NordenBladet — Europeiska rådet, som sammanträdde till ett extra möte i Bryssel, uppmanade under sin andra mötesdag tisdagen den 25 maj medlemsländerna att snabbt ta i bruk EU:s gemensamma covidintyg. Vid dagens möte diskuterade EU-ländernas ledare också klimatförändringarna och gav vägledning till Europeiska kommissionens arbete med att bereda preciserande förslag om ansvarsfördelningen.EU-ländernas ledare var nöjda med att vaccineringen har gått snabbare framåt och att ett digitalt covidintyg ska tas i bruk i EU. Europeiska rådet uppmanade alla medlemsländer att ta i bruk det digitala intyget under sommaren. Finlands nationella coronavaccinationsintyg tas i bruk från och med i morgon och det kommer att vara förenligt med EU:s system.
 
”Det digitala intyget gör det lättare att röra sig över gränserna med beaktande av hälsosäkerheten. Samtidigt är det viktigt att medlemsländerna fortfarande har möjlighet att upprätthålla restriktioner om folkhälsosäkerheten kräver det. Det gäller att vara uppmärksam på nya virusvarianter och reagera beslutsamt när situationen förändras”, sade statsminister Sanna Marin.
 
Europeiska rådet påpekade också att pandemins effekter endast kan dämpas genom omfattande globala åtgärder och efterlyste effektivare åtgärder för att säkerställa lika tillgång till coronavacciner runt om i världen. EU är den största exportören av coronavacciner i världen.När det gäller klimatpolitiken preciserade Europeiska rådet i enlighet med överenskommelser i december 2020 sin vägledning om hurdana förslag till klimatlagstiftning kommissionen bör bereda för 2030. Det är viktigt för Finland att EU når sina strikta utsläppsmål för 2030 och 2050. Enligt Finland är det också viktigt att alla EU-länder deltar på ett rättvist sätt. Europeiska rådet beslutade att bekräfta sina slutsatser från december och uppmana kommissionen att snabbt lägga fram lagstiftningsförslag som bygger på grundliga konsekvensbedömningar.
 
”Kommissionen har nu en viktig uppgift i att lägga fram balanserade lagstiftningsförslag som hjälper oss att nå EU:s nya mål för 2030 med gemensamma insatser. Kostnadseffektiviteten bör beaktas i förslagen bättre än för närvarande, och alla medlemsländer ska ha möjlighet att i tid gå in för en minskning av utsläppen på det sätt som klimatneutralitetsmålet kräver”, konstaterade statsminister Marin.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minister Sirpa Paatero har i dag godkänt riktlinjerna i den nya resestrategin. Riktlinjerna styr till att fundera över olika sätt att ordna effektiv skötsel av tjänsteuppgifterna. Den nya strategin syftar till att ersätta resor med nya digitala kommunikationssätt. Strategin styr dessutom till kostnadsbesparingar och minskad miljöbelastning. ”Den nya resestrategin infaller i en god situation då coronaepidemin visat potentialen för distansarbete och multilokalt arbete. Jag tror att det redan under detta årtionde är möjligt att till och med halvera resandet och därmed sammanhängande kostnader och utsläpp. Statens resekostnader sjönk med mera än hälften, dvs. med cirka 105 miljoner euro under coronapandemin”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Strategin består av följande delområden: Noggrann övervägning av resebehovetMiljöansvar och utsläppskonsekvenser ArbetshälsaEnhetliga resetjänster inom statsförvaltningen Säkerheten vid resorSmidigare mötes- och evenemangsförvaltning”Den centrala förändringen är uttryckligen att man strävar efter att minska antalet resor och minska utsläppen ännu ambitiösare än tidigare. Till exempel minskar man på flygresor som är kortare än 500 kilometer och möten och evenemang ordnas allt oftare på distans. Det är också viktigt att vi skapat tydliga mätare för uppföljningen av genomförandet av strategin”, fortsätter minister Paatero. Tjänsteresorna och omvärlden i anslutning till dem har förändrats kraftigt under de senaste åren.  
Digitaliseringen har gjort det möjligt att förnya arbetslivet på många sätt. Distansmöten har blivit allt vanligare, vilket minskat på tjänsteresandet. På basis av erfarenheterna under coronapandemin kan man uppskatta att resevolymerna inte kommer att återgå till tiden före coronapandemin, eftersom både viljan och kunnandet i fråga om distansmöten och distanskommunikation har ökat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det har beretts åtta utvecklingsförslag för att utveckla och förenhetliga praxis för statsunderstöd. Dessutom föreslås en sektorsövergripande verkställighetsgrupp för att genomföra dem.I anslutning till finansministeriets projekt för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten utreddes hurdana statsunderstöd som beviljas av avkastningen av penningspelsverksamheten och hurdan statsunderstödspraxis som hänför sig till den. Enligt utredningen kunde statsunderstöden riktas på ett mer öppet och transparent sätt än tidigare om statsbidragsmyndigheterna samarbetade med organisationerna. Den arbetsgrupp som gjort utredningen föreslår också nya metoder för prövning och beviljande av statsunderstöd. Beredningen av utredningen leddes av justitieministeriet, som ansvarar för utvecklingen av samarbetet mellan det civila samhället och myndigheterna.”Organisationerna har en viktig uppgift när det gäller att bygga upp det finländska samhället. Statsunderstöden stärker på ett betydande sätt förutsättningarna för organisationernas ekonomi och verksamhet. Därför vill man göra statsunderstödsverksamheten ännu mer transparent, smidig och verkningsfull i samarbete med organisationerna”, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.I beredningen av utredningen och de förslag som lagts fram på basis av den deltog dessutom tre ministerier som beviljar organisationer statsunderstöd från avkastningen av penningspelsverksamheten. Jord- och skogsbruksministeriet beviljar statsunderstöd till exempel till centralorganisationer inom hästbranschen. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar statsunderstöd bland annat till idrottsfrämjande organisationer, organisationer på ungdomsområdet samt organisationer inom konst- och kultursektorn. Social- och hälsovårdsministeriet beviljar statsunderstöd till organisationer inom social- och hälsovården. Sex riksomfattande takorganisationer deltog också i beredningen av utvecklingsförslagen. Ge respons på utvecklingsförslagenFörslagen till utveckling och harmonisering av praxis för statsunderstöd till organisationer har beretts öppet och i samarbete med dem som ansöker om och beviljar statsunderstöd. Det önskas också en öppen och bred diskussion med ställningstaganden om de förslag som nu har publicerats.”Genom förslagen vill man stödja förutsebarheten i organisationernas ekonomi och verksamhet samt deras delaktighet i statsunderstödsverksamheten. Samarbete behövs också i fortsättningen när förslagen börjar genomföras och den offentliga finansieringen av organisationer förnyas i enlighet med regeringens plan för de offentliga finanserna, kommunminister Sirpa Paatero konstaterar. Finansministeriet sände förslagen på remiss tisdagen den 25 maj 2021. Remisstiden går ut den 6 augusti 2021. Respons på förslagen kan ges på lausuntopalvelu.fi. Inom projektet för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten inrättas en sektorsövergripande arbetsgrupp som börjar bereda genomförandet av förslagen utifrån utlåtandena.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har utfärdat en förordning som gör det möjligt att få intyg över coronavaccination via Kanta-tjänsten. Genom förordningen föreskrivs att en person via Kanta-tjänsten kan få ett intyg över de vaccinationer som getts, resultaten av laboratorieundersökningar samt genomgången coronavirussjukdom. Förordningen träder i kraft den 25 maj 2021.Coronavaccinationsintyget som fås ur Kanta-tjänsten tas i bruk stegvis. Den 26 maj införs ett nationellt coronavaccinationsintyg som innehåller uppgifter om de coronavaccinationer som personen har fått. I det nationella intyget finns uppgifterna på finska, svenska och engelska. I juli införs EU:s gemensamma covidintyg (EU Digital Covid Certificate) som ska innehålla ett coronavaccinationsintyg, ett intyg över ett negativt testresultat och ett intyg över genomgången coronavirussjukdom. Också EU:s digitala gröna covidintyg utfärdas på finska, svenska och engelska. Målet är att man i fortsättningen också ska kunna få ett intyg också över alla andra vaccinationer och resultat av laboratorieprov från Kanta-tjänsten.Förordningen innehåller inga bestämmelser om användningen och ändamålet med coronavaccinationsintygetFörordningen innehåller inga bestämmelser om användningen och ändamålet med coronavaccinationsintyget. Personen kan själv bestämma om användningen och ändamålet, och intygen fås från Kanta-tjänsten avgiftsfritt.Det nationella intyget om coronavaccinering som införs i maj fås endast via Kanta-tjänsten varifrån det kan visas i elektronisk form eller skrivas ut på papper. Dessutom kan man befullmäktiga en annan person att använda Kanta-tjänsten.För närvarande och även i fortsättningen kan en person få ett annat skriftligt intyg över coronavaccination hos hälso- och sjukvården. Detta intyg är dock inte detsamma som det nationella coronavaccineringsintyget som fås via Kanta-tjänsten. En pappersversion av EU:s gemensamma covidintyg, som införs i Kanta-tjänsten i juli, kan också fås direkt hos den offentliga hälso- och sjukvården.De yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården sparar vaccinationsuppgifterna och andra undersökningsresultat i Kanta-tjänsten efter vaccinationen och testerna samt ansvarar för att uppgifterna i tjänsten är korrekta. En enskild person får intyg via Kanta-tjänsten efter det att uppgifterna först in i rätt form i tjänsten.SHM:s förordning medför inte några nya skyldigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården utöver de skyldigheter som redan nu föreskrivs i lagen.I remissvaren understöddes förordningenFörordningen var på offentlig remiss 19.3–9.4.2021. I nästan alla remissvar understöddes förordningen. I utlåtandena lyftes fram att också andra än de som använder elektroniska tjänster ska kunna få intyg. Dessutom påpekades att propositionen skulle försätta patienterna i en ojämlik ställning om det intyg som fås via Kanta-tjänsten är avgiftsfritt, men intyget som fås hos hälso- och sjukvården är avgiftsbelagt.Resor bör undvikasÄven om man i fortsättningen kan få ett coronaintyg via Kanta-tjänsten, är det fortfarande bra att undvika resor, eftersom coronaläget är dåligt i många länder. Vidare ska man före resan noggrant kontrollera läget i destinationslandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä och Kinas handelsminister Wang Wentao diskuterar via en videoförbindelse den 25 maj 2021. Under diskussionen behandlas läget för handel och investeringar mellan länderna, samarbetet inom kommittén för innovativ affärsverksamhet samt aktuella förändringar i företagens affärsmiljö. Målet är att påskynda samarbetet mellan Finland och Kina inom handel och ekonomi.Ministrarna diskuterar bland annat hur handeln mellan länderna kan främjas under och efter coronapandemin. Minister Wang inledde sitt uppdrag i december 2020, och detta är hans första ministerdiskussion med Finland.– Coronapandemin har medfört utmaningar för handeln mellan våra länder. Vi måste stödja samarbetet mellan våra företag och vara beredda att utnyttja potentialen i vårt handelsekonomiska samarbete efter pandemin, konstaterar näringsminister Mika Lintilä.Finland och Kina har samarbetsmöjligheter i fråga om koldioxidsnålhet och cirkulär ekonomiDet finns möjligheter till samarbete mellan Finland och Kina bland annat i fråga om teknik som hänför sig till koldioxidsnålhet, cirkulär ekonomi och välfärd. Kina har tillkännagett att det har som mål att minska koldioxidutsläppen från och med 2030 och att uppnå koldioxidneutralitet före 2060. I den nya femårsplanen betonar Kina betydelsen av innovationer. Detta är också en möjlighet för finländska företag.Kommittén för innovativ affärsverksamhet mellan Finland och Kina inrättades 2017 genom en gemensam förklaring av näringsminister Lintilä och Kinas handelsminister. Målet för den företagsledda kommittén är att främja kommersiella samprojekt mellan Finland och Kina. Ministrarna vill stödja en aktiv dialog mellan företagen och söka lösningar på gemensamma utmaningar för att sätta fart på handeln och investeringarna.Förändringarna i företagens affärsmiljö har accentuerats under coronapandemin. Det har bland annat ställts särskilda begränsningar för människors och varors rörlighet. Ministrarna utbyter information och synpunkter om hur affärsmiljön kan utvecklas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skattesänkningarna skulle enligt utredningen öka intresset för ett mer omfattande införande av olika lösningar som främjar koldioxidneutralitet. Förändringen bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på priset på fjärrvärme.Målet för statsminister Sanna Marins regeringsprogram är att Finland ska uppnå koldioxidneutralitet 2035. Enligt regeringsprogrammet ska man främja sådana nya sätt att producera fjärrvärme som inte kräver förbränning, och värmepumpar och datorhallar som producerar värme i fjärrvärmenätet överförs till skatteklass II.I utredningen identifieras sänkningen av elskatten på värmepumpar, elpannor och energieffektiva datorhallar som är anslutna till fjärrvärmenätet till elskatteklassen för industri som ett sätt att i synnerhet i tätorter främja värmeproduktion som inte kräver förbränning.Det vore enligt utredningen motiverat att bevilja skattenedsättning för värmepumpar som anslutits till fjärrvärmenätet samt dessutom på basis av en effektgräns för värmepumpar som inte hör till fjärrvärmenätet. I utredningen presenteras inte någon enskild effektgräns, utan endast en begränsning till värmepumpar i industriell storleksklass.Överföringen av värmepumpar till den lägre skatteklassen bedöms inte leda till någon betydande minskning av de kalkylerade koldioxidutsläppen, eftersom värmepumparna i många fall kalkylmässigt ersätter den värme som produceras med utsläppsfri biomassa. Däremot bedöms åtgärden främja sådan värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning, vilket vore förenligt med målsättningarna.Fastställande av energieffektivitetskrav för datorhallar förutsätter fortsatt  utredning Utöver värmepumpar som producerar värme till fjärrvärmenätet kan man också överföra andra former av värmeproduktion till skatteklassen för elström.För datorhallars del rekommenderas det i utredningen att skatteförmånen ska förutsätta energieffektivitetskrav som definieras med stöd av  energieffektivitetstal. Det var inte möjligt att fastställa energieffektivitetstalen detaljerat i samband med denna utredning, den processen förutsätter ytterligare utredning.I utredningen rekommenderas också att elpannor som producerar värme till fjärrvärmenätet flyttas till en lägre skatteklass. Detta stöds av behovet att i allt större utsträckning lagra el som producerats från förnybara energikällor också som värme.Dessutom föreslås det i utredningen att beskattningen av kraftvärme (CHP) ändras så att värme som produceras av värmepumpar inte skulle skärpa beskattningen av kraftvärme.Utredningen genomfördes på beställning av finansministeriet av planerings- och konsulteringsbolaget Management Consulting Oy AFRY.Målet är att lagstiftningen som gäller frågan ska träda i kraft vid ingången av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, har under drygt två år visat sig spela en viktig roll i att skapa samarbete och påskynda hållbara förändringar i praktiken. Av programmet, som fortsätter fram till 2023, har gjorts en halvtidsutvärdering. Med hjälp av utvärderingen ska programmet utvecklas så att det bättre tillgodoser behoven hos städer av olika storlek. I fortsättningen satsar programmet allt mer på verkningar och kommunikation.Enligt den utvärdering som gjorts av Owal Group Oy har programmet behandlat hållbarhetsfrågor ur många olika synvinklar och lyckats utveckla verksamheten inom såväl stadsledningen som den praktiska utvecklingen. Genomförandet av programmet har svarat mot ett behov, och mycket har uppnåtts i förhållande till resurserna. Den motiverande attityden till arbetet har fått mycket beröm. Programmet har ökat medvetenheten om vad hållbar stadsutveckling innebär i praktiken, gett fart åt utvecklingen och byggt upp ett konkret samarbete både mellan städerna och mellan städerna och staten.Halvtidsutvärderingen visar att programmet på ett naturligt sätt sammanför olika kommunala sektorer. Samarbetet och växelverkan har en viktig roll när det gäller att sprida hållbarhetstänkandet. I programmet har man utvecklat nya lösningar, skapat nya nätverk och ny kompetens samt lyckats aktivera kommunerna utgående från deras egna behov.Det är viktigt att bygga upp samarbete eftersom kommunernas hållbarhetsfrågor inte bara ligger på en sektors ansvar. Hållbarhet uppfattas ofta gälla den tekniska sektorn eller miljöväsendet, då man främst fäster vikt vid ekologisk hållbarhet. Programmet för hållbara städer får beröm av intressegrupperna för att den sociala hållbarheten har en framträdande roll i programmet.”Vi ska också i fortsättningen se till att programmet är omfattande och satsa på att åstadkomma bestående resultat i samarbete mellan städerna och staten”, säger programchef Virve Hokkanen. ”Det är ibland svårt att mäta hur hållbarhetsmålen uppnås, men utifrån utvärderingen stärks uppfattningen att resultat uppstår uttryckligen till följd av omfattande och sektorsövergripande samarbete”, fortsätter Hokkanen.Att utveckla hållbarheten medför också ekonomiska fördelar, och i utvärderingen hoppas man att detta ska lyftas fram starkare. I fortsättningen bör man också bättre identifiera de olika stödbehoven hos kommuner av olika storlek. Dessutom bör medvetenheten om programmet och kommunikationen stärkas, vilket bidrar till att sprida och förankra resultaten. Syftet med halvtidsutvärderingen av programmet för hållbara städer var att ta fram information om resultaten och effekterna av programmets två första år och att bidra till att inrikta verksamheten under resten av programperioden. I utvärderingen användes utöver skriftligt material även sakkunnigintervjuer och aktiverande workshoppar i samråd med centrala genomförare och intressegrupper. Programmet för hållbara städerDet femåriga programmet för hållbara städer (2019–2023), som samordnas av miljöministeriet, påskyndar hållbar stadsutveckling i samarbete med ministerier, kommuner och andra aktörer. Hittills har cirka 80 kommuner och cirka 50 andra organisationer deltagit i programmet. Huvudteman för programmet är koldioxidsnåla städer, smarta städer, friska städer och socialt hållbara städer, och man söker framför allt nya lösningar på frågor som tangerar alla dessa teman.Arbetet är bland annat inriktat på att behandla städernas gemensamma hållbarhetsutmaningar, ta fram nya lösningar genom praktiska försök och utvecklingsprojekt, främja spridning och bredare tillämpning av god praxis och stärka det internationella utbytet av erfarenheter. Under den första hälften av programmet har man till exempel producerat informationspaket för hållbarhetsstyrning och städernas hållbarhetsarbete och testat lösningar med hjälp av vilka miljön kan stödja välfärden. Den statliga finansiering som reserverats för programmet uppgår till 4,4 miljoner euro och den totala budgeten inklusive de övriga finansiärernas andelar uppgår till cirka 6 miljoner euro.Webbplatsen för programmet för hållbara städer 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt prognoserna kommer klimatförändringen att öka hälsoriskerna i hela världen, framförallt i utvecklingsländerna. Klimatförändringen kan påverka hälso- och sjukvårdens funktionsduglighet och sjukvårdens funktion och driftssäkerhet även i Finland. En förutsättning för att riskerna ska förebyggas är att social- och hälsovården förbereder sig och anpassar sig till förändringarna i tid. I arbetet kan man använda planen för anpassning till klimatförändringen som nyligen utarbetades för social- och hälsovårdssektorn. Planen sträcker sig fram till 2031.Även om klimatförändringens konsekvenser är långsiktiga är det delvis redan nu möjligt att se dessa konsekvenser. Därför är det viktigt att det redan nu vidtas anpassningsåtgärder vid sidan av utsläppsminskningarna. Det finns goda möjligheter att göra detta eftersom vårt samhälle har utvecklats och dess utgångspunkter ur klimatsynpunkt och ekonomisk synpunkt är goda. En planmässig anpassning kräver emellertid en tillräcklig kunskapsbas. Anpassningsplanen innehåller exempel på anpassningsåtgärderAnpassningen måste vara tillräckligt förutseende med beaktande av förändringar som utvecklas snabbt, till exempel extrema väderfenomen. I Finland varierar konsekvenserna av klimatförändringen regionalt och därför ska man i anpassningsåtgärderna ta hänsyn till den regionala och lokala dimensionen.I planen finns 42 mål och 92 rekommenderade åtgärder i anslutning till målen. Målen gäller bland annat varningssystemet för värmebölja, olika riktlinjer och åtgärdsprogram, undersökningar av klimatförändringens konsekvenser och av anpassningsåtgärder samt tväradministrativa åtgärder. Även utbildning och kommunikation har beaktats i planen.I anpassningsplanen prioriteras hälsoskydd och anpassning av hälso- och sjukvården inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Avsikten med anpassningsplanen är att undersöka nuläget för anpassningen och de strukturer som stöder den i Finland och identifiera nuvarande och nya anpassningsåtgärder inom verksamhetsområdet för hälsa och välfärd.Planen är ett praktiskt verktyg och ger fler riktlinjer i social- och hälsovårdssektorn i anslutning till klimatförändringen. Social- och hälsovårdsministeriet har berett planen gemensamt med Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet deltar i festivalen Världen i byn den 29–30 maj. Evenemangets tema är framtiden, och det syns också i det program som utrikesministeriet producerar. De unga från nätverket Changemaker utmanar ministrarna i frågor som gäller klimatförändringen, internet och ungas möjligheter att påverka globalt.På lördagen kl. 13–13.30 träffar utrikesminister Pekka Haavisto och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari ungdomar från nätverket Changemaker. Evenemanget kan följas på nätet.Under rubriken Framtidens värld? intervjuas ministrarna av Joanna Slama och Iida Silfverhuth som är medlemmar i Kyrkans utlandshjälps nätverk Changemaker.De unga utmanar ministrarna i frågor som gäller klimatförändringen, internet och ungas möjligheter att påverka globalt. Vad gör Finland för att de ungas röst ska bli hörd?Massutrotningen av arter – vad kan Finland göra för att stoppa den?

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av april sammanlagt 318 400 arbetslösa arbetssökande. Det är 114 600 färre än ett år tidigare, men 88 800 fler än för två år sedan i april. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 13 100. Av de arbetslösa arbetssökandena var 158 600 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av april fanns det i hela landet 70 200 permitterade, vilket är 113 800 färre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 53 900, vilket är 109 800 färre än i april i fjol. Från och med mars minskade antalet permitterade på heltid med 8 800.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 109 700. Detta är 42 300 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 116 200, det vill säga 25 400 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 17 700 färre än i april i fjol, det vill säga sammanlagt 38 600. I januari–april avslutades 56,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 8,2 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder april månad anmäldes 76 100 nya lediga jobb, det vill säga 26 000 fler än i april förra året. Allt som allt fanns det i april 152 900 lediga jobb, vilket är 39 600 fler än för ett år sedan.I slutet av april deltog 117 000 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 6 000 fler än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 9,0 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i april 29 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 70,1 procent, dvs. 0,4 procentenheter högre än i april i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 244 000, vilket är 30 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 9,0 procent, dvs. 0,9 procentenheter högre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi