NordenBladet — Stödet för bybutiker får en fortsättning. Nu ska stödområdet utvidgas till att omfatta alla landsbygdsområden. Stödet har visat sig förbättra livskraften när tjänsterna bevaras och utbudet ökar.Snart är det igen dags för bybutikerna på landsbygden att söka stöd. I stöd beviljas sammanlagt högst 2 miljoner euro, högst 20 000 euro per sökande. Syftet är att trygga och förbättra tillgången på dagligvarubutikstjänster i landsbygdsområden genom att bredda tjänsteutbudet och tillhandahålla mångsidiga tjänster.  Statsrådet beslutade vid sammanträdet den 17 juni att systemet med stöd för bybutiker ska förlängas.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä är glad över beslutet. – Stödet spelar en viktig roll när det gäller att förbättra landsbygdens livskraft. Stödet har hjälpt bybutikerna att bredda utbudet och betjäna kunderna bättre än tidigare. – Bybutikerna är ju ofta riktiga mångservicecenter. Det är väldigt positivt att allt fler bybutiker får en möjlighet att få stöd, säger minister Leppä.Handläggningen av ansökningarna och utbetalningen av stödet sköts av Livsmedelsverket. Ansökningstiden börjar hösten 2021. Livsmedelsverket och ministeriet informerar närmare om ansökningsomgången i augusti. Stödområdet utvidgas till att omfatta alla landsbygdsområden enligt klassificeringen av stads- och landsbygdsområden. Med landsbygdsområde avses områden som klassificeras som glesbygd, kärnlandsbygd, stadsnära landsbygd och lokala centra på landsbygden. Områdena har definierats utgående från Finlands miljöcentrals klassificering av stads- och landsbygdsområden  som baserar sig på geografisk information. Bybutikerna på glesbygden har 2019 – 2021 beviljats stöd  via försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter. Enligt Naturresursinstitutets utvärdering har stödmottagarna upplevt stödet som mycket nyttigt. Största delen uppgav att de använt stödet för att bredda och bevara tjänsteutbudet. Läs den färska rapporten om försöksprojektet här (link till rapporten). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär kommentarer om det utkast där den övergripande arkitekturen för främjandet av välfärd och hälsa beskrivs. Avsikten är att den övergripande arkitekturen ska offentliggöras hösten 2021.Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för hanteringen av den övergripande arkitekturen i fråga om främjande av hälsa och välfärd. Målet för den övergripande arkitekturen i fråga om välfärd och hälsa är att stödja informationshanteringen samt samordningen av utvecklingen av e-tjänster och samordningen av tjänsternas interoperabilitet på nationell, regional och lokal nivå och på de olika sektorernas kontaktytor.  Interoperabiliteten innebär att aktörerna, processerna och informationssystemen kan kommunicera med varandra och att den information som utbyts förstås lika. Ur människans perspektiv borde resultatet vara bättre möjligheter att främja sin egen och sina närståendes välfärd och hälsa med hjälp av e-tjänster av hög kvalitet som är lätta att hitta och använda.Social- och hälsovårdsministeriet begär att få kommentarer om utkastet om den övergripande arkitekturen via tjänsten dinåsikt.fi före den 4 augusti 2021. Kommentarerna är offentliga och beaktas vid beredningen av planen för den övergripande arkitekturen. Kommentarer om utkastet (dinåsikt.fi)Kommentarer kan också lämnas in skriftligen till Social- och hälsovårdsministeriet, PB 33 00023  STATSRÅDET

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet föreslog en sidoackreditering torsdagen den 17 juni.Statsrådet föreslog att republikens president ackrediterar chefen för ambassaden i Addis Abeba, ambassadör Outi Holopainen, i Djibouti.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronapandemin har haft betydande konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Beaktandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning vid återhämtningen och återuppbyggnaden efter pandemin är temat för partskonferensen för FN:s funktionsrättskonvention. Konferensen ordnas den 15-17 juni 2021, och i huvudsak på distans.  I samband med konferensen kommer Finland att ordna ett sidoevenemang den 17 juni kl. 15.30 som är öppet för alla. Evenemangets syfte är särskilt att väcka uppmärksamhet för den rätt till ett självständigt liv och delaktighet som även tillkommer personer med funktionsnedsättning och som fastställs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru håller öppningsanförandet. I sitt anförande betonar hon att ett tillgänglighetsanpassat och inkluderande samhälle tillsammans med tjänster som tillgodoser individuella behov har en central roll när det gäller möjligheten att leva självständigt. ”Under den globala coronapandemin har vi sett hur viktigt det är att trygga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Nu är det viktigt att se till att rättigheterna tryggas också vid återuppbyggnaden och återhämtningen efter coronapandemin”, betonar minister Kiuru. Nordiskt samarbete på funktionsrättsområdet Finland är ordförandeland i Nordiska ministerrådet i år. Samtidigt är Finland också ordförande för Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder. Rådet är ett rådgivande organ som stöder olika politikområden och samarbetet för att främja delaktigheten för personer med funktionsnedsättning.  Verksamheten samordnas av Nordiska välfärdscentret (NVC). Hälften av rådets medlemmar har utnämnts av de nordiska ländernas regeringar, och hälften av organisationer inom funktionsrättsområdet.   Ett av Finlands huvudtema är ett socialt hållbart Norden. Kring detta tema bygger man också upp de andra temana om funktionsrättsfrågor. Utgångspunkten för det arbete som görs i Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Agenda 2030 för hållbar utveckling.  Aktuella teman på funktionsrättsområdet är ledarskap och rättigheterna för de personer med funktionsnedsättning som tillhör urfolk. De övergripande temana är rätten hos personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv och vara delaktiga. Det nordiska samarbetet är av stor betydelse för funktionsrättsarbetet, och under coronapandemin har detta blivit tydligare än någonsin. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsteproducenter som tillhandahåller missbrukarrehabilitering kan nu ansöka om statsunderstöd för att trygga tjänster för mammor med missbruksproblem. Med tjänsterna avses missbrukarrehabilitering bestående av heltäckande vård och rehabilitering. Statsunderstöd beviljas inte för enbart avgiftningsvård.Statsunderstöd kan sökas för året 2022 med förbehållet att riksdagen godkänner anslaget i statsbudgeten. Understöden är 3 miljoner euro.Understöd kan sökas av en privat eller offentlig tjänsteproducent, en sammanslutning av sådana eller en takorganisation. Av de sökande krävs tidigare erfarenhet av och specialkompetens i tillhandahållande av tjänster för berusningsmedelsanvändande gravida kvinnor, nyblivna mammor och mammor i spädbarnsfamiljer.Statsunderstödet beviljas av social- och hälsovårdsministeriet. Ansökningarna handläggs vid både Institutet för hälsa och välfärd och social- och hälsovårdsministeriet.Ansökningstiden går ut den 31 augusti 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Framgångsrik integration blir allt viktigare i takt med att befolkningen i arbetsför ålder åldras och antalet invånare med invandrarbakgrund ökar i Finland. Statsrådets integrationsredogörelse presenterar ett omfattande program som gör det möjligt att stödja integrationen på ett effektivare sätt.Statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet hänför sig till riksdagens revisionsutskotts betänkande från föregående regeringsperiod, i vilket utskottet konstaterar att integrationsfrämjandet bör reformeras. I redogörelsen presenteras ett brett urval reformåtgärder vars viktigaste mål är att•    skapa snabbare vägar till utbildning och arbetsliv för invandrare
•    främja invandrares delaktighet i arbetslivet och i samhället i stort 
•    stödja i synnerhet invandrarkvinnors, och därmed hela familjens, möjligheter att slå rot i Finland 
•    förbättra arbetslivets mottaglighet och förebygga polarisering i samhället.– Integrationsfrämjande åtgärder i sin nuvarande form når inte alla invandrare tillräckligt bra. Det behövs stora satsningar och ändringar för att främja integrationen av invandrare som står utanför arbetskraften. Sysselsättningsgraden bland invandrare stiger visserligen ju längre invandrarna bor i landet, men den stiger för långsamt, påpekar arbetsminister Tuula Haatainen.Finland klarade sig bra och tog andra plats i en internationell jämförelse av integrationsfrämjande åtgärder 2020. Finland har klarat sig särskilt bra i jämförelser som gäller delaktighet på arbetsmarknaden, inom utbildningen och i politiken och i jämförelser som gäller permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap. Sysselsättningsgraden bland invandrare i Finland är svagare än i de övriga nordiska länderna, men skillnaden mellan sysselsättningsgraden bland invandrare och sysselsättningsgraden bland dem som är födda i landet är något mindre i Finland än i Sverige och Danmark.Nyckeln till förändring ligger i att stärka kvinnors delaktighetDe största utmaningarna med tanke på integration har att göra med den lägre sysselsättningsgraden bland invandrare än bland majoritetsbefolkningen och med kvinnors delaktighet. Ett centralt sätt att svara på dessa utmaningar är det integrationsprogram som presenteras i redogörelsen. Programmet ska effektivisera det inledande skedet av integrationen och stärka vägledningen till arbete eller fortbildning.Programmet skapar också en struktur för främjande av integrationen av invandrare som står utanför arbetskraften. Detta förbättrar möjligheterna till integration särskilt för invandrarkvinnor som tar hand om barn hemma.– Kvinnor med invandrarbakgrund är en resurs som samhället måste dra större nytta av. Många kvinnor har omfattande kompetens och utbildning som hotar att gå förlorade utanför arbetslivet. Kvinnors delaktighet är vägen till en bestående, generationsövergripande förändring. Om vi lyckas stärka kvinnors delaktighet, löser vi samtidigt många andra frågor, betonar minister Haatainen.Servicesystemet måste bättre beakta invandrarnas behovDet är också viktigt att systemet för tjänster och utbildning i allmänhet utvecklas så att det bättre än för närvarande beaktar invandrarnas behov. Detta stöder samtidigt också integrationen av familjer och barn.– Också i familjer med invandrarbakgrund går inkomst- och utbildningsnivån alltför ofta i arv från föräldrarna till barnen. Den långa integrationsprocessen, det vill säga rotfästningen i det nya hemlandet, förutsätter att den här spiralen bryts i mindre gynnade familjer, minister Haatainen säger.Många av de sysselsättningsreformer som regeringen har inlett förbättrar sysselsättningen även bland invandrare. I redogörelsen föreslås utöver dessa reformer många åtgärder för att påskynda sysselsättningen av invandrare och förbättra arbetslivets mottaglighet.– Vi måste förbättra invandrarnas möjligheter att lära sig språket och utveckla inlärningen i arbetet, yrkesutbildningen och den behörighetsgivande utbildningen för invandrare så att de i allt högre grad stöder sysselsättning med sikte på att så många som möjligt snabbare ska kunna komma in i arbetslivet, säger minister Haatainen.Attityderna i samhället försvårar sysselsättningen av invandrare Invandrarens egen aktivitet är viktig med tanke på integration, men också attitydklimatet i samhället har stor betydelse och kan bidra antingen positivt eller negativt. Samarbete mellan det allmänna, företag och organisationer behövs för att utrota rekryteringsdiskriminering och andra negativa attityder på arbetsmarknaden.
 
– Studier visar att det är betydligt svårare för personer med ett namn eller modersmål som tyder på bakgrund utanför Finland att få en kallelse till anställningsintervju. Så är fallet även om utbildningen, arbetserfarenheten och till och med språkkunskaperna är exakt desamma som för andra sökande, minister Haatainen påpekar.Organisationernas roll i integrationen stärks ytterligareOlika organisationers och föreningars arbete är redan nu helt centralt med tanke på integration. I framtiden är det skäl att ytterligare stärka dessa aktörers roll, konstateras det i redogörelsen.– Genom redogörelsen stärker vi organisationernas roll som stöd för det formella integrationsfrämjandet. Genuin integration sker nämligen ofta ute på fältet, i föreningar och församlingar – på alla ställen där också finländarna finns, betonar arbetsminister Tuula Haatainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade ett principbeslut om Finlands strategi för den arktiska politiken vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 17 juni. Strategin för den arktiska politiken lyfter fram Finlands mest centrala mål i fråga om den arktiska regionen och sammanställer de viktigaste prioriteterna för att uppnå målen. All aktivitet i den arktiska regionen ska utgå från naturens bärkraft, hänsyn till klimatet, principerna för hållbar utveckling och respekt för urfolkens rättigheter. Utifrån dessa utgångspunkter kan man även granska mål som hänför sig till ekonomisk verksamhet och Finlands ekonomiska intressen.”Målet för strategin är att gemensamt lyfta fram Finland som arktiskt land. Enligt strategin är hela Finland ett arktiskt land. Finlands intressen i arktiska frågor och Finlands arktiska kompetens berör hela landet. Samtidigt stöder och stärker hela landets arktiska tillhörighet bilden av Finland som ett arktiskt land i internationella sammanhang”, säger statssekreterare Henrik Haapajärvi.Efter den föregående arktiska strategin från 2013 har klimatförändringen framskridit snabbare än väntat både globalt och i den arktiska regionen. Dessutom har det skett förändringar i den internationella omvärlden. Vidare har de direkta och indirekta konsekvenserna av covid-19-pandemin påverkat det arktiska samarbetet och den arktiska regionen.Utarbetandet av en strategi för den arktiska politiken är en central del av Finlands arktiska politik. Strategin har utarbetats i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Strategin omfattar ungefär två valperioder och sträcker sig fram till 2030.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt filosofie magister Kimmo Levä till generaldirektör för Nationalgalleriet. Levä har varit verksam i olika ledande uppgifter inom museibranschen sedan 1994. Uppgiften tillsätts för tiden 1.9.2021-31.8.2026.Kimmo Levä är generaldirektör för Museiförbundet-koncernen sedan februari 2020. Han har dessutom varit generalsekreterare för Finlands museiförbund rf, verkställande direktör för FMA Creations Oy, verkställande direktör för Oy Chronicon Ltd och styrelseordförande för Yhteinen perintö Oy. Tidigare har han varit direktör för museitjänster vid Åbo stad, museidirektör och ombud för Mobilia-stiftelsen samt chefredaktör.Nationalgalleriet (www.kansallisgalleria.fi) är en självständig offentligrättslig stiftelse som lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Stiftelsen har till uppgift att se till att Nationalgalleriets samling, som ägs av staten, upprätthålls och utökas, att bedriva utställningsverksamhet och annan konstmuseiverksamhet samt att i egenskap av sakkunnig inom konstmuseisektorn delta i utvecklandet av museisektorn. Nationalgalleriet omfattar Konstmuseet Ateneum, Museet för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. Nationalgalleriet har ca 300 anställda.Generaldirektören har till uppgift att i synnerhet leda och utveckla Nationalgalleriets verksamhet samt att svara för att Nationalgalleriet fyller sitt syfte och att dess uppgifter sköts på ett resultatrikt sätt. Uppgiften som generaldirektör söktes av 11 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nya bestämmelserna i utlänningslagen förebygger utnyttjande av utländsk arbetskraft och förbättrar offrens rättsliga ställning. Avsikten är att arbetsrelate-rat utnyttjande lättare ska kunna avslöjas. – Som värst är det arbetskraftsexploatering när utländsk arbetskraft utnyttjas och sådant hör inte hemma på den finländska arbetsmarknaden. De nya bestämmelserna ger offren ett större skydd och gör det svårare att utnyttja utländsk arbetskraft. De är en viktig del av regeringens åtgärder för att bekämpa utnyttjandet av utländsk arbetskraft, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Enligt lagändringen kan uppehållstillstånd vägras om det är motiverat att misstänka att en arbetsgivare eller uppdragsgivare har för avsikt att kringgå bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet. Propositionen påverkar inte utlänningars möjligheter att få uppehållstillstånd för arbete hos andra arbetsgivare. Genom ändringarna får arbets- och näringsbyrån bättre möjligheter att avstå från att bevilja uppehållstillstånd för arbetstagare om arbetsgivaren har agerat klandervärt. – En ökad kontroll förebygger utnyttjande och skyddar den finländska arbetsmarknaden mot illojal konkurrens. Det är viktigt att arbetsgivare som gjort sig skyldiga till utnyttjande inte får rekrytera från utlandet, minister Haatainen säger.Offrens rättsliga ställning förbättrasOm det finns anledning att misstänka att en utländsk arbetstagare som arbetat med stöd av uppehållstillstånd har blivit utnyttjad förlorar arbetstagaren inte rätten att vistas och arbeta i Finland. Arbetstagaren får fortsätta arbeta för en ny arbetsgivare eller ett nytt uppehållstillstånd för att söka arbete.  – Att utnyttja utländsk arbetskraft är ett fenomen som inte går att avslöja så länge off-ren har en svag rättslig ställning. När vi stärker offrens rätt att arbeta i Finland ger vi myndigheterna bättre förutsättningar att upptäcka och ingripa i det här allvarliga och motbjudande fenomenet, säger ministern.Propositionen har beretts i arbetsgruppen för förebyggande av utnyttjande av utländsk arbetskraft. Arbetsgruppen leds av arbets- och näringsministeriet. Den förvaltningsö-vergripande arbetsgruppens förslag har även gett upphov till andra åtgärder som be-kämpar utnyttjande, till exempel informationspaketet Arbeta i Finland som är riktat till arbetstagare som kommer till Finland för att arbeta och en flerspråkig rådgivningstjänst för säsongsarbetare. Inom olika förvaltningsområden pågår också olika utredningspro-jekt om hur utnyttjande av utländsk arbetskraft ska bekämpas.Regeringen bör kontrollera hur effektiva de nya bestämmelserna ärBestämmelserna i utlänningslagen är av en helt ny typ. I utlänningslagen har det inte tidigare funnits bestämmelser om uppehållstillstånd för offer för arbetsrelaterat utnytt-jande eller om påföljder för arbetsgivare som utnyttjat utländsk arbetskraft. På grund av detta förutsätter riksdagen att regeringen noggrant kontrollerar vilken in-verkan ändringarna har på i vilken mån utnyttjande av utländsk arbetskraft avslöjas och på offrens rättsliga ställning och att regeringen överlämnar en redogörelse för detta till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet senast i slutet av 2022.Regeringen föreslog torsdagen den 17 juni 2021 att republikens president ska stadfästa ändringarna i lagen. President har för avsikt att stadfästa ändringarna i lagen fredagen den 18 juni 2021. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. I Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland återgår man till de restriktioner som gäller för accelerationsfasen. I egentliga Finland och Mellersta Österbotten tar man i bruk restriktionerna på basnivån.  I de övriga områdena ändras begränsningarna inte. Förordningen träder i kraft den 18 juni kl. 00. Från och med den 18 juni befinner sig inget område i samhällsspridningsfasen. Inget landskap behöver alltså därefter iaktta dans- och karaokeförbudet.   Begränsningarna för förplägnadsrörelser på basnivån i landskapen Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Egentliga Finland, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Savolax, Österbotten, Satakunta, Södra Karelen, Birkaland, Kymmenedalen och Lappland från och med den 18 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–01.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet för restaurangkunder kl. 05.00–02.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Nyland, Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland från och med den 18 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–22.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet kl. 05.00–23.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. Begränsningarna av kundplatserna gäller inte uteserveringar.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas.Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi