NordenBladet — Projektet Den digitala järnvägen (Digirata) tar sikte på en trygg och effektiv tågtrafik. I en projektrapport, som publicerades den 29 juni 2021, ges information om reformen av de järnvägstekniska systemen. Den digitala järnvägen framskrider nu från beredning till praxis, när en digital tågkontroll byggs upp och pilottestas på järnvägarna.Målet är att Finland före 2040-talet ska ta i bruk ett modernt radionätbaserat system för kontroll av tågpassage på hela bannätet. Samtidigt ersätts det gamla systemet i enlighet med EU-kraven med ett europeiskt system (ERTMS, European Rail Traffic Management System). Nästa steg i utvecklingen och verifieringen av Den digitala järnvägen är att testa nya lösningar som baserar sig på 5G-baserad dataöverföring.– I beredningsskedet av Den digitala järnvägen fick vi värdefull information om hur man ska ersätta det system för tågkontroll som når slutet av sin livscykel under 2030-talet. Tack för samarbetet alla som deltagit i beredningen. Nu inleds ett pionjärarbete när det nya systemet testas på banavsnittet Kouvola-Kotka-Fredrikshamn. Våra digitala lösningar inom järnvägstrafiken kommer att utgöra världstoppen och de kan i framtiden utnyttjas på den internationella marknaden, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Den digitala järnvägen är en betydande investering i den finländska järnvägstrafikens framtid, men det är inte bara fråga om en teknisk utveckling.– I och med Den digitala järnvägen fås mer kapacitet för bannätet och man strävar efter att få fler passagerare till spårvägarna, förbättra tjänsterna och minska störningarna och trafikutsläppen, fortsätter projektchef Juha Lehtola från Trafikledsverket.– Den digitala järnvägens moderna systemhelhet möjliggör den bästa tekniska plattformen för en lång tid framöver. Det är fråga om en positiv omvälvning som riktar sig till hela transportsättet och vars betydelse säkert kommer att bli större än väntat, konstaterar projektdirektör Jari Pylvänäinen från Fintraffic Järnväg Ab.Testning i en genuin miljö och i laboratoriumDigitaliseringen av järnvägssystemen är en omfattande reform som kräver försök. Det första testområdet i projektet är en testbana som är placerad på banavsnittet Kouvola-Kotka/Fredrikshamn och ett ERTMS-testlaboratorium, där man pilottestar på europeisk nivå banbrytande dataöverföring. Testbanan, dvs. Finlands första del av Den digitala järnvägen och laboratoriet, färdigställs i samband med projektet för förbättring av banavsnittet.Målet är att testlaboratoriet ska vara i bruk 2022 och att testbanan ska vara byggd senast 2024. Avsikten är dessutom att bygga en kommersiell pilotbana som tas i bruk i kommersiell tågtrafik under 2026.Inom projektet Den digitala järnvägen utvecklas ett modernt ERTMS-system för tågkontroll i Finland. I projektet skapas en teknisk grund för systemet, så att lokaliseringen och automatiseringen av tåg, uppdateringen av kapacitets- och tidtabellsuppgifter samt trafikledningen kan digitaliseras.För att systemet ska fungera behöver det ett radionät för kommunikation mellan tåget och baninfrastrukturen. Som radionät rekommenderas ett 5G-baserat framtida kommunikationssystem för järnvägar (FRMCS, Future Railway Mobile Communication System) som ska stöda sig på tillgängliga kommersiella operatörers radionät. Systemets verksamhetsprincip är enhetlig i hela Europa och dess funktioner standardiseras från EU. Systemet kommer att göra det möjligt för tågen att i framtiden röra sig över landgränserna utan avbrott. I Finland inleds ett europeiskt sett unikt försök då FRMCS-systemet testas i ett kommersiellt nät. Det finländska försöket har redan väckt intresse i Europa.Finansiering från EU har söktsDen digitala järnvägen ingår också i Finlands plan för återhämtning och resiliens, som statsrådet godkände i maj 2021. Europeiska kommissionen har två månader på sig att utvärdera medlemsstaternas planer.Med hjälp av finansieringen täcks under projektets utvecklings- och verifieringsskede, dvs. 2021-2026, beredningen av provnings- och pilotverksamhet i testlaboratorium, på testbana och på den pilotbana som blir tillgänglig för kommersiell tågtrafik. De uppskattade kostnaderna för utvecklingsfasen 2021-2027 är 130 miljoner, varav finansieringen för återhämtning ska täcka 85 miljoner euro. I den tredje tilläggsbudgeten för 2021 har projektet beviljats en fullmakt på 130 miljoner euro och ett anslag på fem miljoner euro.Totalkostnaderna för Den digitala järnvägen åren 2021-2040 är 1,7 miljarder euro. Av dem är statens andel 1,4 miljarder euro och tågmaterielägarnas andel 300 miljoner euro.Beredningsfasen har genomförts i samarbete mellan kommunikationsministeriet, Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket, Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab, Fintraffic Järnväg Ab, VR-Group Ab och samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT).Vad händer härnäst?Nu inleds utvecklings- och verifieringsfasen för Den digitala järnvägen, där tekniska lösningar undersöks och testas.Kommunikationsministeriet tillsätter en ny styrgrupp som ska styra projektet åren 2021-2027.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin träffade Frankrikes president Emmanuel Macron i Élyséepalatset i Paris torsdagen den 1 juli.Statsminister Marin och president Macron diskuterade de bilaterala förbindelserna mellan Frankrike och Finland, coronapandemiläget, EU:s gröna och digitala omställning samt migrationen. Även EU:s relation till Ryssland och andra internationella frågor, såsom främjandet av jämställdhet, behandlades. Statsminister Marin hade dagen innan deltagit i högnivåforumet Generation Equality, som Frankrike, Mexiko och FN arrangerade tillsammans i Paris.
 
Finland har nära bilaterala förbindelser med Frankrike. Länderna är eniga i många viktiga frågor som behandlas i EU. Handeln mellan länderna har ökat, och Frankrike har varit en av Finlands tio viktigaste handelspartner under de senaste åren. Frankrike är ett av de länder som är villiga att sälja jaktplan till Finland.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Suomen maa- ja metsätalousministeriön aloitteesta julistettu YK:n kansainvälinen kasvinterveysvuosi 2020 päättyi torstaina Roomassa etäyhteyksin järjestetyn loppuseremonian myötä. Suomi on ollut aktiivisessa osassa vuoden tapahtumien järjestämisessä ja tavoitteiden edistämisessä.Pandemian aiheuttamista myöhästymisistä huolimatta kasvinterveysvuoden 2020 tapahtumat on saatu päätökseen. YK:n asettaman sekä YK:n elintarvike- ja maatalousjärjestön ja Kansainvälisen kasvinsuojeluyleissopimuksen ohjaaman teemavuoden tarkoituksena on ollut keskittää huomiota siihen, kuinka kasvinterveyttä suojelemalla voidaan edistää nälänhädän ja köyhyyden vähentymistä sekä talouskasvun ja ympäristönsuojelun tavoitteita. Lisäksi kasvinterveyden yhteyttä ruokaturvaan on haluttu korostaa.Suomi on ollut ajamassa kansainvälisen kasvinterveysvuoden konseptia jo vuodesta 2015 lähtien. Virallisesti aloite hyväksyttiin YK:ssa vuonna 2018, ja vuosi käynnistettiin juhlallisesti vuoden 2019 lopulla. Suomessa piti järjestää lokakuussa 2020 Helsingin kansainvälinen kasvinterveyskonferenssi, joka pandemian seurauksena siirrettiin vuoden 2021 kesään. Lopullisessa muodossaan konferenssi järjestettiin etäyhteyksin webinaarina.Suomen maa- ja metsätalousministeriön erityisasiantuntija Ralf Lopian on toiminut kasvinterveysvuoden järjestelyihin osallistuvan kansainvälisen ohjauskomitean puheenjohtajana. Ohjauskomitean rooli on ollut kasvinterveysvuoden toimintasuunnitelman toteutuksessa, dialogin luomisessa sidosryhmien kanssa sekä taloudellisen ja poliittisen tuen mobilisoinnissa kasvinterveysvuoden hyväksi. Lisäksi Lopian on osallistunut aktiivisesti teemavuoden tapahtumien järjestämiseen.Kasvinterveysvuoden tapahtumat huipentuivat viikolla 26 järjestettyihin webinaareihin ja päätösseremoniaan. Torstaina järjestettyyn korkean tason päätösseremoniaan osallistui myös ministeri Jari Leppä. Hän korosti puheessaan kasvinterveyden kokonaisvaltaisuutta.”Tavoitteenamme oli saada koko maailma ymmärtämään, että kasvinterveys on yhtä tärkeä ympäristölle ja elinkeinoille kuin ihmisten terveys on ihmisten hyvinvoinnille – toisin sanoen, halusimme osoittaa, että suojelemalla kasveja suojelemme elämää”, Leppä sanoi.Omissa päätössanoissaan Lopian ehdotti maailmanlaajuisen kasvinterveyspäivän vuosittaista viettämistä.“The IYPH 2020 aptly demonstrated the profound impact plant health has on food security and biodiversity conservation, and consequently, it must be considered an essential and overarching objective in our efforts to achieve the targets of the UN Sustainable Development Agenda”, Lopian sanoi.Lisätietoja:
Erityisasiantuntija Ralf Lopian p. +358 40 596 5698

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finska staten äger nu 98 procent av Suomen Ilmailuopisto Oy efter att ha köpt 48,5 procent av bolagets aktiestock av Finnair Abp i dag den 1 juli 2021. Finnair meddelade tidigare med stöd av delägaravtalet att det vill avstå från sitt aktieinnehav. Staten betalade 8,15 miljoner euro för aktierna. Statsrådets allmänna sammanträde fattade beslut i ärendet den 10 juni 2021.Före aktieköpet ägde staten 49,5 procent av Suomen Ilmailuopisto Oy. Finnair Abp ägde 49,5 procent och Björneborgs stad 1 procent. Björneborgs stads ägarandel steg till 2 procent i samband med köpet. Ägararrangemanget har inga direkta konsekvenser för bolagets operativa utbildningsverksamhet.Suomen Ilmailuopisto, Finlands luftfartsinstitut, utbildar yrkeskunniga trafikflygare och helikopterflygare. Det är ytterst viktigt för den finländska handeln och ekonomin att flygförbindelserna fungerar störningsfritt. Det väsentliga är att säkerställa tillgången på yrkeskunniga trafikflygare. Finansieringen av bolaget består i huvudsak av en statsandel som betalas av undervisnings- och kulturministeriet. För 2021 uppgår statsandelen till cirka 6,8 miljoner euro. Luftfartsinstitutet Suomen Ilmailuopisto inledde sin verksamhet i Björneborg 2002.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finska staten fick den 28 juni 2021 tillstånd att i sin helhet publicera sitt svar till EU-kommissionen på Sanoma Media Finlands Oy:s klagomål över Rundradion. Hittills har ett sammandrag av svaret publicerats.På grund av EU-lagstiftningen är brevväxling med kommissionen i regel sekretessbelagd. Finland föreslog den 3 juni för EU-kommissionen att brevväxlingen i anslutning till klagomålet ska vara offentlig. Hittills har kommissionen gått med på att Sanoma Media Finland Oy:s klagomål, kommissionens begäran om svar och Finlands svar till kommissionen kan publiceras.Klagomålet som Sanoma Media Finland Oy lämnat till EU-kommissionen gäller i synnerhet Rundradions beställvideotjänster (video-on-demand) och elektroniska utbildningsinnehåll. I Yle Arenan producerar Rundradion i nuläget beställvideotjänster som enligt klaganden inte överensstämmer med EU-lagstiftningen om statligt stöd.Enligt finska statens svar är Rundradions beställvideotjänster och elektroniska utbildningsinnehåll förenliga med lagen om Rundradion Ab och EU-lagstiftningen om statligt stöd. Enligt svaret är Sanoma Media Finland Oy:s klagomål därför ogrundat.Vad händer härnäst?EU-kommissionen bedömer om Finlands svar är tillräckliga och beslutar utifrån det om den ska begära ytterligare utredningar i frågan av Finland. Behandlingen av ärenden som gäller statligt stöd i EU kan ta flera år och inbegripa flera brevväxlingsomgångar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet och kommunikationsministeriet publicerade den 30 juni 2021 Programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn och den spelbok för transportsektorn som ingår i det.Programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn 2021–2023 är en uppdatering av Det nationella tillväxtprogrammet för transportsektorn. Det nu utarbetade programmet för hållbar tillväxt främjar en företagsdriven innovationsutveckling, internationalisering och tillväxt som baserar sig på hållbara lösningar inom transportsektorn. Den styrgrupp som berett programmet har bestått av företrädare för olika ministerier, städer, ämbetsverk, forskningsinstitut och företag.Målet med programmet är att främja investeringar och internationell tillväxt inom branschen genom ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara lösningar. Syftet med samtliga åtgärder i programmet är att främja utvecklingen av sådan kompetens och sådan praxis i företag som kan möta de utmaningar som klimatförändringen, förlusten av den biologiska mångfalden och urbaniseringen medför för Finland och för den internationella marknaden. Programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn sporrar aktörerna inom den privata och den offentliga sektorn att samarbeta ännu mer än tidigare. Målet med programmet är att skapa internationella affärsekosystem inom transportsektorn och 10 000 arbetsplatser i Finland före 2025.Transportsektorns spelbok, som ingår i tillväxtprogrammet, är branschens gemensamma viljeyttring om en aktiv och ansvarsfull utveckling samt om en systematisk modernisering av sektorn till en exportdriven tillväxtbransch. Spelboken bidrar till att skapa en uppfattning om den offentliga och privata sektorns aktörsroller på transportmarknaden. Spelboken beskriver hur man kan främja sektorns attraktionskraft och hållbara tillväxt samt bästa praxis för att uppnå det gemensamma måletVad händer härnäst?För uppföljningen av genomförandet av programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn har det tillsatts en styrgrupp med företrädare för staten, städerna, företagen och forskningssektorn. Styrgruppen följer upp hur de åtgärder som beskrivs i programmet framskrider och beslutar om eventuella nya, kompletterande åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En utredning för att förbättra biogasbranschens möjligheter att få finansiering har kommit ut. Arbets- och näringsministeriet har beställt utredningen till stöd för att genomföra det nationella programmet för produktion och användning av biogas och dess genomförandeplan. Arbetet har utförts av Gaia Consulting Oy och 4Front Oy.Enligt arbetsgruppen som arbetat fram biogasprogrammet och genomförandeplanen bromsar utmaningarna med att få finansiering produktionen och användningen av biogas i stor skala.  Investeringarna är stora för aktörerna inom branschen, och intäkterna från dem realiseras betydligt senare än de utgifter som själva investeringen kräver. Ofta leder också den låga prisnivån på slutprodukterna till att återbetalningstiden för investeringen är lång och lönsamheten dålig. Den nyss utgivna utredningen innehåller förslag till att förbättra möjligheterna att få finansiering och beskriver biogasbranschens verksamhetsmiljö och projektfinansieringens nuläge. Utredningen fokuserar på biogasprojekt inom industrin och på gårdar. Den handlar inte om projekt som gäller kommunalt avfall. Biogasbranschen är ett intressant, men outvecklat finansieringsobjekt – det finns många utmaningarSom förnybar energi är biogas i princip ett intressant finansieringsobjekt. Ur finansiärens synvinkel är utmaningen att den nationella marknaden i Finland fortfarande är tämligen liten och outvecklad. För att kunna förbättra möjligheterna för att få finansiering för biogasprojekt, måste man i första hand utveckla projektens lämplighet för finansiering. Utvecklingen av lämpligheten har delats in i tre delområden: verksamhetsmiljö, lönsamhet och projektportfölj. Lämpligheten kan man förbättra genom att utveckla verksamhetsmiljöns förutsägbarhet, inklusive utveckling av regleringen, samt genom att satsa på att förbättra projektens lönsamhet. Särskild vikt ska man fästa vid slutprodukternas förädlingsvärde och kommersialisering samt verksamhetens omfattning. Branschens fragmentering och minimala skala kan man förbättra genom att samla ihop enskilda projekt och skapa större projektportföljer.Vidare kan finansieringsmöjligheterna utvecklas genom informationsstyrning och ett utvidgat instrumentutbud. Utvecklingsobjekt och nya instrumentFör att förbättra finansieringsmöjligheterna tar utredningen upp utvecklingsobjekt som gäller både nuvarande och nya finansieringsinstrument som också statsförvaltningen kan främja. En starkare informationsstyrning samt enhetliga processer och kriterier för att söka understöd gör helheten klarare. Detta bidrar till projektberedningen särskilt hos mindre aktörer och stödjer större projekthelheter bättre än tidigare. Det stärker också samarbetet mellan aktörerna och skalningspotentialen. Branschens utveckling leder också till ökad användning av mindre använda finansieringsinstrument, såsom leasing och gräsrotsfinansiering, och ökar därigenom antalet finansiärer.Att utveckla miljölån på marknadsvillkor, såsom gröna lån och obligationslån, också för den offentliga sektorn förbättrar möjligheterna att få finansiering för biogasinvesteringar. Om den offentliga sektorn erbjuder ett instrument som till exempel binder lånepriset till det finansierade objektets miljöfördelar, kan projektaktörerna inom biogasbranschen få finansiering till ett förmånligare pris. Detta förbättrar projektens lönsamhet och konkretiserar biogasprojektens miljöfördelar.Enligt utredningen är det möjligt att genomföra den resultatbaserade miljöfonden (Environmental Impact Bond, EIB) som den offentliga och privata sektorns gemensamma projekt. Det ger en möjlighet att styra privat kapital till biogasprojekt för att uppnå de miljö- och klimatmål som är viktiga för samhället. Enligt utredningen kan fondens avkastningsstruktur basera sig till exempel på minskning av växthusgasutsläpp eller på återvinning av näringsämnen. Det är också bra att utreda hur EU:s finansieringsinstrument kan användas vid utvecklingen av dessa instrument. Detta hjälper att uppnå Finlands klimatmål 2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har tillsatt arbetsgrupper som ska bereda de ändringar i lagstiftningen som rör den digitala identiteten. I beredningen beaktas de remissvar gällande bedömningspromemorian om utvecklandet av den digitala identiteten som kom under remissrundan 2021.Lagstiftningsarbetsgruppen har till uppgift att bereda de ändringar i lagstiftningen som förutsätts för att de lösningar som planerats i projektet för den digitala identiteten ska kunna produceras och tas i bruk. Underarbetsgruppen för konsekvensbedömning har till uppgift att göra en bedömning av de konsekvenser som ändringarna i lagstiftningen har. Arbetsgruppernas mandatperiod är 1.8.2021–31.8.2022.”Vårt mål om en täckande digital identitet som är tillgänglig på lika villkor och som var och en själv kan hantera framskrider just nu snabbt både i Finland och på andra håll i Europa. Det förslag om en europeisk digital identitet som Europeiska kommissionen just lade fram visar att den nationella beredningen har rört sig i rätt riktning. Tack vare den beredning som redan utförts befinner sig Finland nu och framöver i framkant i den här frågan, säger kommunminister Sirpa Paatero.I remissvaren var likabehandling och konsekvensbedömning framträdandeBaserat på remissvaren gällande bedömningspromemorian om utvecklandet av en digital identitet anses målen i projektet i huvudsak vara värda att understödja. Remissinstanserna fäste särskilt uppmärksamhet vid likabehandlingen särskilt i fråga om språkliga rättigheter och specialgruppers behov när de uträttar ärenden. I remissvaren betonades konsekvensbedömningens betydelse.I remissvaren togs det dessutom upp konkurrensrättsliga frågor. Vissa remissinstanser ansåg att de lösningar som presenteras i bedömningspromemorian står i strid med konkurrensrätten. Annat som remissinstanserna tog upp var bland annat informationssäkerheten och dataskyddet, relationen mellan elektroniska tjänster och offentliga förvaltningsuppgifter samt utvecklandet av EU-lagstiftningen.Påvisandet av personuppgifter ska bli flexiblare och jämlikareProjektet för att utveckla en digital identitet syftar till att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat.I och med projektet får alla ett helt nytt digitalt identitetsbevis vid sidan av pass och identitetskort. Ett nytt digitalt identitetsbevis gör det flexiblare och villkoren mera lika när man påvisar sina personuppgifter.I projektet beaktas hur EU-lagstiftningen utvecklas och det förslag till förordning om en europeisk digital identitet som Europeiska kommissionen lade fram i juni 2021. Projektets mål är i linje med förslaget. Projektets mandatperiod är 8.10.2020–30.6.2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministrarna för länderna inom JEF (Joint Expeditionary Force) sammanträdde 30.6-1.7.2021 i Helsingfors och undertecknade då ett politiskt styrdokument som ska styra den militära verksamheten och som kompletterar JEF:s samförståndsavtal från 2018. Utöver detta förde ministrarna scenariobaserade diskussioner där JEF-ländernas beslutsmekanismer och förutsättningar för samarbete övades.Försvarsministrarna sammanträdde nu för första gången sedan 2019, eftersom det på grund av coronapandemin inte var möjligt att ordna något gemensamt möte i fjol. Finland understöder att det ordnas ministermöten årligen, eftersom de upplevs vara till nytta.Enligt försvarsminister Antti Kaikkonen var ordnandet av JEF-mötet direkt efter det nordiska Nordefco-försvarsministermötet i Finland ett bra bevis på hur olika arrangemang kring försvarssamarbete kan stöda och komplettera varandra.En av JEF:s viktigaste verksamhetsformer är medlemsstaternas gemensamma övningar och insatser. Ramen för JEF-samarbetet kan användas för att stödja till exempel FN:s, Natos eller EU:s insatser. För varje uppgift och situation bildas alltid en skräddarsydd trupp, och varje land beslutar om sitt eventuella deltagande själv och i enlighet med sin egen nationella lagstiftning.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har uppdaterat den preliminära kalkylinformation som sammanställer finansieringen av kommunal basservice 2022.I kalkylinformationen ingår också preliminära uppgifter om hemkommunsersättningen 2022. Utbildningsanordnaren har rätt till hemkommunsersättning när en elev fullgör sin läroplikt inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun.I den uppdaterade kalkylinformationen har beaktats kända uppgifter om bestämningsfaktorer samt andra bakgrundsuppgifter som inverkar på statsandelarna för kommunal basservice. Beräkningen av utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna baserar sig på Skatteförvaltningens preliminära debiteringsuppgifter för 2020.Kommunerna kan utnyttja kalkylinformationen i budgetberedningenKommunerna kan utnyttja den preliminära kalkylinformationen i budgetberedningen. Kalkylen uppdateras ännu i år bland annat i fråga om prisindex för kommunal basservice, bestämningsfaktorer, kompensation för förlorade skatteinkomster och utjämning på basis av skatteinkomsterna.Det kommunala finansieringssystemet består av kommunernas egna inkomster och statlig finansiering. De viktigaste inkomstkällorna är skatteinkomster och statsandelar. Statsandelarna utgör cirka en fjärdedel av kommunernas interna finansiering. Syftet med statsandelarna är att i hela landet säkerställa tillgången till de offentliga tjänster som kommunerna ansvarar för.

Källa: Valtioneuvosto.fi