NordenBladet — Staten planerar tillsammans med Björneborgs stad att förvärva aktier i Finnair Abp:s specialuppgiftsbolag Suomen Ilmailuopisto Oy, eftersom Finnair med stöd av delägaravtalet har meddelat att det vill avstå från sitt innehav.Statsrådets finanspolitiska ministerutskott förordade förvärvet av aktier den 22 mars 2021. Statsrådet begär av riksdagen fullmakt att använda anslag som redan finns under momentet för statsrådets kansli för aktieförvärvet. Det slutliga beslutet om aktieförvärvet fattas av statsrådets allmänna sammanträde. För arrangemanget behöver inte sökas nya medel ur statsbudgeten.Finlands luftfartsinstitut, Suomen Ilmailuopisto, utbildar yrkeskunniga trafikflygare och helikopterflygare. Det är ytterst viktigt för den finländska handeln och ekonomin att flygförbindelserna fungerar störningsfritt. Det väsentliga är att säkerställa tillgången på yrkeskunniga trafikflygare.– Finland behöver en läroanstalt som erbjuder högklassig flygarutbildning. I och med att Finnair avstår från sitt innehav vill staten som ansvarsfull ägare genom ägararrangemang trygga framtiden för Suomen Ilmailuopisto och utbildningen av trafikflygare i Finland, konstaterar ministern med ansvar för statens ägarstyrning Tytti Tuppurainen.För närvarande äger staten 49,5 procent av Suomen Ilmailuopisto Oy. Finnair Abp äger 49,5 procent och Björneborgs stad 1 procent. Efter det planerade aktieförvärvet kommer staten att äga 98 procent, och Björneborgs stads ägarandel stiger till 2 procent. Det planerade ägararrangemanget har inga direkta konsekvenser för bolagets operativa utbildningsverksamhet.Luftfartsinstitutet Suomen Ilmailuopisto inledde sin verksamhet i Björneborg 2002. Verksamheten byggdes på flygutbildningsenheten vid Finnairs Flyginstitut. Bolaget sköter verksamheten vid läroanstalten, som utbildar yrkespiloter för trafikflygets behov i Finland. Finansieringen av bolaget består i huvudsak av en statsandel som betalas av undervisnings- och kulturministeriet. För 2021 uppgår statsandelen till cirka 6,8 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nordiska välfärdsmodellen utmanas på lång sikt av globala megatrender, såsom digitalisering, befolkningens åldrande och klimatförändringen. Nordiska ministerrådets och forskningsinstitutet Fafos omfattande forskningsprojekt fördjupade sig i arbetets framtid i Norden. Projektets slutrapport publicerades den 7 maj 2021. De nordiska arbetsministrarna behandlar dess teman vid sitt informella videomöte den 2 juni 2021.I projektet Future of Work granskade forskare arbetets framtid bland annat med tanke på digitalisering, plattformsekonomi, arbetsförhållanden och arbetslagstiftning. De dryftade hur långsiktiga megatrender och coronaviruskrisen påverkar den nordiska välfärdsmodellen och hur den nordiska praxisen kan reformeras så att den lämpar sig för framtidens arbetsliv. Det centrala är hur man på den föränderliga arbetsmarknaden kan upprätthålla den nordiska välfärdsmodellen och en hög sysselsättning, vilket å andra sidan garanterar välfärdsmodellen.Enligt forskarna kan den nordiska välfärdsmodellen trots utmaningarna vara lösningen på de växande problemen. I de nordiska länderna utnyttjas redan nu i stor utsträckning digital teknik, och digitaliseringen har inte lett till ojämlikhet i samhället eller på arbetsmarknaden. Forskarna rekommenderar att man i de nordiska länderna även i fortsättningen satsar på utbildning och kompetensutveckling samt rättvisa arbetsförhållanden.Forskningsprojektet som inleddes i slutet av 2017 genomfördes av en grupp med sammanlagt över 30 forskare från Danmark, Finland, Island och Sverige.De nordiska arbetsministrarna diskuterar framtidens arbeteDe nordiska arbetsministrarna behandlar iakttagelserna av projektet Future of Work vid det informella videomötet den 2 juni 2021. Mötet arrangeras av Finland som är ordförande i Nordiska ministerrådet 2021. Till mötet inbjuds utöver ministrarna också företrädare för arbetsmarknadens parter.Frågor som gäller arbetslivet behandlas också vid tre konferenser som Finland ordnar under hösten som en del av sitt ordförandeskap. I dem behandlas det nordiska lönebildningssystemet, arbetets framtid särskilt med tanke på klimatförändringen samt främjandet av en inkluderande arbetsmarknad. Avsikten är att de nordiska arbetsministrarnas officiella möte hålls i november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands Malmförädling Ab överförs från arbets- och näringsministeriets ägarstyrning till statsrådets kanslis ägarstyrning. Överföringen till avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli baserar sig på riktlinjerna i statsrådets ägarpolitiska principbeslut, enligt vilket ägandet och regleringen bör särskiljas ytterligare.Arbets- och näringsministeriet ansvarar för regleringen av Finlands Malmförädling Ab:s verksamhetsområde. Avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli ansvarar för skötseln av statens bolagsinnehav, främst de kommersiella bolagsinnehaven, och för utvecklandet och samordningen av statens ägarstyrning inom statsrådet.Finlands Malmförädling Ab är ett bolag med specialuppgifter som ägs helt av finska staten. Bolaget utvecklar gruvdriften och batterivärdekedjan i Finland. Bolaget är moderbolag i koncernen Finlands Malmförädling. Koncernen består förutom av Finlands Malmförädling Ab också av Terrafame Ab, Sokli Holding Oy och dess dotterbolag Sokli Oy samt Finnish Battery Chemicals Oy och dess dotterbolag. Finlands Malmförädling Ab äger också 26,3 procent av Keliber Oy.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet frågar om barns och ungas åsikter om rösträtt och åldersgränsen för medborgarinitiativ och europeiskt medborgarinitiativ. Avsikten är också att höra barns och ungas synpunkter på andra frågor som gäller samhälleligt deltagande och demokrati.Barns och ungas synpunkter på frågor som gäller deltagande och påverkan utreds under våren och hösten 2021 genom en enkät som publiceras i webbtjänsten Ungasidéer.fi samt genom ungdomsråd och workshoppar för unga som ordnas under hösten.Enkäten är särskilt riktad till barn och unga under 18 år, men den kan besvaras av alla unga under 29 år. Enkäten kan besvaras i webbtjänsten Ungasidéer.fi under tiden 7.5–9.6.2021.Genom enkäten stöds verksamheten för den parlamentariska valarbetsgruppen, som har tillsatts av justitieministeriet. En av arbetsgruppens uppgifter är att utarbeta ett förslag till åldersgräns för undertecknande av ett medborgarinitiativ och ett europeiskt medborgarinitiativ. Målet är att stärka ungas samhälleliga delaktighet. Utvecklingen av lagstiftningen som gäller val och partier och till exempel sänkningen av åldersgränsen för medborgarinitiativ lyfts fram i statsminister Sanna Marins regeringsprogram.Enkäten, råden och workshopparna genomförs i samband med justitieministeriets projekt Barns och ungas röst i Europa inom ramen för det nationella demokratiprogrammet. Projektet får finansiering ur EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (2014–2020).Enkäten i tjänsten Ungasidéer.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Handlingsplanen för arbetet mot människohandel, som statsrådet godkände igår, främjar avslöjande av människohandel, effektiviserar förverkligande av straffrättsligt ansvar och förbättrar ställningen för offer för människohandel. Handlingsplanen grundar sig på fem strategiska mål och innehåller 55 konkreta åtgärder. Arbetet mot människohandel bidrar till ökad säkerhet för alla och stärker konkurrensmöjligheterna för företag som följer lagen.Identifieringen av människohandel behöver utvecklas i hela straffprocessen. Förundersökningsmyndigheternas, i synnerhet polisens, kompetens i fråga om människohandelsbrottslighet förbättras och bekämpningen och utredningen av människohandelsbrott effektiviseras. Handlingsplanen innehåller också åtgärder för åklagarmyndigheten, domstolsväsendet och brottspåföljdsmyndigheten.– Ett viktigt mål för handlingsplanen för arbetet mot människohandel är att alla de myndigheter som är centrala med tanke på arbetet känner till grunddragen i fenomenet människohandel och har kompetens att ingripa i det och anvisa offren hjälp. Också myndighetssamarbetet måste utvecklas, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Människohandel avslöjas fortfarande sällan genom offrens brottsanmälningar. Avsikten är nu att undanröja hinder för avslöjande av människohandel genom att utveckla lagstiftningen och myndighetspraxis, så att offren ska känna det tryggt och nyttigt att vända sig till myndigheterna och brottsanmäla utnyttjande som de har upplevt.Den lagstiftning som gäller hjälp till offer för människohandel utvecklas så att den bättre än i nuläget tryggar jämlika tjänster för offer för människohandel på nationell nivå. Kopplingen mellan hjälpinsatser och straffprocessen bör ändras så att offren får hjälp oberoende av när straffprocessen inleds, hur den framskrider eller vilket resultat den får. Det är också viktigt att förebygga risken att falla offer på nytt. I samband med lagreformen tryggas dessutom offrens rätt till tryggt stödboende. Människohandel är ett fenomen som ständigt förändras. Det gäller att också bereda sig på att bekämpa nya former av människohandel och sådana former av människohandel som hittills avslöjats i mindre omfattning. Det är också viktigt att säkerställa kontinuiteten i verksamheten för organisationer som specialiserat sig på identifiering av och stöd till offer för människohandel. Också företag och arbetsmarknadsorganisationer behövs i arbetet mot människohandel.Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet ska följa genomförandet av den handlingsplan som nu godkänts. Arbetet mot människohandel är en förvaltningsövergripande helhet som främjas i samarbete mellan flera ministerier och myndigheter. Våren 2020 tillsatte arbets- och näringsministeriet en arbetsgrupp för att bereda åtgärder mot arbetsrelaterat utnyttjande som en del av strategin för bekämpning av grå ekonomi. Sommaren 2020 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet en arbetsgrupp med uppgift att före utgången av 2022 utarbeta en ny lag om hjälp till offer för människohandel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Högst en tiondel av skoleleverna äter dagligen en näringsmässigt fullvärdig skollunch och endast var fjärde kommun erbjuder eleverna ett avgiftsfritt mellanmål om skoldagen blir lång. Enligt den färska utredningen bör man säkerställa att eleverna orkar med skoldagen genom att alla grundskoleelever erbjuds ett avgiftsfritt och närande mellanmål varje skoldag.I ett projekt om skolmåltider (Kattava koululounas ja välkyt välipalat), som genomförts inom ramen för statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet, utreddes nuläget för skolmåltiderna i grundskolan samt praxis kring och möjligheter att erbjuda mellanmål. Utredningen resulterade i unik information om utbudet av och sätten att erbjuda mellanmål i grundskolorna, utnyttjandet av EU:s system för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolan samt skolmåltiderna i samband med undantagsförhållandena under coronaviruspandemin. Resultaten utnyttjas vid beredningen av utvecklingsprogrammet för skolmaten och som bakgrundsinformation vid utvecklingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.Enligt utredningen äter högst var tionde elev en näringsmässigt fullvärdig skollunch varje skoldag, och praxisen att erbjuda mellanmål i skolorna varierar betydligt mellan kommunerna och skolorna. Det leder till att eleverna försätts i en ojämlik ställning beroende på bostadsort. Över hälften (56 %) av kommunerna erbjuder inte eleverna avgiftsfritt mellanmål, och 42 procent av kommunerna erbjuder avgiftsfritt mellanmål endast till en del av eleverna. Enligt den gällande rekommendationen för skolbespisningen borde skolan erbjuda mellanmål om skoldagen pågår längre än tre timmar efter lunchen. Enligt utredningen erbjuder var fjärde kommun avgiftsfritt mellanmål till eleverna om skoldagen varar längre en tre timmar efter lunchen. Mellanmålen under långa skoldagar består oftast av dryck och knäckebröd med bredbart pålägg. De avgiftsbelagda mellanmål som erbjuds eleverna i skolornas klubbar är däremot med större sannolikhet näringsmässigt fullvärdiga. De övriga avgiftsbelagda mellanmål som erbjuds eleverna i skolan kan även bestå av produkter med mycket salt, fett och tillagt socker.Finlandsmodellen för hobbyverksamhet går ut på att göra det möjligt för skoleleverna att ha en hobby i samband med skoldagen. För samordningen av modellen ansvarar kommunerna i samarbete med hobbyaktörerna, och finansieringen har prioriterats till att hitta professionella verksamhetsledare. Om man erbjuder hobbyer direkt efter skoldagen är det viktigt att se till att eleverna orkar bra, och då spelar mellanmålet en stor roll. Utvecklingen av skolmåltiderna fokuserar på att genomföra systematisk matfostran i grundskolan, stärka det multiprofessionella samarbetet och involvera eleverna i utvecklingen av skolmåltiderna.Från teori till praxis – reform- och utvecklingsbehoven har identifierats effektivtEnligt utredningen bör skolmåltiderna utvecklas på ett helhetsbetonat sätt på riks-, kommun- och skolnivå. Resultaten har utnyttjats för att ta fram elva åtgärder som ska genomföras på nationell och kommunal nivå. Åtgärdsförslagen uppmuntrar beslutsfattarna att föra vidare de åtgärder med vilka den finländska innovationen, nämligen jämlika och avgiftsfria skolmåltider, kan göras allt mer attraktiv och högklassig. Åtgärdsförslagen är konkreta och genomförbara, men för att omsätta dem i praktiken krävs nationell och politisk styrning samt ett starkt engagemang för att utveckla skolmåltiderna bland kommunerna.I Finland har man under de senaste åren skapat och tagit fram verksamhetsmodeller och verktyg som stöd för skolmåltiderna och matfostran i skolan.”Nu är det hög tid att se till att de befintliga verktygen förankras i skolornas vardag så att vi också i framtiden kan stoltsera med att vara ett föregångarland för skolmåltider”, konstaterar Tanja Tilles-Tirkkonen, konsortieledare vid Östra Finlands universitet.Projektet Kattava koululounas ja välkyt välipalat har genomförts av Östra Finlands universitet i samarbete med Ammattikeittiöosaajat Amko ry, Sydöstra Finlands yrkeshögskola XAMK och Institutet för hälsa och välfärd. Projektets styrgrupp har bestått av representanter för jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet.Närmare information:konsortieledare Tanja Tilles-Tirkkonen, Östra Finlands universitet, tfn 040 727 9791, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att möjligheterna till kontinuerligt lärande stärks med ett nytt servicecenter i syfte att öka sysselsättningen. Centret föreslås samordna och utveckla informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster för personer i arbetsför ålder, analysera prognostiseringsuppgifter om arbetskrafts- och kompetensbehov och stödja regionala nätverk. Centret ska också finansiera utbildning och kompetenstjänster. Enligt förslaget ska servicecentret stärka möjligheterna till kontinuerligt samt sysselsättningen genom att stödja producenter av kompetens- och sysselsättningstjänster och ge utvecklingen av tjänsterna kontinuitet. Målet är att förnya tjänsterna så att kompetensutvecklingen för personer i arbetsför ålder i högre grad är kopplad till arbetslivets och regionala behov.Servicecentret ska i första hand betjäna utbildningsanordnare, högskolor, arbets- och näringsförvaltningen, kommuner och andra aktörer som tillhandahåller tjänster för kontinuerligt lärande. Tjänster som riktar sig till medborgare och arbetsgivare ska också i fortsättningen tillhandahållas så nära dem som möjligt.– Möjligheten att uppdatera sitt kunnande under hela tiden i arbetslivet har blivit en högaktuell sysselsättningspolitisk fråga. Tidigare kunde man få jobb med endast grundskoleutbildning och stanna hos samma arbetsgivare under hela sitt liv. Numera är det inte längre möjligt – man måste vara beredd att uppdatera sitt kunnande i alla slags yrken, med alla slags utbildningar, från yrkesutbildning till akademiska utbildningar. Servicecentret för kontinuerligt lärande gör det lättare att förena arbetssökande och kompetensbehoven hos arbetsgivarna i regionen, säger undervisningsminister Jussi Saramo.Enligt förslaget skulle det nya servicecentrets uppgifter fokusera på att stärka sysselsättningen genom kontinuerligt lärande som beaktar de regionala behoven. Servicecentret föreslås förädla den information  som ligger till grund för beslut, stödja lokala samarbeten och finansiera riktade kompetenstjänster.Verksamheten föreslås basera sig på prognostiseringsuppgifter och analys av dem. Genom att utveckla informations-, rådgivnings- och vägledningstjänsterna identifieras enligt förslaget kompetensbehoven och främjas en ändamålsenlig inriktning av serviceutbudet. Servicecentret föreslås också delta i utvecklandet av den digitala servicehelhet för kontinuerligt lärande som ska sammanlänka utbildningsutbudet, vägledningstjänsterna och kunskapen om arbetsmarknaden. Enligt förslaget ska servicecentret stärka utbildningsutbudet för personer i arbetsför ålder och förbättra såväl medborgarnas som företagens möjligheter att förbereda sig på förändringar i arbetslivets kompetensbehov. Servicecentret föreslås kunna bevilja statsunderstöd för att ordna eller anskaffa utbildning. Enligt förslaget ska servicecentret även kunna finansiera verksamhet som stöder ansökan till och deltagande i utbildning. Enligt förslaget ska servicecentret fatta besluten om de åtgärder som ska finansieras på basis av prognostiseringsuppgifter och den regionala lägesbilden.Servicecentret föreslås vara en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen. Undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet föreslås gemensamt svara för den styrning som anknyter till  servicecentrets verksamhetsområde. I anslutning till servicecentret föreslås även ett av statsrådet utsett råd för kontinuerligt lärande och sysselsättning, vars medlemmar ska företräda ministerierna och arbetslivet.De föreslagna lagarna gällande inrättandet av servicecentret avses träda i kraft den 1 september 2021. Centret föreslås inleda sin verksamhet i slutet av året. För centrets permanenta omkostnader reserveras enligt förslaget årligen ett anslag på cirka en miljon euro. Regeringen har i sin budget för 2021 reserverat sammanlagt ca 40 miljoner euro för kontinuerligt lärande. Också i Finlands program för hållbar tillväxt, som hänför sig till återhämtnings- och resiliensplanen, ingår planer på finansiering av kontinuerligt lärande som ska stödja förvärvandet av nya kompetenser som behövs i arbetslivet. samt sysselsättning.Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 6 maj utnämnde statsrådet juris magister och politices magister Vesa Vuorenkoski till Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainens statssekreterare. Statssekreteraren utnämns för ministerns mandatperiod.Statssekreteraren avlade även tjänsteeden vid statsrådets allmänna sammanträde i dag.Innan Vuorenkoski tog över uppdraget vid statsrådets kansli var han chef för samhällsfrågor vid Akava ry. Vid Akava ry har han även arbetat som ansvarig jurist, jurist och näringspolitisk expert. Han har också varit verksam som direktör vid Fountain Park Ab och som företagare. Dessutom har Vuorenkoski tidigare arbetat som ministerns specialmedarbetare vid undervisningsministeriet och som ledamotsassistent i riksdagen.Statssekreteraren bistår ministern i uppgifter som anknyter till den politiska styrningen och till beredningen av ärenden. Statssekreteraren biträder och representerar ministern när det gäller utarbetandet av politiska riktlinjer, samordningen av uppgifter och ståndpunkter mellan ministerierna, genomförandet av regeringsprogrammet inom ministerns ansvarsområde samt skötseln av EU-ärenden och internationella uppdrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen fastställde i dag stödnivåerna för 2021 års växthusproduktion i Södra Finland. Sammanlagt uppgår stödet till 9,95 miljoner euro.I Södra Finland betalas stödet enligt växthusarealen för trädgårdsväxter, det vill säga 3,3 euro per m2 när det gäller kort odlingsperiod (2 – 7 mån) och 9,1 euro per m2 i fråga om lång odlingsperiod (över 7 mån). Stödnivåerna är något högre än den uppskattade nivån eftersom växthusarealen är något mindre än beräknat. Nivån för det nordliga stödet för växthusproduktion (3,3 euro/m2 för kort odlingsperiod och 9,1 euro/m2 för lång odlingsperiod) ändras inte.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Mervärdesskatt ska i fortsättningen betalas också vid import av varuförsändelser på högst 22 euro från ett land utanför EU. Statsrådet föreslår att republikens president stadfäster lagändringarna så att lagarna träder i kraft i början av juli.Hittills har ingen mervärdesskatt tagits ut om varuförsändelsens värde är högst 22 euro och varan importeras från ett land utanför EU. I handeln inom EU har mervärdesskatt betalats också vid mindre inköp.Genom lagändringen slopas momsbefrielsen för försändelser från länder utanför EU, vilket förbättrar konkurrensställningen för företagen i EU-länderna eftersom det skapas jämlika konkurrensvillkor.Det kommer också att ske förändringar i distansförsäljningen av varor inom EU. Dessutom minskar den administrativa bördan vid mervärdesbeskattningen.Reformer av mervärdesbeskattningen av näthandeln (pressmeddelande 25.2)

Källa: Valtioneuvosto.fi