NordenBladet — Politices magister Matias Kallio har utnämnts till jord- och skogsbruksminister Jari Leppäs specialmedarbetare från och med den 21 juni 2021.Matias Kallio är specialmedarbetare under den tid som den nuvarande specialmedarbetaren Satu Haapaniemi är ledig. Kallio har ansvar för frågor som gäller livsmedel och den nationella jordbrukspolitiken och EU:s jordbrukspolitik. Vidare sköter Kallio också EU:s skogsfrågor tillsammans med specialmedarbetare Teppo Säkkinen.Sedan 2016 har Kallio arbetat i Europaparlamentet som Elsi Katainens medarbetare med ansvar för jord- och skogsbruksfrågor. Kallios anställning är tidsbestämd.  Kallio kommer från Salo i Egentliga Finland och har utexaminerats från Åbo universitet med politisk historia som huvudämne.Annukka Kimmo som fortsätter som minister Leppäs medarbetare svarar vid ministeriets naturresursavdelning för ärenden som gäller jakt och fiske, skogs- och bioenergi, vattenhushållning, informations- och forskningssektor, intressegrupper och kommunikation.Teppo Säkkinen som vid årsskiftet började arbeta som näringsminister Mika Lintiläs specialmedarbetare, bistår minister Leppä inom särskilt överenskomna ansvarsområden vid jord- och skogsbruksministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen och arbetslivsorganisationernas ledning och experter träffade den 21 juni för att diskutera de erfarenheter som distansarbetet har fört med sig samt sätten att dra fördel av dem för att arbetet ska vara sunt och säkert när arbetslivet övergår till det nya normala. Utifrån mötet inleds arbetet med att utreda vilka förändringar som skett i det finländska arbetslivet under coronapandemin, till exempel distansarbete. Utredningen tas fram av social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet samt arbetsmarknadsorganisationerna och i samarbete med den forskningsdel som ingår i programmet ARBETE2030.
Det finländska arbetslivet får berömMötesdeltagarna tackade finländarna för det goda arbete som vi under de senaste 16 månaderna har gjort för att utveckla arbetslivet både som arbetstagare, arbetsgivare och som rådgivande myndigheter. – Många branscher har kunnat hålla hjulen i gång, övergången till distansarbete var verkligen smidig och det har snabbt skapats nya rutiner också för närarbetet. Den smidiga övergången till distansarbete har också krävt ökad tillit av det finländska arbetslivet. Vi ska fortsätta på samma sätt! hoppas minister Pekonen.Syftet med mötet var att diskutera och utveckla det finländska arbetslivet så att det kan dra nytta av de goda rutinerna när det övergår till det nya normala och undanröja den dåliga praxis som den snabba övergången till distansarbete också gav upphov till.– Distansarbetet som blivit allt vanligare har också medfört nya möjligheter och utmaningar när vi tänker på individen, organisationen och ledarskapet. Detta ger oss hela tiden allt mer forskningsrön och erfarenhet. Därtill har en del av arbetstagarna jobbat på arbetsplatsen även under pandemin och en del har hållit på med hybridarbete. Riskhanteringen är allt viktigare i allt arbete, säger minister Pekonen.
De permanenta förändringarna syns i arbetslivet om några årEnligt forskningsdata vill merparten av finländarna delvis arbeta på distans efter coronapandemin.– Distansarbetets framtid är förknippad med två parallellt pågående processer. Den första gäller avveckling av pandemirestriktionerna. Det är viktigt att man planerar ändringarna tillsammans på arbetsplatserna utifrån en riskbedömning och att man går framåt lugnt och är beredd att återgå till distansarbete om coronafall förekommer till exempel lokalt.Den andra processen är en stor, mer permanent förändring i arbetssätten och arbetslivet. Den kommer vi att se under de närmaste 2 – 3 åren, säger Arbetshälsoinstitutets direktör Antti Koivula.
Vid arbetslivsmötet hördes också ett praktiskt exempel på hur distansarbetet samtidigt har ökat välbefinnandet i arbetet och arbetsproduktiviteten samt minskat arbetsgivarens kostnader. Av de anställda vid Tilitoimisto Rantalainen har 70 procent arbetat på distans under pandemin. Alla intresserade har fått låna ergonomiska kontorsmöbler av arbetsgivaren. Därtill har de fått vidvinkelskärmar, tangentbord och tillbehör till distansmöten för att kunna jobba hemma. – Arbetstagarens trivsel och därigenom arbetets kvalitet, produktivitet och effektivitet ökar. Sjukfrånvaron på grund av ryggbesvär och liknande minskar. Vi behöver inte alla kontorslokaler, vilket betyder att vi sparar en hel del i hyreskostnader. Möjligheten till distansarbete hjälper också i konkurrensen om de bästa arbetstagarna, säger Kimmo Martikainen, direktör vid Rantalainen Oy.ARBETE2030

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den sociala trygghetens komplexitet har lyfts fram som ett centralt problemområde i samband med reformen av den sociala tryggheten. Arbetsdokumentet “Forskningsöversikt om den sociala trygghetens komplexitet i Finland” är den första översikten som granskar det finländska systemet för social trygghet utifrån forskningslitteraturen. I arbetsdokumentet granskas komplexiteten i lagstiftningen, i genomförandet och i klienternas erfarenheter. Dessutom jämförs det finska systemets komplexitet kort med andra länder.Forskningen visar att komplexiteten är ett problem till exempel när den leder till underutnyttjande av förmåner, när medborgarna inte känner till sin rätt till förmåner eller när det blir besvärligt att ansöka om förmåner. Det finns också en teori om att komplexiteten är ett hinder för sysselsättning, men det finns nästan ingen forskning om ämnet.  Forskningen visar att komplexiteten finns och är synlig på alla tre ovannämnda nivåer i det sociala trygghetssystemet. I förmånslagstiftningen förekommer till exempel flera olika familjebegrepp och inkomstbegrepp. Eftersom genomförandet av den sociala tryggheten är decentraliserat till olika myndigheter är samarbetet mellan myndigheterna och i synnerhet prövningen av utkomstskyddet svårt för de som ska genomföra den sociala tryggheten. Forskningen visar också att det oftast är de klienter som omfattas av flera förmåner och tjänster samtidigt som upplever att systemet för den sociala tryggheten är alltför komplext.   Forskningsöversikten offentliggjordes den 22 juni 2021 som en del av den publikationsserie som ges ut av kommittén för social trygghet. Forskningsöversikt om den sociala trygghetens komplexitet i Finland (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i november 2020 en arbetsgrupp och en uppföljningsgrupp för att bereda en totalrevidering av lagen om fornminnen. I samband med reformen har det gjorts en utredning om hur samernas rättigheter tillgodoses ifråga om skyddet av fornlämningar.Fasta fornlämningar, lösa fornföremål och fartygsfynd skyddas genom lagen om fornminnen, som för närvarande revideras. Utredningen syftar till att skapa en helhetsbild av samernas rättigheter till sitt kulturarv i egenskap av urfolk.  Utredningen gäller samernas grundläggande och mänskliga rättigheter, centrala internationella konventioner om kulturarv samt skyddet av samernas kulturarv i den nationella lagstiftningen. I utredningen beskrivs de specialfrågor som är centrala med tanke på samekulturen och som bör beaktas i reformen av lagen om fornminnen. Utredningen innehåller också en juridisk analys av sametingets behörighet ifråga om beslut om samiska fornlämningar samt förslag till metoder för att stärka samernas självbestämmanderätt och kulturella autonomi ifråga om skyddet av fornlämningar.Vid utvecklandet av lagstiftningen ska särskild hänsyn tas till möjligheterna att utveckla samekulturen. De samiska värdena och de särdrag som hänför sig till dessa bör identifieras när det gäller skyddet av kulturarvet, inklusive fornlämningar konstateras det i utredningen. Den gällande lagen om fornminnen ger inga exakta riktlinjer för bedömningen av fornlämningens värde, även om man vid tillämpningen av lagen och i det praktiska skyddsarbetet ständigt måste göra sådana uppskattningar.Samernas rättigheter vid skydd av fornlämningar

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Cirka en fjärdedel av den skogsmark som används för virkesproduktion i Finland är torvmarksskog. Torvmarksskogar har också en viktig roll med tanke på klimatet, den biologiska mångfalden, utsläppen i vatten samt rekreationsanvändningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rowda Olad och Abdirizaq Ahmed har ett gemensamt mål: fred i Somalia. Aktiva unga vuxna, som Olad och Ahmed, får berätta om sitt fredsfrämjande arbete i ett kommunikationsprojekt som finansieras av utrikesministeriet. Abdirizaq Ahmed besöker olika tillställningar för att tala om sina erfarenheter, om förlåtelse och om att bryta hämndspiralen. Foto: Wali HashiRowda Olad arbetar som psykolog i fängelset Baidoa i södra Somalia. Som klienter har den unga kvinnan bland annat före detta medlemmar i terroristgrupper, som enligt Olad hjärntvättat sina medlemmar för att de ska stödja terrorismens ideologi. I sitt arbete försöker Olad bland annat stärka ungdomarnas tro på sin eget fria vilja.”Mentalvårdsarbete ses inte som något viktigt i Somalia. Om en person har psykiska störningar, stämplas han eller hon helt enkelt som galen”, säger Olad.Enligt henne bör man rikta mer av samhällets resurser till mentalvårdsarbete, i synnerhet som de kontinuerliga konflikterna i landet orsakar ständig stress och försämrar människornas förutsättningar till ett normalt liv.Olad är också politiskt aktiv och vill främja fredsprocessen i Somalia. Hon tar bland annat ställning till landets klansystem. Systemet att utse politiska kandidater från klanerna förvärrar det politiska klimatet. Dessutom är nästan bara män med i politiken. Kvinnor måste kämpa för att få sin röst hörd.”Om kvinnor deltog i beslutsfattandet skulle detta land vara betydligt lugnare”, säger Olad.Från herde till universitetsstuderandeNär Abdirizaq Ahmed var 8 år band hans faster fast hans händer med rep som straff för att fåren han skulle vakta hade rymt. Det ledde till att hans händer måste amputeras.Som ung vuxen har Ahmed valt att förlåta sin moster. Det gav upphov till en berättelse som Ahmed vill dela med sig till ungdomarna i sitt land.”Jag sa till min moster att alla begår misstag. Jag vill inte heller förbli ett offer. Om jag kan förlåta min moster tror jag att var och en i det här landet kan göra detsamma”, säger Ahmed, som studerar vid universitetet.Även Ahmed bedömer att traditionen av hämnd och hat bottnar i klanerna.”Klansystemet bromsar upp fredsprocessen. Jag vill arbeta för att ungdomar inte ska ärva denna kultur.”Olads och Ahmeds berättelser och de korta dokumentärfilmer som gjorts om dem är en del av utrikesministeriets kommunikationsprojekt för fred i Somalia. Projektet genomförs av journalisten Wali Hash fram till 2023. Ministeriets projekt anknyter på ett naturligt sätt till den mer omfattande kampanjen Cafis (Förlåtelse) som Hash startade 2017.Dokumentärerna finns på utrikesministeriets Youtube-kanal med engelsk text. Se Rowda Olads berättelse: From Trauma Healing Towards Peace och Abdirizaq Ahmeds berättelse: Disabled Hero of Peace. Dokumentärerna visas i somalisk tv i juli.Dokumentärerna finns på utrikesministeriets Youtube-kanal med engelsk text.Disabled Hero of PeaceFrom Trauma Healing Towards Peace

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet bereder en utvidgning och förstärkning av Finlands utrikesrepresentation med öppnandet av en ny ambassad i Qatars huvudstad Doha. Enligt planen ska ambassaden inleda sin verksamhet under 2021. Också Qatars utrikesministerium har meddelat att landet inrättar en ambassad i Finland.Utrikesförvaltningen grundar sig på ett omfattande nätverk av beskickningar, det vill säga ambassader, konsulat och andra former av diplomatisk representation. Det måste finnas ett tillräckligt antal beskickningar och de ska vara belägna på platser som är betydelsefulla ur Finlands perspektiv. Finlands intressen behöver bevakas också i nya regioner och Finlands utrikesrepresentation bör återspegla att vår omvärld förändras. I början av 2000-talet blev Finland tvunget att minska antalet ambassader av besparingsskäl, men nu är avsikten att öka Finlands närvaro runtom i världen. Utrikesrepresentationen utvidgades senast i september 2020 när Finland återinvigde sin ambassad i Manila i Filippinerna. Att öppna en ny ambassad är en komplicerad och lång process. Utrikesministeriet har för avsikt att rikta resurser till sådana länder och regioner vars politiska och ekonomiska betydelse växer för Finland. Olika möjligheter har kartlagts ingående. I avvägandet beaktas såväl utrikespolitiska behov som Finlands handelsintressen. Den nya ambassaden i Doha gör det möjligt att vidareutveckla de politiska och ekonomiska relationerna mellan Finland och Qatar och att föra en mer ingående dialog om olika teman, inklusive demokrati och mänskliga rättigheter. En ambassad i Doha möjliggör fördjupade politiska och ekonomiska relationer mellan Finland och Quatar och erbjuder bättre möjligheter till dialog om ett flertal olika teman, till exempel handel, investeringar, forskning, innovation, miljöfrågor, regional säkerhet och demokrati.”Ambassaden i Doha fördjupar våra länders politiska relationer och ger Finland bättre möjligheter att bevaka den regionala utvecklingen”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.Qatar har en stor kommersiell potential både på kort och på lång sikt. ”Den nya ambassaden öppnar betydande möjligheter för finländska företag i Qatar och i de köpkraftiga länderna kring Persiska viken”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s coronavaccinationsintyg finns nu tillgängligt i Mina Kanta-tjänsten. De två andra EU-coronaintygen, dvs. testintyget och intyget om tillfrisknande, kommer att finnas i Mina Kanta-tjänsten från och med den 14 juli.EU:s coronavaccinationsintyg innehåller uppgifter om de coronavaccinationer som en person har fått, såsom vilket vaccin som getts, datum för när det senaste vaccinet getts och antalet givna vac-cindoser. Intyget fås redan för den första vaccinationen.Genom att följa dessa anvisningar får du intyget:Logga in på kanta.fi med ditt identifieringsverktyg, såsom nätbankskoder eller mobilcertifikat.Välj Coronaintyg i menyn till vänster. Du hittar en länk till intygsdelen också på Mina Kanta-tjänstens första sida.Sök intyget genom att trycka på länken ”Öppna vaccinationsintyg (pdf)”. Om du har ett intyg öpp-nas det i en ny flik i pdf-format.Spara pdf-filen i din egen telefon eller ta en skärmdump på den. På det sättet har du intyget fär-digt när du behöver det. EU:s coronavaccinationsintyg kan visas upp från en mobil apparat eller skrivas ut på papper. I EU:s coronavaccinationsintyg finns uppgifterna på finska, svenska och engelska. Intyget är gratis.Det tidigare nationella vaccinationsintyget i Finland tas samtidigt ur bruk, och det lönar sig att nu byta ut det nationella vaccinationsintyget som man sparat i telefonen eller skrivit ut på papper mot EU:s coronavaccinationsintyg. I Mina Kanta-tjänsten byts det nationella vaccinationsintyget automa-tiskt till EU:s vaccinationsintyg. Största delen av de vaccinerades uppgifter finns i Mina Kanta-tjänstenFör närvarande får över 92 procent av de vaccinerade ett vaccinationsintyg från Mina Kanta-tjänsten. Coronavaccinationsintygen kan visas i Mina Kanta-tjänsten genast när uppgifterna har kommit till Kanta-tjänsten i rätt format från de vaccinerande organisationerna. Det förekommer fortfarande regionala variationer i överföringen av vaccinationsuppgifter till Kanta-tjänsterna, och på grund av detta syns vaccinationsintygen ännu inte för alla vaccinerade personer. Du kan kontrollera uppgifterna som gäller din region i Institutet för hälsa och välfärds rapport (på finska):Om vaccinationsintyget saknas i Kanta-tjänsten eller om det finns fel i vaccinationsuppgifterna, ska man vända sig till den vaccinerande organisationen. Felaktiga uppgifter kan korrigeras på det ställe där vaccinationsuppgifterna ursprungligen registrerades. Vaccinationsintyg fås vid behov också i pappersform från hälso- och sjukvårdenI fortsättningen ska vaccinationsintyget finnas tillgängligt i Mina Kanta-tjänsten senast inom fem dygn från vaccinationen.  Alla vaccinerade personer får coronavaccinationsintyget från Mina Kanta-tjänsten, och man kan också själv skriva ut intyget. Dessutom kan man befullmäktiga någon annan att använda Mina Kanta-tjänsten.Personer som inte använder Mina Kanta-tjänsten och inte befullmäktigar någon annan att använda tjänsten, kan i nuläget få ett annat intyg över coronavaccinationen från hälso- och sjukvården. Aktörerna inom hälso- och sjukvården kommer i juli att få tillgång till en temporär nationell utskrifts- och registreringstjänst. Med hjälp av tjänsten säkerställer man tillgången till pappersversionen av EU:s coronaintyg vid alla verksamhetenheter inom hälso- och sjukvården också för personer som inte använder Mina Kanta-tjänsten.En applikation för kontroll av intyg tas i bruk från och med den 1 juliInnehållet i EU:s coronaintyg och dess riktighet kan kontrolleras med hjälp av en digital applikation. I Finland kan applikationen användas från och med den 1 juli. Det är frågan om en telefonapplikation som kan användas av de myndigheter som ansvarar för hälsosäkerheten vid gränserna. Applikat-ionen läser av vaccinationsintygens QR-koder, som resenärerna visar upp på papper eller på mobil-skärmen. Koden visas resenärens namn och de vaccinationer personen har fått.Applikationen kommer i första hand att användas av hälsovårdsmyndigheter och handräcknings-myndigheter, såsom Gränsbevakningsväsendet.Coronaintygen kan kontrolleras i tre olika skeden:I utreselandet av dem som reser till Finland, varvid trafikidkarna om de så önskar kan förutsätta intyg av resenärerna. I lagen om smittsamma sjukdomar förutsätts det dock inte att trafikidkare ska kontrollera intyg.Vid ankomsten till Finland, varvid hälsomyndigheterna och handräckningsmyndigheterna ansva-rar för kontrollen med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.Vid avresa från Finland, varvid trafikidkarna kan bli tvungna att kontrollera intygen, om destinat-ionsländerna förutsätter det. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av maj sammanlagt 301 200 arbetslösa arbetssökande. Det är 131 500 färre än ett år tidigare, men 74 600 fler än för två år sedan i maj. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 17 200. Av de arbetslösa arbetssökandena var 154 500 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av maj fanns det i hela landet 56 100 permitterade, vilket är 125 300 färre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 41 200, vilket är 117 000 färre än i maj i fjol. Från och med april minskade antalet permitterade på heltid med 12 700.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 110 900. Detta är 41 100 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 110 500, det vill säga 31 200 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 20 200 färre än i maj i fjol, det vill säga sammanlagt 36 100. I januari–maj avslutades 56,4 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 5,9 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder maj månad anmäldes 80 800 nya lediga jobb, det vill säga 35 700 fler än i maj förra året. Allt som allt fanns det i maj 154 800 lediga jobb, vilket är 57 900 fler än för ett år sedan.I slutet av maj deltog 113 400 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 7 800 fler än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 9,6 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i maj 138 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 73,0 procent, dvs. 4,0 procentenheter högre än i maj i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 275 000, vilket är 25 000 färre än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 9,6 procent, dvs. 1,3 procentenheter lägre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningenUppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt resultaten av den första nationella barometern för grundläggande rättigheter, som publicerades i dag, har finländarna en positiv syn på de mänskliga rättigheterna. De upplever att det är viktigt att de mänskliga rättigheterna tillgodoses när ett rättvisare samhälle byggs upp i Finland. Resultaten synliggör också skillnader mellan olika befolkningsgrupper.Barometern för grundläggande rättigheter är ett forskningsprojekt som genomförs av justitieministeriet och Människorättscentret. I barometern granskas hur personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation samt företrädare för tre språkgrupper, det vill säga personer med svenska, ryska eller arabiska som modersmål, ser på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna jämfört med hela befolkningen. Resultaten har delats in i sex områden: kontakten med och förtroendet för myndigheter, attityder, säkerhet och brott , likabehandling, kunskapen om rättigheterna samt digitalisering och dataskydd.Med tanke på demokratin anser respondenterna bland annat att det är viktigt med fria och rättvisa val, skydd av minoriteters rättigheter och att medierna producerar tillförlitlig information för allmänheten. I samtliga grupper anser de flesta av respondenterna att polisen alltid eller ofta behandlar människor med respekt. Majoriteten av respondenterna tror också att domare kan utföra sitt arbete utan att regeringen påverkar det.Alla anser att de hellre överlåter sina personuppgifter till en myndighet än till ett privat företag. Av resultaten framkommer dock ett behov att utveckla utbudet av information i myndighetsverksamheten, eftersom minst en fjärdedel av alla respondenter upplevde att dålig tillgång till information försvårar kontakten med myndigheterna. En stor del av alla respondenter i de olika grupperna håller också med om påståendet ”invandrarna berikar samhället”.Men det finns också skillnader mellan de olika grupperna som deltog i barometern. Män med arabiska som modersmål har mer erfarenhet av trakasserier, diskriminering och våld än andra respondentgrupper. Också omkring en tredjedel av de ryskspråkiga respondenterna och av personerna med funktionsnedsättning eller funktionsvariation hade under de senaste fem åren har upplevt diskriminering i arbetet eller då de har sökt jobb. Endast nio procent av de svenskspråkiga respondenterna håller med om påståendet att när barn blir sjuka är det i första hand modern som måste lämna arbetet och stanna hemma och ta hand om dem, medan motsvarande siffra för dem som talar arabiska är 70 procent. Personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation håller oftare med om påståendet ”traditionella partier och politiker bryr sig inte om människor som jag”.Undersökningen som genomfördes 2019 är en led i genomförandet av den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. I datainsamlingen har man använt Fundamental Rights Survey (FRS), som utarbetats av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), för att samla in information om hela befolkningen i alla EU-medlemsstater. Resultaten ger nya befolkningsgruppsspecifika och jämförbara uppgifter som stöd för beredningen av politiken för de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. I framtiden kommer barometern att vidareutvecklas och etableras som en del av den nationella uppföljningen av de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Dessutom utreds behovet och möjligheten att utvidga urvalet för barometern till nya befolkningsgrupper.Läs mera:
Regeringens politik för de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2020-2023

Källa: Valtioneuvosto.fi