NordenBladet — Statsrådet har tisdagen den 29 juni berättigat finansministeriet att kapitalisera Suomen Kaasuverkko Oy med högst 257 miljoner euro. Anslaget för kapitaliseringen ingår i den tredje tilläggsbudgeten.I Finland svarar Gasgrid Finland Oy för gasöverföringen. Staten äger en del av bolaget direkt och en del via Suomen Kaasuverkko Oy. Suomen Kaasuverkko hade ett banklån på nästan 288 miljoner euro, vilket bolaget har amorterat på med dividender från Gasgrid.Statsskuld är förmånligare än banklånStaten tar skuld för kapitaliseringen och Suomen Kaasuverkko betalar bort sitt banklån med hjälp av den. Kostnaderna för skuldhanteringen minskar, eftersom räntan på statsskuld är lägre än på banklån. Det är fråga om en finansiell investering utanför statens budgetram. Statsskulden enligt EU-definitionen (EDP) ökar inte då Suomen Kaasuverkko Oy:s banklån omvandlas till statsskuld. Däremot ökar engångsanslaget dock skulden i statens budgetekonomi.I fråga om Gasgrid finns det sådana strategiska intressen som ger anledning att trygga statens ställning som stark ägare i bolaget. Ägarstrukturen förtydligasRegeringens finanspolitiska ministerutskott har fastställt att Suomen Kaasuverkko efter kapitaliseringen fusioneras med Gasgrid. Efter det skulle staten vara direkt ägare i Gasgrid. Finansministeriet för ärendet till statsrådets allmänna sammanträde för avgörande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På basis av epidemiläget beslutade statsrådet den 29 juni om landspecifika ändringar i de restriktioner som gäller inresor till Finland. Gränskontrollen vid de inre gränserna avskaffas i fråga om Italien, Österrike, Liechtenstein, Tyskland, Slovakien och Tjeckien från och med den 1 juli.Inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna slopas i trafiken från Bulgarien till Finland samt i fråga om invånare i Albanien, Hongkong, Japan, Libanon, Macao, Nordmakedonien och Taiwan i trafiken till Finland från landet eller området i fråga.  Inreserestriktioner återinförs i trafiken från Monaco samt för invånare i Rwanda i trafiken från Rwanda till Finland. Även dessa beslut träder i kraft den 1 juli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Till lagen om identitetskort fogas en bestämmelse om tagande av fingeravtryck som kompletterar EU:s förordning om identitetskort. Fingeravtryck tas i fortsättningen av alla som ansöker om identitetskort, med undantag av personer under 12 år och personer som det inte är möjligt att ta fingeravtryck av på grund av exempelvis ett fysiskt hinder. Republikens president stadfäste lagändringen den 29 juni. Lagen träder i kraft den 2 augusti 2021.Lagen om identitetskort har uppdaterats till följd av EU:s förordning om identitetskort. I och med förordningen kommer också identitetskortets datainnehåll och visuella form att ändras. Syftet med förordningen är att förbättra tillförlitligheten och säkerheten i fråga om EU-medborgares identitetskort.Fingeravtryck som tagits för pass kan i fortsättningen användas i samband med ansökan om identitetskortEtt fingeravtryck är ett så kallat biometriskt kännetecken och utgör en permanent och oförändrad del av varje människa. Sådana biometriska kännetecken ställer särskilda krav på informationssäkerheten för att skyddet för privatlivet ska kunna säkerställas. Därför föreskrivs det särskilt om informationssäkerheten när det gäller identitetskortets chipp i lagen om identitetskort. Eftersom fingeravtryck och ansiktsbilder är särskilt känsliga uppgifter, får de avläsas av polisinrättningar och finska beskickningar, polisen och Gränsbevakningsväsendet i egenskap av utfärdande myndigheter samt av Tullen när den är förundersökningsmyndighet eller fullgör uppgifter som gränskontrollmyndighet. – I Finland tas fingeravtryck av sökande redan för pass och de förs in i passregistret. Till lagen om identitetskort fogas i fortsättningen en motsvarande bestämmelse om införande av fingeravtryck i identitetskortsregistret. För att underlätta uträttandet av ärenden kan alla som ansöker om identitetskort i fortsättningen utnyttja de fingeravtryck som lämnats in för passet. Också vid ansökan om pass kan man i fortsättningen använda de fingeravtryck som lämnats in för identitetskort, berättar Marja-Leena Härkönen, specialsakkunnig vid inrikesministeriet. Om fingeravtryck sparas i identitetskortsregistret, skyddas alltså inte bara rätten för den som lämnar fingeravtryck, utan också andra personers rätt till sina egna personuppgifter och en behörig användning av dem. Genom att föra in fingeravtryck i och jämföra dem med registret strävar man efter att förhindra missbruk av identiteter.Riksdagen godkände regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om identitetskort den 4 juni 2021. Republikens president stadfäste lagen tisdagen den 29 juni 2021. Lagen träder i kraft den 2 augusti 2021, samtidigt som EU:s förordning om identitetskort börjar tillämpas. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bestämmelserna om betalningsmedelsbrott uppdateras. I fortsättningen kommer de också att gälla virtuella valutor som används som betalningsmedel. Dessutom skärps straffen för vissa betalningsmedelsbrott. Genom ändringarna genomförs kraven i EU-direktivet om betalningsmedelsbedrägerier.Syftet med direktivet är att effektivisera bekämpningen av bedrägerier som rör andra betalningsmedel än kontanter. Dessutom stärker direktivet det straffrättsliga skyddet och ökar betalningssystemens tillförlitlighet. Betalningsmedelsbedrägerier begås i en snabbt föränderlig miljö och de är ofta gränsöverskridande. De kan också vara förenade med organiserad brottslighet.Finlands lagstiftning motsvarar till stor del skyldigheterna i direktivet, eftersom bestämmelserna om betalningsmedelsbedrägeri i vår strafflag redan i många avseenden har varit progressivare än den tidigare EU-lagstiftningen. Eftersom direktivet också gäller virtuella valutor som används som betalningsmedel, har begreppet betalningsmedel nu i vår strafflag tydligt utvidgats till att gälla virtuella valutor och elektroniska pengar.I enlighet med direktivet skärps också straffen för betalningsmedelsbrott på vissa punkter. Grova gärningsformer beläggs med ett maximistraff på fem år i stället för det nuvarande maximistraffet på fyra år. Maximistraffet för förberedelse till betalningsmedelsbedrägeri höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år.Republikens president stadfäste lagen i dag. Ändringarna träder i kraft i början av juli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president utnämnde tisdagen den 29 juni politices kandidaten, riksdagsledamoten Li Andersson till medlem av statsrådet och till undervisningsminister samt filosofie magistern, riksdagsledamoten Hanna Sarkkinen till social- och hälsovårdsminister. Samtidigt befriade presidenten datanomen, riksdagsledamoten Jussi Saramo från medlemskap i statsrådet och från uppdraget som undervisningsminister samt närvårdaren, riksdagsledamoten Aino-Kaisa Pekonen från medlemskap i statsrådet och från uppdraget som social- och hälsovårdsminister.Vänsterförbundets partifullmäktige och riksdagsgrupp beslutade i början av regeringsperioden att dela upp social- och hälsovårdsministerportföljen i två tvååriga perioder. Li Andersson återvänder från sin föräldraledighet till uppdraget som undervisningsminister.Vid sitt allmänna sammanträde efter presidentföredragningen beslutade statsrådet om ändringar i fråga om ministrarnas arbetsfördelning, ministrarnas ställföreträdare och sammansättningen i ministerutskott och ministerarbetsgrupper. Dessutom avgav minister Sarkkinen tjänsteförsäkran och domarförsäkran.Statsrådet utnämnde magistern i samhällsvetenskaper Dan Koivulaakso till tjänsten som statssekreterare för undervisningsministern och politices magistern Saila Ruuth till att fortsätta i sin tjänst som statssekreterare för social- och hälsovårdsministern. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste lagarna om reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet den 29 juni 2021. Riksdagen godkände lagarna i sin omröstning den 23 juni 2021. Lagarna träder i kraft stegvis, de första av dem den 1 juli.Republikens president har stadfäst de lagar som ingår i riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lagstiftning om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Att lagarna stadfästs innebär att välfärdsområdena inrättas den 1 juli. Innan välfärdsområdesval förrättas ansvarar en temporär förvaltning för välfärdsområdenas verksamhet. Lagarna om finansiering av välfärdsområden, statsandel för kommunal basservice, ändring av lagen om elev- och studerandevård, ändring av hälso- och sjukvårdslagen, ändring av socialvårdslagen, ändring av lagen om Kommunernas garanticentral, inkomstskatteskalan för 2023, ändring av lagen om skatteredovisning, ändring av 30 § i lagen om Skatteförvaltningen, ändring av konkurrenslagen och av statens revisionsverk träder i kraft den 1 januari 2023.Lagen om införande av social- och hälsovårdsreformen och de övriga lagar som ingår i riksdagens svar träder i huvudsak i kraft den 1 juli 2021. I införandelagen föreskrivs om ikraftträdandet av lagen om välfärdsområden, lagen om ordnande av social- och hälsovård, lagen om ordnande av räddningsväsendet och lagen om en särlösning för Nyland.I samband med att lagarna stadfästes beslutade republikens president också att meddela om tillämpningen av Europeiska stadgan om lokal självstyrelse på välfärdsområdena. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att lagringstiderna för anteckningar om betalningsstörningar (s.k. betalningsanmärkningar) ska förkortas. Anteckningen ska strykas en månad efter det att den som svarar för kreditupplysningarna har fått kännedom om betalningen. I kreditupplysningslagen föreslås också sådana nödvändiga ändringar som förutsätts i Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning.– Genom att förkorta giltighetstiden för betalningsanmärkningar vill man förbättra ställningen för dem som råkat i ekonomiska svårigheter. En betalningsanmärkning kan till exempel göra det svårare att få en hyresbostad, teckna en försäkring eller i vissa fall till och med att få jobb. Den föreslagna reformen är mycket viktig, eftersom man med hjälp av den kan ingripa i situationer som upplevs oskäliga då en anmärkning kvarstår trots att skulden har betalats, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Enligt den gällande lagen lagras till exempel utsökningsuppgifter i kreditupplysningsregistret i tre år och en ny anmärkning kan förlänga den här tiden.Den förkortade förvaringstiden avses gälla både de allmännaste personkreditupplysningarna och företagskreditupplysningar. Dessutom ska en ny betalningsanmärkning i fortsättningen inte förlänga lagringstiden, utan lagringstiden för en betalningsanmärkning ska vara oberoende av andra betalningsanmärkningar.Avsikten med de ändringar som den allmänna dataskyddsförordningen förutsätter är att stärka skyddet av medborgarnas personuppgifter och rättsskyddet genom att förtydliga kreditupplysningslagens förhållande till den och dataskyddslagen. Om en bedömning av kreditvärdigheten enligt kreditupplysningslagen görs enbart automatiserat, kan det i fortsättningen bli möjligt att kräva att kreditvärderingen omprövas.Ändringarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås en övergångsperiod på ett halvt år innan de ändringar som gäller lagringstiderna för anteckningar om betalningsstörningar träder i kraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ordnas en fjärde utlysning av kostnadsstöd, där företag kan ansöka om stöd för perioden mars–maj. Stödvillkoren förblir oförändrade. Dessutom ska det betalas en separat ersättning till medelstora och stora företag, om de på grund av coronaepidemin varit tvungna att stänga sina utrymmen med stöd av lag eller bestämmelser som meddelats av en myndighet.Regeringen föreslår den 29 juni 2021 att republikens president stadfäster en lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2021. Avsikten är att Statskontoret ska öppna utlysningen av stängningsersättning i juli och den fjärde utlysningen av kostnadsstöd i augusti. Regeringen har avsatt 200 miljoner euro för ändamålet.Regeringens proposition innefattar tre olika stöd: kostnadsstöd, stängningsersättning till medelstora och stora företag samt ersättning för icke täckta fasta kostnader.Villkoren för kostnadsstödet förblir oförändradeDen fjärde utlysningen av kostnadsstöd är avsedd för företag vars omsättning på grund av pandemin har minskat med mer än 30 procent under stödperioden 1 mars–31 maj 2021 jämfört med motsvarande period 2019.Kostnadsstöd kan alltjämt sökas av företag inom samtliga verksamhetsområden. Statsrådet utfärdar separat en förordning om de verksamhetsområden som kan ansöka om stöd utan separat motivering. Förordningen gäller verksamhetsområden vars omsättning minskade med minst 10 procent under stödperioden. Företag som inte hör till ett sådant verksamhetsområde som omfattas av förordningen ska separat redogöra för varför deras omsättning har minskat på grund av coronapandemin.Ensamföretagare ska alltjämt kunna ansöka om kostnadsstöd. Stödet uppgår till minst 2 000 euro, om villkoren för stödet uppfylls. Stödets maximibelopp är också i fortsättningen en miljon euro.Snart kan också medelstora och stora företag söka ersättningStängningsersättningen till medelstora och stora företag gäller företag med minst 50 anställda som stängts för kunder med stöd av lag eller bestämmelser som utfärdats av en myndighet. Sådana företag är exempelvis restauranger och andra förplägnadsföretag, som i våras tillfälligt stängdes för kunder med stöd av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet.Ersättning kan också betalas till företag vars utrymmen kommunen eller regionförvaltningsverket har stängt med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar, Sådana är exempelvis utrymmen för motion och idrott, allmänna bastur, simhallar och inomhuslekparker.  Till medelstora och stora företag betalas en ersättning som motsvarar 70 procent av förlusten under stängningsperioden, dvs. av de kostnader som inte kan täckas med inkomster. Ett villkor för stödet är att företagets omsättning har sjunkit med mer än 30 procent under stängningsperioden jämfört med motsvarande period 2019. Om företaget ingår i en koncern granskas förlusten och omsättningen på koncernnivå.Stödets maximibelopp är 1,8 miljoner euro. Från stödet avdras de försäkringsersättningar som hänför sig till stängningsperioden och coronapandemin samt andra statliga stöd som hänför sig till samma kostnader. Företaget ska i sin ansökan lämna in en revisors revisionsrapport om stödperiodens omsättning, vinstandel och kostnader, jämförelseperiodens omsättning och erhållna försäkringsersättningar eller annat statligt stöd.  Utlysningen av stängningsersättning till mikroföretag och småföretag har redan inletts vid Statskontoret.  Flexiblare stöd till stora företagPå stängningsersättningen tillämpas en ny EU-stödordning för statligt stöd, där det maximala beloppet av coronastöd är 10 miljoner euro. Stödordningen förutsätter ännu ett slutligt godkännande av Europeiska kommissionen.Genom stödprogrammet blir det möjligt att bevilja ersättning för så kallade icke täckta fasta kostnader till sådana företag som redan fått det av EU fastställda maximibeloppet av coronastöd på 1,8 miljoner euro och som således inte kan beviljas mer kostnadsstöd. Detta underlättar situationen särskilt för medelstora och stora företag.Stödvillkoren avviker något från villkoren för det vanliga kostnadsstödet. Företagen ska kunna beviljas stöd för en andel av förlusten under stödperioden, det vill säga de kostnader som inte kan täckas med inkomster. Stödandelen är en procentandel av minskningen av omsättningen från vilken det dras av en självrisk på 30 procentenheter. Ett villkor för stödet är att företagets omsättning har sjunkit med mer än 30 procent under stödperioden 1.3–31.5.2021 jämfört med motsvarande period 2019. Om företaget ingår i en koncern granskas förlusten och omsättningen på koncernnivå.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 29 juni 2021 beviljade regeringen Lapplands förbund 2 miljoner euro för utveckling av Kemi-Torneåregionen. Sammanlagt har regeringen riktat 12,75 miljoner euro till den plötsliga strukturomvandlingen till följd av nedläggningen av fabriken i Veitsiluoto i Kemi.Åtgärderna vid plötsliga strukturomvandlingar inleddes i april omedelbart efter det att Stora Enso meddelade att bolaget hade för avsikt att stänga fabriken i Veitsiluoto. Aktörerna i Lappland och arbets- och näringsministeriet organiserade sig snabbt i en gemensam grupp för att precisera lägesbilden och utarbeta en åtgärdsplan för att främja arbetstagarnas nya sysselsättning och regionens livskraft. Sammandrag av arbets- och näringsministeriets (ANM) finansiering: Sysselsättningsanslag 2,55 miljoner euro (ANM:s beslut)Nationell fullmakt för företagsstöd 4,2 miljoner euro (statsrådets sammanträde 23.6.2021) Europeiska regionala utvecklingsfondens fullmakt för företagsstöd 4 miljoner euro (ANM:s beslut)Regionutvecklingsanslag 2 miljoner euro (statsrådets sammanträde 29.6.2021) I utvecklingsplanen för plötslig strukturomvandling, som utarbetats av aktörerna i Lappland, presenteras metoder för att så snabbt som möjligt skapa nya ersättande arbetsplatser i området och på så sätt minimera de negativa konsekvenserna av nedläggningen av fabriken. Enligt utvecklingsplanen uppstår nya arbetsplatser genom investeringar i den industriella cirkulära ekonomin, basindustrin, turismen, handeln och servicebranschen. Det statliga stödet riktas till företagens förnyelse, innovationer och kompetens. Dessutom riktas stödet till att förbättra beredskapen för grön omställning, digitalisering och utnyttjande av teknik. Stödåtgärderna stärker företagandet och möjliggör uppstartsföretagande. I det inledande skedet av strukturomvandlingen har betydelsen av individuellt och socialt stöd framhävts. I fortsättningen betonas också i allt högre grad arbetstagarnas individuella lösningar och möjligheter när det gäller sysselsättning, utbildning och byte av yrke.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en ny förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet på grund av coronaepidemin. Utfärdandet av den nya förordningen har sin grund i 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar, vars giltighetstid har förlängts genom en lag som träder i kraft den 1 juli 2021. I förordningen har begränsningarna som är i kraft i nuläget förnyats, dvs. den har inga konsekvenser för de nuvarande begränsningarna.Den nya förordningen träder i kraft den 1 juli 2021.Begränsningarna av förplägnadsrörelser på basnivån i landskapen Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Egentliga Finland, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Savolax, Österbotten, Satakunta, Södra Karelen, Birkaland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Lappland från och med den 24 juniInga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna. Gällande allmänna krav på hygien och avstånd mellan kunder:Restaurangerna ska på ett synligt sätt informera anländande kunder om att det inte är tillåtet att besöka förplägnadsrörelsen, om kunden har symtom som kan vara ett tecken på coronavirusinfektion. Restaurangerna ska se till att kundernas vistelse ordnas tillräckligt glest och att kundplatserna är belägna tillräckligt långt från varandra.Restaurangerna ska se till att utrymmena och ytorna rengörs och att kunderna får möjlighet att rengöra händerna.Restaurangerna ska göra upp en skriftlig plan över hur de fullgör de skyldigheter och iakttar de begränsningar som föreskrivits för verksamheten och användningen av utrymmen inomhus och utomhus.Alla kunder i förplägnadsrörelsen ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta.De ovan nämnda begränsningarna i fråga om kundplatser gäller inte uteserveringar.Begränsningarna av förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapet Nyland från och med den 24 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–00.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet kl. 05.00–01.00. Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas.
Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi