NordenBladet — Finansministeriet har fastställt grundräntan till −0,50 procent från och med den 1 juli 2021 till utgången av december 2021. Grundräntan har från och med den 1 januari 2021 varit −0,50 procent.Grundräntan, som fastställs två gånger om året, beräknas på grundval av medelvärdet av den tolv månaders marknadsränta som publicerats under de tre månaderna före fastställandet av grundräntan. Finansministeriet fastställer grundräntan med en noggrannhet av en fjärdedels procentenhet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I kommunalvalet 2021 röstade enligt preliminära uppgifter över 1 470 100 väljare på förhand, vilket innebär att cirka 33 procent av de röstberättigade har förhandsröstat.Antalet förhandsröstande preciseras när bland annat de röster som avgetts på förhand i utlandet införs i registret.I föregående kommunalval 2017 var motsvarande siffra efter förhandsröstningen cirka 26,3 procent av de röstberättigade och den slutliga förhandsröstningsandelen var 26,6 procent.Antalet förhandsröstande finns i resultattjänsten 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nästa år har det gått 100 år sedan Åland fick självstyrelse. Jubileumsåret firas 9.6.2021–9.6.2022. Självstyrelsen är en del av den finländska demokratin och gör Finlands förvaltningsstruktur unik och mångsidig, och den har en stark tradition och ska utvecklas och värnas om i gott samarbete med Åland. Utrikesministeriet deltar i evenemangen under jubileumsåret. Självstyrelsegården på Åland. Foto: LandskapsregeringÅlands självstyrelse är ett exempel på en lyckad och framgångsrik självstyrelselösning. Det är också ett exempel på fredlig konfliktlösning i krisområden.Historia i korthet: Nationernas förbund avgjorde Ålands statstillhörighetI likhet med resten av Finland har också Åland varit en del av Konungariket Sverige, men 1809 blev landskapet en del av storfurstendömet Finland, när Sverige blev tvunget att överlämna Finland och Åland till det ryska kejsardömet.Under Finlands självständighetsprocess 1917 beslutade företrädarna för Ålands kommuner att begära att landskapet skulle återanslutas till Sverige. Finland avvisade begäran och riksdagen försökte lösa problemet genom att stifta en lag om Ålands självstyrelse år 1920. En allegorisk holländsk affisch som föreställer ögonblicket då Nationernas förbund tillkännagav sitt beslut om Ålandsfrågan den 24 juni 1921. Det råder fred när de finska och svenska trupperna återvänder till sina baracker. Bild: MuseiverketÅlänningarna vägrade godkänna lagen, och eftersom landskapets ställning verkade leda till en öppen konflikt mellan Finland och Sverige bad man att det nygrundade Nationernas förbund skulle lösa konflikten.Nationernas förbund beslutade 1921 att Åland skulle tillhöra Finland. Finland blev skyldigt att garantera landskapsinvånarnas svenskspråkiga kultur, det svenska språket, lokala seder och självstyrelsesystemet. Obefäst och opartiskÅland har varit demilitariserat sedan fredsförhandlingarna efter Krimkriget utmynnade i Parisavtalet 1856. När Nationernas förbund avgjorde Ålands statstillhörighet 1921 befästes demilitariseringen från 1856. Ålandskonventionen om demilitarisering och neutralisering upprättades den 20 oktober 1921. 1940 ingicks ett separat avtal om demilitarisering med Ryssland, dåvarande Sovjetunionen.Demilitariseringen bekräftades genom Parisfreden 1947. Demilitariseringen och neutraliseringen anses också ha en regional sedvanerättslig ställning.Lagen om Ålands självstyrelse från 1920 har i sin helhet reviderats två gånger, åren 1957 och 1993. Självstyrelselagen för Åland är inte formellt en grundlag, men är jämförbar med grundlagen till följd av den kvalificerade lagstiftningsordning som den förutsätter. Självstyrelselagen kan ändras eller upphävas endast genom riksdagens och lagtingets gemensamma beslut i grundlagsordning.För närvarande pågår en totalreform av självstyrelselagen under ledning av justitieministeriet. Information om programmet för jubileumsåret:Statsrådets kansli samordnar jubileumsåret för statsrådets del och ordnar tillställningar och evenemang i samarbete med Ålands jubileumsorganisation och andra aktörer. Ålands jubileumsorganisation samlar information om evenemangen under jubileumsåret på sin webbplats.Utrikesministeriet deltar i evenemangen under jubileumsåretUtrikesministeriet deltar också i jubileumsåret till exempel i Mariehamn på Ålandskonventionens jubileumsdag den 20 oktober 2021 och ordnar bland annat seminarier. Utrikesministeriet har också samordnat produktionen av den digitala utställningen för Ålandslösningen, som finns tillgänglig på statsrådets YouTube-kanal.Dessutom lyfts självstyrelsesystemet också fram internationellt vid Finlands beskickningar ute i världen. Utrikesministeriet har för avsikt att tillsammans med ambassaden i Haag ordna en konferens i Fredspalatset i februari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s miljö- och klimatministrar sammanträder i Luxemburg den 10 juni för att anta slutsatser om EU:s strategi för anpassning till klimatförändringen. Andra teman är EU:s batteriförordning och EU:s nollföroreningsplan (Zero Pollution Action Plan). Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen företräder Finland vid mötet.EU:s anpassningsstrategi understryker vikten av att anpassa sig till klimatförändringen vid sidan om att bromsa den. Det är inte längre möjligt att hindra effekterna av den pågående klimatförändringen genom att minska växthusgasutsläppen.”Färska undersökningar visar att den arktiska regionen värms upp tre gånger snabbare än resten av världen. Konsekvenserna är påtagliga. Strategins övergripande grepp är nödvändigt: klimatresiliensen bör stärkas snabbt och man måste övergå från allmän medvetenhet till ett omfattande genomförande av anpassningsåtgärder. Här har också naturbaserade lösningar en avgörande roll”, säger minister Krista Mikkonen.Finland anser att slutsatserna omfattar de för Finland centrala synpunkterna på den fortsatta beredningen av de initiativ som hänför sig till strategin, och är redo att godkänna slutsatserna.En lägesrapport från ordföranden om hur behandlingen av batteriförordningen framskriderVid mötet rapporterar EU:s ordförandeland Portugal om hur diskussionerna om EU:s batteriförordning framskrider. Syftet med förordningen är att främja materialhushållningen när det gäller ackumulatorer enligt principerna för cirkulär ekonomi.Marknaden för återvinning av ackumulatorer fungerar för närvarande dåligt, och råvarorna i ackumulatorerna blir onödigt avfall i stället för att de återvinns. Bestämmelserna om batterier och ackumulatorer främjar inte i tillräcklig utsträckning identifieringen och tillvaratagandet av kritiska råvaror i värdekedjan eller avlägsnandet av farliga ämnen.Finland anser att förslaget till förordning allmänt taget är bra och värt att understöda. Förslaget främjar en hållbar europeisk batteriindustri och minimerar olägenheter för miljö och hälsa.”Under de närmaste åren kommer trafiken att elektrifieras i rask takt. Därför måste ackumulatorerna produceras på ett betydligt mer hållbart sätt än för närvarande. EU är en stor marknad. Med vår köpkraft kan vi också rena produktionskedjorna i mineralproducerande länder”, säger Mikkonen.Ministrarna diskuterar EU:s nollföroreningsplanMinistrarna ska också diskutera EU:s handlingsplan för nollförorening, som kommissionen offentliggjorde den 12 maj. Visionen för handlingsplanen är att utsläppen till luft, vatten och mark inte längre ska ha negativa hälso- och miljöeffekter år 2050.Finland stöder nollföroreningsplanen. För Finland är de åtgärder viktiga som främjar minskad belastning på vattendrag, trygga materialomlopp och stöd för cirkulär ekonomi. Finland betonar också beröringspunkterna mellan nollföroreningsplanen och annan EU-lagstiftning som syftar till att främja cirkulär ekonomi och bekämpa förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Prioriterade områden i Europeiska kommissionens förslag är ekonomisk återhämtning, skapande av arbetstillfällen, grön övergång och digitalisering.Kommissionen föreslår följande anslag för nästa år:Anslagen för åtagandebemyndiganden uppgår sammanlagt till 167,8 miljarder euro. EU förbinder sig till dessa anslag nästa år, men en del av dem betalas först senare.Anslagen för betalningsbemyndiganden uppgår sammanlagt till 169,4 miljarder euro. Dessa anslag betalar EU nästa år.Dessutom anger kommissionen i sitt förslag att man delar ut 143,5 miljarder euro i bidrag och högst 194,8 miljarder euro i lån ur EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU) nästa år.Kommissionen publicerade sitt förslag till unionens budget för nästa år tisdagen den 8 juni. Det är fråga om den andra årliga budgeten inom budgetramen för 2021–2027.Nästa steg är att medlemsländerna bildar sin ståndpunkt i fråga om kommissionens förslag vid behandlingen i EU-rådet. Därefter behandlas budgeten av Europaparlamentet. Det slutgiltiga beslutet om budgeten fattas i samarbete mellan rådet och parlamentet i slutet av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en arbetsgrupp vid justitieministeriet kan medling lämpa sig för vissa enskilda förvaltningsärenden, till exempel förvaltningstvistemål mellan offentliga aktörer. Arbetsgruppen föreslår dock inte att man inrättar ett allmänt system för medling i förvaltningsärenden.I den förstudie som arbetsgruppen har gjort kartläggs om förfaranden som liknar medling kunde tillämpas på ärenden inom förvaltningsprocessen. För närvarande kan medling användas till exempel i brottmål och tvistemål. Bakgrunden till utredningen är föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering, enligt vilken man i vissa förvaltningsprocesser utreder möjligheterna att införa förfaranden som liknar medling.Enligt arbetsgruppen är möjligheterna till medling vid behandlingen av förvaltningsärenden snävare än i tvistemål, eftersom myndighetsbeslut i allmänhet har mindre prövningsrätt, men är av stort allmänt intresse.Medling kan lämpa sig för behandling av vissa enskilda ärenden eller grupper av ärendenEnligt arbetsgruppen finns det inte någon särskild grupp av förvaltningsärenden med ett betydande behov av medling. Därför anses det inte löna sig att skapa, utbilda och upprätthålla ett egentligt nätverk av medlare.Arbetsgruppen anser att medling dock kan lämpa sig till exempel för förvaltningstvistemål mellan offentliga aktörer. Medling kan också lämpa sig för ett ärende som utöver en myndighet gäller två olika parter och som inte är av stort allmänt intresse. Sådana kan vara bland annat besvärsärenden som gäller varumärken där risk för förväxling med ett äldre varumärke har konstaterats vara ett hinder för registrering. Dessutom kan man enligt arbetsgruppen använda medling för att komma överens om vissa frågor som gäller grannförhållanden.I förvaltningsprocessärenden skulle man i vissa situationer också kunna ta i bruk stadfästelse av förlikning om parterna har nått en överenskommelse. Ett alternativ till att skapa ett egentligt medlingsförfarande skulle vara till exempel att skriva in i lag att förvaltningsdomstolarna ska främja förlikning.Utlåtanden om arbetsgruppens utredning kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 31 augusti 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen deltar i ett ministermöte för den Nordliga gruppen (Northern Group) den 9 juni 2021. Mötet hålls över video. Northern Group är ett forum för behandling av säkerheten i Nordeuropa. I gruppen ingår utöver de nordiska och de baltiska länderna också Nederländerna, Storbritannien, Polen och Tyskland.
På dagordningen för Nordliga gruppens session står denna gång det regionala säkerhetsläget, den hållbara utvecklingen inom försvarssektorn och det så kallade Green Defence. Dessutom ska ministrarna diskutera den militära rörligheten (Military Mobility).
Estland är ordförandeland för mötet. Efter mötet övergår ordförandeskapet i Nordliga gruppen till Finland för resten av året.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2018 genomfördes offentliga upphandlingar till ett belopp om 47 miljarder euro, av vilket 31 miljarder från företag. Utifrån tidigare internationella studier står det klart att offentliga upphandlingar kan ha betydande sysselsättnings- och företagseffekter. Därför är det viktigt att få mer utförlig information om upphandlingarnas sysselsättnings- och företagseffekter även i Finland, konstateras det i en studie som genomförts av Teknologiska forskningscentralen VTT, Pellervo ekonomiska institut PTT, Owal Group Oy och PTCServices Oy. Studien stöder genomförandet av den nationella strategin för offentlig upphandling och åtgärdsprogrammet för offentlig upphandling (Hankinta-Suomi).Det årliga totalvärdet för offentliga upphandlingar preciserades Uppfattningen om det årliga totalvärdet för offentliga upphandlingar i Finland har länge grundat sig på EU-kommissionens uppskattning på 35 miljarder euro från år 2015. I den publicerade studien har man för första gången granskat det totala värdet för offentliga upphandlingar när det gäller de upphandlingar som överskrider tröskelvärdet och upphandlingarna på de konkurrensutsatta marknaderna.Enligt utredningen uppgick det totala värdet för samtliga offentliga upphandlingar, inklusive små upphandlingar och de offentliga aktörernas upphandlingar av varandra, till sammanlagt 47 miljarder euro under granskningsåret 2018. Det totala värdet för de offentliga upphandlingarna på de konkurrensutsatta marknaderna (med undantag för de offentliga aktörernas upphandlingar av varandra) uppgick till 31 miljarder euro år 2018. Vidare var det totala värdet för de offentliga upphandlingarna som överskrider tröskelvärdet på de konkurrensutsatta marknaderna 15 miljarder euro år 2018.Tillgängliggörandet, insamlingen och utnyttjandet av information om upphandlingar genomgår ett brytningsskede på nationell nivå och inom upphandlingsenheternaUnder de senaste åren har man gjort framsteg när det gäller att sammanställa nationell information om upphandlingar, bland annat i fråga om statsförvaltningens öppna data om inköpsfakturor. Även om anvisningarna för kommunerna om att tillgängliggöra data om inköpsfakturor publicerades för första gången redan 2016 har endast en bråkdel av kommunerna tills vidare publicerat sina data om inköpsfakturor i öppen form.I utredningen föreslås det att man ska överväga att tillgängliggöra upphandlingsdata om upphandlingens hela livscykel i en öppen databank och säkerställa kompabiliteten med data inom andra datakällor, såsom företagsdatabaser. Det gör det möjligt att analysera till exempel upphandlingarnas sysselsättnings- och företagseffekter, förbättra tillgången till referensinformation som stöder de upphandlande enheternas arbete och öka transparensen vid användningen av skattemedel.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information: Projektchef, specialforskare Maria Merisalo, Teknologiska forskningscentralen VTT Oy, tfn +358 40 628 8413, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. Lättnaderna genomförs i enlighet med förslaget som ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård gav förra veckan. Dessutom övergår Mellersta Österbotten från samhällsspridningsfasen till accelerationsfasen.På områden som befinner sig basnivån eller i accelerationsfasen slopas det separata förbudet mot dans och karaoke. På basnivån behöver kunderna inte heller ha bords- och sittplats i förplägnadsverksamhet som sker utomhus. På detta sätt möjliggörs restaurangverksamhet i synnerhet vid publikevenemang. Dessutom kommer öppettiderna och serveringstiderna på områden som befinner sig på basnivån och i samhällsspridningsfasen att lättas upp.Ändringen av förordningen träder i kraft den 9 juni kl. 00.Begränsningarna för förplägnadsrörelser på basnivån i landskapen Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Savolax, Österbotten, Satakunta, Södra Karelen och Lappland från och med den 9 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–01.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet för restaurangkunder kl. 05.00–02.00.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Egentliga Finland, Kymmenedalen, Birkaland och Mellersta Österbotten från och med den 9 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–22.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet kl. 05.00–23.00. Begränsningarna av förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Päijänne-Tavastland, Nyland, och Egentliga Tavastland från och med den 9 juniRestauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får servera alkohol kl. 07.00–18.00 och de får hålla öppet kl. 05.00–19.00 Hälften av kundplatserna inomhus får användas. Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas.
Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En av finansministeriet tillsatt expertgrupp har utrett möjligheterna att konsolidera skattebasen. Det är enligt utredningen inte motiverat att inkludera en 5 procents källskatt på utdelning i det finländska skattesystemet. Det föreslås vissa ändringar i beskattningen av fastighetsinvesteringar.Arbetsgruppen har i enlighet med regeringsprogrammet haft till uppgift att utreda om det är möjligt att ta i bruk en källskatt på fem procent på utdelning från samfund som befriats från skatt på utdelning. Även om det i och för sig går att finna grunder för en källskatt på fem procent med tanke på en mera konsoliderad skattebas, anser arbetsgruppen dock att det inte är motiverat att inkludera en separat källskatt på utdelning i det finländska skattesystemet. Den föreslagna källskatten på utdelning lämpar sig dåligt för det nuvarande systemet för beskattning av utdelning och skulle göra det nuvarande systemet för beskattning av utdelning ännu mera komplicerat än tidigare. Skatten skulle innehålla element som inte kan motiveras med tanke på ett gott skattesystem. Den föreslagna källskatten på 5 procent skulle gälla endast inhemsk utdelning, vilket betyder att varken utdelning från utlandet eller andra placeringsintäkter skulle omfattas av beskattningen. Skatt kunde inte heller tas ut hos utländska dividendtagare till den del som de skatteavtal som Finland ingått begränsar beskattningsrätten. Enligt arbetsgruppens bedömning skulle en källskatt på utdelning sannolikt också konsekvenser för beteendet och det är svårt att uppskatta de eventuella slutliga skatteintäkterna.Genomströmningsmodellen förutsätter ytterligare övervägande Arbetsgruppen utredde också möjligheterna att ta ut skälig skatt på vinster från utländska fonders och andra skattefria sammanslutningars fastighetsplaceringar. Strukturerna för fastighetsplaceringar är mångsidiga och arbetsgruppen bedömer i stor utsträckning olika skattefrågor i anslutning till dem. Arbetsgruppen har, med tanke på tryggandet av skattebasen, granskat i synnerhet skattebehandlingen av inhemska specialplaceringsfonder som huvudsakligen placerar i fastigheter och fastighetsvärdepapper. I detta sammanhang blev det viktigaste möjliga sättet att konsolidera skattebasen i utredningen att utländska fastighetsfonder helt befrias från beskattningen av inkomst från Finland på grund av att de med stöd av EU-rätten jämställs med en inhemsk specialplaceringsfond, som är en separat skattefri sammanslutning. Arbetsgruppen har övervägt om skattebehandlingen av specialplaceringsfonder som placerar i fastigheter kan särskiljas från andra placeringsfonder och specialplaceringsfonder. Arbetsgruppen har i detta syfte framför allt granskat den så kallade genomströmningsmodellen och möjligheten att begränsa användningen av den till specialplaceringsfonder med färre ägare. I det finländska skattesystemet skulle en ren genomströmningsmodell dock innebära ett nytt slags system som förutsätter ytterligare övervägande också med beaktande av den framtida utvecklingen av EU-lagstiftningen.Arbetsgruppen har också granskat en alternativ modell där skattefriheten slopas för specialplaceringsfonder som placerar i fastighetsegendom. Detta är dock en omfattande och principiell ändring i beskattningen av fonder.Arbetsgruppen anser dessutom att det med tanke på konsolideringen av skattebasen vore motiverat att ändra den nationella inkomstskattelagstiftningen så att den beskattningsrätt som tillåts i skatteavtal kunde användas i större omfattning än tidigare vid indirekt överlåtelse av fastigheter. I synnerhet i fråga om indirekta fastighetsplaceringsstrukturer kan det uppstå situationer där Finland med stöd av den nationella lagstiftningen inte kan beskatta den vinst som överlåtelsen ger en utländsk investerare, även om flera skatteavtal som Finland ingått i sig tillåter beskattning.Viktigt med konsolidering av skattebasen i den globala ekonominArbetsgruppen hade medlemmar från finansministeriet, Skatteförvaltningen och universiteten samt företrädare för finansbranschen.Båda utredningsobjekten omfattar i stor utsträckning många delar av skattesystemet och gränsöverskridande situationer. Arbetsgruppen har beaktat EU-rätten, skatteavtalen och konsekvenserna för olika aktörer i Finland. Utredningsarbetet baserade sig på regeringsprogrammet, enligt vilket det är viktigt att konsolidera skattebasen i en global ekonomi där kassaflödena överskrider de nationella gränserna. Arbetsgruppens slutsatser skickas härnäst på remiss, varefter de går vidare till regeringens behandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi