Home Finland Page 177

Finland

Auto Added by WPeMatico

Ministrarna bereder FN:s energitoppmöte i temagrupper under midsommarveckan – Lintilä deltar i temat teknik och innovationer den 22 juni

NordenBladet — I samband med sin generalförsamling ordnar FN i New York en energidialog på hög nivå i september. Energin kommer för första gången att tas upp i FN på denna nivå efter 1981. Målet med mötet är att sporra medlemsländerna att nå klimatavtalet från Paris och målet om energi för hållbar utveckling under klimatmötet COP26 i Glasgow i november.Mötet i september bereds vid fem tematiska ministerforum som hålls virtuellt den 21–25 juni. Finland deltar den 22 juni i forumet med temat ”Innovation, teknik och data”. Finland är en av dess ordförande. Näringsminister Mika Lintilä representerar Finland i rollen som ordförande och som drivkraft för den internationella debatten (Global Champions). – FN:s energidialog är ett unikt forum som sätter fart på världens klimatåtgärder. I Finland, liksom överallt annanstans, är återhämtningen en möjlighet att investera i rena energilösningar och digital ekonomi. Jag hoppas att vi med vårt beslutsamma exempel inspirerar resten av världen till ambitiösa och snabba förändringar inom energisektorn, där utsläppsminskningarna kan vara betydande, konstaterar minister Lintilä.De övriga fyra forumen fokuserar på tillgång till energi (21.6), energiomställning (23.6), möjliggörande av målen för hållbar utveckling genom inkluderande, rättvisa energiöverföringar (24.6) samt finansierings- och investeringsfrågor (25.6). För varje forum publiceras en rapport med rekommendationer om konkreta åtgärder och för diskussion vid FN:s energimöte i september. FN använder dessa temaspecifika rapporter för att skapa en färdplan för att åstadkomma en omställning inom energisektorn. Forumen är inkluderande och sammanför medlemsstaternas ministrar och ledande experter samt företrädare för olika intressentgrupper, såsom företag, det civila samhället och ungdomar. Detta för att utbyta erfarenheter och diskutera möjligheterna att påskynda genomförandet av målen i SDG7 för hållbar utveckling och Parisavtalet på 2020-talet. Målet för SDG7 är att säkerställa en förmånlig, tillförlitlig, hållbar och modern energiförsörjning för alla.Som ordförande uppmuntrar Finland temaforumet Innovationer och teknikTemat innovation, teknik och data fokuserar tvärsektoriellt på främjande av energitillgången och energiomställningarna samt möjliggörande av målen för hållbar utveckling med hjälp av utvecklingsarbete och applikationer som hänför sig till kunskap, teknik, innovationer och forskning. – Jag är glad över att innovation, teknik och data är ett av fem teman i dialogen. Vi behöver rena och lokala innovativa tekniklösningar för att man på lika villkor ska kunna nå fram till ren energi runt om i världen. Dessa lösningar kan också stödja andra mål för hållbar utveckling och skapa nya affärsmöjligheter, konstaterar Lintilä.Ett långsiktigt beslutsfattande och en stabil lagstiftningsmiljö är också viktiga för alla intressentgrupper när det gäller att främja omställningen mot klimatneutralitet. Inom energisektorn kan de politiska besluten sträcka sig flera årtionden framåt och investeringsbeslut fattas på lång sikt, påpekar Lintilä.Temaforumets två timmar långa ministerandel inleds tisdagen den 22 juni kl. 16–18. Dess öppningsanföranden hålls förutom av minister Lintilä även av företrädare för Mauritius och Marocko. Utöver Lintilä och tjänstemän från arbets- och näringsministeriet och utrikesministeriet deltar också flera finländska talare i temaforumet. Anföranden hålls av Business Finland, arbets- och näringsministeriet, Outokumpu, VTT och Fingrid. I energiomställningsdelen för direktörerna talar Nokias ansvarsdirektör Karoliina Loikkanen.  Beredningen av forumet utfördes i våras i tekniska sakkunniggrupper. I beredningen av temat Innovationer och teknik från Finland deltog Teknologiska forskningscentralen VTT. Vid forumets sidoevenemang (kl. 15–16 och 17.30-02 finsk tid) sprids innovationer, bästa praxis och erfarenheter från fältet. I dialogen ingår också en möjlighet att inleda nya frivilliga energiåtaganden för aktörerna (Energy Compacts).Finland godkändes i maj 2021 som en Global Champions-stat som främjar förberedelserna inför FN:s energikonferens i september. Champions-staternas huvudsakliga uppgift är att leda det internationella påverkansarbetet i fråga om sitt eget tema samt att tillsammans med de andra pådrivande länderna vara värd för ministermötet. – På begäran av Europeiska kommissionen ansökte Finland om en roll som värd för temat Innovationer och teknik, eftersom vi är kända som föregångare när det gäller ren energiomställning och koldioxidsnålhet. Finland har också mycket att bidra med till diskussionen när det gäller att främja innovationer och ren teknik, motiverade minister Lintilä i våras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Europaministrarna bereder Europeiska rådets junimöte och diskuterar rättsstatsläget

NordenBladet — Teman för mötet i EU:s allmänna råd i Luxembourg tisdagen den 22 juni är förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 24–25 juni, läget för EU:s utvidgning, utfrågning av Ungern och Polen om rättsstatens principer och framskridandet av EU:s framtidskonferens. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerar Finland vid mötet.Teman för Europeiska rådets junimöte kommer att vara EU:s coronaåtgärder, den ekonomiska återhämtningen, migrationen samt EU:s relationer med Turkiet och Ryssland.Finland stöder utvecklingen av EU:s gemensamma coronaintyg och målet att öppna upp Europa för tryggt resande. Det är också viktigt att diskutera lärdomarna av coronakrisen så att EU i fortsättningen ska vara bättre och på ett övergripande sätt förberett på kriser. När det gäller den ekonomiska återhämtningen i Europa är det väsentligt att strukturreformerna och de offentliga investeringarna bildar tydliga helheter i medlemsländernas återhämtnings- och resiliensplaner. Finland anser att migrationen förutsätter övergripande, gemensamma europeiska lösningar genom vilka man kan tillgodose både EU:s interna behov och de bakomliggande orsakerna till migrationen. Finland betonar att EU:s politik gentemot Turkiet måste vara långsiktig och samstämmig. En enhetlig union är mycket viktig också i EU:s Rysslandspolitik. ”Utöver hanteringen av pandemin måste vi redan rikta blicken mot framtiden. Coronaintyget, som införs snart, bidrar förhoppningsvis till att öppna upp Europa för ett tryggt resande. Nu är det också dags att starta en diskussion om lärdomarna av coronapandemin så att vi i fortsättningen ska vara bättre förberedda på undantagssituationer. Förutom att säkerställa att hälsovårdssektorn fungerar måste vi också trygga beredskapen vid gränserna, försörjningsberedskapen, den inre marknadens funktion och ett effektivt beslutsfattande i krissituationer”, sade minister Tuppurainen.Rådet kommer att diskutera läget för EU:s utvidgning på västra Balkan. Regionens stabilitet är viktig för EU och Finland. De reformer som medlemskapskriterierna förutsätter moderniserar samhällen och gagnar medborgarna redan innan medlemskapet blir verklighet. EU-perspektivet är viktigt särskilt för ungdomarna i regionen. Finland anser att de förhandlingsramar som gäller Albanien och Nordmakedonien bör godkännas så att ländernas medlemskapsprocess kan framskrida. På mötets agenda står också utfrågning av Ungern och Polen om situationen för rättsstatsprincipen i länderna. Beslut om sakinnehållet fattas inte och det är inte aktuellt att rådet fastställer sin ståndpunkt. Finland fortsätter att påverka för att säkerställa att man håller fast vid EU:s gemensamma värderingar. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna är grunden för all verksamhet inom unionen.Dessutom kommer det portugisiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd att informera rådet om EU:s framtidskonferens medborgarevenemang i Lissabon den 17 juni och om framtidskonferensens första plenarförsamling i Strasbourg den 19 juni. I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utredning: Allmänna idrottsföreningar hålls med i utvecklingen av föreningsverksamheten

NordenBladet — Finländska motions- och idrottsföreningar har i första hand undersökts inom ramen för en riksomfattande föreningsundersökning som genomförs vart tionde år. Allmänna föreningar har undersökts i mindre utsträckning men har nu fått uppmärksamhet i en färsk utredning som undervisnings- och kulturministeriet publicerat.Utredningen ”Nuläget och framtiden för de allmänna föreningarna i Finland” samlade information från befintliga informationskällor, genomförde en enkät till de allmänna föreningarna och intervjuade föreningsledare och experter på föreningsverksamhet.  I utredningen presenteras närmare fyra starka allmänna föreningar. Utredningen genomfördes av andelslaget Smart Sport under ledning av Pasi Mäenpää.– De allmänna föreningarna har lyckats följa med i utvecklingen av föreningsverksamheten. Många allmänna föreningar bidrar till samhörigheten i sina kommuner, är flexibla och samarbetsvilliga aktörer som vid sidan av sina egna behov också i större utsträckning beaktar omgivningens behov, konstaterar överinspektör Sari Virta om slutsatserna i utredningen.– Inom idrottskulturen behövs det fortfarande aktörer som de allmänna föreningarna. De allmänna föreningarna behöver också lämpligt stöd för sin verksamhet av riksomfattande idrottsfrämjande organisationer. På förbundsnivå är det nu viktigt att beakta detta, fortsätter Virta.De allmänna föreningarna är en viktig del av föreningsverksamheten i FinlandDet finns cirka 1 000 allmänna föreningar i Finland, dvs. ca 13 procent av alla föreningar. De allmänna föreningarna är större än de genomsnittliga föreningarna. Antalet medlemmar och årsinkomsterna täcker cirka en femtedel av den totala föreningsverksamheten i Finland. Under de senaste decennierna har det blivit vanligare att man bildar specialföreningar för en gren och de allmänna föreningarnas relativa andel av det totala antalet föreningar har minskat.Största delen av de allmänna föreningarna har en lång historia och i nästan alla allmänna föreningar har det skett förändringar i föreningens verksamhetsprogram. Gamla grenar har försvunnit och nya har införts. Verksamheten i många traditionella individuella grenar sker i en allmän förening, såsom skidskytte (95 % av grenföreningarna är grensektioner i en allmän förening), friidrott (81 %) och skidåkning (79 %). I lagbollgrenar är specialföreningar vanligare.Bollgrenarnas andel av det totala antalet sektioner i de allmänna föreningarna är endast 25 procent, men inom de allmänna föreningarna är bollsektionens storlek i allmänhet större än genomsnittet. I volleyboll är majoriteten av föreningarna en grensektion i en allmän förening (54 %). Också några nya grenar har inlett sin verksamhet som en sektion i en allmän förening: till exempel fungerar drygt hälften (52 %) av cheerleadingföreningarna som sektioner. Cirka hälften av de allmänna föreningarna ordnar förutom tävlingsidrott även hobby- och motionsaktiviteter. Cirka 13 procent av de allmänna föreningarnas sektioner är ”icke-grenbundna” hobby- eller motionssektioner.En del av de allmänna föreningarna växer och utvecklas, medan en del förtvinar. Två av tre allmänna föreningar anser att föreningens nuläge är bra eller mycket bra, men det finns stora skillnader mellan de allmänna föreningarna. De stora allmänna föreningarna leds allt mera professionellt och antalet medlemmar i föreningarna och föreningarnas årsinkomster har ökat. De föreningar som förtvinar har svårigheter i små och landsortsliknande kommuner i och med att verksamhetsförutsättningarna blivit sämre och i tillväxtorterna i och med att kvalitetskonkurrensen mellan föreningarna hårdnat.En generell utmaning för de allmänna föreningarna är mångfalden av olika grenar och målsättningar, vilket gör det svårt att skapa enhetlighet och samhörighet på hela föreningens nivå. I de allmänna föreningarna är stark autonomi för sektionerna i huvudsak rådande praxis. Sektionerna tillåts vara olika och sektionerna har tillstånd att skapa en egen strategi.Trots att grenarna och sektionerna är olika har grenarna många administrativa ärenden som inte är grenbundna och kan skötas tillsammans med huvudföreningen. Enligt utredningen sköter huvudföreningen i synnerhet gemensamma uppgifter i anslutning till kommunikation, upprätthållande och förvaltning av förhållandena samt medelsanskaffning.Var tredje allmänna förening har anställda i huvudsyssla. Verksamhetsledaren för hela föreningen kan vara administrativ chef för alla anställda i huvudsyssla och den innehållsmässiga arbetsledningen sker i sektionerna. I allmänna föreningar med flera arbetstagare finns det möjlighet att differentiera arbetsuppgifterna.Allmänna föreningar behöver stöd för att leda och utveckla föreningenTrots det ökade antalet specialföreningar för en gren bedömer största delen av de allmänna föreningarna att deras framtid är minst oförändrad. Av föreningsledarna bedömde 40 procent att den allmänna föreningens livskraft förblir oförändrad och 38 procent att föreningens livskraft rentav förbättras. Synergierna med storleken och de olika möjligheterna till samarbete ger också de allmänna föreningarna möjligheter att växa och förnya sig. En del specialföreningar för en gren som är välorganiserade och har ett attraktivt föreningsvarumärke kan också utvidga sin verksamhet genom introducera nya grenar eller verksamheter. I intervjuerna i utredningen identifierade många experter på föreningsverksamhet och föreningsledare de allmänna föreningarnas många goda sidor och möjligheter till samarbete, men på motsvarande sätt upplevdes verksamhetens omfattning, grenarnas olikhet och svårigheterna att samarbeta som ett problem. Det upplevs som svårt att leda en allmän förening och att hitta en bra ordförande var en särskild utmaning för fyra av fem föreningar. Den finländska idrotts- och föreningskulturen upplevdes vara mycket grencentrerad och utvecklingen av de allmänna föreningarnas verksamhetsmodell beror på enskilda föreningars egen aktivitet. Det är nästan ingen som ägnar sig åt allmänt utvecklingsarbete för allmänna föreningar i Finland.Nuläget och framtiden för de allmänna föreningarna i Finland

Källa: Valtioneuvosto.fi

Social- och hälsovårdsministeriet har sänt ett styrningsbrev om utfärdande av coronaintyg från hälso- och sjukvården

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet sände den 21 juni 2021 ett styrningsbrev till kommuner och samkommuner, Ålands landskapsregering och privata hälsovårdsproducenter om utfärdande av coronaintyg och avgifter för coronatester.I Finland bereds coronaintygen i Mina Kanta-tjänsten, som kompletteras stegvis.
Sedan den 26 maj har man i Mina Kanta-tjänsten kunnat få ett nationellt coronavaccinationsintyg där det framgår vilka coronavaccinationer personen har fått. Från och med den 22 juni får man via Mina Kanta-tjänsten ett EU-vaccinationsintyg som ersätter det nationella coronavaccinationsintyget. Målet är att också EU:s andra coronaintyg, det vill säga testintyget och intyget om tillfrisknande ska fås från Mina Kanta-sidorna från och med den 14 juli.
Alla får coronaintyget, som man själv kan skriva ut, från Mina Kanta-tjänsten. Dessutom kan man ge någon annan person en fullmakt att använda Kanta-tjänsten. Personer som inte har möjlighet att använda Mina Kanta-tjänsten eller bemyndiga en annan person att använda den, kan få en pappersversion av EU:s coronaintyg från verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården senast från och med mitten av juli. Om ett verksamhetsställe inom hälso- och sjukvården inte kan skriva ut EU:s coronaintyg från Mina Kanta-tjänsten, får man ett annat coronavaccinationsintyg från hälso- och sjukvården.Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kommer i juli att få tillgång till en nationell utskrifts- och registreringstjänst. Med hjälp av denna tjänst säkerställer man tillgången till pappersversionen av EU:s coronaintyg vid alla verksamhetenheter inom hälso- och sjukvården också för personer som inte använder Mina Kanta-tjänsten.EU:s coronaintyg är avgiftsfriaDet nationella coronavaccinationsintyget i Mina Kanta-tjänsten är avgiftsfritt. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna och samkommunerna med organiseringsansvar för social- och hälsovården inte tar ut avgifter för coronavaccinationsintyg som ges till personer som inte själva har möjlighet att visa upp eller skriva ut dem via Mina Kanta-tjänsten.Efter att EU-förordningen om coronaintyg träder i kraft den 1 juli är EU:s coronaintyg och pappersversionerna av dem avgiftsfria för medborgarna.
Avgift kan tas ut för covid-19-test som görs till personer som reser utomlands från Finland
Privata tjänsteproducenter inom hälso- och sjukvården genomför covid-19-tester för personer som reser utomlands från Finland. FPA ersätter inte de coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården med anledning av resande. 
Enligt EU-förordningen kan det tas ut en avgift för tjänster i anslutning till EU:s coronaintyg – till exempel för covid-19-tester. Testerna ska vara lättillgängliga och förmånliga. Skyldigheterna enligt EU-förordningen sträcker sig inte direkt till privata tillhandahållare av hälsovårdstjänster. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar ändå att privata hälsovårdsproducenter beaktar EU-förordningen i sin prissättning. I sista hand får man ett avgiftsfritt intyg från den offentliga hälso- och sjukvården.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Tänk på att det kan råda varning för skogsbrand på midsommaren

NordenBladet — Midsommarbrasor orsakar skogsbränder varje år. De flesta bränderna beror på vårdslöshet eller oaktsamhet. Inrikesministeriet påminner om att det numera alltid är förbjudet att tända en brasa då Meteorologiska institutet har utfärdat varning för skogsbrand eller gräsbrand.Undantag beviljas inte för midsommarbrasor. Inrikesministeriet uppmanar alla att kontrollera det lokala läget gällande varning för skogs- eller gräsbrand i väderleksrapporten eller på webbplatsen för Meteorologiska institutet.En brasa får inte heller göras upp om förhållandena är sådana att risken för skogsbrand, gräsbrand eller annan eldsvåda är uppenbar, till exempel på grund av torka eller vind eller någon annan orsak. Det lokala räddningsverket kan dessutom förbjuda öppen eld inom räddningsområdet eller en del av området för en viss tid av någon annan välgrundad orsak. Om du har frågor som gäller midsommarbrasor, kontakta räddningsverket i det egna området.Om det inte finns en aktuell varning för skogs- eller gräsbrand i området kan man tända en brasa bara man iakttar stor försiktighet. Att tända en brasa på någon annans mark förutsätter alltid tillstånd av markägaren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Tisdagen den 22 juni ordnas den parlamentariska diskussion om nivån på forsknings- och utvecklingsutgifterna i Finland som statsminister Sanna Marin bjudit in till

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin bjöd i april in riksdagspartierna till en parlamentarisk debatt om nivån på forsknings- och utvecklingsfinansieringen och hurdan den ska vara på lång sikt. Diskussionen äger rum tisdagen den 22 juni med början klockan 12 på Ständerhuset, delvis via distanskontakt. Målet med diskussionen är att skapa en grund för ett långsiktigt engagemang för ökade investeringar i forskning och utveckling.Diskussionen öppnas med ett anförande av Huhtamäki Oy:s styrelseordförande Pekka Ala-Pietilä, Martti Hetemäki från Helsinki GSE, Statens tekniska forskningscentrals verkställande direktör Antti Vasara samt Jyväskylä universitets rektor Keijo Hämäläinen. Därefter håller varje riksdagsgrupp ett eget anförande.Regeringen har som mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifternas andel till 4 procent av Finlands BNP före 2030. Ökad forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI) och en höjning av utgifterna till 4 procent förutsätter ett långsiktigt engagemang över valperioderna. För att FoUI-verksamheten ska kunna stärkas krävs också en allmänt godtagbar, gemensam syn samt en ambitiösare och konsekventare forsknings- och innovationspolitik. I enlighet med regeringens beslut som fattades vid halvtidsöversynen och ramförhandlingarna tillsatte Statsrådets kansli den 18 juni en parlamentarisk FoUI-arbetsgrupp som ska undersöka olika alternativ för att öka finansieringen av forskning och utveckling på lång sikt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Högskoleutbildningen inom social- och hälsovården utvecklas genom ministeriernas gemensamma projekt

NordenBladet — Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna förutsätter ny kompetens och nya verksamhetssätt. Undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans tillsatt ett projekt som syftar till att utveckla utbildningsutbudet inom social- och hälsovården så att det mer flexibelt svarar mot individuella behov och arbetslivets behov. Projektet ska granska högskoleutbildningen inom området i vid bemärkelse med tanke på såväl examina, kompletterande utbildning och praktik som det kontinuerliga lärandets perspektiv.– Tillgången till social- och hälsovårdstjänster och utvecklandet av tjänsterna förutsätter att det finns yrkeskunniga personer att tillgå. En utveckling av högskoleutbildningen säkerställer att det även i fortsättningen finns högklassiga tjänster som fungerar kundorienterat och med låg tröskel, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.Undervisningsrådet Sanna Hirsivaara, ordförande för projektarbetsgruppen, undervisnings- och kulturministeriet, [email protected], tfn 0295 330111Socialrådet Juha Luomala, projektarbetsgruppens vice ordförande, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected], tfn 0295 163492
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ambassadör Terhi Hakala utnämnd till EU:s särskilda representant för Centralasien

NordenBladet — Europeiska unionens råd har utsett ambassadör Terhi Hakala till Europeiska unionens särskilda representant för Centralasien från och med den 1 juli 2021. EU:s särskilda representanter är underställda den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell och stöder hans arbete för att genomföra EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). De särskilda representanterna har en central roll i att utveckla den gemensamma EU-politiken och öka EU:s inflytande. Den särskilda representanten för Centralasien har till uppgift att samordna EU:s långsiktiga och strategiska samarbete med länderna i regionen. Det mångsidiga samarbetet kretsar bland annat kring säkerhetsfrågor, rättsstatsutvecklingen, energi, miljö, vatten, klimatförändringar, utbildning och mänskliga rättigheter samt i synnerhet kvinnornas ställning.  I enlighet med EU:s strategi för Centralasien främjas också affärsmiljöns utveckling och investeringsklimatet samt en hållbar konnektivitet.  Finland arbetar aktivt för unionens mål genom att främja den politiska dialogen och de ekonomiska relationerna och genom att genomföra utvecklingssamarbetsprojekt i regionen.Terhi Hakala har tidigare bland annat varit chef för Finlands ständiga representation i Genève, chef för utrikesministeriets östavdelning, Finlands ambassadör i Indien, chef för OSSE-insatsen i Georgien och ambulerande ambassadör i Sydkaukasien. För närvarande är Hakala ambassadör för motverkandet av hybridhot vid utrikesministeriets politiska avdelning.Centralasiens strategiska betydelse växer hela tiden på grund av grannskapet med Afghanistan. ”EU är en välkommen partner som bidrar till stabiliteten och problemlösningen i Centralasien. EU har flera verktyg för att främja återhämtningen efter den globala pandemin. I den särskilda representantens mandat är det särskilt viktigt att stärka det regionala samarbetet och stabiliteten tillsammans med länderna i regionen och andra internationella aktörer. Under de kommande åren kommer det att bli allt viktigare”, konstaterar Hakala. Länderna i Centralasien är Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utredning: Brister i behandlingen av hatbrott

NordenBladet — Det finns brister i identifieringen och behandlingen av hatmotiv i straffprocessen, och domen skärps sällan på basis av hatmotiv. Detta framgår av en färsk utredning från Polisyrkeshögskolan som ger ny information om hur hatbrotten framskrider i straffprocessen. Rapporten publiceras som ett led i justitieministeriets projekt Fakta mot hat.I sin kartläggning har forskaren Marko Juutinen följt upp hatbrott som kom till polisens kännedom 2017, från förundersökningen till åklagaren och vidare till tingsrätten. Materialet utgörs av polisens förundersökningsmaterial, åklagarväsendets stämningsansökningar och beslut om att inte väcka åtal samt tingsrätternas avgöranden.Utredningen av hatbrott kräver tydligare praxis
Enligt rapporten fick polisen 2017 kännedom om 1 165 misstänkta hatbrott, av vilka 547 fördes till åtalsprövning. Åklagaren väckte åtal för 368 brott. Fram till i mars 2021 hade tingsrätten meddelat en fällande dom för 92 hatbrott. I tolv fall skärptes straffet på grund av hatmotiv. I de övriga fallen ingick hatmotiv i brottsrekvisitet.
Utredningen visar att polisen inte känner igen alla hatbrott och att misstanken om ett eventuellt hatmotiv inte alltid förmedlas till åklagaren. Enligt polisens anvisning ska alla misstänkta hatbrott klassificeras enligt en särskild kod för hatbrott, om målsäganden eller polisen anser att gärningen åtminstone delvis är ett hatbrott. Klassificeringen är dock inte obligatorisk.Av utredningen framgår det också att i inemot hälften av de brott som skärpts på grund av hatmotiv angav tingsrätten inte på vilket sätt en skärpning av straffet verkligen skärpte domen. Det fanns brister i motiveringen också i de fall där straffet trots åklagarens yrkande inte dömdes ut till ett strängare straff. Bristfälliga motiveringar kan undergräva förtroendet för rättssystemets funktion och på så sätt upprätthålla strukturer som möjliggör underrapportering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Parlamentarisk arbetsgrupp ska utreda sätt att öka forsknings- och utvecklingsfinansieringen på lång sikt

NordenBladet — Den 18 juni tillsatte statsrådets kansli en parlamentarisk arbetsgrupp för att utreda metoder för att förbinda sig till en långsiktig ökning av den offentliga forsknings- och utvecklingsfinansieringen (FoU-finansieringen). Statsminister Sanna Marins regering beslutade att inrätta en parlamentarisk FoUI-arbetsgrupp i samband med halvtidsöversynen och ramförhandlingarna.Finland har som mål att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till fyra procent i förhållande till BNP före 2030 i enlighet med regeringsprogrammet och färdplanen för forskning, utveckling och innovation (FoUI-färdplanen). Enligt uppskattningar behövs det årliga tilläggssatsningar på i genomsnitt närmare 600 miljoner euro för att nå målet. Den privata finansieringens andel av denna finansiering skulle vara cirka 400 miljoner euro och den offentliga sektorns cirka 200 miljoner euro, om den offentliga sektorns andel av FoU-finansieringen förblir oförändrad.FoUI-finansieringen ska vara förutsägbar och långsiktig och den ska utveckla forsknings- och innovationssystemet på ett balanserat sätt. Därför bör man parlamentariskt enas om FoUI-målet och om de finansieringsmetoder som behövs för att nå målet. Ett brett parlamentariskt engagemang för FoUI-målet och för en ökning av den offentliga sektorns FoU-finansiering bidrar med den förutsägbarhet som behövs för att utveckla forsknings- och innovationssystemet och för att öka den privata FoU-finansieringen.Varje riksdagsgrupp har en medlem och en ersättare i arbetsgruppen. Riksdagsledamot Matias Mäkynen är arbetsgruppens ordförande. Permanenta sakkunniga i arbetsgruppen är understatssekreteraren vid statsrådets kansli samt kanslicheferna vid finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet.Den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen har till uppgift att utreda alternativa sätt att öka FoU-finansieringen på lång sikt. Arbetsgruppen kartlägger bland annat den långsiktiga planering som görs under normala budgetprocesser, möjligheten till flerårig budgetering och möjligheten att inrätta en fond utanför budgeten för FoU-finansieringen.Arbetsgruppens mandattid sträcker sig till den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi