NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. Birkaland och Kymmenedalen återgår till basnivåns begränsningar.I de övriga områdena ändras begränsningarna inte. Förordningen träder i kraft den 11 juni kl. 00.Begränsningarna för förplägnadsrörelser på basnivån i landskapen Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Savolax, Österbotten, Satakunta, Södra Karelen, Birkaland, Kymmenedalen och Lappland från och med den 11 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–01.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet för restaurangkunder kl. 05.00–02.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Egentliga Finland och Mellersta Österbotten från och med den 9 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–22.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet kl. 05.00–23.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. Begränsningarna av kundplatserna gäller inte uteserveringar.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Tavastland från och med den 9 juniRestauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får servera alkohol kl. 07.00–18.00 och de får hålla öppet kl. 05.00–19.00 Hälften av kundplatserna inomhus får användas. Övriga restauranger får i fortsättningen servera alkohol kl. 07.00–20.00 och hålla öppet kl. 05.00–21.00. De får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. I dessa områden ska de kunder som sitter inomhus i restaurangen anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Att till exempel sjunga karaoke eller dansa är således förbjudet.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. De ovan nämnda begränsningarna i fråga om kundplatser samt ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas.Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag vid sitt sammanträde överlämnat en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om Salla nationalpark. Nationalparken ska inrättas på det statsägda naturskyddsområdet i Sallatunturi i Salla kommun. Salla nationalpark blir Finlands 41:a nationalpark. Avsikten är att lagen om Salla nationalpark ska träda i kraft i år.”Nationalparker tryggar den biologiska mångfalden i vår natur och erbjuder möjligheter till fantastiska naturupplevelser. På det område som föreslås bli Salla nationalpark möter de natursköna gamla skogarna, myrarna och omfattande skogklädda höjderna en imponerande kanjon. Området är tillgängligt med kollektivtrafik, vilket betyder att nationalparken också främjar hållbar turism. Under denna regeringsperiod har vi mer än fördubblat naturvårdsfinansieringen. På detta sätt har vi bland annat sörjt för de nuvarande nationalparkerna och möjliggjort en utvidgning av nätverket av nationalparker”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Till den nationalpark som föreslås hör cirka 9 983 hektar land- och vattenområden som ägs av staten. Den del av Sallatunturi naturskyddsområde som inte omfattas av nationalparken förblir ett skyddsområde och det får namnet Rämiäjänkä naturskyddsområde. Vackra skogklädda höjder och gammal skogs- och myrnaturDet område som föreslås bli nationalpark är särskilt ett område för gamla skogar, synnerligen representativa myrar, åsar samt markformer som formats av istiden och erosionen. Iso Pyhätunturi och Pieni Pyhätunturi öppnar vyer till det omkringliggande fjällandskapet. I Kaunisharju växer på cirka 300–400 meters höjd naturskogar i olika åldrar och över 200 år gamla grandungar som skadats av upplega.Höjdskillnaderna i området ökar den imponerande ställvis till och med 250 meter djupa kanjonen Aatsinginhauta, på vars botten och sluttningar det förekommer särskilda koncentrationer av hotade arter. I området växer till exempel starkt hotad kritporing och strimticka samt kamtuffmossa och liten hornflikmossa. På dolomitklipporna i Könkäänmaa som är nära anslutna till Aatsinginhauta förekommer också särskilt betydande förekomster av mossarter i kalkberg. Nationalparken skapar möjligheter för hållbar turismNationalparken ökar områdets dragningskraft som natur- och kulturresemål och öppnar upp nya möjligheter för hållbara turistnäringar samt för närområdessamarbete i naturturism mellan nationalparkerna i Nordöstra Österbotten och skyddsobjekten i Rysslands närområde. Att området är lättillgängligt med kollektivtrafik främjar hållbar och koldioxidsnål turism. Utvecklandet av rastplatserna, rutterna och skyltarna förbättrar förutsättningarna för rekreation och skyddar också områdets natur mot slitage.Inrättandet av parken bedöms öka antalet besökare i området avsevärt. För att garantera säkerheten för nationalparkens besökare och för att främja skyddet av arterna föreslås det vissa ändringar i de nuvarande jaktarrangemangen. Kommuninvånarna behåller sin fria jakträtt i största delen av nationalparksområdet. Tillståndspliktig jakt begränsas inom nationalparksområdet, men de omfattande jaktmöjligheterna kvarstår på statsägd mark utanför nationalparken. För att garantera besökarnas säkerhet ska jakt med undantag för älgdrev vara förbjuden i närheten av Salla turistcentrum. På begäran av miljöministeriet beredde Salla kommun och Salla jaktvårdsförening ett förslag till ett område där jakt av säkerhetsskäl bör begränsas i nationalparken. Området för jaktbegränsning har tagits in i lagförslaget i enlighet med de lokala aktörernas förslag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har utrett trygghetskänslan hos sårbara grupper. Utredningen var ett led i beredningen av redogörelsen för den inre säkerheten. Utredningen, som genomfördes för första gången, baserar sig på svaren på den visuella enkäten Din säkerhet som riktades till representanter för sårbara grupper.Syftet med enkäten var att utreda säkerhetsrelaterade utmaningar som utsatta grupper står inför och om grupperna upplever sitt liv som tryggt. Med hjälp av enkäten försökte man också finna ett människoorienterat perspektiv i utvecklingen av framtidens tjänster.Sårbara grupper är inte likadanaEnligt tidigare utredningar är de med tanke på säkerheten mest sårbara befolkningsgrupperna personer med invandrarbakgrund, hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning, romer, barn i särskilt utsatt ställning (såsom omhändertagna), en del av de äldre, personer i svag socioekonomisk ställning och marginaliserade personer.Enkäten Din säkerhet skickades till definierade målgrupper via separat utvalda organisationer. Totalt inkom cirka 200 svar via 21 olika organisationer. Dessutom beaktades 17 svar från gatuenkäten i närheten av brödköerna. Olyckor och olycksfall orsakar otrygghet hos respondenternaDe som besvarade enkäten hade både goda och dåliga erfarenheter av säkerhetsmyndigheterna, men förtroendet för myndigheterna var i regel på en god nivå. I synnerhet diskriminering och trakasserier lyftes fram som dåliga erfarenheter. Mest otrygghet hos respondenterna orsakades av olyckor och olycksfall samt samhället. Dessutom orsakade pengar, religion och bostadsort otrygghet i någon mån.  Respondenterna oroade sig också för klimatförändringen, pandemin och brottsligheten samt extremiströrelserna, terrorismen, diskrimineringen och trakasserierna. Däremot gav familjen, hemmet och pengarna respondenterna mest trygghet. På följande platser kom religion och frihet. Däremot gav kameror och övervakning en känsla av trygghet till endast en procent av respondenterna.Respondenterna önskar att deras särskilda behov beaktasI framtiden önskades av myndigheterna i synnerhet lättillgängliga tjänster med låg tröskel. I varje grupp önskade respondenterna att deras egna särskilda behov identifieras och att myndigheterna har kompetens i anslutning till detta. Det önskades att säkerhetsmyndigheterna ska vara mänskliga, empatiska, serviceinriktade och opartiska.Utifrån utredningen rekommenderas sju olika åtgärder som kan förbättra trygghetskänslan hos personer som hör till sårbara grupper och öka säkerhetsmyndigheternas kompetens samt förståelsen för de säkerhetsrelaterade utmaningar som utsatta grupper står inför. Satsningar måste göras på det förebyggande säkerhetsarbetet och främjandet av den totala välfärden.Man måste ingripa i diskriminering och främja likabehandling på ett effektivt sätt.Behoven hos människor i utsatt ställning bör beaktas vid planeringen av verksamheten.Säkerhetsmyndigheternas interna utbildningar bör utvecklas utifrån materialet.Enkäten måste upprepas för att få jämförande material.Utredningens perspektiv bör utvidgas.  Samarbetet med olika forskningsaktörer bör stärkas.  Enkäten genomfördes med hjälp av olika metoder för designforskningI utredningen ville man samla in kvalitativ information genom vilken upplevelserna och önskemålen hos grupper som bedömdes befinna sig i en utsatt ställning skulle bli hörda. Därför skulle enkäten vara så lättillgänglig och begriplig som möjligt, och vid utarbetandet av den utnyttjades metoder för tjänstedesign, såsom designsond. Med hjälp av designsonden kunde man belysa saker som annars hade varit svåra att uppfatta och berätta.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Preliminära uppgifter om resultatet av kommunalvalet den 13 juni publiceras på webbplatsen valfinland.fi på valdagskvällen från och med klockan 20.På webbplatsen uppdateras i takt med att rösträkningen framskrider uppgifter om partiernas röstetal och andel av röster i hela landet, i kommunerna och i röstningsområdena. Kandidaternas röstetal publiceras allteftersom rösträkningen blir klar inom varje röstningsområde. De invalda offentliggörs när den preliminära rösträkningen blivit klar i respektive kommun.Resultatet publiceras även som nedladdningsbara filer när rösträkningen är klar. Valkretsnämnderna fastställer valresultatet onsdagen den 16 juni vid ett möte som inleds senast klockan 18, varefter uppgifterna i resultattjänsten uppdateras så att de motsvarar de fastställda resultaten.Kommunalvalets resultattjänst på webben

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genomförandet av Finlands långsiktiga renoveringsstrategi 2020–2050 påskyndas genom en färdplan och genomförandeplan som publicerades i dag och som sträcker sig fram till 2030. De 17 föreslagna åtgärderna omfattar både nya initiativ och effektivisering av det nuvarande arbetet.Miljöministeriet och Motiva informerarFärdplanen efterlyser satsningar särskilt på sådan information och rådgivning om renovering som riktar sig till ägare av bostadsfastigheter samt på kompetens och utbildning för yrkespersoner inom byggbranschen. Dessutom anses det viktigt med nya finansieringsmodeller och långsiktiga, förutsebara statsunderstöd som sporrar till att renovera byggnader så att de blir betydligt mer energieffektiva än kravnivån.Plock ur de åtgärder som föreslås i färdplanen:Byggpersonalens kontinuerliga lärande om renovering och energieffektivitet ska utvecklas, så att det finns tillräckligt med kunnigt folk.När det gäller renovering ska det tas fram praktiska exempel med hjälp av forskningsrön.För finansieringen av energieffektivitet och renovering ska det inrättas en informationshub.Den information som fås från de nya stödsystemen ska utnyttjas och systemens genomslagskraft ska utvärderas systematiskt.Informationen i strategin och färdplanen ska publiceras visuellt på webben, vilket gör det lättare att följa med hur åtgärderna framskrider.Till stöd för genomförandet av strategin ska det tillsättas temaspecifika arbetsgrupper där fungerande åtgärdshelheter bereds tillsammans med intressentgrupperna.Samarbetet inom och mellan ministerierna ska säkerställas så att målen i renoveringsstrategin beaktas i olika planer, program och strategier och vid behov i lagstiftningen.För de åtgärder som föreslås i färdplanen anges deras målgrupper, genomförare och eventuella partner som deltar i arbetet. Färdplanen ligger till grund för uppdateringen av strategin, som ska ske år 2030.Färdplanen och genomförandeplanen har utarbetats av Motiva Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT och Tammerfors yrkeshögskola under ledning av miljöministeriet. Dessutom gav 36 företrädare för olika branscher värdefull respons. Uppföljningsgruppen för renoveringsstrategin kommenterade också arbetet.Målet är att minska utsläppen från byggnadsbeståndet med 90 procent före 2050Renoveringsstrategin 2020–2050, som publicerades i mars 2020, anger vilka kostnadseffektiva metoder som kan bidra till att göra Finlands befintliga byggnadsbestånd mycket energieffektivt och koldioxidsnålt fram till 2050. Åtgärder som identifierats är bland annat byggnadernas lokaleffektivitet, systematisk fastighetshållning som förbättrar energieffektiviteten, energieffektivitetsförbättringar i samband med renoveringar samt koldioxidsnål uppvärmning.Målet är att från ingången av 2020 minska koldioxidutsläppen från byggnader med 90 procent före 2050. Genom åtgärderna i Finlands färdplan beräknas förbrukningen av uppvärmningsenergi minska med cirka 50 procent från 2020 till 2050 och förbrukningen av köpt energi med cirka 60 procent. Växthusgasutsläppen från byggnadsbeståndets uppvärmningsenergi skulle således minska med cirka 92 procent åren 2020–2050.Renoveringsstrategin genomför nationellt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda som trädde i kraft 2018.Den långsiktiga renoveringsstrategin 2020–2050, Färdplanen och genomförandeplanen 2021–2030 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet coronavirusfall minskar, och i de flesta regioner konstateras få infektioner. I södra delen av Finland är incidensen av covid-19-fall ställvis större än i resten av landet. Epidemin har dock fortfarande avtagit också i tätbefolkade områden.Vecka 22 (31.5–6.6) anmäldes det över 716 nya fall till registret över smittsamma sjukdomar, vilket är nästan 200 färre fall än veckan innan, då antalet uppgick till 888. Incidensen har nästan halverats under en månad. Antalet nya fall per 100 000 invånare var 28 under de senaste två veckorna (24.5–6.6), jämfört med 49 under de föregående två veckorna (3–16.5).Största delen av regionerna är på epidemins basnivå. Helsingfors och Nyland (HUS), Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland sjukvårdsdistrikt befinner sig i samhällsspridningsfasen och Mellersta Österbottens och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt i accelerationsfasen enligt läget den 9 juni 2021.Smittspridningen har kunnat förhindras välI 25 procent av de nya smittfallen vecka 22 var personen i karantän när smittan konstaterades. De fall där smittan kommit från utlandet har ökat. Vecka 22 var deras andel 16 procent och veckan före 7,5 procent. Man har dock lyckats förhindra smittspridningen väl. De utgjorde 1,5 procent av alla infektioner.I 60 procent av smittfallen från hemlandet kunde smittkällan utredas. Cirka 3 500 personer försattes i karantän. Det effektiva reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 0,55 –0,7 ( sannolikhetsintervallet 90 %) vilket är lägre än föregående vecka, då talet var 0,75 –0,95. Det uppskattade reproduktionstalet i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är något högre, det vill säga 0,65–0,85.Det förbättrade läget syns i antalet tester och behovet av sjukhusvårdAntalet coronavirustester har minskat något. Vecka 22 gjordes nästan 110 000 tester, vilket är över 10 000 färre än förra veckan. Andelen positiva testresultat av samtliga tester var på samma nivå än veckan innan, det vill säga  0,7 procent. Den låga andelen positiva testresultat visar att smittkedjor bland befolkningen fortfarande upptäcks effektivt.Enligt sjukvårdsdistriktens anmälan fanns det den 9 juni 2021 sammanlagt 58 patienter i covid-19-vård på sjukhus. Av dessa var 12 på avdelningar inom primärvården, 39 inom den specialiserade sjukvården och 7 inom intensivvården. Under månaden har antalet patienter ständigt minskat och antalet nya vårdperioder inom den specialiserade sjukvården förväntas minska ytterligare nästa vecka.Sammanlagt 964 dödsfall till följd av covid-19 hade rapporterats fram till den 9 juni 2021.  Det är viktigt att förebygga smittspridning också under sommarenI hela landet har cirka 48 procent av befolkningen fått en dos vaccin och 12 procent två doser. Vaccinerna skyddar bra mot coronavirussjukdomen, men de kan inte helt eliminera risken för att bli smittad eller för att smitta andra. Viruset smittas effektivt i sociala situationer. Var och en kan genom sitt eget agerande bromsa spridningen av coronaviruset. Därför är det viktigt att även de som fått sin första vaccindos eller båda vaccindoserna fortsätter hålla säkerhetsavstånden, använda munskydd, tvätta händerna och iaktta de övriga anvisningarna för att förhindra virusspridningen.Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaviruset i siffror Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:23) Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (på finska) Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd) Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)Ytterligare upplysningarMika Salminen, direktör, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected] (epidemiläget)
Simopekka Vänskä, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected] (prognosmodeller)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected] (arbetsgruppen för lägesbilder och modeller)
Pasi Pohjola, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected] (arbetsgruppen för lägesbilder och modeller)
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som publicerades den 10 juni grundar sig framgångsrika lösningar på problem med inomhusluften ofta på etablerade verksamhetsmodeller och en långsiktig förvaltning av fastighetsbeståndet.För att identifiera investeringsbehoven på lång sikt måste framtidsutsikterna för kommunens servicebehov, servicenätverk och ekonomiska bärkraft göras tydligare. De grundläggande beslutsprocesserna i fråga om kommunernas ekonomi och investeringar är systematiska, men av de intervjuer som gjordes framgick att en betydande del av kommunerna inte har en investeringsplan som styr verksamheten på lång sikt.Enligt en enkät som gjordes inom ramen för utredningen har cirka 40 procent av kommunerna en fastighetsstrategi eller ett fastighetsprogram. Det effektivaste sättet att förebygga och hantera problem med inomhusluften är genom föregripande fastighetshållning, övergripande bedömningar av fastigheternas skick, regelbundna fastighetsrundturer och ekonomisk resursfördelning. Särskilt viktig praxis ansågs vara snabba reaktioner på situationer, öppenhet, gott samarbete, tydliga anvisningar och verksamhetsmodeller samt öppen kommunikation.Kommunerna behöver stöd särskilt vid bedömningen av exponeringsförhållanden och hur problem med inomhusluften påverkar hälsanBedömningen av exponeringsförhållanden och hälsomässiga konsekvenser genomförs i regel som ett multiprofessionellt samarbete i kommunerna. Bedömningen av de hälsomässiga konsekvenserna anses fungera bra i kommunerna, även om det också önskas stöd för det. Det finns behov av att utveckla bedömningen av exponeringsförhållanden och hälsomässiga konsekvenser. I fortsättningen bör man fästa uppmärksamhet vid att förankra anvisningarna i kommunerna.Det offentliga trycket påverkar beslutsfattandetPrioriteringen av investeringar i frågor som rör inomhusluften beror i hög grad på lokalernas sundhet, lokalernas användningsbehov, lokalernas betydelse i framtidens servicenät, lokalernas tekniska skick och ålder samt kommunens ekonomiska situation. Frågor som gäller lokalernas sundhet och säkerhet ansågs vara de viktigaste faktorerna i prioriteringen av objekt. Beslutsfattandet om investeringar bygger dock inte alltid enbart på objektiv prövning och dialog, utan det påverkas också av det offentliga trycket. Kommunerna bör bedöma hur det offentliga trycket beaktas och hur det hanteras i beslutsprocessen. Utredningen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har fastställt grundräntan till −0,50 procent från och med den 1 juli 2021 till utgången av december 2021. Grundräntan har från och med den 1 januari 2021 varit −0,50 procent.Grundräntan, som fastställs två gånger om året, beräknas på grundval av medelvärdet av den tolv månaders marknadsränta som publicerats under de tre månaderna före fastställandet av grundräntan. Finansministeriet fastställer grundräntan med en noggrannhet av en fjärdedels procentenhet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I kommunalvalet 2021 röstade enligt preliminära uppgifter över 1 470 100 väljare på förhand, vilket innebär att cirka 33 procent av de röstberättigade har förhandsröstat.Antalet förhandsröstande preciseras när bland annat de röster som avgetts på förhand i utlandet införs i registret.I föregående kommunalval 2017 var motsvarande siffra efter förhandsröstningen cirka 26,3 procent av de röstberättigade och den slutliga förhandsröstningsandelen var 26,6 procent.Antalet förhandsröstande finns i resultattjänsten 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nästa år har det gått 100 år sedan Åland fick självstyrelse. Jubileumsåret firas 9.6.2021–9.6.2022. Självstyrelsen är en del av den finländska demokratin och gör Finlands förvaltningsstruktur unik och mångsidig, och den har en stark tradition och ska utvecklas och värnas om i gott samarbete med Åland. Utrikesministeriet deltar i evenemangen under jubileumsåret. Självstyrelsegården på Åland. Foto: LandskapsregeringÅlands självstyrelse är ett exempel på en lyckad och framgångsrik självstyrelselösning. Det är också ett exempel på fredlig konfliktlösning i krisområden.Historia i korthet: Nationernas förbund avgjorde Ålands statstillhörighetI likhet med resten av Finland har också Åland varit en del av Konungariket Sverige, men 1809 blev landskapet en del av storfurstendömet Finland, när Sverige blev tvunget att överlämna Finland och Åland till det ryska kejsardömet.Under Finlands självständighetsprocess 1917 beslutade företrädarna för Ålands kommuner att begära att landskapet skulle återanslutas till Sverige. Finland avvisade begäran och riksdagen försökte lösa problemet genom att stifta en lag om Ålands självstyrelse år 1920. En allegorisk holländsk affisch som föreställer ögonblicket då Nationernas förbund tillkännagav sitt beslut om Ålandsfrågan den 24 juni 1921. Det råder fred när de finska och svenska trupperna återvänder till sina baracker. Bild: MuseiverketÅlänningarna vägrade godkänna lagen, och eftersom landskapets ställning verkade leda till en öppen konflikt mellan Finland och Sverige bad man att det nygrundade Nationernas förbund skulle lösa konflikten.Nationernas förbund beslutade 1921 att Åland skulle tillhöra Finland. Finland blev skyldigt att garantera landskapsinvånarnas svenskspråkiga kultur, det svenska språket, lokala seder och självstyrelsesystemet. Obefäst och opartiskÅland har varit demilitariserat sedan fredsförhandlingarna efter Krimkriget utmynnade i Parisavtalet 1856. När Nationernas förbund avgjorde Ålands statstillhörighet 1921 befästes demilitariseringen från 1856. Ålandskonventionen om demilitarisering och neutralisering upprättades den 20 oktober 1921. 1940 ingicks ett separat avtal om demilitarisering med Ryssland, dåvarande Sovjetunionen.Demilitariseringen bekräftades genom Parisfreden 1947. Demilitariseringen och neutraliseringen anses också ha en regional sedvanerättslig ställning.Lagen om Ålands självstyrelse från 1920 har i sin helhet reviderats två gånger, åren 1957 och 1993. Självstyrelselagen för Åland är inte formellt en grundlag, men är jämförbar med grundlagen till följd av den kvalificerade lagstiftningsordning som den förutsätter. Självstyrelselagen kan ändras eller upphävas endast genom riksdagens och lagtingets gemensamma beslut i grundlagsordning.För närvarande pågår en totalreform av självstyrelselagen under ledning av justitieministeriet. Information om programmet för jubileumsåret:Statsrådets kansli samordnar jubileumsåret för statsrådets del och ordnar tillställningar och evenemang i samarbete med Ålands jubileumsorganisation och andra aktörer. Ålands jubileumsorganisation samlar information om evenemangen under jubileumsåret på sin webbplats.Utrikesministeriet deltar i evenemangen under jubileumsåretUtrikesministeriet deltar också i jubileumsåret till exempel i Mariehamn på Ålandskonventionens jubileumsdag den 20 oktober 2021 och ordnar bland annat seminarier. Utrikesministeriet har också samordnat produktionen av den digitala utställningen för Ålandslösningen, som finns tillgänglig på statsrådets YouTube-kanal.Dessutom lyfts självstyrelsesystemet också fram internationellt vid Finlands beskickningar ute i världen. Utrikesministeriet har för avsikt att tillsammans med ambassaden i Haag ordna en konferens i Fredspalatset i februari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi