NordenBladet — Finansministeriet betalar beredningsfinansiering till välfärdsområdena när de temporära beredningsorganen inom välfärdsområdena har tillsatts.Finansieringen betalas i form av statsunderstöd till välfärdsområdena 2021 och 2022. Anslaget får användas till inrättande av välfärdsområdena och till deras verksamhet samt till kostnaderna för de temporära beredningsorganen.Välfärdsområdets temporära beredningsorgan leder beredningsarbetet inriktat på att inleda välfärdsområdets verksamhet och förvaltning och utövar därmed sammanhängande beslutanderätt, samt för talan i frågor som gäller dess uppgifter, tills välfärdsområdesfullmäktiges mandatperiod börjar. Välfärdsområdesval förrättas den 23 januari 2022, och välfärdsområdesfullmäktiges mandatperiod börjar i mars 2022.Staten beviljar också finansiering för beredningen av HUS-sammanslutningen. Finansieringen betalas till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 2021. Dessutom betalas det statsunderstöd till Helsingfors stad, som ska särredovisa ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet i stadens budget och bokföring.År 2021 anvisas det sammanlagt 14,97 miljoner euro i statlig finansiering till välfärdsområdena, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Helsingfors stad för beredningen av de lagstadgade uppgifterna. Anslagsbehovet för 2022 beräknas uppgå till cirka 47,15 miljoner euro.Mottagandet av finansiering förutsätter att välfärdsområdena lämnar finansministeriet uppgifter om tillsättandet av temporära beredningsorgan och om betalningsmottagaren. Efter att ha tagit emot uppgifterna betalar ministeriet utan dröjsmål ut statsunderstödet till välfärdsområdena.År 2021 beviljas statsunderstöd till välfärdsområdena, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Helsingfors stad enligt följande:Egentliga Finlands välfärdsområde 1 384 633 euroSatakunta välfärdsområde 638 827 euroEgentliga Tavastlands välfärdsområde 607 146 euroBirkalands välfärdsområde 1 202 361 euroPäijänne-Tavastlands välfärdsområde 557 067 euroKymmenedalens välfärdsområde 457 759 euroSödra Karelens välfärdsområde 390 431 euroSödra Savolax välfärdsområde 560 695 euroNorra Savolax välfärdsområde 888 910 euroNorra Karelens välfärdsområde 435 338 euroMellersta Finlands välfärdsområde 942 086 euroSödra Österbottens välfärdsområde 656 914 euroÖsterbottens välfärdsområde 613 571 euroMellersta Österbottens välfärdsområde 364 775 euroNorra Österbottens välfärdsområde 1 185 206 euroKajanalands välfärdsområde 345 973 euroLapplands välfärdsområde 917 650 euroÖstra Nylands välfärdsområde 471 826 euroMellersta Nylands välfärdsområde 525 857 euroVästra Nylands välfärdsområde 1 049 007 euroVanda och Kervo välfärdsområde 664 468 euroHelsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 75 000 euroHelsingfors stad 37 500 euroStaten anvisar också annan finansiering för det regionala genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Ett utkast till statsrådets förordning om finansiering som beviljas för beredning, planering och genomförande av ändringar som gäller informationshantering, informationsförvaltning och informationssystem är på remiss till den 5 augusti 2021. Anslagsbehovet för genomförande av ändringarna beräknas uppgå till 50 miljoner euro 2021 och till 170 miljoner euro 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagstiftningen om reformen av social- och hälsovården och bildandet av välfärdsområden har godkänts och den träder i kraft gradvis. Reformens införandelag träder i kraft den 1 juli 2021. Då bildas även välfärdsområdena som juridiska personer. Olika myndigheter på finansministeriets förvaltningsområde vidtar många åtgärder för att välfärdsområdena ska kunna inleda sin verksamhet.Myndighetsregistreringen inleder välfärdsområdenas verksamhetSkatteförvaltningen skapar automatiskt ett FO-nummer för varje välfärdsområde. Efter det finns FO-numren på ytj.fi och de kommer även att finnas samlade på webbplatsen soteuudistus.fi/sv. Välfärdsområdena kompletterar sina kontaktuppgifter för Skatteförvaltningen när deras verksamhet har inletts.Välfärdsområdena ansvarar själva för övriga obligatoriska myndighetsregistreringar, till exempel för att anmäla sig i arbetsgivarregistret och förskottsuppbördsregistret.Uppgifterna om tillsättande av temporära organ ska skickas till finansministerietVälfärdsområdena ska meddela finansministeriet när de tillsätter ett temporärt organ. Beslutet om tillsättande jämte bilagor ska skickas till finansministeriets registratorskontor (valtiovarainministerio(at)vm.fi) och för kännedom till ministeriets kommun- och regionförvaltningsavdelning (vm.sote(at)vm.fi).Ett temporärt organ sköter de åtgärder som är nödvändiga för att välfärdsområdena ska kunna inleda sin verksamhet och beredningen innan välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet. Ett temporärt organ är välfärdsområdets högsta beslutsfattande organ tills välfärdsområdesfullmäktige och de välfärdsområdesstyrelser som välfärdsområdesfullmäktige tillsatt inleder sin verksamhet.Medlemmarna av ett temporärt beredningsorgan ska väljas bland tjänsteinnehavarna i välfärdsområdets kommuner samt samarbetsområdena inom primärvården och socialvården, sjukvårdsdistrikten, specialomsorgsdistrikten och områdets räddningsväsende och dessa tjänsteinnehavare ska ha god sakkunskap om sektorns verksamhet och ekonomi.De myndigheter som beslutar om tillsättande av ett temporärt beredningsorgan kan, om de så önskar, tillsätta en uppföljningsgrupp för att följa genomförandet av reformen. Uppföljningsgruppen kan bestå av företrädare för de politiska partier och grupper som är representerade i välfärdsområdet.Närmare anvisningar om tillsättandet av temporära organ finns på webbplatsen soteuudistus.fi/sv.Det lönar sig att komma igång snabbtVälfärdsområdenas verksamhet ska inledas så snabbt som möjligt efter att lagarna trätt i kraft. Snabb organisering är nyckeln till att välfärdsområdena under sommaren kan göra de första rekryteringarna och den första arbetsfördelningen samt planera hur resurserna ska användas.I praktiken är det bra att fatta beslut om beredningsorganens konstituerande möte i god tid och snabbt så att de nödvändiga befogenheterna, bland annat för att öppna ett välfärdsområdes bankkonto, kan bekräftas. På så sätt tryggas en snabb utbetalning av statsunderstöd till välfärdsområdena.Målet är att lokala aktörer i välfärdsområdet i gott samförstånd avtalar om tillsättandet av ett temporärt beredningsorgan och om beredningsorganets sammansättning. Det är viktigt med gemensamma avtal. På så sätt tryggas samarbetet när överföringen av ansvaret att ordna social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter bereds och planeras. Samtidigt skapas en strategi för välfärdsområdets framtida verksamhet.Om det har gått två (2) månader sedan införandelagen trädde i kraft och det inte har tillsatts något temporärt beredningsorgan inom välfärdsområdet, lägger finansministeriet fram ett förslag om tillsättande av ett temporärt beredningsorgan. Statsrådet beslutar utifrån förslaget om tillsättandet av ett temporärt beredningsorgan för välfärdsområdet.Under sommaren betalas de första statsunderstöden ut till välfärdsområdenaEtt välfärdsområde får statlig finansiering för beredning av verksamheten genast när införandelagen har trätt i kraft och ett temporärt beredningsorgan har tillsatts. Bestämningsgrunderna för den kalkylerade finansieringen bekräftas genom statsrådets förordning genast när republikens president har stadfäst lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen.Finansministeriet fattar beslut om att dela ut statsunderstöd till välfärdsområdena, Samkommunen HNS och Helsingfors stad efter att statsrådets förordning har utfärdats.Beslutet att betala ut statsunderstöd till välfärdsområdena fattas efter att välfärdsområdet har bekräftat tillsättandet av det temporära beredningsorganet och betalningsmottagarens uppgifter för ministeriet.På hösten riktas också annan beredningsfinansiering till välfärdsområdena som statsunderstöd. Grunden för statsunderstöd som beviljas för uppgifter inom IKT och informationshantering är välfärdsområdets projektplan. Det lönar sig att inleda beredningen av projektplanen utan dröjsmål i det temporära beredningsorganet.Var får jag

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin offentliggjorde Finlands åtaganden för att främja global jämställdhet vid ett toppmöte som inleddes i Paris den 30 juni. Evenemanget Generation Equality Forum arrangeras av Frankrikes president Emmanuel Macron, Mexiko och FN.Generation Equality Forum utgör startskottet för den femåriga kampanjen Generation Equality, som samordnas av FN:s jämställdhetsorganisation UN Women och som har som mål att globalt påskynda jämställdhet mellan könen. Kampanjen omfattar sex aktionsgrupper. Finland är en av ledarna för en aktionsgrupp som främjar jämställdhet inom teknologi och innovationer.
 
Finland och andra aktörer inom Generation Equality offentliggjorde i dag i Paris sina egna åtaganden för att nå de gemensamt överenskomna jämställdhetsmålen.
 
Finlands nationella åtaganden syftar till att minska könsklyftorna i fråga om utbildning och arbete inom teknikbranschen och skapa trygga onlinemiljöer till exempel genom att man ingriper i könsrelaterat nätvåld. Dessutom ska finansieringen för nya innovationer utökas och tekniska lösningar utnyttjas i större utsträckning som stöd för hälso- och sjukvården. Finland deltar också i de gemensamma åtaganden som man enats om med FN:s barnfond Unicef. Dessutom stöder Finland även andra aktionsgruppers arbete med åtaganden som bland annat har som mål att främja sexuell och reproduktiv hälsa och eliminera nätvåld.Finland stöder Generation Equality -kampanjens mål med sammanlagt 150 miljoner euro. Statsminister Marin, som talade vid öppningsceremonin för Generation Equality Forum, betonade att teknik måste utnyttjas för att främja jämställdhet.
 
”Vi behöver samarbete mellan alla parter för att främja jämställdheten med tanke på både kvinnor och män. Ett samhälle som är bra för kvinnor och flickor är ett bra samhälle för alla. Det här synsättet har möjliggjort Finlands framgång”, sade statsminister Marin i sitt anförande.” Min generation vet vilka stora möjligheter tekniken kan erbjuda oss. Men tekniken kan endast leda till framsteg i fråga om jämställdhet där den finns tillgänglig. Endast tillsammans kan vi överbrygga den digitala klyftan mellan könen, skapa säkra digitala utrymmen och säkerställa en jämlik framtid som gagnar alla”, fortsatte statsminister Marin.Generation Equality är en kampanj med flera aktörer där handlingsplaner för jämställdhet genomförs i samarbete med regeringar, företag, organisationer och ungdomsrörelser. Ett antal finländska organisationer har redan anslutit sig till kampanjen, men egna åtaganden för jämställdhet kan ingås under hela kampanjperioden.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland behöver en migrationspolitik som samlar olika aktörers ansvarsområden. Den 30 juni tillsatte inrikesministeriet ett projekt med uppgift att fastställa långsiktiga mål för Finlands övergripande migrationspolitik.Invandringen har blivit en permanent del av Finlands utveckling och den förväntas öka under de kommande åren. Migrationspolitiken påverkar således samhället och dess utveckling. I Finland ansvarar inrikesministeriet för migrationspolitiken som helhet. Initiativet till projektet togs av inrikesministeriets migrationsavdelning.– Det är klart att Finland behöver migration för att förbli livskraftigt. Många undersökningar visar att de arbetstagare, forskare, studerande och deras familjemedlemmar som kommer från utlandet har en allt större betydelse för den ekonomiska tillväxten och framtiden, berättar konsultativa tjänstemannen Harri Sivula.Migrationen till Finland påverkas också av olika slags kriser och konflikter. Antalet människor som är i behov av skydd förutspås fortsätta att öka, och man kommer också i framtiden att söka asyl i Europa och Finland. Behovet av att ta emot kvotflyktingar och utveckla kompletterande lagliga migrationsvägar ökar.– Finland måste på bästa möjliga sätt kunna beakta både sina egna och invandrares behov. I detta skede har vi ett bra tillfälle att lära oss mer av andra länders erfarenheter. Genom en övergripande migrationspolitik kan vi maximera fördelarna med migrationen och minimera de problem som marginaliseringen och ojämlikheten orsakar, konstaterar specialsakkunnig Anna Rundgren.En övergripande migrationspolitik innebär samarbete och olika aktörers delaktighetFinlands migrationspolitik grundar sig på de riktlinjer som regeringen dragit upp, på EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik och på internationella fördrag. För närvarande har Finland dock inte till exempel något migrationspolitiskt program i vilket olika samhällssektorers gemensamma mål för migration skulle ingå. Inom statsförvaltningen har de flesta ministerier uppgifter i anslutning till migration. Också kommuner och organisationer har viktiga ansvar som gäller invandrare och deras integration.Genom en övergripande migrationspolitik vill inrikesministeriet samla olika aktörers ansvarsområden och ställa upp enhetliga långsiktiga mål för dem. Detta görs genom samarbete och genom att prova nya metoder. Inrikesministeriet har en samordnande roll i projektet.– Vi utreder nu förväntningarna på invandring, utvecklingsmålen för migrationspolitiken samt både Finlands och invandrarnas behov. Vi vill föra en aktiv dialog med olika berörda grupper och erbjuda dem möjligheter att delta i och påverka arbetet. I utvecklingen av metoder för delaktighet får vi stöd av studerande inom tjänstedesign vid Yrkeshögskolan Laurea, säger inrikesministeriets tjänstedesigner Mariana Salgado.Utgångspunkten för tjänstedesignen är att förstå människornas behov. Det är till nytta till exempel när man vill engagera olika aktörer i ministeriets verksamhet.Berörda gruppers åsikter kartlades genom en enkätRiktlinjer för arbetet skapades genom den omfattande enkät bland berörda grupper som inrikesministeriets migrationsavdelning genomförde våren 2021. I enkäten ombads en bred och mångsidig grupp samhällsaktörer att berätta sina åsikter om till exempel hurdan migrationspolitik Finland behöver, vilka dess prioriteringar bör vara och hurdana konkreta åtgärder som krävs.Härnäst är avsikten att på ett täckande sätt samla experters, myndigheters och forskares synpunkter för att utveckla Finlands migrationspolitik. På hösten planeras bland annat olika workshoppar och webbinarier.Projektet är tvåårigt och mandatperioden löper ut den 30 juni 2023. Den närmare tidsplanen för projektet och i vilken form resultaten ska presenteras preciseras i takt med att beredningen framskrider.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Behöver du i ditt arbete hjälp i frågor som gäller EU-avtal och internationella fördrag? En uppdaterad version av fördragshandboken Valtiosopimusopas har nu publicerats i elektronisk form. Handboken kommer också att publiceras i tryckt form och i svensk översättning senare i år. Handboken innehåller mallar och svar på praktiska frågor hos tjänstemän som bereder fördragHur förhandlar man fram EU-avtal och internationella fördrag? Vem kan underteckna ett fördrag eller vara ställföreträdare i det fall att den egentliga undertecknaren är förhindrad? Räcker det med att underteckna ett fördrag för att förbinda sig till det? När träder ett fördrag i kraft? Hur beaktas Åland i fördragsprocesser? Hur är det med samförståndsavtal (Memorandum of Understanding) – kan det upprättas av vem som helst? Hur skiljer sig ett internationellt förvaltningsavtal från ett fördrag eller samförståndsavtal?Fördragshandboken har svar på dessa och många andra praktiska frågor. I handboken finns också mallar för till exempel ikraftträdandeförfattningar, föredragningslistor, fullmakter, åtagandeinstrument, avtal som ingås genom notväxling och skriftväxling samt Ålands lagtings roll.Valtiosopimusopas 2021Handboken innehåller också en fördragsordlista (finska–engelska) och en mall för samförståndsavtal på finska och engelska. Skillnaderna i terminologin i fördrag och samförståndsavtal presenteras i en kompakt ordlista.Handbokens komihåglista för föredragande är ett behändigt hjälpmedel som påminner om vilka åtgärder som ska vidtas i de olika skedena av upprättandet av ett fördrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En regional arbetsgrupp tillsatt av Helsingfors universitet har mellan november och juni på uppdrag av miljöministeriet berett ett förslag gällande Evois nationalpark som beaktar naturvårdslagens bestämmelser om nationalparker, behoven hos aktörerna i regionen och vetenskapsnationalparkens särskilda behov. Målet var att lägga fram ett förslag utifrån vilket ministeriet kan börja bereda en lag om nationalparken. Arbetsgruppen överlämnade i dag sitt förslag till miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.”Jag vill tacka arbetsgruppen för utredningen och för undersökningen av olika alternativ. Vi sätter oss in i utredningen vid miljöministeriet och bedömer hur vi ska framskrida. För att trygga den biologiska mångfalden är det viktigt att också utveckla nätverket av nationalparker. Regeringen har förbundit sig till detta i sitt program”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Den regionala arbetsgruppen utredde hur en vetenskapsnationalpark kan införas i den finska lagstiftningen och under vilka förutsättningar Evois nationalpark kan inrättas. Arbetsgruppen hade som mål att föreslå en avgränsning av nationalparken där de regionala behoven hos de aktörer som är verksamma i Evois beaktas och där älgjakt utanför parken möjliggörs. Prodekanus Atte Korhola, professor i miljöförändring vid Helsingfors universitet, var ordförande för arbetsgruppen. I arbetsgruppen ingick representanter för olika aktörer. Gruppen har också hört olika aktörer i regionen. I arbetsgruppen ingick dessutom en permanent sakkunnig från såväl miljöministeriet som jord- och skogsbruksministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.Evois skogsområde i Egentliga Tavastland är med sin areal på cirka 8 000 hektar ett för södra Finland exceptionellt omfattande och enhetligt område av gamla boreala skogar som ställvis är i naturtillstånd. Skogarna i Evois erbjuder livsmiljöer särskilt för hotade arter som lever på död eller bränd ved. På området finns mycket mer än skogsnatur: åsar, många små sjöar och tjärnar, små myrar, strömmande vatten och kulturlandskap. Det finns också ekonomiskogar i området, men i nationalparken ska det inte längre göras avverkningar. I fortsättningen ska skogarna få utvecklas naturligt eller så främjas deras mångfald genom aktiva åtgärder.Av förslagen till nationalparker fortsätter arbetet med Salla och EvoisAv fem olika initiativ, och utifrån miljöministeriets utredning om nationalparker, valdes i slutet av förra året Sallatunturi i Salla kommun och Evois skogsområde i Tavastehus ut för fortsatt beredning. Statsrådet lämnade tidigare i juni en proposition till riksdagen med förslag till lag om Salla nationalpark. Nationalparken ska huvudsakligen inrättas på det i kommunen belägna statsägda naturskyddsområdet i Sallatunturi. Avsikten är att lagen om Salla nationalpark ska träda i kraft i år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson tog i dag på statsrådets vägnar emot Olycksutredningscentralens utredningsrapport om åtgärder i samband med coronapandemin under första hälften av 2020. Syftet med de säkerhetsrekommendationer som getts utifrån utredningen är att säkerställa att motsvarande situation kan hanteras bättre om den upprepas.Statsrådet gav den 3 september 2020 Olycksutredningscentralen i uppdrag att undersöka coronapandemins första skede fram till slutet av juli 2020 som en sådan exceptionell händelse som avses i lagen om säkerhetsutredning av olyckor. För uppdraget tillsatte Olycksutredningscentralen en bred expertgrupp, som leddes av Kai Valonen, ledande forskare vid Olycksutredningscentralen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har utrett barns och ungas åsikter om åldersgränsen för medborgarinitiativ och europeiskt medborgarinitiativ samt åldersgränsen för rösträtt. I enkäten frågades också hur personer under 18 år bättre än för närvarande skulle kunna delta i och påverka beredningen och beslutsfattandet i ärenden som intresserar dem själva. Resultaten används i regeringens arbete för att främja barns och ungas delaktighet.Av de ungdomar som besvarade justitieministeriets webbenkät ansåg något under hälften (44 procent) att åldersgränsen för både medborgarinitiativ och europeiska medborgarinitiativ borde sänkas till 16 år. Av respondenterna tyckte 18 procent att åldersgränsen på 18 år för att lägga fram eller stödja ett medborgarinitiativ ska förbli oförändrad och 28 procent understödde samma oförändrade åldersgräns på 18 år för det europeiska medborgarinitiativet.I fråga om åldersgränser för rösträtt i val understödde knappt hälften av respondenterna (43 procent) en sänkning av åldersgränsen till 16 år i kommunalval. Något över en fjärdedel (26 procent) skulle hålla kvar åldersgränsen på 18 år. Vad gäller övriga allmänna riksomfattande val vann den nuvarande åldersgränsen för rösträtt, det vill säga 18 år, mest understöd. När det gäller riksdags- och presidentval understödde cirka en fjärdedel av respondenterna en sänkning av rösträttsåldern till 16 år.Viktigt med information till unga om beslutsfattandetDe unga tillfrågades också hur de skulle öka möjligheterna för personer under 18 år att delta i och påverka beslutsfattandet eller frågor som intresserar dem själva. I svaren betonades möjligheterna för kommunernas ungdomsfullmäktige att delta i det kommunala beslutsfattandet, och de unga önskade få

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En rapport som sammanställts av en arbetsgrupp som tillsatts av inrikesministeriet innehåller flera rekommendationer för att förbättra säkerheten i religiösa samfunds lokaler. I rapporten rekommenderas att religiösa samfund systematiskt förbättrar lokalernas säkerhet. För detta ändamål har arbetsgruppen utarbetat en modell för säkerhetsplan för samfunden.Inrikesministeriet tillsatte den 20 juli 2020 en arbetsgrupp med uppgift att utreda säkerhetshot mot religiösa samfunds lokaler. Arbetsgruppen hade till uppgift att utarbeta förslag för att förbättra säkerheten. Arbetsgruppen tillsattes eftersom terrorattacker mot religiösa samfund under de senaste åren ökat behovet av att förbättra säkerheten i religiösa samfunds lokaler.I den nu publicerade rapporten ingår rekommendationer för att utveckla uppföljningen av säkerheten och säkerhetsläget i religiösa samfunds lokaler samt utbildningen och säkerhetskompetensen. I rapporten lyfts också fram iakttagelser om organiseringen och ledningen av och anvisningarna om säkerhetsfunktionerna i religiösa samfunds lokaler.– Det vore viktigt att religiösa samfund i fortsättningen har en säkerhetsplan där man till exempel anger de aktörer som ansvarar för säkerhetsfrågor och behandlar säkerhetsåtgärderna. Dessutom är det viktigt att planen uppdateras regelbundet. Vår arbetsgrupp har sammanställt en färdig modell för säkerhetsplan för att underlätta och stödja de religiösa samfundens säkerhetsarbete, säger utvecklingschef Tarja Mankkinen från inrikesministeriet.I arbetsgruppens rapport konstateras att de religiösa samfund som redan en längre tid har utvecklat säkerhetsåtgärderna kan i sin verksamhet utnyttja den säkerhetsplan som finns som bilaga till rapporten. De samfund som först nu inleder en systematisk utveckling av säkerhetsåtgärderna kan göra detta med hjälp av säkerhetsplanen. Som bilaga till rapporten finns också en anvisning om hur säkerhetsplanen ska fyllas i.– Det kunde vara bra att flera personer som är centrala med tanke på ärendet deltar i att fylla i säkerhetsplanen. På så sätt beaktas olika synvinklar i planen. Det är också viktigt att de som använder lokalerna vet hur de ska agera i olika situationer, säger Mankkinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska försvarsministrarna sammanträdde första gången sedan november 2019 i Tusby den 29-30 juni 2021. Försvarsminister Antti Kaikkonen var värd för det gemensamma mötet. På grund av coronakrisen har man under de senaste 18 månaderna varit tvungen att ordna Nordefco-högnivåmötena som videokonferenser. Ministrarna ansåg att det är mycket viktigt och givande att de träffas ansikte mot ansikte nu när det är möjligt då coronaläget har förbättrats i alla länder.Vid mötet informerades ministrarna om hur arbetet framskrider under Finlands ordförandeskap i Nordefco. Ordförandeskapet fokuserar bland annat på utvecklingen av samarbetet kring kris- och konfliktperioder, den militära försörjningsberedskapen samt det civil-militära samarbetet. Ministrarna diskuterade också de nordiska ländernas arktiska strategier och det transatlantiska samarbetet.Under den andra mötesdagen besökte republikens president Sauli Niinistö mötet och förde en diskussion med ministrarna om säkerhetssituationen i Nordeuropa.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi