Statsrådet beviljade tillstånd att avveckla forskningsreaktorn FiR 1 

NordenBladet — Statsrådet beviljade den 17 juni 2021 Teknologiska forskningscentralen VTT Ab tillstånd enligt 20 § i kärnenergilagen att avveckla forskningsreaktorn FiR 1 i Otnäs i Esbo. Efter nedmonteringen frigörs forskningsreaktorns utrymmen för annat användningsändamål. Forskningsreaktorn är den första kärnanläggning som avvecklas i Finland. Enligt VTT:s uppskattning tar nedmonteringen cirka ett år. Reaktorn nedmonteras av Fortum Power and Heat Oy. Bolagen kom överens om nedmonteringen av forskningsreaktorn och om samarbetet kring kärnavfallshanteringen vid forskningsreaktorn genom ett avtal som undertecknades den 23 mars 2020. Det låg- och medelaktiva kärnavfall som uppkommit under driften av forskningsreaktorn och uppkommer vid nedmonteringen överförs till Fortum Power and Heat Oy:s kraftverk i Lovisa för upplagring och slutförvaring. Fortum svarar också för ansökan om behövliga tillstånd av statsrådet enligt kärnenergilagen. VTT kompletterar de handlingar som gäller nedmonteringen på det sätt som Strålsäkerhetscentralen förutsätter innan nedmonteringen inleds.Innehavaren av en kärnanläggning i Finland ska ha en försäkring för det ansvar som följer av en atomskada. Statsrådet beslutade att förlänga den sänkning av maximibeloppet för VTT för det ansvar som avses i 18 § i atomansvarighetslagen för den tid som forskningsreaktorn nedmonteras. I de handlingar som bolaget lämnat till Strålsäkerhetscentralen har bolaget visat att nedmonteringen inte medför olägenheter för de boende i omgivningen och att nedmonteringen kan genomföras i enlighet med säkerhetskraven. Återföringen av det använda kärnbränslet från reaktorn till Förenta staterna vid årsskiftet 2020–2021 sänkte avsevärt risknivån för forskningsreaktorn. Reaktorn som varit i drift sedan 1962 placerades i permanent nedsläckningsläge 2015Finska staten anskaffade den kärnanläggning som nu ska nedmonteras 1960 från Förenta staterna för forsknings- och utbildningsändamål vid Tekniska högskolan. Den övergick i VTT:s besittning 1971. Forskningsreaktorn användes sedan 1962 bland annat för forskning, undervisning och isotopproduktion. Åren 1999–2012 användes reaktorn också för strålbehandlingar. VTT beslutade 2012 att forskningsreaktorn ska läggas ned. Därefter har VTT berett nedmonteringen av forskningsreaktorn, och forskningsreaktorn placerades i permanent nedsläckningsläge 2015. Ett förfarande för bedömning av miljökonsekvenserna av nedmonteringen genomfördes åren 2013–2015. VTT ansökte hos statsrådet om tillstånd att avveckla forskningsreaktorn 2017. Bolagets förfaranden för kärnavfallshantering har utvecklats avsevärt under behandlingen av tillståndsansökan. Strålsäkerhetscentralen lämnade en säkerhetsbedömning av projektet i april 2019 och en uppdaterad bedömning i april 2021 som motsvarar situationen efter det att det använda kärnbränslet har återförts.Ännu i det sista skedet kan man få värdefull erfarenhet av nedmonteringen av forskningsreaktorn med tanke på nedmonteringen av de kärnkraftverk som senare kommer att bli aktuella. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Inresor till Finland underlättas från EU- och Schengenländerna från och med den 21 juni

NordenBladet — Inresor till Finland från EU- och Schengenländerna är tillåten för personer som fått en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 och personer som för mindre än 6 månader sedan har haft covid-19. Inresa blir tillåten också för personer som reser från EU- och Schengenländer på grund av arbete. Ändringarna träder i kraft den 21 juni. Statsrådet beslutade också den 17 juni att gränskontrollen vid de inre gränserna och begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter fram till den 11 juli 2021.Gränsbevakningsväsendet stöder hälsovårdsmyndigheterna vid kontroller av intyg som gäller vaccinationer och arbete vid gränsövergångsställena vid behov. Arrangemangen varierar vid olika gränsövergångsställen.  Vid behov hänvisar Gränsbevakningsväsendet också resenärerna till obligatoriska hälsokontroller som regionförvaltningsverken bestämmer.Utöver begränsningarna vid de inre och yttre gränserna fortsätter också begränsningarna i fråga om öppettiderna för vissa gränsövergångsställen vid den västra gränsen i Lappland och vid Finlands östra gräns.Färre begränsningar i trafiken över de inre gränsernaMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och övriga Schengenländer. Det beslut som fattades den 3 juni ändras så att det från och med den 21 juni är tillåtet att resa in i Finland på grund av arbete i alla trafikformer från EU- eller Schengenländer.Dessutom blir inresa till Finland från EU- eller Schengenländer tillåten också om personen har intyg över en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 som erhållits före ankomsten till Finland eller över en covid-19-sjukdom som personen insjuknat i för mindre än sex månader sedan.  Detta innebär att man under dessa förutsättningar också kan komma till Finland för en fritidsresa.Med detta avses följande situationer: 1) du har fått en fullständig vaccinationsserie (en eller två doser beroende på vaccinet) och det har gått minst två veckor sedan den sista vaccinationen, 2) du har insjuknat i coronasjukdom och fått minst en dos vaccin och det har gått minst en vecka sedan vaccinationsdosen, eller 3) du har insjuknat i coronasjukdom för mindre än 6 månader sedan.Den inre gränskontrollen slopas i trafiken mellan Finland och Polen och mellan Finland och Ungern utifrån en epidemiologisk bedömning. Finland begränsar just nu inresa i trafiken mellan Finland och Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike, med undantag för fritidsbåtstrafiken.Små ändringar i begränsningarna i trafiken över de yttre gränsernaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Inreserestriktionerna slopas i trafiken från Monaco, Rumänien och San Marino till Finland utifrån en epidemiologisk bedömning. Inreserestriktionerna har redan tidigare avvecklats i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Israel, Rwanda, Sydkorea, Singapore och Nya Zeeland i fråga om invånarna i dessa länder. Inresa begränsas inte på grund av den låga incidensen av coronavirus och smittorisken i länderna.När det gäller andra länder förlängs inreserestriktionerna till den 11 juli 2021. Vid de gränsövergångsställen som är öppna för persontrafik tillåts returresa för personer bosatta i Finland eller en annan EU- eller Schengenstat, och inresa av annan nödvändig orsak. Personer som inte har finskt medborgarskap och som är bosatta i en annan EU- eller Schengenstat har emellertid inte rätt att återvända till sitt hemland via Finland, med undantag för flygresenärer, om transiteringen beror på en fritidsresa.Kryssningsfartyg får lägga till i hamn, om passagerarna inte stiger i land.Utrikesministeriet rekommenderar att man iakttar särskild försiktighet när man reser till EU- och SchengenområdetEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Utrikesministeriet rekommenderar dock att man iakttar särskild försiktighet när man reser till EU- och Schengenområdet. Ministeriet rekommenderar också fortfarande att man undviker resor som inte är nödvändiga till länder utanför EU och Schengenområdet, med undantag för de länder som regeringen beslutat att inte omfattas av inreserestriktioner. Dessutom rekommenderar utrikesministeriet fortfarande att man undviker alla resor till Brasilien, Sydafrika och Indien. Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Arbetsgrupp som utrett forskarkarriärfrågor: doktorernas kompetens kan utnyttjas inom alla samhällssektorer

NordenBladet — Doktorerna har utbildats både för att lösa frågor som ger upphov till ny kunskap och är av vetenskapligt intresse, och för att ta fram evidensbaserade lösningar för samhällets och dess aktörers behov. Att utnyttja den kompetens de besitter i större utsträckning än vad för närvarande som är fallet , skulle skapa nya arbetsplatser och hållbar tillväxt. Genom att öka forskarnas mobilitet skulle deras kompetens i allt högre grad stå till företagens, olika sammanslutningars och den offentliga sektorns förfogande. Arbetsgruppen som utrett frågor kring forskarkarriären föreslår en rad konkreta åtgärder för att stärka möjligheterna för dem som fått doktorandutbildning att få sysselsättning utanför högskolorna inom företag, olika sammanslutningar och den offentliga sektorn. Arbetsgruppen lämnade sitt förslag till undervisnings- och kulturministeriet den 17 juni 2021.Rapporten stöder målet i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering att stärka det faktabaserade beslutsfattandet och höja kompetensnivån, och synliggör de högst utbildades betydelse i arbetslivet. Enligt lägesbilden är sysselsättningsläget för doktorer gott.Forskningsfinansiärerna spelar en viktig roll för att främja forskarkarriärerna, eftersom finansiärens värderingar och uppdrag påverkar forskarnas mobilitet. Den nationella styrningen stöder framför allt planeringen på lång sikt, men genom statlig finansiering ställs det också upp universitetsspecifika mål för antalet doktorander.Mångsidiga åtgärder mot ett fördjupat samarbeteUtvecklingen av forskarkarriärerna kräver samarbeten mellan relevanta aktörer för att doktorernas kompetens ska kunna utnyttjas  i samhället i större utsträckning än vad som är fallet idag. Arbetsgruppen föreslår konkreta åtgärder för att uppnå det gemensamma målet.Enligt arbetsgruppen kan universiteten stärka samarbetet med forskningsinstituten och näringslivet, samt uppmuntra forskarna att meritera sig utanför universiteten. Personalorganisationerna för forskare och professorer kan informera mer om olika karriärvägar och öka forskarnas kännedom om arbetslivet. Organisationerna inom näringslivet  bör bland annat stödja en ökad mobilitet och skapa plattformar för samarbeten mellan företag och forskare. De offentliga forskningsfinansiärerna Finlands Akademi och Business Finland kan påverka forskarkarriären via strategier och riktlinjer. Stiftelser och fonder främjar forskarkarriären inte bara via stipendier, utan också genom att stödja forskarnas kommunikations- och nätverksfärdigheter.Ministeriernas metoder för att påverka forskarkarriären är indirekta, med undantag för arbetet inom relevanta ministerier. Ministerierna riktar finansiering ur statsbudgeten till organisationer som bedriver forskning (högskolor, statliga forskningsinstitut) samt till forskningsfinansiärer (såsom Finlands Akademi och Business Finland). Statsförvaltningen kan genom reglering främja forskarkarriären och ett mer omfattande utnyttjande av forskarnas kompetens. Arbetsgruppens rapport

Källa: Valtioneuvosto.fi

Säsongsarbetares möjligheter att byta arbetsgivare underlättas

NordenBladet — Migrationsverket har infört en ny prestation som underlättar säsongsarbetares möjligheter att byta arbetsgivare när de befinner sig i Finland. Ändringen av förordningen om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer grundar sig på ändringen av lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning. Både den lagändring som gäller säsongsarbete och ändringen av Migrationsverkets avgiftsförordning träder i kraft den 17 juni 2021.Behandlingsavgifterna för alla ansökningar som lämnas in till Migrationsverket fastställs årligen genom inrikesministeriets förordning om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer. Den avgiftsförordning som utfärdats för i år ändras så att det till den fogas en ny prestation där arbetstagaren ansöker om att en ny arbetsgivare läggs till i arbetstagarens gällande tillstånd för säsongsarbete och om Migrationsverkets intyg om utvidgad rätt att arbeta som hänför sig till tillståndet för säsongsarbete. För att lägga till en ny arbetsgivare och för intyg om utvidgad rätt att arbeta tas det ut en avgift på 65 euro när ansökan lämnas in elektroniskt. Om ansökan lämnas in på papper, är avgiften 165 euro.Migrationsverket kan på ansökan lägga till en ny arbetsgivare i ett giltigt tillstånd för säsongsarbete, om arbetsgivaren förbinder sig till de anställningsvillkor och villkor för boende som anges i lagen om säsongsarbete.Bakgrunden till ändringen av lagen om säsongsarbete är en riktlinje i statsminister Sanna Marins regeringsprogram, enligt vilken säsongsarbetares möjligheter att byta arbetsgivare ska förbättras. Enligt regeringsprogrammet ska man också beakta förebyggandet av utnyttjande av utländsk arbetskraft i utvecklingen av arbetskraftsinvandringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Epidemiläget har lugnat sig ytterligare – viktigt att komma ihåg åtgärderna för att bekämpa coronaviruset också under sommaren

NordenBladet — Epidemiläget har lugnat sig under de senaste två veckorna i hela landet. Det finns dock fortfarande skillnader mellan regionerna, eftersom incidensen i södra Finland ställvis är större än i andra delar av landet. I de flesta regionerna konstateras det för närvarande få fall av coronavirussmitta och epidemiläget är lugnt. Det effektiva reproduktionstalet är fortfarande under ett i hela landet, 0,55–0,70 (sannolikhetsintervallet 90 %).Även om epidemiläget har lugnat ner sig märkbart, lönar det sig att också på sommaren komma ihåg omsorgsfull handhygien, att sköta om säkerhetsavstånden samt att gå och testa sig även för lindriga symtom som tyder på coronavirus. Testningen och spårningen fungerar fortfarande effektivtAntalet coronavirustester har minskat något. Vecka 23 gjordes över 90 000 tester, vilket är över 18 000 färre än förra veckan. Andelen prover som gav positivt resultat var 0,6 procent, dvs. på samma nivå som förra veckan. Den låga andelen positiva testresultat visar att smittkedjor bland befolkningen fortfarande upptäcks effektivt. När det gäller smittfallen från hemlandet kunde smittkällan utredas i två av tre fall. Siffran är något högre än veckan innan. Vecka 23 försattes cirka 2 200 personer i karantän. I 37 procent av de nya smittfallen vecka 23 var personen i karantän när smittan konstaterades. De fall där smittan kommit från utlandet har ökat. Under vecka 23 var andelen smittor från utlandet 19 procent av de nya fallen, jämfört med 16 procent föregående vecka. Smittspridning från utlandet har dock fortfarande kunnat förebyggas väl och de utgjorde 2,7 procent av alla konstaterade fall.Antalet patienter som vårdas på sjukhus har fortsatt att minskaEnligt sjukvårdsdistriktens anmälan vårdades sammanlagt 43 coronaviruspatienter på sjukhus den 16 juni 2021. Åtta patienter vårdades på avdelningar inom primärvården, 23 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 12 patienter på intensivvårdsavdelningar. Antalet patienter har minskat under den senaste månaden särskilt inom avdelningarna för primärvård och specialiserad sjukvård. Patientantalen inom den specialiserade sjukvården och intensivvården bedöms minska ytterligare nästa vecka.Coronavaccinerna eliminerar inte helt och hållet risken för att smittas eller bli sjukI Finland har cirka 52 procent av hela befolkningen fått en dos vaccin och 13 procent har fått två doser.Uppföljning av coronavirusläget (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaviruset i siffror (HUS) Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:23) Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (Institutet för hälsa och välfärd, på finska) Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd) Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)

Källa: Valtioneuvosto.fi

EU:s covidintyg tas i bruk i Finland den 22 juni

NordenBladet — Finlands nationella coronavaccinationsintyg uppdateras så att det blir kompatibelt med EU:s covidintyg från och med den 22 juni. Detta innebär att man från och med 22 juni kan få EU:s covidintyg från Mina Kanta-sidorna.Det nationella coronavaccinationsintyget byts automatiskt mot EU:s covidintyg på Mina Kanta-sidorna. Det lönar sig också att till exempel byta nationella coronavaccinationsintyg som man sparat i telefonen eller skrivit ut från Mina Kanta-sidorna till EU:s covidintyg, som är bättre känt i EU-länderna.Ett coronavaccinationsintyg kan redan nu skapas för över 90 procent av de vaccinerade. Från vissa områden kommer uppgifterna till Mina Kanta-sidorna med fördröjning också i juni, så vaccinationsintygen syns ännu inte för alla vaccinerade personer. I fortsättningen ska intyget finnas tillgängligt på Mina Kanta-sidorna inom fem dygn från vaccinationen.Målet är att också EU:s andra coronaintyg, det vill säga intyg över testresultat och intyg över genomgången coronavirussjukdom ska fås från Mina Kanta-sidorna från och med den 14 juli.Alla EU:s covidintyg är avgiftsfria för medborgarna och uppgifterna i intyget finns på finska, svenska och engelska. Personer som inte använder Mina Kanta-sidorna kan för närvarande få ett annat coronavaccinationsintyg från hälso- och sjukvården, om intyget är nödvändigt på grund av resa. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kommer i juli att få tillgång till en nationell utskrifts- och registreringstjänst. Med hjälp av den säkerställer man tillgången till EU:s covidintyg också för personer som inte använder Mina Kanta-tjänsten.Tidtabellen för införandet av covidintyget tidigareladesUppdateringen av det nationella vaccinationsintyget till EU:s covidintyg har tidigarelagts för att medborgarna ska ha tillgång till ett vaccinationsintyg som är kompatibelt i EU-länderna så snart som möjligt. EU:s covidintyg kan fås från Mina Kanta-sidorna före EU:s övriga coronaintyg, eftersom det tekniska genomförandet av det nationella vaccinationsintyget delvis kunde utnyttjas för EU:s covidintyg.I fortsättningen kommer man också att kunna få intyg över andra vaccinationer via Mina Kanta-sidorna.Målet är att underlätta en trygg och fri rörlighetEU:s covidintyg kan användas vid gränsövergångssituationer inom EU. EU:s mål med covidintyget är att göra det enklare att röra sig fritt i EU. EU-medlemsländerna beslutar själva om andra närmare användningsändamål.Personen ska före resan själv utreda hurdant intyg destinationslandet kräver. EU-länderna tar i bruk EU:s covidintyg (EU digital COVID certificate) och deras applikationer vid olika tidpunkter. Detta innebär att EU-länderna inte nödvändigtvis har beredskap att utfärda och fastställa intyg helt samtidigt. I fråga om andra intyg beslutar EU-länderna själva vilka intyg de godkänner av personer som anländer till landet.Det finns fortfarande skäl att allvarligt överväga resor i allmänhet eftersom smittläget är dåligt i många länder. Vidare ska man före resan noggrant kontrollera läget i destinationslandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19. Applikation som kan läsa intyget tas i bruk den 1 juliInnehållet i och riktigheten i EU:s covidintyg kan kontrolleras med hjälp av en digital applikation som kan läsa av intyget. I Finland kan applikationen börja användas 1 juli och i fortsättningen kan den användas av hälsovårdsmyndigheter, gränsmyndigheter samt handräckningsmyndigheter, såsom polisen och Försvarsmakten.Covidintygen kan kontrolleras i tre olika skeden:I utreselandet av dem som reser till Finland, varvid trafikidkarna om de så önskar kan förutsätta intyg av resenärerna på basis av avtal.Vid ankomsten till Finland, varvid hälsomyndigheterna och handräckningsmyndigheterna ansvarar för kontrollen med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.Vid avresa från Finland, varvid trafikidkarna kan bli tvungna att kontrollera intygen, om destinationsländerna förutsätter det på basis av avtal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Förväntad vändning i ekonomin

NordenBladet — Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent 2021 med stöd av den globala tillväxten och stimulansen, förutspår finansministeriet i sin prognosuppdatering som publicerades den 17 juni.Den ekonomiska utvecklingen har varierat kraftigt i början av året på grund av coronasituationen, men de positiva utsikterna har förstärkts. Ekonomin återhämtar sig klart mot slutet av 2021 och i början av 2022. Exportmarknaden växer kraftigt och investeringsutsikterna förbättras, vilket leder till att bruttonationalprodukten (BNP) ökar med 2,8 procent 2022. År 2023 avtar BNP-tillväxten till 1,6 procent.     Trots den positiva ekonomiska utvecklingen uppvisar den offentliga ekonomin ett underskott på över 10 miljarder euro i år. Obalansen mellan utgifter och inkomster kommer att minska avsevärt nästa år i och med att flera av de stödåtgärder som har ett samband med coronaepidemin upphör och den ekonomiska tillväxten fortsätter i rask takt. Den offentliga ekonomin kommer dock fortfarande att gå med ett betydande underskott, och den offentliga skulden fortsätter att öka i förhållande till bruttonationalprodukten.”De senaste uppgifterna antyder om en förväntad vändning i ekonomin. Efterfrågan återhämtar sig, sysselsättningen ökar och coronagapet minskar snabbt. Den aktuella konjunkturuppgången erbjuder ett gynnsamt läge att stödja strukturomvandlingen inom ekonomin och stärka den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.Världsekonomin fortsätter att växa kraftigtVärldsekonomin återhämtar sig tack vare de framsteg som gjorts i fråga om coronavaccineringarna, avvecklandet av restriktioner och den omfattande penning- och finanspolitiska stimulansen. På grund av tidsplanen för den finanspolitiska stimulansen kommer den ekonomiska tillväxten att vara snabbast i Förenta staterna i år och i euroområdet nästa år. Kinas ekonomi växer också snabbt i år.  Världsekonomin växer med 5,5 procent i år, 4,5 procent nästa år och 3,2 procent 2023. Världshandeln återhämtar sig snabbt i och med att det uppdämda konsumtionsbehovet aktiveras. Världshandeln med varor växer med 6,9 procent i år, 4,9 procent 2022 och 4,3 procent 2023.Produktionsmässiga investeringarna och exporten börjar växa snabbtIndustriella produktionen ökar till följd av den kraftiga internationella återhämtningen och ökningen av exportefterfrågan. Bostadsproduktionen är livlig inom byggandet 2021, men i sin helhet börjar byggandet öka först 2023. Produktionen av tjänster beräknas öka kraftigt under tredje kvartalet 2021 och ökningen fortsätter under hela prognosperioden.De privata investeringarna ökar svagt ännu i början av 2021, men tillväxten ökar mot slutet av året. Investeringarna i bostadsbyggandet minskar inte lika kraftigt som man tidigare beräknat, eftersom nyproduktionen av bostäder har utvecklats gynnsamt i början av året. Industrins positiva utsikter påverkar byggandet gynnsamt år 2022. Den starka tillväxten inom världsekonomin driver ökningen av maskin- och utrustningsinvesteringarna i år, och tillväxten fortsätter nästa år med stöd av inhemska projekt. Vad gäller andra investeringar kommer investeringarna i forskning och utveckling att öka under hela prognosperioden, bland annat tack vare en gynnsam stödpolitik.  Utrikeshandeln växer kraftigt under prognosperioden. Varuexporten återhämtar sig snabbt 2021 och 2022 i takt medvärldshandeln. Exporten och importen av tjänster börjar öka långsammare än utrikeshandeln med varor även om de branschvisa skillnaderna är stora. Både exporten och importen ökar snabbast år 2022, då särskilt utrikeshandeln med tjänster förväntas öka kraftigt.Konsumtionen kommer igång i och med att restriktionerna avvecklasDen privata konsumtionen ökar långsammare än väntat i år eftersom avvecklingen av restriktionerna varit försiktig. Konsumtionen av tjänster förutspås komma igång ordentligt först i slutet av innevarande år, vilket leder till att den privata konsumtionen ökar snabbast först 2022. Hushållens sammanlagda köpkraft har inte minskat under coronaepidemin, och hushållens sparnivå var rekordhög i fjol. Den privata konsumtionen ökar snabbare än köpkraften tack vare användningen av besparingar. Sysselsättningen har ökat kontinuerligt sedan juni 2020, och den ekonomiska återhämtningen stärker sysselsättningstillväxten också i år och nästa år. Nästa år kommer sysselsättningen att överskrida den nivå som rådde före coronan, och sysselsättningsgraden stiger till 73 procent 2023 tack vare den ökade efterfrågan på arbetskraft. De sysselsättningsåtgärder som regeringen beslutat om stöder utbudet av arbete, och arbetslöshetsgraden sjunker till 6,6 procent 2023. Lönerna stiger snabbare i år än i fjol i och tack vare större avtalstillägg. Inkomsterna antas öka med ca 2,5 procent under de följande åren. Konsumentpriserna stiger snabbt i år på grund av energipriserna. Även om den inflationsspik som beror på energipriserna förblir tillfällig, kommer den ökande efterfrågan gradvis att leda till en snabbare prisökning.De offentliga finanserna går med ett betydande underskott trots den ekonomiska återhämtningen Obalansen mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna ser ut att bli mindre under innevarande år än vad som uppskattades ännu i våras. Den offentliga ekonomin stärks i synnerhet av den starka sysselsättningsutvecklingen. De hälso- och sjukvårdsutgifter och stödåtgärder som har ett samband med coronaepidemin håller å andra sidan de offentliga utgifterna på en hög nivå. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till den tredje tilläggsbudgeten för 2021, som överlämnades i maj, har beaktats i prognosen. Underskottet inom den offentliga ekonomin är stort, 4,3 % av BNP, trots den positiva ekonomiska utvecklingen. Nästa år kommer underskottet inom de offentliga finanserna att minska betydligt emedan den ekonomiska tillväxten fortsätter i snabb takt och många av de epidemirelaterade stödåtgärderna upphör. Den offentliga ekonomin kommer dock fortfarande att gå med ett betydande underskott under början av årtiondet och den offentliga skulden fortsätter att öka i förhållande till bruttonationalprodukten.Statsförvaltningens finansiella ställning beräknas uppvisa ett underskott på 4,7 procent av BNP i år. Statsförvaltningen täcker merparten av de kostnader som hänför sig till coronaepidemin. EU:s instrument för återhämtning och resiliens (RRF) ökar också utgifterna särskilt under 2021–2023. De utgiftsökningar som har ett samband med RRF ökar emellertid inte underskottet inom statsförvaltningen eller hela den offentliga sektorn, eftersom det under prognosperioden har antagits att inkomsterna från stödinstrumentet motsvarar utgifterna. Coronastöden till den kommunala ekonomin resulterade i ett överskott inom lokalförvaltningen i fjol, vilket underlättar lokalförvaltningens ekonomiska situation även i år. Även om ökningen av lokalförvaltningens utgifter avtar avsevärt 2022 i och med att coronaepidemin lättar, kommer lokalförvaltningens finansiella ställning att försämras kraftigt när de tidsbegränsade stödåtgärderna upphör. De engångsartade coronastöden löser inte den strukturella obalans mellan utgifterna och inkomsterna inom den kommunala ekonomin som beror på trycket att öka social- och hälsovårdsutgifterna på grund av befolkningens stigande medelålder och det minskade antalet personer i arbetsför ålder. Det ökade trycket på lokalförvaltningens utgifter lindras i och med social- och hälsovårdsreformen 2023, när ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till välfärdsområdena. Lokalförvaltningen uppvisar trots detta ett underskott även efter social- och hälsovårdsreformen. Det finansiella saldot för den nya välfärdsområdessektorn uppvisar också ett litet underskott. Underskottet beror på investeringsprojekt som överförs från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena.Socialskyddsfonderna är den enda sektorn inom den offentliga ekonomin där inkomsterna överstiger utgifterna. Arbetspensionsanstalternas överskott stärks i år då den temporära sänkning av arbetspensionsavgiften som ingick i coronastödåtgärderna upphör. Den tillfälliga avgiftshöjning som kompenserar avgiftssänkningen samt ökningen av lönesumman och kapitalinkomsterna stärker överskottet till 1 procent av BNP under de närmaste åren. De övriga socialskyddsfondernas finansiella ställning balanseras i år när arbetslöshetsutgifterna och permitteringarna minskar.Riskerna lutar i riktning mot en gynnsammare utvecklingVärldsekonomin växer kraftigt tack vare statlig stimulans, vilket kan öka hushållens och företagens förtroende och ha en kraftigare inverkan på den privata konsumtionen och investeringarna än vad som förutspås i prognosen. Dessutom kan en kraftigare ökning av världshandeln eller en förbättring av Finlands ställning på exportmarknaden öka exporten ytterligare. En oväntat snabb tillväxt inom världsekonomin kunde ha en positiv inverkan på investeringarna. Investeringsgraden kommer att stiga till nivån före finanskrisen under prognosperiodens gång, men de inhemska investeringsplanerna kan också visa sig vara större än i prognosen.Huruvida den privata konsumtionen ökar snabbare än köpkraften beror på hur lågt besparingsnivån förväntas sjunka. Överraskningar är möjliga i båda riktningarna. Om konsumenternas förtroende börjar svikta kan konsumtionstillväxten bli långsammare än väntat.Mycket beror på hur pandemin utvecklas. Den ekonomiska utvecklingen kan bli långsammare än väntat om epidemiläget inte hålls under kontroll under andra hälften av 2021. En accelerering av epidemin skulle påverka den inhemska ekonomin i synnerhet via den privata konsumtionen och framför allt efterfrågan på tjänster. Krisen är inte över förrän pandemin är under kontroll över hela världen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utredning: Att förebygga problem med inomhusluften ska vara det primära målet

NordenBladet — Enligt en utredning av andningsförbundet Hengitysliitto, Institutet för hälsa och välfärd, förbundet för bostadshygien Asumisterveysliitto och Advokatbyrå Alfa kräver förbyggande av och lösningar på problem med inomhusluften att allmänhetens kunskaper om bostäder och inomhusluft ökas och att tillgången till tillförlitlig och korrekt information förbättras. Dessutom måste resurserna för myndighetsrådgivning ökas och experters kompetens säkerställas i samhället.I utredningen ”Hjälp och stöd för personer som utsatts för problem med inomhusluft” granskades hur mycket och vilka slags hälsomässiga, ekonomiska och rättsliga problem med anknytning till inomhusluft som förekommer i Finland samt med vilka åtgärder man bäst kan hjälpa och stödja personer som drabbats av problem med inomhusluften.Problem med inomhusluften påverkar människors vardag på många olika sättEnligt utredningen upplevs inomhusluftens kvalitet på befolkningsnivå huvudsakligen som bra eller mycket bra. Minst 40 procent av alla småhus har dock antingen fuktskador eller behov av ytterligare undersökningar av riskkonstruktioner. Människor upplever att problem med inomhusluften påverkar deras ekonomi, hälsa och mentala kapacitet. De vanligaste formerna av stöd till människor som drabbats av problem med inomhusluften är till exempel ekonomiskt stöd från närstående samt rådgivning och kamratstöd som olika föreningar erbjuder.Symtom förknippade med inomhusluften är vanliga, men samtidigt huvudsakligen lindriga. Termen inomhusluftsjukdom används ofta, men termen är problematisk i medicinskt hänseende eftersom den saknar medicinsk grund. Arbetsgruppen rekommenderar att undvika termen. Med inomhusluftsjukdom avses ofta mångskiftande och långvariga symtom som avsevärt försämrar funktionsförmågan, också i sådana byggnader där olägenheter inte har konstaterats och där de flesta inte får symtom. Orsakerna till sådana symtom bör utredas på ett mångsidigt sätt inom hälso- och sjukvården.Noggrannhet vid bostadsköp och vid underhåll av bostaden är fortfarande av central betydelse för att förebygga mögelfällorEn av de viktigaste iakttagelserna i utredningen är att det primära målet ska vara att förebygga problem med inomhusluften för att man ska kunna undvika svåra fall av mögelfälla. Det gäller fortfarande att fästa vikt vid bostadsköp och boendefärdigheter. Det finns tillförlitlig information och rådgivning om hur man kan lösa problem med inomhusluften, men informationen är spridd och svår att hitta.Det finns inga sådana belägg för fördelarna med så kallade särskilt rena utrymmen att de kunde rekommenderas som en lösning för dem som uppvisar symtom på grund av dålig inomhusluft. De tekniska kraven på så kallade rena utrymmen skiljer sig inte i betydande grad från kraven på normalt byggande enligt god byggnadssed. Genom att följa befintliga föreskrifter och rekommendationer är det möjligt att bygga byggnader med bra inomhusluft.Ett ställningstagande för starkare rättsskydd vid bostadsköp och för ett system med reparationslån i anslutning till mögelfällorI utredningen tas det ställning för utvecklandet av ett system med statsborgen för reparationslån för att hjälpa dem som hamnat i en mögelfälla. Dessutom framhålls vikten av tydlig kommunikation mellan myndigheter, organisationer och andra aktörer som arbetar med frågor som rör inomhusluften samt vikten av tillgång till korrekt, aktuell information. Alla dessa aktörers kompetens och tillräckliga resurser bör säkerställas. Rättsskyddet för köpare och säljare av hus bör också stärkas genom att i lag föreskriva om konditionsgransking och om kompetenskrav för konditionsgranskare.Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Det fastställda resultatet av kommunalvalet finns nu på webben 

NordenBladet — Kontrollräkningen av rösterna i kommunalvalet 2021 är klar. Det resultat av kommunalvalet som kommunernas centralvalnämnder har fastställt finns nu i resultattjänsten på webbplatsen valfinland.fi.Det fastställda resultatet av kommunalvalet 2021 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Programmet för klimatvänlig mat, som syftar till en hållbar livsmedelskonsumtion, sänds på remiss

NordenBladet — Målet med programmet för klimatvänlig mat är att stödja samhällets omställning till ett klimatsäkert livsmedelssystem så att ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet beaktas. Utlåtanden om klimatprogrammets målsättningar och åtgärder kan lämnas fram till den 8 augusti 2021. Klimatprogrammet har beretts av jord- och skogsbruksministeriet.Programmet för klimatvänlig mat syftar till att öka andelen fisk och grönsaker i den finländska kosten och styra konsumenterna till att äta hållbart producerat kött och mjölkprodukter med måtta. Dessutom syftar programmet till att minska matsvinnet, öka valet av säsongsbetonad mat och främja mervärdet av de biprodukter som uppstår inom livsmedelssystemet. Klimatprogrammet bidrar till Finlands regerings mål om ett klimatneutralt samhälle före 2035.“Ett mer hållbart livsmedelssystem medför både miljö- och hälsofördelar. Dessutom kan klimatarbetet inom livsmedelssystemet göras till en framgångsfaktor i hela det finländska livsmedelssystemet”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Som ett led i beredningen av klimatprogrammet har det inletts åtgärder som främjar uppnåendet av programmets hållbarhetsmål. Genom programmets initiativ ska man bland annat stärka värdekedjan för växtprotein och satsa på att utveckla ansvarsfullheten i måltidstjänsterna.Forskning och omfattande samarbete med intressegrupper ligger som grund för programmetKlimatprogrammets mål och metoder grundar sig på evidensbaserad kunskap. Programmet och de åtgärder som har inletts i samband med det har beretts i nära växelverkan med forskare. Till stöd för programmet har Naturresursinstitutet utarbetat en rapport om effektmålen i klimatprogrammet (på finska). Hela klimatprogrammet har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet i nätverk med intressentgrupper. Runt om i Finland har det också ordnats dialogpausdiskussioner om hållbar mat. I dessa diskussioner har personer som i allmänhet inte deltar i diskussioner om klimatvänlig mat kunnat lägga fram idéer för beredningen av politiken.Vad blir nästa steg?– I Finland arbetar många personer och aktörer aktivt för ett mer hållbart livsmedelssystem. Mycket måste dock ännu göras för att vi ska nå effektmålen för klimatprogrammet, säger Hanna Mattila, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
– Klimatprogrammets mål förverkligas i växelverkan och i samarbete med olika aktörer i samhället. 
I samarbetets tecken ordnar jord- och skogsbruksministeriet den 23 september ett virtuellt evenemang om ”Förverkligandet av programmet för klimatvänlig mat”. Evenemanget ger föregångare inom livsmedelssystemet som redan arbetar mot ett mer hållbart livsmedelssystem möjlighet att göra sin röst hörd och inspirera andra att delta i arbetet. Meddela också du dina egna eller dina vänners klimatsäkra lösningar senast den 22 juni.
Förslag till lösningar för ett hållbart livsmedelssystem lämnas in via denna Webropol-enkät. Beskriv i korthet i förslaget det problem du löser och hur du löser eller ska lösa det.Begäran om utlåtande

Källa: Valtioneuvosto.fi