NordenBladet — Inrikesministeriet inledde ansökningsomgången för asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) den 3 maj 2021. Det sammanlagda beloppet av EU-finansiering som kan sökas uppgår till minst 8,1 miljoner euro. Ansökningstiden löper ut den 28 maj 2021. EU-finansiering beviljas i denna ansökningsomgång projekt som främjar utveckling av systemen för mottagande och asyl, utveckling av systemet för återvändande samt, när det gäller integration, samhällets mottaglighet.Följande nationella mål för fondens basfinansiering öppnas för ansökan och följande anslag har preliminärt reserverats för dem:Syftet med de projekt som stöds genom finansieringen för integrationsåtgärder är bland annat att synliggöra samhällets roll i integrationen av tredjelandsmedborgare i Finland och identifiera de faktorer som påverkar den.För ansökan öppnas dessutom följande nationella mål som gäller fondens separata anslag och följande anslag har preliminärt reserverats för dem:De projekt som beviljas stöd ska främja de mål som uppställts i fondens nationella genomförandeprogram. När det gäller främjande av samhällets mottaglighet anges målen för ansökan närmare i bilaga 2 till utlysningen.Det handlar om den sista ansökningsomgången för AMIF-fonden under EU:s programperiod 2014–2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I år firas Europadagen i dagarna tre med ett evenemang på webben den 7–9 maj. En deklaration av Frankrikes utrikesminister Robert Schuman den 9 maj räknas idag som startskottet för dagens Europeiska union. Idén var att förena kol- och stålproduktionen och genom europeisk enhet främja fred och välfärd. Under toppmötet i Milano 1985 kom EU-ländernas stats- och regeringschefer överens om att Europadagen skulle firas den 9 maj. I år ordnas Europadagens program över tre dagar, från fredag till söndag den 7–9 maj. Allt program kan följas på Europadagens webbplats.Som en del av programmet ordnar Europainformationen och  föreningen Unga Européer en diskussion om karriärmöjligheterna i EU fredagen den 7 maj kl. 13.00. Hurdana arbetsmöjligheter erbjuder EU och hur söker man jobb i EU? Varför är det viktigt att finländare jobbar för EU också i framtiden? Tillställningen inleds av Sitras överombudsman och den tidigare EU-kommissionären Jyrki Katainen. I diskussionen deltar Iina Lietzén från Europeiska utrikestjänsten och Ville Majamaa och Antti Karhunen från Europeiska kommissionen. Diskussionen modereras av enhetschef Anu Pulkkinen från Europainformationen.Under veckoslutet blir det bland annat diskussion om Europas framtid, valet av Årets europé och Årets unga europé och underhållningsprogram för hela familjen. Välkommen med!Europadagens program 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har publicerat webbkursen Elements of AI i 21 EU-länder på deras egna språk. Lanseringarna inleddes i maj 2020 i Lettland och den sista kursen publicerades i slutet av april 2021 i Spanien och Slovenien.Under sitt EU-ordförandeskap i december 2019 beslutade Finland att investera i européernas framtidsfärdigheter och erbjuda alla medlemsländer den avgiftsfria webbkursen Elements of AI. Målet är att utbilda en procent av EU-medborgarna i grunderna i artificiell intelligens och därmed stärka det digitala ledarskapet i Europa. Kursen har genomförts av Helsingfors universitet och teknologiföretaget Reaktor.– Digitaliseringen påskyndar förändringarna i arbetslivet och ställer nya krav på arbetstagarnas kompetens, men erbjuder samtidigt lösningar för att lära sig nytt. En webbkurs om grunderna för artificiell intelligens är ett utmärkt exempel på hur vi kan stödja européernas livslånga lärande. Det finns behov av denna kurs också i framtiden, säger arbetsminister Tuula Haatainen.– Det är viktigt för Finland att öka det digitala ledarskapet i Europa. Vi upplever att artificiell intelligens och annan ny teknik ökar EU:s ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Kursen Elements of AI är ett nödvändigt initiativ, och lanseringarna är en bra början på ett långvarigt arbete, säger näringsminister Mika Lintilä.Över 240 000 personer har skrivit in sig på kursen Elements of AI inom EUInom hela EU har 244 902 personer skrivit in sig på kursen, vilket är 0,055 procent av befolkningen. Kursens genomförandeprocent är 15,87. Av deltagarna är 54,9 procent män och 45,1 procent kvinnor.  – Cirka 2 procent av finländarna har genomgått kursen, och jag uppmuntrar alla européer att bekanta sig med den. Den centrala tanken för vårt universitet är att alla har rätt till vetenskap och lärande. Denna kurs är ett sätt att satsa på medborgarnas kompetens, främja kontinuerligt lärande och svara på samhällets kunskapsbehov, konstaterar rektorn för Helsingfors universitet Sari Lindblom.Av de nya länderna är andelen inskrivna på kursen störst i Kroatien, över 21 000, dvs. cirka 0,5 procent av befolkningen, och i Lettland cirka 7 200, dvs. cirka 0,4 procent av befolkningen. Andelen personer som slutfört kursen i förhållande till dem som registrerat sig på den är däremot störst i Luxemburg, Holland och Italien, cirka 15–19 procent. Sverige och Estland befinner sig i topp i statistiken, där kursen har funnits tillgänglig redan före Finlands initiativ. Globalt sett finns det över 660 000 kursdeltagare.– Artificiell intelligens är inte en robotrevolution, utan en vardaglig sak som inte behöver mystifieras. Kursen erbjuder ett slags ”vetenskapsinjektion” mot den hype och de vilseledande klickbeten som hänför sig till artificiell intelligens. Målet är att få medborgarna att fundera på nya tillämpningar av artificiell intelligens, så att den artificiella intelligensen kan utvecklas att svara mot människornas verkliga behov, säger den ansvariga läraren för kursen, professor Teemu Roos från Helsingfors universitet.Lokala partner för kursen vidare i EU-ländernaVarje EU-land har en lokal universitetspartner och andra partner som gör kursen känd även efter lanseringen. I arbetet deltar också Finlands EU-beskickningar.– Att exportera finländsk teknisk kompetens till Europa är ett av våra viktigaste mål, och utbildning är en viktig del av det. Elements of AI har lyckats nå människor i stor utsträckning oberoende av åldersgrupp, kön och utbildningsbakgrund. Vi hoppas att kursen uppmuntrar människor att även studera annan ny teknik via webben, säger Managing Director Ville Valtonen från Reaktor Education.– Projektet stärker Finlands rykte som ett ledande land inom utbildning och digitalisering. Med hjälp av Elements of AI vill vi sörja för såväl den egna som de övriga EU-medborgarnas kompetensnivå. Vi tillhandahåller utbildning och kompetens även för andra. Projektet har också ett stort värde med tanke på Finlandsbilden, berättar chefen för utrikesministeriets enhet för offentlig diplomati Laura Kamras.Kursen har nu offentliggjorts i Nederländerna, Belgien, Bulgarien, Spanien, Irland, Italien, Österrike, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Frankrike, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Danmark och Tjeckien. I Estland, Sverige och Tyskland var kursen redan tillgänglig innan initiativet togs under Finlands EU-ordförandeskap. Språköversättningarna för kursen har tillhandahållits av Europeiska kommissionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid halvtidsöversynen stärkte regeringen utbildningspolitikens roll som en del av sina sysselsättningsåtgärder. Genom satsningar på kontinuerligt lärande får över 10 000 människor arbete. Vid halvtidsöversynen kom man också överens om en omfattande helhet för att avhjälpa det inlärningsunderskott bland barn och unga som uppstått under coronapandemin. Regeringen kom därtill överens om att inga nedskärningar görs i utbildningen heller från och med 2023.Regeringen svarar på det utbildningsbehov som den snabba tekniska utvecklingen och klimatförändringen medför genom en kraftig satsning på kontinuerligt lärande. Genom att öka möjligheterna till kontinuerligt lärande kan man underlätta matchningsproblemet och skapa förutsättningar för sysselsättning. Sysselsättningseffekten av investeringarna i kontinuerligt lärande beräknas vara 10 000–10 500 sysselsatta. – I den gamla världen kunde man få arbete med enbart grundskoleutbildning och stanna kvar hos samma arbetsgivare hela livet. Numera är det inte möjligt – man måste ha beredskap att uppdatera sin kompetens i alla slags yrken och med alla slags utbildningar, allt från yrkeshögskola till akademisk utbildning. Att ge varje människa möjligheter att uppdatera sin kompetens under hela tiden i arbetslivet är i dagens värld den bästa sysselsättningspolitiken, säger undervisningsminister Jussi Saramo.Som en del av reformen utvecklas möjligheterna för arbetslösa att studera och bedöms de behov av att ändra lagstiftningen som hänför sig till detta. Man kommer också att kartlägga förutsättningarna för att ändra studiestödet så att det bättre stöder kontinuerligt lärande. För reformen har man reserverat 70 miljoner euro från Finlands program för hållbar tillväxt. Därtill har möjligheterna till kontinuerligt lärande redan stärkts avsevärt genom tidigare rambeslut och tilläggsbudgetbeslut.Vid ramförhandlingarna beslutade man dessutom att stärka resurserna för integrationsverksamheten vid läroanstalter för fritt bildningsarbete med sammanlagt 5 miljoner euro. Målet är att integrationen ska påskyndas avsevärt. Sysselsättningseffekten av utvecklingen av integrationsverksamheten är cirka 2 000 personer.Regeringen har under sin mandatperiod systematiskt satsat på utbildningens kvalitet och jämlikhet. Utbildning ses också som en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och en starkare sysselsättningsnivå. Till exempel programmen Utbildning för alla och Rätt att kunna stärker den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen under regeringsperioden med totalt över en halv miljard euro. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott diskuterade den 30 april Finlands deltagande i Natos NMI-utbildningsinsats i Irak.Vid mötet diskuterades också beredningen av försvarsredogörelsen.Därtill diskuterades EU:s säkerhets- och försvarssamarbete under de kommande åren, det vill säga den strategiska kompassen som fokuseras särskilt för utveckling av EU:s krishantering, kristålighet, förmågor och partnerskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen publicerade i samband med halvtidsöversynen en sysselsättningshelhet som innehåller nya åtgärder för att öka sysselsättningen. Finansministeriet har bedömt vilka potentiella konsekvenser de åtgärder som ingår i sysselsättningshelheten har för den offentliga ekonomin.Enligt finansministeriets preliminära bedömning har de åtgärder för att öka sysselsättningen som regeringen redan tidigare fattat beslut om och dragit upp riktlinjer för uppskattats stärka sysselsättningen med ca 31–33 000 sysselsatta. Dessa sysselsättningsåtgärder beräknas stärka de offentliga finanserna med ca 300 miljoner euro, även med beaktande av kostnaderna för åtgärderna.När det gäller de sysselsättningsåtgärder som fastställdes vid halvtidsöversynen har finansministeriet gjort en egen bedömning av sysselsättningseffekterna finansieringsmodellen för överföringen av arbets- och näringstjänsterna. I fråga om övriga åtgärder som fastställdes vid halvtidsöversynen har finansministeriet inte gjort någon egen bedömning av sysselsättningseffekterna, utan satt sig in i andra ministeriers uppskattningar och i tillämpliga delar utnyttjat dem vid bedömningen av konsekvenserna för den offentliga ekonomin.I bedömningen av konsekvenserna för de offentliga finanserna uppskattas sysselsättningen öka med sammanlagt cirka 11 000 sysselsatta genom de åtgärder som presenterades vid halvtidsöversynen. När man beaktar de kostnader som sysselsättningsåtgärderna orsakar, stärker de sysselsättningsåtgärder som omfattas av bedömningen den offentliga ekonomin på lång sikt med ett nettobelopp på ca 150 miljoner euro.Vid halvtidsöversynen ställde regeringen som ett nytt mål att bereda sysselsättningsåtgärder som stärker den offentliga ekonomin med sammanlagt 110 miljoner euro. Konsekvenserna av denna helhet bedöms vid finansministeriet när det finns närmare information om de konkreta åtgärderna.Den nu publicerade bedömningen är preliminär och uppskattningarna av åtgärdernas inverkan på sysselsättningen och den offentliga ekonomin kan ändras medan beredningen pågår. De slutliga bedömningarna av de nya åtgärdernas sysselsättningseffekter ges när beredningen framskrider, till exempel i samband med regeringens proposition om dessa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Marjo Nummelin tillträder tjänsten som Finlands nya chefsförhandlare i internationella klimatförhandlingar från och med den 1 maj 2021.Chefsförhandlaren ansvarar för förberedelserna i Finland inför internationella klimatförhandlingar och för beredningen av Finlands ståndpunkter. Chefsförhandlaren deltar i förhandlingarna i EU och FN och är ordförande för ministeriernas klimatförhandlingsgrupp samt nationell kontakt för FN:s klimatkonvention.Marjo Nummelin har sedan 1996 arbetat vid miljöministeriet i uppgifter inom miljö- och klimatpolitiken på internationell och EU-nivå. Nummelin har också arbetat vid Europeiska kommissionen i Bryssel vid generaldirektoratet för miljö 2003–2007 och vid Finlands EU-representation i Bryssel 2011–2016.Nummelin efterträder Outi Honkatukia, som vid årsskiftet valdes till chef för klimatenheten vid miljöministeriet. Honkatukia fortsätter som en medlem i det internationella klimatförhandlingsteamet och som en av EU:s tre chefsförhandlare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De uppdaterade kalkylerna finns tillgängliga på social- och hälsovårdsreformens webbplats. Kommunernas finansieringskalkyler publiceras när planen för de offentliga finanserna för 2022–2025 har getts ut.I välfärdsområdenas finansieringskalkyler har gjorts tekniska uppdateringar, det vill säga de kostnader och den finansiering som överförs har uppdaterats till 2022 års nivå. De uppdaterade kalkylerna baserar sig på kommunernas budgetar för 2021 och ekonomiplaner för 2022. Viktningarna i bestämningsfaktorerna för finansieringen har inte ändrats jämfört med den kalkyl som publicerades i december 2020. Uppgifterna om befolkningsstrukturen har uppdaterats till 2020 års nivå utifrån Statistikcentralens statistik från slutet av mars.  Beräknat enligt nivån 2022 uppgår de social- och hälsovårdskostnader som överförs till 20,16 miljarder euro och räddningsväsendets kostnader till 470 miljoner euro.Kalkylen är fortfarande en uppskattning av den framtida finansieringen. Kalkylerna preciseras senare när bokslutsuppgifterna för 2021 och 2022 blir klara. Nästa uppdatering av kalkylerna görs hösten 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 30 april överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Genom propositionen förlängs giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar till och med den 31 december 2021. I nuläget gäller dessa bestämmelser fram till den 30 juni. Bestämmelserna gäller de hygienkrav och begränsningsåtgärder som är nödvändiga för att förhindra att covid-19-epidemin sprids samt tillsynen över kraven och begränsningarna i förplägnadsrörelser, persontrafik och övriga tjänster.Syftet är att säkerställa att det även efter juni är möjligt att ingripa i rätt tid och snabbt och effektivt vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att epidemin sprids på nytt ifall covid-19-epidemin förvärras. Avsikten är också att trygga att systemet med social- och hälsovårdstjänster bär också ifall antalet fall börjar öka på nytt.Den enda innehållsmässiga ändringen gäller definitionen av närkontaktAv paragraferna i lagen om smittsamma sjukdomar gäller 58 a och 58 b begränsningarna för förplägnadsrörelser, 58 c allmänna hygienkrav, 58 e hygienkrav som ska iakttas i persontrafiken, 58 f begränsningen av antalet passagerare, 58 g temporär stängning av utrymmen avsedda för kunder och deltagare och 58 h planen för åtgärder för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Paragraferna 59 a–59 e gäller inspektioner, förelägganden och tvångsmedel, behöriga myndigheter och rätten att få information. I 91 § finns bestämmelser om verkställigheten av beslut.Av dessa förblir 58 a–c och 58 e–h §, 59 a–e § samt 91 § 1 mom. oförändrade till sitt innehåll. Endast deras giltighetstid förlängs till utgången av detta år. Den enda innehållsmässiga ändringen görs i 58 d § 4 mom. (definitionen av närkontakt).Definitionen av närkontakt ska i fortsättningen gälla endast inomhusParagraf 58 d gäller förutsättningar för användningen av utrymmen avsedda för kunder och deltagare för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den ändras så att avståndet på två meter i definitionen av närkontakt i fortsättningen endast gäller utrymmen inomhus. Med närkontakt avses således vistelse ansikte mot ansikte eller i samma utrymmen inomhus på mindre än två meters avstånd från varandra i mer än 15 minuter eller att man har fysisk kontakt med varandra.I och med ändringen blir det lättare att ordna olika evenemang och idrotts- och motionstjänster utomhus. Samtidigt underlättas tillsynen över de skyldigheter som gäller ordnandet.Ett omfattande diskussionsmöte om ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar ordnades den 27 april, varefter lagförslaget finslipades vid social- och hälsovårdsministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sin halvtidsöversyn offentliggjorde regeringen en färdplan för hållbarhet som sammanställer nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten och regeringens mål för 2030. I färdplanen konkretiseras regeringsprogrammets mål om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.Utvecklingen är hållbar när målen för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet uppnås och stöder varandra. Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn att förtydliga de ömsesidiga beroendeförhållandena mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och hur dessa kan samordnas Arbetet slutförs före ramförhandlingarna 2022.I genomförandet av åtgärderna som ingår i färdplanen beaktas deras inverkan på den offentliga ekonomin. Åtgärderna genomförs som en del av planen för de offentliga finanserna inom utgiftsramen för statsfinanserna.
Coronapandemin medförde utmaningar för den sociala hållbarheten – regeringen har som mål att Finland är världens stabilaste samhälle år 2030Regeringen har som mål att minska fattigdomen, ojämlikheten och inkomstskillnaderna, stödja rättsstatens funktion såväl i Finland som globalt samt främja välfärdsekonomin och förutsättningarna för ett gott liv under en människas hela livscykel.I färdplanen identifieras de utmaningar som coronapandemin medfört för den sociala hållbarheten. Coronapandemin har ökat ojämlikheten, eftersom många av pandemins sociala konsekvenser drabbar samma personer. Pandemin har haft skadliga effekter speciellt på barns och ungas samt familjers välfärd. Sysselsättningen har försämrats och arbetslösheten ökat under coronapandemin. Restriktionerna har också försvårat företagens verksamhet. De restriktioner som infördes till följd av pandemin begränsade tillgången till många socialtjänster, och den ökade och utdragna bristen på tjänster kan leda till att människors livssituation blir betydligt svårare. I fråga om Finlands globala ansvar har coronapandemin medfört särskilda utmaningar för uppnåendet av de internationella målen för hållbar utveckling.Regeringens mål för 2030 är att Finland är världens stabilaste samhälle, där de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses, demokrati förverkligas och medborgarnas säkerhet tryggas.I färdplanen har ställts följande mål för social hållbarhet 2030:I Finland är förtroendet för samhället och medborgarnas säkerhet på hög nivåFinland är ett ledande land i fråga om jämställdhet I Finland har fattigdomen och utanförskapet minskat, det finns arbete för flera I Finland behandlas människor lika, hela befolkningens välfärd värnas Finland har en hög kompetens-, utbildnings- och bildningsnivåEkonomisk hållbarhet – omfattande åtgärder krävs för att stabilisera skuldkvoten i de offentliga finansernaFör att Finland ska kunna säkerställa tillgången på högkvalitativa tjänster där människovärdet respekteras och trygga försörjningen för hela befolkningen i landet, måste den offentliga ekonomin vila på en stabil grund och skötas på ett hållbart sätt. Regeringen har förbundit sig att konsekvent stärka den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt och färdplanen fokuserar särskilt på detta. De offentliga finanserna har uppvisat underskott sedan 2009. Coronapandemin har ökat statens skuldsättning och förvärrat underskottet i den offentliga ekonomin. Skuldsättningen under krisen har dock varit mindre än medeltalet i euroländerna. Riskerna inom den offentliga ekonomin ökar också på grund av den snabba tillväxten i statens borgens- och garantiansvar, som redan är på en hög nivå. De offentliga finanserna har försämrats som en följd av befolkningens stigande medelålder och avmattningen av den ekonomiska tillväxten. Finlands BNP per capita släpar efter jämfört med utvecklingen i de andra nordiska länderna. Sysselsättningsgraden i Finland är också betydligt lägre än i de övriga nordiska länderna, även om sysselsättningsutvecklingen var god före coronakrisen och under krisen mycket bättre än förväntat. En lyckad dimensionering av finanspolitiken har under coronapandemin minskat djupet av den ekonomiska krisen och förbättrat förutsättningarna för en snabb återhämtning av ekonomin.Utan åtgärder som stärker de offentliga finanserna kommer skuldsättningen att fortsätta att öka också efter coronakrisen. Utgifterna inom den offentliga ekonomin ökar på grund av det allt större antalet äldre invånare, vilket ökar i synnerhet utgifterna för omsorg men också pensionsutgifterna och hälsovårdsutgifterna. Samtidigt försvagar den minskade andelen befolkning i arbetsför ålder också finansieringsbasen för de offentliga finanserna. Finlands ekonomiska tillväxt grundar sig framför allt på en ökad produktivitet. Centrala faktorer för högre produktivitet är kunnande och innovationer. En välfärdsstat, en fungerande infrastruktur, utbildning, forskning och ett nära engagemang i världsekonomin utgör grunden för Finlands ekonomiska framgång och tillväxt.Regeringen har som mål att stoppa ökningen i skuldkvoten inom den offentliga ekonomin före mitten av 2020-talet. För att skuldkvoten ska kunna stabiliseras krävs det att de offentliga finanserna stärks. Åtgärderna för att trygga de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt måste fortsätta även efter den pågående valperioden. Åtgärderna syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten samt stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt bland annat genom att stärka den finländska produktionens konkurrenskraft, öka den arbetsrelaterade invandringen och stärka kunskapsnivån och det kontinuerliga lärandet. Den ekonomiska hållbarheten främjas också genom åtgärder som stärker produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom den offentliga förvaltningen samt genom att genomföra social- och hälsovårdsreformen.I färdplanen har ställts följande mål för ekonomisk hållbarhet 2030:Sysselsättningsgraden i Finland har genom regeringens sysselsättningsåtgärder ökat med 80 000 personer och sysselsättningsgraden är på en god nordisk nivåFinland är en attraktiv plats för boende, arbete och företagandeFinland har högklassiga offentliga tjänster både med tanke på kvalitet och kostnadseffektivitetEkologisk hållbarhet förutsätter att den totala förbrukningen av naturresurser minskas och att man övergår till en kolneutral cirkulär ekonomi och bioekonomiMålet för ekologisk hållbarhet är att trygga en välmående miljö och natur samt ekosystemens funktion och förnyelseförmåga nu och i framtiden. Klimatförändringen, utarmningen av den biologiska mångfalden och överkonsumtionen av naturresurserna hör till mänsklighetens största problem och inverkar i betydande grad på den ekologiska hållbarheten.Regeringen har som mål ett klimatneutralt Finland 2035 samt att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, främja bioekonomin och den cirkulära ekonomin, göra matsystemet hållbarare och förbättra djurens välbefinnande. Regeringen strävar efter att minska och ersätta förbrukningen av icke förnybara naturresurser med en hållbar användning av förnybara naturresurser. Regeringen strävar efter att minska användningen av fossila energikällor och främjar användningen av förnybara energikällor samt en hållbar förnyelse av näringslivet. Regeringen strävar efter att uppnå ekologisk hållbarhet i Finland och globalt.I Finland är utvecklingen lovande när det gäller att bekämpa klimatförändringen, men det behövs ytterligare åtgärder. Den biologiska mångfalden har i sin helhet utvecklats i negativ riktning under 2020-talet. Förbrukningen av naturresurser har en betydande inverkan på naturens mångfald. Den totala förbrukningen av naturresurser i Finland har enligt Statistikcentralen mer än fördubblats jämfört med 1975. I Finland är materialförbrukningen per person bland de största i Europa.I färdplanen har ställts följande mål för ekologisk hållbarhet 2030:Finland utvecklas snabbt mot ett koldioxidneutralt samhälleUtarmningen av den biologiska mångfalden har stoppatsDen ekologiska statusen av Finlands vattendrag och i synnerhet i kustvattnen förbättrasResursproduktiviteten och andelen cirkulär ekonomi har förbättrats och den inhemska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minskarDet tas hänsyn till naturen i det offentliga beslutsfattandet i Finland

Källa: Valtioneuvosto.fi