NordenBladet — Behandlingen av lagförslaget om ursprungsgarantier för energi fortsätter i riksdagen under höstsessionen. När regeringen överlämnade propositionen i maj bedömdes det att lagen kan träda i kraft i slutet av juni.Den viktigaste följden av fördröjningen ur energiproducenternas, energiförsäljarnas och energianvändarnas synvinkel är att beviljandet av ursprungsgarantier enligt den föreslagna lagen fördröjs. Uppskattningen är att den föreslagna lagen kan träda i kraft tidigast i oktober.Ursprungsgarantier för el från förnybara energikällor beviljas i enlighet med den gällande lagen om certifiering och angivande av elens ursprung tills den nya lagen om ursprungsgarantier för energi träder i kraft.Vid den fortsatta behandlingen av lagförslaget granskas också de övergångsbestämmelser som ingår i förslaget, till exempel när certifieringsskyldigheten för nya typer av ursprungsgarantier börjar och när registerförarna senast ska ta i bruk ett ursprungsgarantiregister.Arbets- och näringsministeriet anser att ursprungsgarantier för el från förnybara energikällor enligt den föreslagna lagen endast ska beviljas för produktion efter lagens ikraftträdande, för att säkerställa att marknaden fortsatt fungerar.Statsrådet överlämnade ett lagförslag om ursprungsgarantier för energi till riksdagen för behandling den 12 maj 2021. Syftet med propositionen är att förbättra kundernas möjligheter att genom sina val påverka ursprunget för den energi som de förbrukar med hjälp av ett tillförlitligt system. Med hjälp av ursprungsgarantin kan till exempel konsumenten försäkra sig om att den energi som marknadsförs och säljs som förnybar energi har producerats med förnybara energikällor.Genom den föreslagna lagen utvidgas bestämmelserna om ursprungsgarantier i enlighet med direktivet om förnybar energi till att omfatta också gas och väte samt värme och kyla. Även el som producerats med kärnkraft samt spillvärme och spillkyla kommer att omfattas av bestämmelserna om ursprungsgarantier.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesministrar sammanträder i utrikesrådet måndagen den 21 juni i Luxemburg. Utrikesminister Pekka Haavisto representerar Finland vid mötet. Mötets huvudteman är Belarus, Latinamerika och Irak. Utrikesministrarna kommer också att föra en diskussion med Iraks utrikesminister Fuad Hussein och ledaren för den belarusiska oppositionen Svetlana Tichanovskaja. De aktuella ärenden som tas upp gäller bland annat Ryssland, Jemen, fredsprocessen i Mellanöstern och relationerna mellan EU och Turkiet.Utrikesministrarna kommer att diskutera det försämrade läget i Belarus och hur EU bör reagera på detta. Finland är djupt oroat över situationen i landet och stöder en gradvis utvidgning av sanktionerna mot Belarus. Samtidigt understöder Finland det stödpaket som kommissionen utarbetat för Belarus, som kan aktiveras om landets demokratiutveckling framskrider.Utrikesministrarna ska också diskutera den aktuella situationen i Irak och träffa Iraks utrikesminister Fuad Hussein vid ett informellt lunchmöte. I diskussionen med Hussein tar utrikesministrarna sannolikt upp det irakiska parlamentsvalet i oktober, landets bräckliga säkerhetsläge, den långsamma återuppbyggnaden, det svaga ekonomiska läget och de regionala spänningarna. Finland anser att Iraks stabilitet och demokratiutveckling ligger i hela Europas intresse, och därför bör EU vara en aktiv aktör i landet. EU bör till exempel delta i valobservationen under parlamentsvalet i oktober.När det gäller Latinamerika betonar Finland vikten av solidaritet i kampen mot coronapandemin. Pandemin har drabbat regionen hårt och det är bland annat angeläget att leverera coronavaccin till regionens länder. Det är viktigt att de mänskliga rättigheterna, rättsstaten, demokratin, god förvaltning och jämställdheten betonas i samarbetet med länderna i regionen.  Under aktuella ärenden diskuterar utrikesministrarna bland annat Ryssland, relationerna mellan EU och Turkiet, Jemen och hur fredsprocessen i Mellanöstern framskrider. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en internationell jämförelse framstår Finland som ett land med ett stort antal fritidshus. Beroende på beräkningssättet har vi 2,4 –2,9 miljoner fritidsinvånare i Finland. Det antas att nästan 40 procent av fritidsbostäderna kommer att användas mycket eller i någon mån mer under de kommande tre åren. Detta och mycket annat framgår av resultaten från Stugbarometern 2021.Resultaten visar att det genomsnittliga antalet dygn som tillbringas i fritidsbostaden har ökat betydligt. Enligt stugbarometern 2016 var antalet dygn 79, medan de nyaste resultaten visar att antalet redan är 103.Det antas att nästan 40 procent av fritidsbostäderna kommer att användas mycket eller i någon mån mer under de kommande tre åren. I Stugbarometern 2016 var framtidsutsikterna måttfullare. Distansarbete i fritidshus ökar kraftigtAllt fler arbetar på distans på stugan. Andelen distansarbetande personer av de arbetstagare för vilka distansarbete är möjligt är 43 procent. År 2016 var denna andel 7 procent.  Två tredjedelar av de distansarbetande personerna var villiga och en fjärdedel eventuellt villiga att jobba mera på distans. Fritidshusen lika stora som tidigare, men utrustningsnivån är bättreEnligt Stugbarometern 2021 är fritidsbostäderna i rätt gott skick och utrustningsnivån har förbättrats under de senaste åren, vilket innebär att man tar väl hand om stugorna. Jämfört med Stugbarometern 2016 tänkte en större del av svarspersonerna förbättra fritidsbostadens utrustningsnivå under det följande året. Detta tyder på att folk tänker tillbringa allt mer tid på stugan i framtiden. Under de senaste 12 månaderna har hushållen använt i genomsnitt cirka 3 500 euro till varor och tjänster som de behövt för att bygga eller renovera fritidsbostäder. Antalet fritidsbostäder ökar, allt fler tillbringar tid på stugan även allt längre bort från hemkommunenAndelen stugägare som inte är invånare i kommunen har ökat, cirka två tredjedelar av sommarstugorna i privat ägo ägs av invånare som permanent bor i andra kommuner.  De längsta resorna görs från Nyland, avståndet till stugan är i genomsnitt 167 kilometer. 
Tiden på stugan och dess relativa betydelse varierar stort regionalt och enligt årstid. När antalet permanent bosatta minskar blir den relativa andelen deltidsbosatta allt större i många kommuner. Deltidsbosatta mångdubblar invånarna på många stugorter.Fritidsboendet populärt också inom den närmaste framtiden– Resultaten från Stugbarometern 2021 visar att fritidsboendet har ökat ytterligare och många indikatorer tyder på att utvecklingen kommer att vara likartad även inom den närmaste framtiden, säger Olli Voutilainen, specialforskare vid Naturresursinstitutet.Han påminner dock om att barometern genomfördes mitt i coronapandemin.– Coronapandemin har påverkat resultaten, men utvecklingen kan anses vara likartad redan under en längre tid. De framtida tidsserierna kommer att visa vilka långsiktiga effekter denna mycket exceptionella tidpunkt har haft på fritidsboendet. Hela Stugbarometern 2021: www.skargardspolitiken.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den maximala förlustgränsen per dygn för Veikkaus Ab:s spel med snabbt tempo som spelas online förblir 500 euro även i fortsättningen. Den maximala förlustgränsen per månad är 2 000 euro. Inrikesministeriets förordning om detta utfärdades den 18 juni.Våren 2020 sänktes den maximala förlustgränsen per dygn för Veikkaus spel med snabbt tempo som spelas online tillfälligt genom förordning av inrikesministeriet från 1 000 euro till 500 euro på grund av coronavirusepidemin. Giltighetstiden för den bestämmelse som ingår i förordningen har efter det förlängts till den 30 juni 2021 och nu blir bestämmelsen permanent gällande.Målet är att förebygga skadeverkningarna av penningspelSyftet med förlustgränserna har varit att förebygga skadeverkningarna av penningspel. Oron över de problem som spelberoendet medför har synts i vardagen, som förändrats i synnerhet på grund av coronan och som också har varit förknippad med en ökad risk för överdrivet penningspelande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland bör påverka aktivt och ta ett större ansvar för att stärka den globala livsmedelstryggheten och livsmedelssystemet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att förbättra ställningen för de allra fattigaste länderna och för de mest sårbara människorna och grupperna. Det anser Utvecklingspolitiska kommissionens expertgrupp, vars analys om livsmedelsförsörjningens och livsmedelssystemens framtid publicerades på fredagen.Enligt analysen bör Finland profilera sig som ett land som verkar för global livsmedelstrygghet. Finland bör belysa kopplingarna mellan olika aspekter av livsmedelstryggeten och lyfta fram nya metoder.Ett bra tillfälle att främja diplomatin för livsmedelstrygghet är FN:s toppmöte om livsmedelssystem som ordnas i september i samband med FN:s generalförsamling i New York.”Finland bör påverka aktivt under toppmötet för att påskynda en hållbar förändring och minskad ojämlikhet mellan olika livsmedelssystem. Finland bör också förbinda sig att genomföra toppmötets agenda nationellt och internationellt ”, anser Utvecklingspolitiska kommissionens expertgrupp.Finland kan också påverka internationella organisationer och förhandlingsprocesser för att jordbruket ska få en starkare roll i anpassningen till och kampen mot klimatförändringarna och för att den biologiska mångfaldens betydelse för livsmedelstryggheten ska uppmärksammas mer.Det hör till Finlands utvecklingspolitiska mål att människorna i utvecklingsländer ska ha bättre möjligheter att producera och skaffa säker, hälsosam och näringsrik mat. Enligt kommissionens analys bör detta också synas i finansieringen.Inom utvecklingssamarbetet har finansieringen av livsmedelstryggheten, jordbruket och landsbygdsutvecklingen dock minskat betydligt under de senaste åren. Enligt analysen behöver Finland en trovärdig och konkret plan för att höja anslagen för utvecklingssamarbete till den nivå som FN rekommenderar. Samtidigt måste finansieringen som riktas till livsmedelstrygghet, jordbruk och landsbygdsutveckling höjas.Världens livsmedelssystem ska trygga livsmedelsförsörjningen och god näring för den växande befolkningen så att livsmedelsproduktionens ekologiska ramar inte försämras och så att risken för livsmedelskriser minskar. Globalt sett har matproduktionen mätt i kalorier hållit ungefär jämn takt med befolkningsutvecklingen, men nästan 700 miljoner människor får fortfarande inte tillräckligt med mat. Dessutom äter nästan två miljarder människor livsmedel av näringsmässigt dålig kvalitet. Människor som hör till olika sårbara grupper löper större risk att uppleva bristande livsmedelstrygghet, vilket förvärras ytterligare av katastrofer, konflikter och andra kriser. Matproduktionen är beroende av den omgivande naturen. Samtidigt utgör den nuvarande livsmedelsproduktionen ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, ekosystemen och klimatets stabilitet. Globalt sett är matproduktionen den största enskilda faktorn som påverkar miljöns tillstånd och överskridandet av planetens gränser.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med EU-länders ledare fredagen den 18 juni.Mötet förbereder Europeiska rådets möte, som hålls i Bryssel den 24–25 juni. På mötets agenda står läget i fråga om coronapandemin, ekonomisk återhämtning, migration och förbindelserna med Turkiet och Ryssland. Dessutom hålls ett eurotoppmöte den 25 juni.Dagens möte i en mindre grupp har sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Ungerns, Kroatiens, Tjeckiens och Nederländernas premiärministrar. Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska samarbetsministrarna sammanträder i Borgå under ledning av minister Thomas Blomqvist den 21–22 juni 2021. Samarbetsministrarna ska diskutera samarbetet i kristider och genomförandet av den nordiska visionen. Det nordiska samarbetets vision är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030.Vid mötet får ministrarna ta del av en översikt över aktuella gränshinderfrågor. Ordföranden för Gränshinderrådet Kimmo Sasi är gäst vid mötet. Översikten lyfter särskilt fram situationen i gränsområdena där restriktionerna på grund av coronapandemin i stor utsträckning har påverkat medborgarnas vardag. Vid mötet behandlas också stärkandet av den nordiska ekonomi- och projektförvaltningen och ministrarna kommer att anvisa samnordiska medel för att stödja fria medier i Vitryssland.Mötet är det första fysiska mötet mellan de nordiska samarbetsministrarna sedan pandemin bröt ut. Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet 2021. Mötet ordnas så att hälsosäkerheten beaktas och gällande restriktioner iakttas.Programmet för Finlands ordförandeskap kan läsas som digital publikation.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Stödet för bybutiker får en fortsättning. Nu ska stödområdet utvidgas till att omfatta alla landsbygdsområden. Stödet har visat sig förbättra livskraften när tjänsterna bevaras och utbudet ökar.Snart är det igen dags för bybutikerna på landsbygden att söka stöd. I stöd beviljas sammanlagt högst 2 miljoner euro, högst 20 000 euro per sökande. Syftet är att trygga och förbättra tillgången på dagligvarubutikstjänster i landsbygdsområden genom att bredda tjänsteutbudet och tillhandahålla mångsidiga tjänster.  Statsrådet beslutade vid sammanträdet den 17 juni att systemet med stöd för bybutiker ska förlängas.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä är glad över beslutet. – Stödet spelar en viktig roll när det gäller att förbättra landsbygdens livskraft. Stödet har hjälpt bybutikerna att bredda utbudet och betjäna kunderna bättre än tidigare. – Bybutikerna är ju ofta riktiga mångservicecenter. Det är väldigt positivt att allt fler bybutiker får en möjlighet att få stöd, säger minister Leppä.Handläggningen av ansökningarna och utbetalningen av stödet sköts av Livsmedelsverket. Ansökningstiden börjar hösten 2021. Livsmedelsverket och ministeriet informerar närmare om ansökningsomgången i augusti. Stödområdet utvidgas till att omfatta alla landsbygdsområden enligt klassificeringen av stads- och landsbygdsområden. Med landsbygdsområde avses områden som klassificeras som glesbygd, kärnlandsbygd, stadsnära landsbygd och lokala centra på landsbygden. Områdena har definierats utgående från Finlands miljöcentrals klassificering av stads- och landsbygdsområden  som baserar sig på geografisk information. Bybutikerna på glesbygden har 2019 – 2021 beviljats stöd  via försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter. Enligt Naturresursinstitutets utvärdering har stödmottagarna upplevt stödet som mycket nyttigt. Största delen uppgav att de använt stödet för att bredda och bevara tjänsteutbudet. Läs den färska rapporten om försöksprojektet här (link till rapporten). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär kommentarer om det utkast där den övergripande arkitekturen för främjandet av välfärd och hälsa beskrivs. Avsikten är att den övergripande arkitekturen ska offentliggöras hösten 2021.Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för hanteringen av den övergripande arkitekturen i fråga om främjande av hälsa och välfärd. Målet för den övergripande arkitekturen i fråga om välfärd och hälsa är att stödja informationshanteringen samt samordningen av utvecklingen av e-tjänster och samordningen av tjänsternas interoperabilitet på nationell, regional och lokal nivå och på de olika sektorernas kontaktytor.  Interoperabiliteten innebär att aktörerna, processerna och informationssystemen kan kommunicera med varandra och att den information som utbyts förstås lika. Ur människans perspektiv borde resultatet vara bättre möjligheter att främja sin egen och sina närståendes välfärd och hälsa med hjälp av e-tjänster av hög kvalitet som är lätta att hitta och använda.Social- och hälsovårdsministeriet begär att få kommentarer om utkastet om den övergripande arkitekturen via tjänsten dinåsikt.fi före den 4 augusti 2021. Kommentarerna är offentliga och beaktas vid beredningen av planen för den övergripande arkitekturen. Kommentarer om utkastet (dinåsikt.fi)Kommentarer kan också lämnas in skriftligen till Social- och hälsovårdsministeriet, PB 33 00023  STATSRÅDET

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet föreslog en sidoackreditering torsdagen den 17 juni.Statsrådet föreslog att republikens president ackrediterar chefen för ambassaden i Addis Abeba, ambassadör Outi Holopainen, i Djibouti.

Källa: Valtioneuvosto.fi