NordenBladet — Justitieministeriet har utrett barns och ungas åsikter om åldersgränsen för medborgarinitiativ och europeiskt medborgarinitiativ samt åldersgränsen för rösträtt. I enkäten frågades också hur personer under 18 år bättre än för närvarande skulle kunna delta i och påverka beredningen och beslutsfattandet i ärenden som intresserar dem själva. Resultaten används i regeringens arbete för att främja barns och ungas delaktighet.Av de ungdomar som besvarade justitieministeriets webbenkät ansåg något under hälften (44 procent) att åldersgränsen för både medborgarinitiativ och europeiska medborgarinitiativ borde sänkas till 16 år. Av respondenterna tyckte 18 procent att åldersgränsen på 18 år för att lägga fram eller stödja ett medborgarinitiativ ska förbli oförändrad och 28 procent understödde samma oförändrade åldersgräns på 18 år för det europeiska medborgarinitiativet.I fråga om åldersgränser för rösträtt i val understödde knappt hälften av respondenterna (43 procent) en sänkning av åldersgränsen till 16 år i kommunalval. Något över en fjärdedel (26 procent) skulle hålla kvar åldersgränsen på 18 år. Vad gäller övriga allmänna riksomfattande val vann den nuvarande åldersgränsen för rösträtt, det vill säga 18 år, mest understöd. När det gäller riksdags- och presidentval understödde cirka en fjärdedel av respondenterna en sänkning av rösträttsåldern till 16 år.Viktigt med information till unga om beslutsfattandetDe unga tillfrågades också hur de skulle öka möjligheterna för personer under 18 år att delta i och påverka beslutsfattandet eller frågor som intresserar dem själva. I svaren betonades möjligheterna för kommunernas ungdomsfullmäktige att delta i det kommunala beslutsfattandet, och de unga önskade få

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En rapport som sammanställts av en arbetsgrupp som tillsatts av inrikesministeriet innehåller flera rekommendationer för att förbättra säkerheten i religiösa samfunds lokaler. I rapporten rekommenderas att religiösa samfund systematiskt förbättrar lokalernas säkerhet. För detta ändamål har arbetsgruppen utarbetat en modell för säkerhetsplan för samfunden.Inrikesministeriet tillsatte den 20 juli 2020 en arbetsgrupp med uppgift att utreda säkerhetshot mot religiösa samfunds lokaler. Arbetsgruppen hade till uppgift att utarbeta förslag för att förbättra säkerheten. Arbetsgruppen tillsattes eftersom terrorattacker mot religiösa samfund under de senaste åren ökat behovet av att förbättra säkerheten i religiösa samfunds lokaler.I den nu publicerade rapporten ingår rekommendationer för att utveckla uppföljningen av säkerheten och säkerhetsläget i religiösa samfunds lokaler samt utbildningen och säkerhetskompetensen. I rapporten lyfts också fram iakttagelser om organiseringen och ledningen av och anvisningarna om säkerhetsfunktionerna i religiösa samfunds lokaler.– Det vore viktigt att religiösa samfund i fortsättningen har en säkerhetsplan där man till exempel anger de aktörer som ansvarar för säkerhetsfrågor och behandlar säkerhetsåtgärderna. Dessutom är det viktigt att planen uppdateras regelbundet. Vår arbetsgrupp har sammanställt en färdig modell för säkerhetsplan för att underlätta och stödja de religiösa samfundens säkerhetsarbete, säger utvecklingschef Tarja Mankkinen från inrikesministeriet.I arbetsgruppens rapport konstateras att de religiösa samfund som redan en längre tid har utvecklat säkerhetsåtgärderna kan i sin verksamhet utnyttja den säkerhetsplan som finns som bilaga till rapporten. De samfund som först nu inleder en systematisk utveckling av säkerhetsåtgärderna kan göra detta med hjälp av säkerhetsplanen. Som bilaga till rapporten finns också en anvisning om hur säkerhetsplanen ska fyllas i.– Det kunde vara bra att flera personer som är centrala med tanke på ärendet deltar i att fylla i säkerhetsplanen. På så sätt beaktas olika synvinklar i planen. Det är också viktigt att de som använder lokalerna vet hur de ska agera i olika situationer, säger Mankkinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska försvarsministrarna sammanträdde första gången sedan november 2019 i Tusby den 29-30 juni 2021. Försvarsminister Antti Kaikkonen var värd för det gemensamma mötet. På grund av coronakrisen har man under de senaste 18 månaderna varit tvungen att ordna Nordefco-högnivåmötena som videokonferenser. Ministrarna ansåg att det är mycket viktigt och givande att de träffas ansikte mot ansikte nu när det är möjligt då coronaläget har förbättrats i alla länder.Vid mötet informerades ministrarna om hur arbetet framskrider under Finlands ordförandeskap i Nordefco. Ordförandeskapet fokuserar bland annat på utvecklingen av samarbetet kring kris- och konfliktperioder, den militära försörjningsberedskapen samt det civil-militära samarbetet. Ministrarna diskuterade också de nordiska ländernas arktiska strategier och det transatlantiska samarbetet.Under den andra mötesdagen besökte republikens president Sauli Niinistö mötet och förde en diskussion med ministrarna om säkerhetssituationen i Nordeuropa.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utredningen som publicerades den 30 juni redogör för att vindkraftsbyggande bäst främjas genom att göra myndighetsförfarandena smidigare och tydligare vad gäller vindkraftsproduktion som planeras såväl för land som för hav. I utredningen granskades tre delhelheter: myndighetsförfarandena för vindkraftsbyggande, havsvindkraftens lönsamhet och samordnandet av vindkraft med territorialövervakningen.Utifrån slutsatserna av varje delhelhet ges i utredningen rekommendationer om främjande av vindkraftsbyggande.I utredningen presenterades flera konkreta åtgärdsförslag för utveckling av myndighetsförfarandena och fördjupande av intressentgruppsdialogen. Landskapsplanläggningen borde reagera snabbare än för närvarande på den teknologiska utvecklingen och mer harmoniserade tolkningar borde göras om landskapsplanens styrande inverkan. Vad gäller miljökonsekvensbedömningen framlyftes det i rekommendationerna att gemensamma förfaringssätt borde tas fram i samarbetsförfarandet för kommunens roll.Därtill rekommenderas det att man närmare utreder storleksgränsen på 45 megawatt vad gäller betydelsen för konsekvenserna i vindkraftens produktionsområde och som MKB-tröskel samt i mån av möjlighet höjning eller slopande i sin helhet av effektgränsen. Det vore bra att uppgöra beskrivningar av faserna i och förutsättningarna för myndighetsförfarandet för havsvindkraft, eftersom dessa för tillfället är föremål för oklarheter, i synnerhet i Finlands ekonomiska zon. Därtill rekommenderas det att lagen om Finlands ekonomiska zon ändras på så sätt att den innehåller en bestämmelse om prioritetsordningen för den aktör som först fått nyttjanderätt då byggrätt beviljas, eftersom projektutveckling i den ekonomiska zonen för tillfället är förknippad med betydande ekonomiska risker på grund av bristen av prioritetsordning.I Finland finns det en avsevärd potential att producera havsvindkraft, men för tillfället är det inte lönsamt att bygga sådan på marknadsvillkor. I utredningen har man gett rekommendationer för att förbättra havsvindkraftens lönsamhet. Den redan givna regeringspropositionen om sänkning av fastighetsskatten på havsvindkraft på så sätt att beskattningen av havsvindkraftverk är neutral i förhållande till landvindkraftverken, är en betydande lönsamhetsförbättrande åtgärd. I statens havsområden ska det också säkerställas att hyresnivån i vindkraftområdena och fastställandet av hyran är transparent. Därtill finns det skäl att närmare utreda möjligheten att dra nytta av statlig borgen för medelstora företag som tilläggssäkerhet för långvariga elköpsavtal (PPA) eller mer generellt som tilläggssäkerhet för lånefinansiering för havsvindkraftprojekt.För tillfället är vindkraften koncentrerad till Finlands västra delar och därför granskades i samband med utredningen samordnande av vindkraften med territorialövervakningen för att göra vindkraftens regionala fördelning jämnare. Utredningen visade att det i vissa områden kan vara utmanande att ta fram lösningar för att samordna vindkraften med territorialövervakningen.Försvarsmakten har dock gett ett positivt utlåtande för 11 214 vindkraftverk, av vilka en möjlighet till över 1 350 kraftverk getts också för Östra Finland. Denna potential utnyttjas dock inte för tillfället. Som en del av den helhet som omfattar vindkraft och territorialövervakningen granskades också Försvarsmaktens utlåtandeförfarande. För närvarande grundar sig utlåtandeförfarandet inte på territorialövervakningslagen, men ett positivt utlåtande är en förutsättning för byggande av vindkraft. Som en viktig metod för ett smidigare förfarande föreslås det att man i lagstiftningen inför en bestämmelse om det utlåtande som ska inhämtas av Försvarsmakten i vindkraftsprojektens initialskede.Utredningen har tagits fram som en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgruppen för sektorsintegration inom energisektorn, som tillsatts av arbets- och näringsministeriet, överlämnade sin rapport till näringsminister Mika Lintilä vid ett webbinarium den 30 juni 2021. Sektorsintegrationen beskriver den utveckling som den ökande utsläppsfria energiproduktionen möjliggör och förutsätter, där energi överförs, används och omvandlas på nya sätt.Arbetsgruppens viktigaste åtgärdsförslag handlar om ibruktagande av nya lösningar inom fjärrvärmesystemet, ibruktagande och skalning av vätelösningar, sektorsintegration i byggnader och gemensam planering av energinäten. – Ett funktionssäkert och kostnadseffektivt energisystem samt en förutsägbar och stabil verksamhetsmiljö för näringslivet är nödvändiga förutsättningar för att uppnå Finlands mål om klimatneutralitet. När strängare mål införs bör man se till att vi har tillräckligt med verktyg för att minska utsläppen. Arbetsgruppens förslag skapar en grund för den fortsatta beredningen av klimat- och energistrategin och andra klimatåtgärder under hösten, konstaterar minister Mika Lintilä.Arbetsgruppen utformade en gemensam syn på energisystemets framtid och de viktigaste stigarna till förändring. Resultaten sammanfattades som en vision och principer samt åtgärdsförslag och mer horisontella riktlinjer i fråga om verksamhetsmiljön. Sektorsintegrationen är ett av de teman som behandlas i den klimat- och energistrategi som färdigställs i höst.Nya handlingsmodeller och ny teknik Fjärrvärmenäten fungerar som plattformar som främjar sektorsintegrationen genom att i framtiden i allt högre grad ta tillvara spillvärme, utnyttja värmen i omgivningen och möjliggöra integrerade uppvärmningslösningar i byggnader. De nya lösningarna kan utnyttjas effektivast och optimeras i ett system där de typiska och maximala temperaturnivåerna för fjärrvärmen är lägre än för närvarande. Detta paradigmskifte kan påskyndas genom att snabbare ta i bruk ny teknik inom produktionen, överföringen och användningen av fjärrvärme i byggnader. Sektorsintegrationens framtid inom industrin, trafiken och energisystemen möjliggörs av väte. Tekniken i sig finns redan, men de större projekt som är viktiga för att uppnå en industriell skala är ännu i planeringsskedet. Främjandet av utveckling och ibruktagande av ny teknik i fråga om väte står i centrum under de kommande åren. Sektorsintegrationen kan främjas också inom byggandet. Det är viktigt att beakta behoven hos byggnadernas ägare och användare. Författningarna bör möjliggöra såväl byggnadsspecifika som regionala lösningar, eller kombinationer av dessa. Byggnader där byggnadsautomation och smart reglering används är en väsentlig del av framtidens flexibla energisystem. Vid sidan av den riksomfattande infrastrukturen för överföring av el och naturgas kan det i framtiden uppstå en infrastruktur för väteöverföring, som ökar behovet av gemensam planering av infrastrukturen för energiöverföring. På lokal nivå kan gemensam planering göras genom att beakta distributionsnäten för el och gas samt nätet för fjärrvärme och fjärrkyla. Det är viktigt att säkerställa en fungerande reglering när det gäller gränsytorna mellan de olika energinätens ansvarsområden, att främja utvecklingsarbetet i fråga om metoder och verktyg för gemensam planering och användning av energisystemen samt tillgången till information.EU-bestämmelser, ekonomisk styrning och utveckling av flexibiliteten påverkar förändringen Med tanke på sektorsintegrationen är de politiska åtgärderna på EU-nivå mycket betydelsefulla. Europeiska kommissionen offentliggör klimatpaketet Fit for 55 den 14 juli 2021. De lagstiftningsprojekt som ingår i paketet påverkar förhållandena i hela Europa. Arbetsgruppen betonar vikten av att aktivt påverka innehållet i den kommande lagstiftningen.Finland har betydande potential när det gäller utsläppsfri energiproduktion. Arbetsgruppen betonar en omfattande användning av ren energiproduktion och att Finland bör förbli ett prisområde för el. Det framtida energisystemet förutsätter en ökad flexibilitet. Arbetsgruppen betonar vikten av att skapa flexibilitet. Det förutsätter att frågan ofta beaktas redan i investeringsfasen och i olika stödformer. Arbetsgruppen betonar också att erbjudandet och utnyttjandet av flexibilitet är bundet till marknadsvillkoren. Med tanke på främjandet av sektorsintegrationen är också ekonomiska styrmedel viktiga och t.ex. beskattning och investeringsstöd inverkar på de olika lösningarnas ekonomiska lönsamhet. Genom en energibeskattning som främjar elektrifiering och inriktandet av finansiering som främjar utveckling och ibruktagande av ny teknik på lösningar för sektorsintegration skapas möjligheter att ta i bruk nya lösningar. Det behövs också hög kompetens och de finländska lösningarna behöver lyftas fram både ute i välden och i hemlandet.För att uppnå klimatneutralitet krävs att ren energi utnyttjas i hela ekonomin. Inom sektorsintegrationen skapas nya länkar mellan sektorer, energibärare, infrastrukturer och tekniker. Utnyttjandet av ren el har en central roll i sektorsintegrationen. Den innebär också nya sätt att producera och använda väte, utnyttja koldioxid för tillverkning av produkter samt nya lösningar inom bioekonomi och cirkulär ekonomi för ren energi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Onsdagen den 30 juni deltar statsminister Sanna Marin i ett toppmöte i Paris med Frankrikes president Emmanuel Macron, Mexiko och FN som värd. Generation Equality Forum utgör startskottet för en kampanj som har som mål att globalt påskynda jämställdhet mellan könen.Generation Equality Forum arrangeras med beaktande av strikta coronarestriktioner. I mötet deltar ett tiotal stats- och regeringschefer, FN:s generalsekreterare António Guterres och andra ledare för internationella institutioner, företrädare för civilsamhällesorganisationer och företagsledare.
 
Under evenemanget offentliggör Finland och andra aktörer inom Generation Equality sina egna åtaganden för att nå de gemensamt överenskomna jämställdhetsmålen.
 
Kampanjen Generation Equality omfattar sex aktionsgrupper som främjar jämställdhet genom konkreta handlingsplaner. Handlingsplanerna genomförs under de följande fem åren i samarbete med regeringar, företag, organisationer och ungdomsrörelser.
 
Finland har en ledarroll i den aktionsgrupp inom ramen för kampanjen som fokuserar på jämställdhet inom teknologi och innovationer. De övriga gruppernas handlingsplaner fokuserar på frågor kring könsrelaterat våld, sexuell och reproduktiv hälsa, ekonomisk rättvisa, klimatförändringen och kvinnligt ledarskap.
 
För Finland är det viktigt att eliminera könsrelaterat nätvåld och skapa trygga onlinemiljöer. Ett av de viktigaste målen för Finland och den globala kampanjen är också att sporra flickor och kvinnor att utnyttja teknik och söka sig till teknikbranschen. Utbildning är av avgörande betydelse när det gäller att skapa jämlik teknik.
 
Finland deltar i kampanjen också utöver sin ledarroll och har förbundit sig att på ett konkret sätt främja till exempel sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Kvinnors och flickors rättigheter och jämställdhet är en väsentlig del av Finlands internationella verksamhet och kampanj för att bli medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tisdagen den 29 juni utnämnde statsrådet utrikesrådet Sofie From-Emmesberger till chef för utrikesministeriets avdelning för Afrika och Mellanöstern för perioden 15.10.2021–31.8.2025. From-Emmesberger övergår till tjänsten som avdelningschef från posten som permanent ordförande för EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik. Hon har tidigare arbetat som Finlands nationella representant i samma kommitté och som chef för Finlands ambassad i Nairobi. Dessutom har From-Emmesberger bland annat arbetat som chef för utrikesministeriets enhet för politiken för de mänskliga rättigheterna samt vid Finlands beskickningar i Tel Aviv och Strasbourg. From-Emmesberger började sin tjänstgöring vid utrikesministeriet 1996. Till utbildning är hon juris kandidat. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 29 juni 2021 beviljade statsrådet sammanlagt sju miljoner euro till främjandet av regionalt samarbete. Anslaget har delats mellan 18 temanätverk för regional utveckling och utvecklingsområden.Finansieringen är en del av genomförandet av statsrådets beslut om regional utveckling, av den nationella stadsstrategin och av regionstadsprogrammet. Avsikten är att stärka olika regioners resurser, kompetens, ömsesidigt lärande och dragningskraft i regionerna.– Finland är ett glesbefolkat land och det finns en klar efterfrågan på att det bildas nätverk mellan regionerna. Utmaningarna och å andra sidan styrkorna inom den regionala utvecklingen är ganska lika i regionerna. Genom att sammanföra sina resurser och kunskaper kan regionerna få mer synlighet även i den internationella konkurrensen, säger näringsminister Mika Lintilä. Arbets- och näringsministeriet ordnade en öppen ansökningsomgång för förslag till temanätverk inom regional utveckling och utvecklingszoner under våren 2021. Ansökningsomgången riktades till kommuner, samkommuner, utvecklingsorganisationer, läroverk, organisationer och Leader-grupper. Totalt 37 ansökningar kom in. De 18 nätverk för regional utveckling eller utvecklingszoner som bedömningsgruppen ansåg bäst motsvarar målen för ansökan valdes ut för finansiering. De utvalda temanätverken ska skapa samarbete mellan regioner på ett mångsidigt sätt i teman som är viktiga och aktuella inom regional utveckling. I de temanätverk mellan regionerna som får finansiering ska bland annat följande vara i fokus:utvecklande av distansarbetsplatser, användning av välfärds- och hälsodata, skapande av nätverk mellan experter inom motionsteknologi och idrottsföreningar och idrottsaktörer,stärkande av den vätebaserade ekonomin, samarbete i tillverkningsindustrin, utvecklande av smart jordbruk, stärkande av innovationsverksamhet och verksamhet inom cirkulär ekonomi i regionstäder,utvecklande av livskraft i centrum och stadsområden,strategisk ledning av målen för hållbar utveckling samt utvecklande av samarbete och stärkande av en gemensam verksamhetskultur mellan aktörer inom utbildning, arbetsliv och social- och hälsovårdTre utvecklingszoner valdes ut för finansiering. Bottenviksbågens utvecklingsområde, Finlands tillväxtkorridor och Viitoskorridoren förenar olika centrum och gör det möjligt att bilda större marknads- och samarbetsområden. Avsikten är att öka regionernas förmåga att locka företag och internationella investeringar samt främja lösningar som är hållbara ur klimat- och miljösynpunkt.Finansieringen av temanätverken och utvecklingszonerna är avsedd för perioden 2021–2023.Finansieringen från statsrådet beviljas landskapsförbunden, som är finansierande myndighet för nätverken och zonerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte den 29 juni 2021 ett nytt försörjningsberedskapsråd för mandatperioden 1.7.2021 – 30.6.2024. Försörjningsberedskapsrådet består av företrädare för både den privata och den offentliga sektorn. Det har till uppgift att upprätthålla och utveckla kontakterna med de viktigaste samarbetsparterna, följa försörjningsberedskapens tillstånd och utveckling samt lägga fram förslag till försörjningsberedskapsåtgärder.Rådets ordförande är fortfarande Fingrid Abp:s verkställande direktör Jukka Ruusunen och dess vice ordförande är kanslichef Raimo Luoma från arbets- och näringsministeriet. Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör är generalsekreterare för rådet.Följande organisationer inom den offentliga sektorn är representerade i rådet: arbets- och näringsministeriet, statsrådets kansli, utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Försvarsmakten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland, Finlands Bank och Ålands landskapsregering. Till Försörjningsberedskapsrådets sammansättning hör det maximala antal medlemmar som lagen tillåter, det vill säga 26, av vilka ordföranden och 15 andra medlemmar företräder näringslivet och intresseorganisationerna. Från näringslivet är de sektorer som är viktiga ur försörjningsberedskapssynpunkt representerade i rådet.Rådets sammansättning finns i bilagan till statsrådets beslut (29.6.2021). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En ändring av lagen om grundläggande utbildning gör det möjligt att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, om coronaepidemin kräver det. Genom propositionen tryggas att undervisningen kan ordnas på ett säkert sätt under läsåret 2021–2022. Även giltighetstiden för undantagsbestämmelserna som gäller yrkesprov och högskolelagarna förlängs. Efter att riksdagen har godkänt regeringens propositioner har republikens president stadfäst lagarna tisdagen den 29 juni.Under läsåret 2021-2022 ordnas den grundläggande utbildningen i regel som närundervisning. Om undervisningen på grund av ett beslut med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) inte kan ordnas på ett tryggt sätt som närundervisning i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas, kan man i undervisningen genom beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang.I detta fall kan man för att garantera att lärandet sker på ett tryggt sätt växla mellan närundervisning och distansundervisning så att grupperna är i distansundervisning exempelvis varannan vecka. Bedömningen av huruvida närundervisningen är trygg ska göras tillsammans med den regionala myndighet som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Eleverna har rätt att få skolmåltider, stöd för inlärning och skolgång samt studiesociala förmåner under de exceptionella arrangemangen.De temporära ändringarna av lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors träder i kraft den 1 augusti 2021 och gäller till och med den 31 juli 2022.Yrkesprov och högskolorDen temporära ändringen av lagen om yrkesutbildning förlängs i fråga om flexiblare yrkesprov. Om yrkesprovet för att påvisa den yrkesskicklighet och det kunnande som examensdelarna förutsätter inte kan genomföras i en genuin arbetssituation eller arbetsprocess av orsaker som beror på coronaepidemin, kan kunnandet visas genom att utföra andra praktiska uppgifter som så väl som möjligt motsvarar en genuin arbetssituation eller arbetsprocess. Dessutom kan det kunnande som visas i yrkesprovet mer flexibelt kompletteras genom andra bedömningar av kunnandet.Giltighetstiden för de temporära ändringarna av universitetslagen och yrkeshögskolelagen förlängs också. Vid högskolor kan en studerande anmäla sig som frånvarande under det första läsåret om den studerande är förhindrad att inleda sina studier på grund av ett myndighetspåbud som hänför sig till epidemin eller av något annat vägande epidemirelaterat skäl.Högskolorna är inte skyldiga att ordna studier som leder till examen och studiehandledning så att den studerande kan avlägga examen inom den i lagen föreskrivna målsatta tiden för avläggande av examen om det på grund av epidemin inte är möjligt att ordna de studier som ingår i läroplanen. Fördröjningar i studiernas framskridande som beror på sådana förändringar i undervisningsarrangemangen beaktas vid beslut om fortsatt studierätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi