. När det gäller dessa personer behövs det fortfarande åtgärder. Behovet har identifierats också i regeringsprogrammet där det har ställts som mål att systemet för frivillig återresa ska utvecklas, avtal om återsändande med alla centrala tredjeländer vars medborgare Finland på ett tryggt sätt kan återsända ska ingås samt att olaglig vistelse i landet och anknytande människohandel och utnyttjande ska förebyggas och bekämpas. Programmet har utarbetats i brett samarbeteÅtgärdsprogrammet har beretts i en projektarbetsgrupp under tiden 10.9.2020−15.1.2021. Utöver inrikesministeriets migrationsavdelning, polisavdelning, gränsbevakningsavdelning och förvaltnings- och utvecklingsavdelning har företrädare för utrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Migrationsverket och Polisstyrelsen deltagit i projektarbetsgruppens arbete. Projektarbetsgruppen har hört flera berörda grupper under beredningen av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet har färdigställts vid politisk behandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ministerarbetsgrupp godkände innehållet i programmet mot olaglig inresa

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet har godkänt innehållet i åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och vistelse i landet. Programmet har i enlighet med regeringsprogrammet uppdaterats för 2021–2024.Målet för programmet är att på ett övergripande sätt påverka olaglig inresa, olaglig vistelse i landet och gränsöverskridande brottslighet samt att förhindra att det uppstår ett skuggsamhälle utanför det officiella samhället i Finland. Inrikesministeriet offentliggör programmet senare i dag, den 5 maj.Ministerarbetsgruppen diskuterade också utkastet till en redogörelse för den inre säkerheten. Redogörelsen färdigställs och lämnas sedan till riksdagen vid ett av statsrådets allmänna sammanträden i maj.Därtill diskuterade ministerarbetsgruppen också förslaget om att överföra medlingen vid brottmål och tvistemål från social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till justitieministeriets förvaltningsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Flerspråkigt valmaterial sporrar till att rösta i kommunalvalet

NordenBladet — Delegationen för etniska relationer (ETNO) har publicerat valmaterial på sju språk för att sprida information om kommunalvalet i Finland. Med hjälp av det visuella materialet uppmuntras flerspråkiga kommuninvånare att påverka och rösta i det kommande kommunalvalet.Etnos kommunalvalsmaterial finns tillgängligt på sju språk: finska, svenska, engelska, ryska, estniska, arabiska och somali. Materialet består av frågor som aktualiserats i Etnos arbete: När röstar man i kommunalvalet? Vem har rösträtt i kommunalvalet? Vem kan man rösta på? Vem får ställa upp som kandidat? Varför är det viktigt att rösta i kommunalvalet och vilka frågor röstar man om i kommunalvalet? Vad innebär coronasäkerheten i kommunalvalet för väljarna? Målgruppen för materialet är flerspråkiga kommuninvånare och väljare. Organisationer, kommuner och influerare kan använda materialet för att öka kunskapen om kommunalval och påverkan i kommunerna.De visuella elementen står i fokus i materialet som består av infografik med både text och bild samt PowerPoint-presentationer. Infograferna är lätta att sprida i sociala medier. PowerPoint-presentationerna kan användas vid evenemang och utbildningar om kommunalval och påverkan eller t.ex. för att göra korta gif-videor. ”Bara det faktum att det finns material räcker inte. Därför önskar vi att materialet ska spridas och tas i aktivt bruk”, konstaterar Nina Suorsa, sakkunnig vid justitieministeriet, och Peter Kariuki, Etnos generalsekreterare. ”Var och en av oss, varje organisation och varje kommun kan hjälpa till, öka medvetenheten och uppmuntra flerspråkiga vänner, grannar och kollegor att rösta i kommunalvalet. Vi hoppas att materialet delas ivrigt i sociala medier och att det leder till goda diskussioner om hur viktigt det är att påverka i kommunalvalet och att flerspråkiga kommuninvånare är med och påverkar.”Materialet stöder målen i Nationella demokratiprogrammet 2025 om att öka invandrarnas och flerspråkiga kommuninvånares valdeltagande och kandidatur i kommunalval.Etnos material om kommunalvalet 2021 på justitieministeriets webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ungerns utrikesminister besöker Finland – direkt webbsändning från presskonferensen

NordenBladet — Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó träffar utrikesminister Pekka Haavisto i Helsingfors den 5 maj. Följ presskonferensen  i direktsändning på webben  kl. 12.45: 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Kommunalvalet den 13 juni 2021

NordenBladet — Kommunalvalet förrättas söndagen den 13 juni. Vid valet väljs ledamöter och ersättare till kommunernas fullmäktige för fyra år. Mandatperioden för fullmäktige börjar den 1 augusti 2021 och fortsätter till den 31 maj 2025.Förhandsröstningstiden i hemlandet är i år undantagsvis två veckor lång och pågår från den 26 maj till den 8 juni. I utlandet ordnas förhandsröstning den 2–5 juni, men de flesta förhandsröstningsställena utomlands är inte öppna för röstning alla dessa dagar.På valdagen kan man rösta enbart i den vallokal som anges i anmälan om rösträtt. Vid förhandsröstning kan röstningsstället väljas fritt. En förteckning över förhandsröstningsställena finns på justitieministeriets webbplats valfinland.fi. Den 19 maj uppdateras webbplatsen med uppgifter om de förhandsröstningsställen där röstningen genomförs utomhus.Information om röstningsställenas adresser och öppettider ges också på justitieministeriets avgiftsfria servicenummer på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770. Dessutom finns en WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor på numret 050 438 8730.Röstberättigade vid kommunalvalEn person som senast på valdagen fyller 18 år har rösträtt i kommunalvalet i sin hemkommun. Röstberättigade i kommunalval är, förutom finska medborgare, de medborgare i EU-länder samt isländska och norska medborgare som har hemkommun i Finland. Andra utlänningar är röstberättigade om de har haft hemkommun i Finland i minst två år.Vid kommunalvalet 2021 bestäms rösträttskommunen utifrån de uppgifter som fanns i befolkningsdatasystemet den 23 april. Antalet röstberättigade i hela landet är 4 464 814 personerMyndigheten för digitalisering och befolkningsdata skickar en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort) till alla som har rätt att rösta. Som bilaga till anmälan finns en förteckning över förhandsröstningsställena i den röstberättigades närområde samt anvisningar om säkerheten vid röstning under den pågående coronaepidemin.Anmälningarna om rösträtt sänds per post. Om den röstberättigade har uppgett att han eller hon tar emot myndighetsmeddelanden elektroniskt, skickas anmälan om rösträtt till webbtjänsten Suomi.fi.Kandidater i kommunalvaletVid kommunalval får man rösta på en kandidat som ställts upp i ens hemkommun. Tiden för att lämna in kandidatansökningar till de kommunala centralvalnämnderna gick ut den 4 maj. Kommunerna granskar ansökningarna och fastställer sedan kandidatuppställningen den 14 maj. Sammanställningarna av kandidatlistorna, inklusive kandidatnumren, offentliggörs på webbplatsen valfinland.fi den 14 maj.Anvisningar om hälsosäkerhet vid röstning under coronanPå webbplatsen valfinland.fi finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerhet vid röstning under coronaepidemin. Anvisningarna om kommunalvalet har beretts i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.Webbplatsen ger lättillgänglig information om trygga och säkra valarrangemang under coronan. Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett avstånd på minst två meter till andra. Valfunktionärerna övervakar säkerheten på röstningsstället och hjälper väljarna att följa anvisningarna.För väljare med luftvägssymtom och väljare i karantän eller isolering som ordinerats av läkare har särskilda åtgärder planerats så att också de ska kunna rösta. Väljarna kan rikta frågor om specialarrangemangen till centralvalnämnden i den egna kommunen.Skyldighet att styrka sin identitetVid röstning ska väljarna styrka sin identitet. Som legitimation kan användas till exempel ett av polisen utfärdat identitetskort, körkort, pass eller någon annan handling med foto. Också ett äldre körkort på papper kan godkännas som identitetsbevis, om valfunktionären kan identifiera väljaren på kortets foto. Det viktigaste är att valfunktionären kan försäkra sig om väljarens identitet. Om man inte har något annat giltigt intyg över sin identitet är det möjligt att hämta ett avgiftsfritt temporärt identitetskort hos polisen.Valfunktionären kan be väljaren ta av sig munskyddet för en kort stund för att fastställa väljarens identitet.Hemmaröstning och röstning på anstaltHemmaröstning är möjlig för en röstberättigad vars rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till ett förhandsröstningsställe eller röstningsstället på valdagen. Hemmaröstningen sker hemma hos den röstberättigade under förhandsröstningsperioden. En anmälan om hemmaröstning ska lämnas till centralvalnämnden i hemkommunen senast den 1 juni före kl. 16. Också en närståendevårdare som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning får under vissa förutsättningar rösta i samband med hemmaröstningen.Regeringen har lämnat en proposition med förslag om att det i kommunalvalet 2021 ska vara möjligt att förrätta röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar.Även på sjukhus, i fängelser och på vårdinrättningar ordnas röstning på anstalt på samma sätt som vid tidigare val.Brevröstning från utlandetRöstberättigade som vistas utomlands vid tidpunkten för valet kan rösta per brev från utlandet. För att kunna brevrösta ska väljaren på förhand beställa brevröstningshandlingarna till utlandet. Efter att ha fått handlingarna ska väljaren rösta och sedan posta rösten i ytterkuvertet för brevröstning till centralvalnämnden i sin hemkommun i Finland. Det är möjligt att rösta per brev från och med den 14 maj. Brevrösten ska vara framme hos rätt centralvalnämnd senast fredagen före valdagen, alltså fredagen den 11 maj, före kl. 19.Resultatuppgifter publiceras i takt med att rösträkningen framskriderUnder förhandsröstningen uppdateras webbplatsen valfinland.fi varje timme med information om antalet förhandsröstande i kommunerna, i valkretsarna och i hela landet.Räkningen av förhandsrösterna inleds i de kommunala centralvalnämnderna den 13 juni tidigast kl. 12. Preliminära uppgifter om rösträkningen offentliggörs från och med kl. 20. Valnämnderna inleder den preliminära räkningen av de röster som avgetts på valdagen genast efter att vallokalerna har stängts kl. 20. Det preliminära valresultatet bli klart under kvällen och natten.På valdagen kan man på webben följa hur den preliminära resultaträkningen framskrider. När den preliminära rösträkningen är klar offentliggörs namnen på dem som blivit valda och deras röstetal. Därtill publiceras partiernas röstetal och andel av röster i kommunerna, i valkretsarna och i hela landet. Resultatet av den preliminära rösträkningen publiceras även som nedladdningsbara filer.När kontrollräkningen har slutförts fastställer de kommunala centralvalnämnderna valresultatet vid ett sammanträde som börjar senast kl. 18 onsdagen den 16 juni. De fastställda resultaten uppdateras på webbplatsen valfinland.fi den 16 juni.Information om kommunalvalet i flera kanaler och på många språkPå webbplatsen valfinland.fi finns information om kommunalvalet på många olika språk (svenska, finska, skoltsamiska, enaresamiska, nordsamiska, finskt och finlandssvenskt teckenspråk och flera andra främmande språk som är allmänna i Finland, bl.a. engelska, estniska och ryska). På justitieministeriets YouTube-kanal finns dessutom videoklipp på lättläst språk och teckenspråk om hur det går till att rösta. Lättlästa broschyrer om valet finns på finska och svenska.En redovisning av valfinansieringen ska lämnas till statens revisionsverkDe som valts till fullmäktigeledamöter och till ersättare ska lämna in en redovisning om sin valfinansiering till statens revisionsverk senast den 16 augusti 2021. Kandidaterna kan också lämna in en frivillig förhandsredovisning om sina valkostnader till statens revisionsverk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Kommittén mot tortyr offentliggjorde en rapport om Finland

NordenBladet — Europarådets kommitté mot tortyr har i dag publicerat en rapport om sitt senaste inspektionsbesök i Finland. Rapporten redogör för kommitténs observationer och ger rekommendationer för att förbättra förhållandena för frihetsberövade personer.Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) gjorde ett sjätte periodiskt inspektionsbesök i Finland i september i fjol. Kommittén har till uppgift att skydda frihetsberövade personer mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling. Inspektionerna gällde bland annat polisens förvarslokaler, fängelser, en förvarsenhet för utlänningar, ett psykiatriskt sjukhus och för första gången också två skolhem.CPT fick inte kännedom om någon osaklig behandling av frihetsberövade personer i dessa inrättningar.I rekommendationerna betonas situationen för de häktadeHuvudvikten i rapporten från kommittén mot tortyr ligger på behandlingen av sådana frihetsberövade personer, som hålls i polisens förvarslokaler. Att häktade personer placeras i polisens förvarslokaler i stället för i fängelse har minskat sedan det senaste inspektionsbesöket 2014, men är fortfarande det som oroar CPT mest. CPT uppmanar därför Finland att före 2025 genomföra planerna på att inte längre hålla häktade i polisens förvarslokaler. CPT rekommenderar också att Finland förbättrar förhållandena i polisens förvarslokaler och ökar tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal för dem som befinner sig i polisens lokaler.CPT-delegationen besökte fängelserna i Uleåborg och Åbo. Framstegen i programmet för ombyggnad och nybyggnad av fängelserna fick beröm, men samtidigt påskyndade CPT nybygget av fängelset i Uleåborg. CPT rekommenderar generellt att fängelsepersonalen ska utbildas i att möta fångarna och att man ökar växelverkan med fångarna. På denna punkt fäste CPT uppmärksamhet vid bristen på fängelsepersonal. Vidare rekommenderar CPT att fångarnas rehabilitering och yrkesutbildning effektiviseras och man ordnar annan verksamhet som är anpassad till fångarnas behov.När det gäller hälso- och sjukvården för fångar fäste CPT särskilt uppmärksamhet vid bristen på läkare, även om det i övrigt finns utbildad hälso- och sjukvårdspersonal i fängelserna. I fråga om psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja konstaterade CPT bland annat att förvaltningsdomstolen borde höra patienten när han eller hon söker ändring i ett vårdbeslut.Finland ger sitt svar till kommittén i höst– Kommittén mot tortyr har utfört ett grundligt och värdefullt arbete under inspektionsbesöket och i rapporteringen av den. Nu kommer vi att noggrant gå igenom resultaten och rekommendationerna i rapporten, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Finland har tid till slutet av september att lämna CPT en utredning om de åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi