NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt utkastet till handlingsplan för jämställdhet och likabehandling inom räddningsväsendet på remiss. Målet för handlingsplanen är en räddningsbransch som främjar jämställdhet och likabehandling på ett aktivt, planmässigt och långsiktigt sätt. Utkastet till handlingsplan är på remiss från den 24 maj till den 30 juni 2021.I utkastet till handlingsplan beskrivs nuläget i fråga om jämställdhets- och likabehandlingsfrågor inom räddningsväsendet och anges målen för hur dessa ska främjas. Till utkastet till handlingsplan har dessutom fogats en ordlista för jämställdhets- och likabehandlingsarbetet.  I regeringsprogrammet för statsminister Marins regering har man i stor utsträckning förbundit sig till att främja åtgärder för att öka jämställdheten och likabehandlingen. Främjandet av likabehandling och jämställdhet är också en del av räddningsväsendets strategi.Mångfalden i räddningsväsendet syns som en allt bättre kundserviceDen kartläggning av nuläget som genomfördes under beredningen av handlingsplanen stärkte den redan kända uppfattningen att räddningsväsendet är en starkt könssegregerad bransch. Kvinnornas andel av de heltidsanställda med full lön är endast 13 procent. Av dem som arbetar inom prehospital akutsjukvård är cirka en tredjedel kvinnor. Inom räddningsväsendet arbetar också mycket få personer med invandrarbakgrund.För närvarande erbjuds räddningsutbildning endast på finska, vilket försvårar tryggandet av tjänster på båda nationalspråken. Större uppmärksamhet bör också fästas vid utbudet av samiskspråkiga tjänster. I utbildningen inom branschen bör uppmärksamhet också fästas vid räddning av personer med funktionsnedsättning och vid att säkerhetskommunikationen ska nå dem.− Räddningsväsendet bör representera hela befolkningen. Mångfalden inom branschen har en allt större betydelse när det gäller att bekämpa ojämlikhet mellan människor och öka trygghetskänslan i alla befolkningsgrupper. Räddningsväsendet åtnjuter för närvarande ett mycket starkt förtroende, men vi måste ständigt arbeta för det, säger räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka.Mångfalden hos räddningsväsendets personal syns som en allt bättre kundservice. Mångfalden hos räddningsväsendets personal bidrar också till branschens attraktionskraft. När räddningsväsendet representerar det befolkningsunderlag som det producerar tjänster för, förstår personalen olika befolkningsgruppers behov. Jämställdheten och likabehandlingen inom räddningsväsendet tas på allvarVid kartläggningen av nuläget framkom det också att trakasserier är vanliga inom branschen: män blir trakasserade av kunder och kvinnor av kollegor. Dessutom märktes det att fullgörandet av de lagstadgade skyldigheterna när det gäller planer, kvoter och ingripande i trakasserier är bristfälligt inom branschen. Inom branschen finns det också behov av att öka kompetensen om förebyggande av diskriminering och om likabehandlingsfrågor, både inom organisationerna och på riksnivå.– De brister och missförhållanden som lyfts fram vid kartläggningen av nuläget är oroväckande och ska tas på allvar. Räddningsväsendet måste i egenskap av central säkerhetsmyndighet se till att principerna om likabehandling och jämlik verksamhet iakttas i vår verksamhet både när det gäller personalen och tjänsteproduktionen. Enbart handlingsplanen korrigerar inte situationen, utan vi måste också aktivt och systematiskt vidta åtgärder inom branschen för att rätta till situationen, betonar Kohvakka.Vid kartläggningen av nuläget lät den arbetsgrupp som tillsatts av inrikesministeriet göra enkäter och utredningar, och på så sätt fick man en så heltäckande bild som möjligt av jämställdheten och likabehandlingen inom räddningsbranschen. Olika utredningar begärdes av Statistikcentralen, diskrimineringsombudsmannen, regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet och Räddningsinstitutet.Enkäter om nuläget i fråga om jämställdheten och likabehandlingen riktades till både organisationer inom räddningsbranschen och avtalsbrandkårer. Genom en separat enkät till organisationer som representerar befolkningsgrupper som löper risk att bli utsatta för diskriminering utredde arbetsgruppen också hur dessa befolkningsgrupper upplever räddningsväsendets tjänster. Målet är en räddningsbransch som aktivt främjar jämställdhet och likabehandlingI utkastet till handlingsplan fastställs räddningsväsendets gemensamma mål, ansvar och åtgärder med hjälp av vilka branschen kan främja jämställdhet och likabehandling. Målet är en räddningsbransch som främjar jämställdhet och likabehandling på ett aktivt, planmässigt och långsiktigt sätt.Räddningsväsendets långsiktiga mål för att främja jämställdhet och likabehandling är att stärka ledarskapet och kompetensensäkerställa jämställdhets- och likabehandlingsplanering samt ett räddningsväsende som är fritt från trakasserier och diskrimineringutveckla arbetsförhållandena, lönerna och förmånerna så att de blir mer jämlika och jämställdauppmuntra människor med olika bakgrund att söka sig till branschen och öka mångfalden bland personalenerbjuda minderåriga en trygg miljö att utvecklas i brandkårsungdomsarbetet kommunicera med beaktande av jämställdhets- och likabehandlingsaspekterna.− Jämställdhets- och likabehandlingsfrågor berör alla aktörer inom räddningsbranschen och därför bör alla aktörer också delta i främjandet av dessa frågor. Vi hoppas att vi får utlåtanden i stor utsträckning både från aktörer inom branschen och från olika befolkningsgrupper som vi producerar tjänster för. Endast på så sätt får vi den bästa möjliga handlingsplanen för branschen, säger Kohvakka.Det utkast till handlingsplan som är på remiss gäller statliga aktörer inom räddningsbranschen, räddningsverken, organisationer och avtalsbrandkårerna. En arbetsgrupp för jämställdhet och likabehandling inom räddningsbranschen ska svara för genomförandet och uppföljningen av handlingsplanen. I arbetsgruppen ingår företrädare för regionförvaltningsverken, räddningsverken, Räddningsinstitutet, Helsingfors räddningsskola, Suomen pelastusalan ammattilaiset, Finlands Brandbefälsförbund, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, Finlands Avtalsbrandkårers Förbund och Suomen Pelastusalan naiset ry.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 24 maj har inrikesministeriet tillsatt ett projekt där det ska göras en utredning om en lagändring som gör det möjligt att bevilja tillfälligt uppehållstillstånd och främlingspass för en begränsad tid till en asylsökande som fått avslag på sin ansökan och som är sysselsatt. Avsikten med ändringen är att personen ska kunna resa för att skaffa resedokument av myndigheterna i sitt eget land. Dessutom utreds hur man eventuellt kunde lösa situationen för personer som länge varit utan uppehållsrätt i Finland.Bakom projektet ligger handlingsprogrammet mot olaglig inresa och vistelse i landet, som publicerades tidigare i maj och som i enlighet med regeringsprogrammet har uppdaterats för åren 2021–2024. Programmet innehåller sammanlagt 52 åtgärder, varav 10 gäller i synnerhet personer som vistas i landet utan uppehållsrätt.– Två av åtgärderna genomförs genom de utredningar som nu görs. Det är fråga om en del av en omfattande helhet som syftar till att förebygga utslagning och uppkomsten av ett så kallat skuggsamhälle, konstaterar lagstiftningsrådet Jutta Gras.Ett främlingspass skulle underlätta anskaffningen av det egna landets pass för ett arbetsrelaterat tillståndRegeringen har i sitt program lovat att utveckla lagstiftningen och tillämpningspraxisen för att sysselsatta personer som har fått avslag på sin asylansökan smidigare ska kunna få uppehållstillstånd på grundval av arbete. Detta innebär att en person som har blivit bofast och sysselsatt i Finland smidigare kan få uppehållstillstånd för arbetstagare även om han eller hon inte har ansetts vara i behov av skydd. – En grundläggande förutsättning för uppehållstillstånd är att personen kan styrka sin identitet med ett tillförlitligt resedokument. Det att sökanden inte har haft möjlighet att visa upp ett giltigt resedokument har i vissa fall också varit ett hinder för att få ett arbetsrelaterat tillstånd. Det kan vara svårt att skaffa en handling om personens hemland inte har någon beskickning i Finland, konstaterar ledande sakkunnig Kukka Krüger.I det projekt som nu inleds utreds om man i sådana här fall kunde få tillfälligt uppehållstillstånd och främlingspass, förutsatt att alla övriga villkor för uppehållstillståndet uppfylls. Då kunde personen fortsätta arbeta i Finland med uppehållstillstånd för arbetstagare och med hjälp av främlingspasset resa för att skaffa sitt eget lands nationella pass.Genom kompletterande lösningar vill man minska riskerna för dem som vistas i landet utan uppehållsrätt och för samhälletDen andra utredningen som görs inom ramen för projektet gäller eventuella lösningar för de personer som länge har vistats i Finland utan uppehållsrätt.Utgångspunkten är att en person som inte har uppehållsrätt i Finland ska avlägsna sig ur landet, i första hand frivilligt. I enlighet med regeringsprogrammet ska systemet för assisterad frivillig återresa utvecklas. Dessutom främjar Finland samarbetet med de viktigaste länderna när det gäller återsändanden och också i större utsträckning när det gäller ärenden kring återresor och migration. Arbetet utförs med stöd av EU och tillsammans med andra EU-medlemsländer.Samarbetet med ursprungsländerna i fråga om de personer som ska återsändas fungerar inte alltid på önskat sätt. Därför behövs det också kompletterande lösningar på situationen för personer som länge varit i landet utan uppehållsrätt.– Nu är avsikten att utreda under vilka förutsättningar det kunde vara motiverat att legitimera dessa personers vistelse i Finland och hur det ska göras. Eventuella lösningsmodeller ska sökas i andra EU-länder och framför allt i de nordiska länderna, berättar Jutta Gras.Målet för utvecklingen av såväl återresor som kompletterande lösningar är att minska de risker som ett leverne utan uppehållsrätt medför för människorna själva och samhället.Beslut om fortsatta åtgärder fattas när utredningarna har slutförtsInrikesministeriets migrationsavdelning bereder projektet i nära samarbete med polisavdelningen, Migrationsverket och Polisstyrelsen. I projektet hörs dessutom andra centrala myndigheter, sakkunniga och aktörer, såsom frivilligorganisationer.I projektet beaktas rekommendationerna i den undersökning som genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, där man behandlar möjligheten för personer som saknar uppehållstillstånd att få uppehållstillstånd på andra grunder än på grund av internationellt skydd, och det föreslås att förutsättningarna för beviljande av främlingspass ska ses över. I en undersökning som blev klar i februari 2021 utreddes hurdana samverkanseffekter ändringarna i utlänningslagen och dess tillämpningspraxis har haft för dem som sökt och fått internationellt skydd.I projektet utnyttjas dessutom det europeiska migrationsnätverkets jämförande forskning om EU-ländernas utmaningar och praxis i fråga om dem som vistas i länderna utan uppehållsrätt. Undersökningen avses bli klar sommaren 2021.De utredningar som ska göras inom ramen för projektet blir klara hösten 2021. Det fattas beslut om den fortsatta beredningen utifrån utredningarna. Projektets mandatperiod sträcker sig till utgången av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europarådets styrelse för kulturleder har beviljat ett kulturledscertifikat för kulturleden Alvar Aalto Route – 20th Century Architecture and Design. Det är den första kulturleden i Finland som får ett certifikat.‒ Det är ett fantastiskt erkännande för den finländska arkitekturen och för arvet efter Alvar Aalto. Nätverket av Alvar Aalto-städer och Alvar Aalto-stiftelsen har arbetat långsiktigt för att skapa en europeisk kulturled, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.I år behandlades sammanlagt 13 ansökningar och ett certifikat beviljades till fem nya kulturleder. Nu finns det 45 certifierade kulturleder runt om i Europa. Certifikatet beviljas leder som har ett tema som anknyter till Europas kultur och kulturarv och som är gemensamt för åtminstone tre länder. Europarådets kulturledssamarbete inleddes år 1987. Pilgrimsleden till Santiago de Compostela var den första som fick status som kulturled.Kulturleden Alvar Aalto Route – 20th Century Architecture and Design omfattar över 60 arkitekturobjekt i 27 städer i fem olika länder – Finland, Tyskland, Estland, Italien och Frankrike. Potentiella Alvar Aalto-objekt finns i sammanlagt tio europeiska länder från Rovaniemi i Finland till Riola di Vergato i Italien och från Reykjavik på Island till biblioteket i Viborg.– Alvar Aalto-kulturleden ger möjligheter att stärka Finlands ställning som kulturturismland. Att utveckla kulturturismen är ett av regeringens mål. Denna vecka inleddes ett arbetsgruppsarbete som syftar till att utarbeta en färdplan för främjande av kulturturismen, säger forsknings- och kulturminister Saarikko.Kulturleden administreras av Alvar Aalto-stiftelsens och Alvar Aalto-städernas gemensamma projekt, föreningen Aallon arkkitehtuuri- ja muotoiluperinnön matkailureitti ry, som grundades i juli 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som överdirektör för Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland söktes inom utsatt tid av 16 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts den 1 augusti för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Ilkka HorelliPäivi HukkanenKatariina JuholaMarika LannePiotr LehtonenHeikki MäkiHanna NordströmVeli-Pekka NurmiTopias OllilaRaimo Pyysalo Leena RäsänenJuha SavelaPaula StrannTaisto TuominenHarri VaaraPertti WidénRegionförvaltningsverken hör till finansministeriets förvaltningsområde. Regionförvaltningsverken förverkligar regional jämlikhet genom att främja rättsskydd, välbefinnande och säkerhet i samråd med andra aktörer. Det finns sex regionförvaltningsverk på det finländska fastlandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst coronastöd för konst- och kulturfestivaler och sommarteatrar. Understöden ingår i det nya coronastödpaketet för kultur-, idrotts- och evenemangsbranschen, som uppgår till sammanlagt ca 230 miljoner euro och ingår i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2021 som överlämnats till riksdagen. Med stödpaketet till kultur, konst, idrott och evenemang stöds återhämtningen från coronapandemin inom dessa sektorer. Understöden kan uppgå till sammanlagt ca 9 miljoner euro, om riksdagen godkänner tilläggsbudgetpropositionen som nu behandlas. En separat evenemangsgaranti har också beretts för evenemangsbranschen.Undervisnings- och kulturministeriet bereder sig på att med understöden stödja konst- och kulturfestivaler som ordnas som allmännyttig verksamhetkonst- och kulturfestivaler som fungerar enligt företagsekonomiska principer, om arrangörens omsättning inklusive mervärdesskatt uppgått till högst 150 000 euro år 2019, professionell sommarteaterverksamhet eller sommarteaterverksamhet som åtminstone delvis sysselsätter professionella konstnärer. Understöden är avsedda för att understödja verksamhet som har försvårats eller förhindrats på grund av de begränsningar som föranletts av coronapandemin 1.1 – 30.9 .2021. Avsikten är också att främja att verksamheten ska kunna fortsätta så flexibelt som möjligt efter att begränsningarna har upphört. Ansökningstiden för understöd går ut den 22 juni 2021.Fler ansökningar om understöd utlyses inom kort – för evenemangsbranschen dessutom en evenemangsgarantiI stödpaketet som regeringen fattat beslut om har man strävat efter att beakta i synnerhet mångfalden inom branschen och olika former av arbete, såsom ströjobbare, personer som sysselsätter sig själva, ensamföretagare, frilansare och personer som är verksamma som enskilda näringsidkare. Av paketet riktas sammanlagt 127,36 miljoner euro till konst och kultur. Understöd och stipendier kan sökas via undervisnings- och kulturministeriet, Centret för konstfrämjande och Finlands filmstiftelse. För religiösa evenemang kommer man att kunna söka understöd från undervisnings- och kulturministeriet via en separat ansökan. Till evenemangsbranschen riktas därtill en evenemangsgaranti som beretts vid arbets- och näringsministeriet. Utlysning: coronastöd till konst- och kulturfestivaler och sommarteatrarVanliga frågor om stödpaketet för kultur, motion, idrott och evenemangsbranschen  Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppen för säkra arrangemang 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet ber om utlåtanden om förslag till ändringar i fråga om ekonomiska uppgifter som kommunerna och samkommunerna ska lämna till Kommunekonomins informationstjänst. Dessutom begärs utlåtanden om de föreslagna ändringarna till de tekniska beskrivningarna. Ändringarna gäller räkenskapsperioden 2022.Utlåtandet ska lämnas in senast fredagen 18.6.2021.Innehållet i serviceklassifikationen och andra informationshelheter samt nya serviceklasser, tekniska definitioner och nya informationshelheter kan kommenteras i utlåtandet. Respons begärs i synnerhet i fråga om huruvida beskrivningarna av informationsinnehållet är tydliga när det gäller att rikta uppgifter, vilka konsekvenser ändringarna har för systemen samt om produktionen av uppgifter som förutsätts av nya informationsbehov.Finansministeriet önskar utlåtanden om de föreslagna ändringarna i synnerhet av dem som producerar information, de tekniska genomförarna av rapporteringssystemen och tillhandahållarna av ekonomiförvaltningstjänster.Kommuner och samkommuner ska lämna in sin sina skilt fastställda ekonomiska uppgifter i enhetlig och jämförbar form till kommunernas informationstjänst som underhålls av Statskontoret. De rapporterade uppgifterna är tillgängliga för alla avgiftsfritt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i ett extra möte i Europeiska rådet i Bryssel måndagen den 24 och tisdagen den 25 maj. Teman för mötet är EU:s klimatåtgärder, bekämpningen av coronapandemin, förbindelserna mellan EU och Storbritannien samt yttre förbindelser.Vid sitt möte kommer EU-ländernas stats- och regeringschefer att se över det aktuella läget i fråga om samordningen av EU:s insatser mot coronapandemin och diskutera EU:s åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. EU har satt upp ambitiösa klimatmål för 2030 och 2050. För närvarande bereder Europeiska kommissionen detaljerade förslag om hur målen ska nås. I enlighet med slutsatserna från december 2020 har EU-ländernas stats- och regeringschefer nu för avsikt att diskutera vilka ytterligare riktlinjer för beredningen av förslagen som ska läggas fram för kommissionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 21 maj 2021 diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott frågor som rör internationell krishantering. För närvarande deltar Finland i tio militära krishanteringsinsatser med sammanlagt cirka 360 soldater inom ramen för FN, EU och Nato samt den internationella koalitionen mot Isis.Vid mötet fastställdes att Finlands deltagande i krishantering i Afrika stärks i enlighet med riktlinjerna i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen och rekommendationerna från den parlamentariska krishanteringskommittén, så att Finland förbereder sig på att stegvis öka sitt deltagande i EU:s militära utbildningsinsats i Mali. Republikens president och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet fastställde också att Finland deltar i beredskapsturen för Natos snabbinsatsstyrkor (NRF) med ett jägarkompani 2023 och med en röjdykaravdelning 2024. Finland har deltagit i NRF-styrkornas supplementära verksamhet sedan 2012, och deltagandet är en viktig del av Finlands partnerskapssamarbete med Nato.Presidenten och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet tog också del av en översikt över Natos utveckling och aktuella frågor som rör Finlands Natopartnerskap. Finland fortgår med sitt intensiva partnerskapssamarbete med Nato.Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott diskuterade även statsförvaltningens handlingsplan gällande Kina.Dessutom behandlade presidenten och ministerutskottet beredningen av försvarsredogörelsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 maj publicerade Europeiska kommissionen ett meddelande, som presenterar en detaljerad agenda för att främja en hållbar blå ekonomi i EU. En hållbar blå ekonomi ingår som ett led i den mer övergripande europeiska gröna given, som är av avgörande betydelse för Europas framtid. En lyckad grön utveckling förutsätter att världshavens och havens tillstånd är gott.De centrala sektorerna inom den blå ekonomin är marinindustrin, sjöfarten, hamnverksamheten, fisket, vattenbruket och kustturismen. I EU genererar dessa traditionella sektorer inom den blå ekonomin 4,5 miljoner direkta arbetstillfällen och har en omsättning på över 650 miljarder euro. Uppgifterna framgår av en rapport från 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsminister Tuula Haatainen är en av huvudtalarna vid webbevenemanget Global Leadership Day, som arrangeras av organisationen AIESEC 21.5.2021. I sitt anförande uppmuntrar arbetsministern unga att samla kompetens och ta vara på de möjligheter som förändringarna i arbetslivet erbjuder. Ministern betonar också vikten av internationella studerandes och arbetstagares rörlighet.I sitt tal lyfter ministern bland annat fram betydelsen av kontinuerligt lärande.– Alla ska ha de färdigheter och kunskaper som behövs i en värld som förändras snabbt. Kontinuerligt lärande är förutom vars och ens rätt också en nödvändighet, betonar arbetsminister Haatainen.Syftet med evenemanget Global Leadership Day är att förena organisationer och unga genom att tala om arbetets framtid. Evenemanget arrangeras av den internationella organisationen AIESEC.Internationalisering är ett viktigt tema även för FinlandEvenemanget erbjuder unga möjlighet till internationellt nätverkande. Minister Haatainen betonar i sitt tal vikten av internationalisering och rörlighet.– Efter pandemin är vi allt mer medvetna om vikten av rörlighet för internationella studerande och arbetstagare. Detta gäller också Finland. Vår framgång i framtiden är starkt beroende av vår förmåga att främja internationella experters arbets- och studiemöjligheter i vårt land, konstaterar minister Haatainen.Minister Haatainens tal hörs klockan 17.30 finsk tid. 

Källa: Valtioneuvosto.fi